- 1948
- 7-11 maj
Europakongressen i Haag: mer än ett tusen delegater från ett tjugotal europeiska länder diskuterar nya samarbetsformer för Europa och förespråkar upprättandet av ett ”europeiskt råd”.
- 1949
- 27-28 januari
Som ett resultat av Haag-kongressen bildas Europarådet med säte i Strasbourg.
Samma år börjar Europarådet utforma den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, som undertecknas i Rom 1950 och träder i kraft i september 1953.
Med tiden har nästan samtliga länder i Europa blivit medlemmar i Europarådet.
- 1950
- 9 maj
Den franske utrikesministern, Robert Schuman, föreslår i ett tal som inspirerats av Jean Monnet, att Frankrikes och Tysklands kol- och ståltillgångar görs till en gemensam angelägenhet i en organisation som skall vara öppen för andra länder i Europa.
Eftersom detta datum kan betraktas som EU:s födelsedatum firas den 9 maj numera som Europadagen.
- 1951
- 18 april
Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG-fördraget) undertecknas i Paris av sex länder (Belgien, Frankrike, Luxemburg, Italien, Nederländerna och Västtyskland). Fördraget träder i kraft den 23 juli 1952 och gäller i 50 år.
- 1955
- 1-2 juni
De sex medlemsstaternas utrikesministrar beslutar vid ett möte i Messina att den europeiska integrationen skall omfatta alla ekonomiska områden.
- 1957
- 25 mars
Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) och Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratomfördraget) undertecknas i Rom. Fördragen träder i kraft den 1 januari 1958.
- 1960
- 4 januari
På initiativ av Förenade kungariket undertecknas i Stockholm konventionen om Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) mellan ett antal länder utanför EEG.
- 1962
- 30 juli
Den gemensamma jordbrukspolitiken träder i kraft.
- 1963
- 14 januari
Frankrikes president general de Gaulle meddelar vid en presskonferens att Frankrike lägger veto mot Förenade kungarikets inträde i EG.
20 juli
Associeringsavtal mellan EG och 18 afrikanska länder undertecknas i Yaoundé.
- 1965
- 8 april
Fusionsfördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna undertecknas. Fördraget träder i kraft den 1 juli 1967.
- 1966
- 29 januari
“Luxemburgkompromissen”. Frankrike återtar sin plats i rådet på villkor att beslut i frågor av “vitalt nationellt intresse” fattas enhälligt.
- 1968
- 1 juli
Ett och ett halvt år före utsatt tid upphävs de sista tullarna på industriprodukter mellan medlemsstaterna och en gemensam tulltaxa införs.
- 1969
- 1-2 december
Vid toppmötet i Haag beslutar stats- och regeringscheferna att påskynda den europeiska integrationen.
- 1970
- 22 april
Fördraget om progressiv finansiering av gemenskaperna med hjälp av egna medel undertecknas i Luxemburg. Europaparlamentet får ökade kontrollbefogenheter.
- 1972
- 22 januari
Fördragen om EEG-anslutning av Danmark, Irland, Norge och Förenade kungariket undertecknas i Bryssel.
24 april
”Valutaormen” inrättas. De sex medlemsstaterna beslutar att deras respektive valutor inte får fluktuera mer än 2,25 % mot varandra.
- 1973
- 1 januari
Danmark, Irland och Förenade kungariket inträder i EEG (Norge röstar nej i en folkomröstning).
- 1974
- 9-10 december
Toppmöte i Paris. Nio stats- och regeringschefer beslutar att hålla regelbundna möten tre gånger om året i Europeiska rådet, föreslår att valen till Europaparlamentet skall vara allmänna och beslutar att upprätta Europeiska regionala utvecklingsfonden.
- 1975
- 28 februari
Den första Lomékonventionen undertecknas mellan gemenskapen och 46 länder i Afrika, Västindien och Stilla havet.
22 juli
Ett fördrag som ökar Europaparlamentets budgetbefogenheter och inrättar Europeiska revisionsrätten undertecknas. Fördraget träder i kraft den 1 juni 1977.
