Anställningsavtal


När du får jobb i ett EU-land ska din arbetsgivare ge dig ett skriftligt avtal eller ett motsvarande skriftligt dokument som bekräftar dina arbetsvillkor. Helst ska du få anställningsvillkoren senast den dag du börjar arbeta. Tidsfristerna varierar dock beroende på typen av information (se nedan). 

Information som din arbetsgivare måste lämna till dig inom sju arbetsdagar från din första arbetsdag:

  • Parterna i anställningsavtalet (arbetsgivare och arbetstagare).
  • Arbetsplats – om det inte finns någon fast arbetsplats ska arbetsgivaren upplysa om att du ska arbeta på olika platser och uppge var företaget har sitt säte.
  • Befattning, tjänstegrad och arbetskategori eller en arbets- eller befattningsbeskrivning.
  • Dag då anställningsavtalet börjar gälla.
  • Hur länge anställningen väntas gälla om det är en visstidsanställning, grundlön och andra ersättningar och hur ofta lönen ska betalas ut.

Om arbetsschemat är regelbundet eller förutsägbart:

  • Längden på en normal arbetsdag eller arbetsvecka (antal timmar).
  • Övertid och övertidsersättning.
  • Regler för skiftbyten.

Om arbetsschemat är oregelbundet eller oförutsägbart:

  • Antalet garanterade avlönade arbetstimmar och lönen för extra timmar.
  • Referenstimmar och referensdagar.
  • Förvarningstid innan ett arbetspass börjar och tidsfrist för att ställa in arbetspasset.

Information som din arbetsgivare måste lämna till dig inom en månad från din första arbetsdag:

  • För arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag: namnet på den organisation/enhet där du kommer att arbeta.
  • Eventuell utbildning.
  • Antal betalda semesterdagar – om dessa inte kan anges i början av anställningen ska du få information om vilka regler som gäller för intjäning av semester.
  • Eventuella kollektivavtal som reglerar arbetsvillkoren.
  • Namnet på de socialförsäkringsinstitutioner som ansvarar för de sociala avgifterna (om det är din arbetsgivares ansvar).

När det gäller semester, uppsägningstid, arbetstider och lön bör du läsa relevanta lagar och bestämmelser i landet där du arbetar.

Minimikrav för arbetsvillkor

En provanställning får inte vara längre än sex månader. Vid visstidsanställning ska provanställningens längd stå i proportion till avtalets förväntade varaktighet och typen av arbete. Om ditt avtal förnyas för samma befattning och arbetsuppgifter får det inte omfattas av en ny provanställning. I undantagsfall får EU-länderna införa längre provanställningar i sin nationella lagstiftning, om det ligger i arbetstagarens intresse eller är motiverat med hänsyn till typen av anställning.

Din arbetsgivare kan inte förbjuda dig att arbeta hos andra arbetsgivare utanför den fastställda arbetstiden, och du får inte behandlas mindre förmånligt om du gör det. EU-länderna får fastställa villkor för när arbetsgivarna kan hävda att bisysslor är oförenliga på grundval av objektiva skäl som hälsa och säkerhet, företagshemligheter och integriteten i den offentliga förvaltningen eller för att undvika intressekonflikter.

Om du har ett avtal med oregelbundna arbetstider måste din arbetsgivare

  • ge dig i förväg fastställda referenstimmar och referensdagar
  • informera dig om ett arbetspass i förväg inom rimlig tid som fastställts i enlighet med nationell lagstiftning, kollektivavtal eller praxis.

Om ett eller båda kraven inte är uppfyllda har du rätt att tacka nej till ett arbetspass utan att drabbas av negativa konsekvenser. Även om din arbetsgivare enligt nationell lagstiftning kan ställa in ett arbetspass utan kompensation har du rätt till kompensation i enlighet med nationell lagstiftning, kollektivavtal eller praxis om din arbetsgivare efter en fastställd rimlig tidsfrist ställer in ett tidigare överenskommet arbetspass.

Om den nationella lagstiftningen i ditt EU-land tillåter behovsanställningar, timanställningar eller liknande anställningsavtal, och du har en sådan anställning, måste din arbetsgivare följa den nationella lagstiftning som ska förhindra att sådana anställningsformer missbrukas. Alla EU-länder som tillåter sådana avtal måste ha nationella lagar som till exempel kan begränsa användningen och varaktigheten av behovsanställningar och liknande anställningsformer eller förutsätta att det finns ett anställningsavtal med ett minsta antal avlönade timmar, som grundar sig på det genomsnittliga antal timmar som du har arbetat under en given period.

Efter minst sex månaders arbete och en godkänd provanställning (om relevant) kan du begära en anställningsform med mer förutsägbara och trygga arbetsvillkor, om det finns en sådan anställningsform. Din arbetsgivare måste lämna ett motiverat skriftligt svar inom en månad efter begäran. EU-länderna får begränsa hur ofta man kan begära en annan anställningsform.

I vissa länder kan en arbetsgivare som är en fysisk person eller ett litet eller medelstort företag ha upp till tre månader på sig att svara. Arbetsgivaren får svara muntligt om du begär en annan anställningsform mer än en gång och motiveringen är oförändrad.

Om din arbetsgivare enligt EU-lagstiftningen eller nationell lagstiftning måste lära upp dig ska utbildningen vara gratis. Dessutom ska utbildningen räknas som arbetstid och om möjligt också äga rum under arbetstid.

I vissa EU-länder kan kollektivavtal som ingåtts i enlighet med den nationella lagstiftningen föreskriva andra åtgärder än de som nämns ovan, samtidigt som arbetstagarna har ett allmänt skydd.

Nedan hittar du information om vad som gäller i ditt land:

Behöver du hjälp från våra rådgivningstjänster?

Kontakta våra hjälp- och rådgivningstjänster

Du kan också använda vårt hjälptjänstsökare för att hitta rätt hjälp- eller rådgivningstjänst.

Senast kontrollerat: 26/07/2024
Dela denna sida