Illojal prissättning

I hela EU måste priset på en vara anges tillräckligt tydligt, så att du lätt kan jämföra liknande produkter och fatta välgrundade beslut – oavsett hur varan är förpackad eller hur många enheter som säljs tillsammans.

Företagen måste enligt lag klart och tydligt ange vilket pris du ska betala när de marknadsför eller säljer något till dig.

Fullständig prisinformation

Priset i ett erbjudande måste inkludera alla skatter och leveransavgifter. Om det kan tillkomma kostnader som inte kan beräknas i förväg måste du få veta det på en gång.

Exempel från verkligheten

Skatter och avgifter ska ingå i det totala priset

Stefaan bor i Belgien och hittade en otroligt billig flygbiljett till Spanien på ett flygbolags webbplats. Men när han hade bokat biljetten hade slutpriset fördubblats på grund av olika avgifter som inte framgick vid bokningen.

Stefaan kontaktade kundtjänsten och fick veta att det ursprungliga priset bara var ungefärligt. Han ringde då det belgiska konsumentcentrumet, som bekräftade att flygbolaget visserligen har rätt att ta ut extra avgifter för t.ex. bagage eller måltider, men att de i så fall måste anges redan från början (tillsammans med andra eventuella avgifter och skatter). Extrakostnader som inte är frivilliga tillval, som administrations- eller betalningsavgifter, ska alltid inkluderas i det ursprungliga priset.

Flygbolaget anger nu alla pristillägg klart och tydligt i början av bokningsprocessen.

När något annonseras som ”gratis” kan du inte tvingas betala något annat än kostnaden för att

  • svara på annonsen
  • hämta varan eller få den levererad.

Lätt att jämföra priser

Det ska vara lätt att jämföra priser mellan olika märken och förpackningsstorlekar, så att du till exempel kan se hur mycket du sparar på att köpa storpack.

Alla varor måste därför vara märkta med både försäljningspris och jämförpris – till exempel pris per kilo eller per liter. Informationen måste vara lätt att förstå, läsa och hitta.

Reglerna gäller också annonser som nämner ett försäljningspris.

Exempel från verkligheten

Titta på jämförpriset innan du köper något.

Nadine bor i Luxemburg nära den tyska gränsen och har en dotter på fem månader. För att försöka spara pengar började hon jämföra priset på blöjor i olika affärer i både Luxemburg och Tyskland.

Hon hittade en tysk affär som sålde samma sorts blöjor som hon brukar köpa i Luxemburg till samma pris. Men när hon tittade närmare såg hon att det tyska paketet innehöll 140 blöjor, medan hon i Luxemburg bara fick 90. De var alltså mycket dyrare. Hon började genast köpa alla sina blöjor i den tyska affären.

Undantag

Det finns varor som inte behöver märkas med jämförpriser för att det kan vara förvirrande eller på grund av varornas särskilda natur eller syfte. Det gäller till exempel

  • varor som säljs i automater
  • varor som säljs på auktion
  • konst och antikviteter.

Vilseledande prissänkningar

Annonser om varor som ”har kostat 50 euro, nu endast 25 euro” kan vara vilseledande om det ursprungliga priset (referenspriset) höjts inför prissänkningen. Näringsidkare i alla EU-länder måste alltid ange det lägsta pris som varan sålts för de senaste 30 dagarna före prissänkningen.
Då kan du som konsument avgöra om det är en riktig rea eller inte.

Exempel från verkligheten

Låt dig inte luras av reapriser

Basia från Polen satt på tåget och kollade i en nätbutik på väg hem från jobbet. Hon såg ett par dyra designerjeans som hon verkligen gillade, la dem i kundvagnen men bestämde sig för att vänta med köpet tills det blev rea. Två veckor senare gick hon in i nätbutiken igen för att köpa jeansen men fick en tråkig överraskning. Det ursprungliga priset som angavs bredvid det mycket attraktiva ”reapriset” var högre än det pris hon sett två veckor före rean. Basia blev besviken och köpte inte jeansen.

Enligt EU:s regler måste du kunna avgöra om det rabatterade priset verkligen är en bra affär. Säljaren måste därför ange det lägsta pris som varan sålts för under de senaste 30 dagarna.

Prisdiskriminering är inte tillåten

Företagen får inte ta mer betalt av dig för en vara eller tjänst bara för att du är medborgare i eller bor i ett annat EU-land. Vissa prisskillnader kan dock vara motiverade om de grundar sig på objektiva kriterier och inte nationalitet. Olika portokostnader kan t.ex. göra att du måste betala mer för leverans i ett land än i ett annat. Företagen kan dock fortfarande ha olika nettopriser på olika försäljningsställen, t.ex. butiker och webbplatser. De kan också ha särskilda erbjudanden inom enbart ett visst område i ett land. Enligt EU-reglerna måste alla dessa erbjudanden vara tillgängliga för konsumenter från andra EU-länder.

Skillnader i tillgång till varor eller tjänster för kunder från olika EU-länder kan dock inte motiveras i följande tre situationer:

  • Försäljning av varor utan fysisk leverans, t.ex. om du köper något på nätet som du hämtar i en butik i stället för att få det levererat till hemmet.
  • Försäljning av tjänster som tillhandahålls elektroniskt (utom upphovsrättsligt skyddat innehåll) – t.ex. molntjänster eller webbhotell.
  • Försäljning av tjänster på en viss plats, t.ex. hotellrum, biluthyrning och inträdesbiljetter till nöjesparker.

Om ett företag har en webbplats med olika versioner för olika länder, t.ex. en webbshop som säljer produkter till olika EU-länder, ska du kunna välja vilken version du vill besöka. Du måste samtycka till att omdirigeras till en specifik landsversion av webbplatsen. Du ska också kunna ändra ditt val när du vill.

Personanpassade priser

Nätbutiker kan använda algoritmer för att spåra ditt kundbeteende och vilka webbplatser du brukar besöka och anpassa sina priser därefter. Tanken är att prissätta varorna utifrån vad du kan tänkas vilja betala. Det här är inte olagligt, men som konsument har du rätt till full insyn i prissättningen.

Enligt EU:s regler måste du få information om att priset har anpassats till just dig, baserat på automatiserat beslutsfattande och profilering av ditt konsumentbeteende.

Exempel från verkligheten

Du har rätt att få veta

Ana från Rumänien tittar ofta i sina favoritbutiker på nätet och kollar priser på olika varor, oavsett om hon tänker köpa dem eller inte. Förutom vanliga prisvariationer har hon också märkt att priset ändras beroende på om hon använder sin jobbdator eller mobiltelefon. Dessutom ser hennes vänner andra priser när de är inne på samma sajt samtidigt som hon, vilket gör henne ännu mer förvirrad.

Enligt EU:s regler har du rätt att få veta om och när säljaren använder en algoritm för att anpassa priset på den vara du är intresserad av, innan du köper något.

EU-lagstiftning

Behöver du hjälp från våra rådgivningstjänster?

Kontakta våra hjälp- och rådgivningstjänster

Senast kontrollerat: 18/03/2024
Dela denna sida