- 1978
- 6-7 juli
Toppmöte i Bremen. Frankrike och Tyskland föreslår att blåsa nytt liv i valutasamarbetet genom att låta ett Europeiskt monetärt system ersätta ”valutaormen”. Europeiska monetära systemet (EMS) träder i kraft den 13 mars 1979.
- 1979
- 28 maj
Grekland undertecknar akten om anslutning till EG.
7 och 10 juni
Europaparlamentets 410 ledamöter utses för första gången i allmänna val.
- 1981
- 1 januari
Grekland blir medlem i Europeiska gemenskapen. Antalet medlemsstater är nu tio.
- 1984
- 28 februari
Esprit-programmet, ett strategiskt gemenskapsprogram för forskning och utveckling inom informationsteknik, antas.
14 och 17 juni
Val för andra gången till Europaparlamentet.
- 1985
- 7 januari
Jacques Delors utnämns till ordförande i Europeiska gemenskapernas kommission (1985-1995).
12 juni
Spanien och Portugal undertecknar akten om anslutning till EG.
2-4 december
Vid Europeiska rådets möte i Luxemburg enas de tio medlemsstaterna om att revidera Romfördragen och sätta fart på den europeiska integrationen genom att utarbeta Europeiska enhetsakten. Detta banar vägen för upprättandet av den inre marknaden 1993.
- 1986
- 1 januari
Spanien och Portugal blir medlemmar i Europeiska gemenskapen, som nu har 12 medlemmar.
17 och 28 februari
Europeiska enhetsakten undertecknas i Strasbourg och Haag. Den träder i kraft den 1 juli 1987.
- 1987
- 15 juni
Början på programmet Erasmus för studentutbyte mellan EU-länder.
- 1989
- 15 och 18 juni
Val för tredje gången till Europaparlamentet.
9 november
Berlinmuren rivs.
9 december
I Strasbourg beslutar Europeiska rådet att sammankalla en mellanstatlig konferens för att fördjupa den politiska och den ekonomiska och monetära unionen (EMU).
- 1990
- 19 juni
Schengenavtalet om avskaffande av gränskontroller mellan EU-länder undertecknas.
3 oktober
Tyskland återförenas.
14 december
I Rom inleds regeringskonferensen om den ekonomiska och monetära unionen och om den politiska unionen.
- 1991
- 9-10 december
I Maastricht antar Europeiska rådet ett fördrag om Europeiska unionen. I fördraget läggs grunderna för en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik, ett närmare samarbete i inrikes och rättsliga frågor och inrättandet av en ekonomisk och monetär unionen med en gemensam valuta. Genom att dessa nya områden för mellanstatligt samarbete läggs till det befintliga gemenskapssystemet skapas Europeiska unionen (EU). EEG döps om till EG.
- 1992
- 7 februari
Fördraget om Europeiska unionen undertecknas i Maastricht. Fördraget träder i kraft den 1 november 1993.
- 1993
- 1 januari
Den inre marknaden träder i kraft.
- 1994
- 9 och 12 juni
Val för fjärde gången till Europaparlamentet.
24-25 juni
Vid Europeiska rådets möte på Korfu undertecknas avtalen om anslutning av Österrike, Finland, Norge och Sverige till Europeiska unionen.
- 1995
- 1 januari
Österrike, Finland och Sverige inträder i EU. Antalet medlemsstater är nu 15. Norge stannar utanför efter en folkomröstning i vilken majoriteten av befolkningen röstar emot anslutning.
23 januari
Den nya Europeiska kommissionen med Jacques Santer som ordförande tillträder (1995-1999).
27-28 november
Vid Europa-Medelhavskonferensen i Barcelona inleds ett partnerskap mellan EU och länderna söder om Medelhavet.
- 1997
- 16-17 juni
I Amsterdam enas Europeiska rådet om ett nytt fördrag som ger Europeiska unionen nya befogenhets- och ansvarsområden.
2 oktober
Amsterdamfördraget undertecknas. Fördraget träder i kraft den 1 maj 1999.
- 1998
- 30 mars
Anslutningsprocessen för tio kandidatländer i Central- och Östeuropa samt Cypern och Malta inleds.
3 maj
Europeiska rådet i Bryssel beslutar att 11 medlemsstater (Belgien, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Tyskland och Österrike) uppfyller kraven för övergång till den gemensamma valutan den 1 januari 1999. Grekland skulle införa euron senare.
31 december
Växelkurserna för de valutor som skall ersättas av euron fastlåses definitivt.
- 1999
- 1 januari
Den tredje etappen av EMU inleds: elva länders valutor ersätts av euron. Den gemensamma valutan införs på finansmarknaderna. Europeiska centralbanken (ECB) får ansvaret för EU:s monetära politik som definieras och genomförs i euro.
24-25 mars
Europeiska rådet i Berlin enas om budgetprognosen 2000-2006 inom ramen för Agenda 2000.
3-4 juni
Europeiska rådet i Köln beslutar att ge ett konvent i uppdrag att utarbeta en europeisk stadga om de grundläggande rättigheterna. Konventet består av företrädare för EU:s stats- och regeringschefer samt kommissionens ordförande. Javier Solana utses till EU:s höga representant för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP).
8 och 13 juni
Val för femte gången till Europaparlamentet.
15 september
Den nya kommissionen tillträder under ordförandeskap av Romano Prodi (1999-2004).
15-16 oktober
I Tammerfors beslutar Europeiska rådet att skapa ett europeiskt område med frihet, säkerhet och rättvisa.
10-11 december
I Helsingfors beslutar Europeiska rådet, som huvudsakligen ägnat sig åt utvidgningen, att officiellt erkänna Turkiet som kandidat för EU-medlemskap och att fortsätta förhandlingarna med de 12 övriga kandidatländerna.
- 2000
- 23-24 mars
Europeiska rådet i Lissabon utarbetar en strategi för att öka sysselsättningen inom EU, modernisera ekonomin och stärka den sociala sammanhållningen i ett kunskapsbaserat samhälle.
7-8 december
I Nice enas rådet om texten till ett nytt fördrag om ändring av EU:s beslutssystem med sikte på utvidgningen. Talmannen för Europaparlamentet samt ordförandena i Europeiska rådet och kommissionen utfärdar högtidligt EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna.
- 2001
- 26 februari
Nicefördraget undertecknas. Fördraget träder i kraft den 1 februari 2003.
14-15 december
I Laeken antar Europeiska rådet en gemensam förklaring om unionens framtid. Förklaringen öppnar vägen för nästa stora EU-reform samt för det konvent som skall utarbeta ett utkast till grundlag för EU. Valéry Giscard d’Estaing utses till konventets ordförande.
- 2002
- 1 januari
Eurosedlar och –mynt sätts i omlopp i euroländerna.
31 maj
Samtliga 15 EU-medlemsstater ratificerar samtidigt Kyotoprotokollet, det internationella avtalet om minskade luftföroreningar.
21-22 juni
I Sevilla enas Europeiska rådet om EU:s asyl- och invandringspolitik.
13 december
I Köpenhamn enades Europeiska rådet om att 10 kandidatländer (Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern) kan ansluta sig till EU den 1 maj 2004. Bulgarien och Rumänien förväntas ansluta sig 2007.
Det beslutas att anslutningsförhandlingarna med Turkiet officiellt kan inledas om rådet i december 2004 på grundval av en rapport från kommissionen fastställer att Turkiet uppfyller Köpenhamnskriterierna.
- 2003
- 16 april
Avtalen om anslutning av till Europeiska unionen av Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern undertecknas i Aten.
10 juli
Konventet om Europas framtid avslutar sitt arbete med utkastet till en europeisk grundlag.
4 oktober
Den mellanstatliga konferens som skall utarbeta det konstitutionella fördraget inleds.
- 2004
- 1 maj
Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern inträder i EU.
10 och 13 juni
Val för sjätte gången till Europaparlamentet.
16-17 december
Beslut fattas om att på vissa villkor inleda anslutningsförhandlingar med Kroatien och Turkiet 2005.
- 2005
- 25 april
EU undertecknar anslutningsfördrag med Bulgarien och Rumänien i Luxemburg.
- 2007
-
Tillträdesdatum för Bulgarien och Rumänien som fastställts av Europeiska rådet i Köpenhamn 2002.
