RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 15 språk.
Nyligen tillagda språk:  CS - HU - PL - RO

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Gränsvärden för vissa främmande ämnen

Europeiska unionen (EU) fastställer gränsvärden för vissa främmande ämnen för att minska halten av dessa ämnen i livsmedel till den lägsta nivå som rimligtvis är möjligt med hjälp av god tillverknings- eller jordbrukssed. Målet är att uppnå ett hög skyddsnivå när det gäller folkhälsan, särskilt för känsliga befolkningsgrupper, t.ex. barn och allergiker.

RÄTTSAKT

Förordning (EG) nr 1881/2006 av den 19 december 2006 om fastställande av gränsvärden för vissa främmande ämnen i livsmedel [Se ändringsrättsakt(er)].

SAMMANFATTNING

I den här förordningen fastställs högsta tillåtna mängd av vissa främmande ämnen: nitrater, mykotoxiner * (aflatoxiner, ochratoxin A, patulin och fusariumtoxiner), tungmetaller (bly, kadmium, kvicksilver), monoklorpropan-1, 2-diol (3-MCPD), dioxiner och dioxinlika PCB:er, polycykliska aromatiska kolväten samt oorganiskt tenn.

Livsmedel som innehåller halter av främmande ämnen som överstiger dem som anges i förordningens bilaga får inte saluföras.

Gränsvärdena gäller den ätliga delen av livsmedlen och gäller även livsmedel som är sammansatta eller förädlade, i torkad eller utspädd form. Eventuellt ska man tillämpa en koncentrations- eller utspädningsfaktor eller ta hänsyn till ingrediensernas relativa proportioner i den sammansatta produkten.

I förordningen fastställs också gränsvärden för främmande ämnen på den lägsta nivå som rimligtvis är möjligt med hjälp av god tillverknings- eller jordbrukssed (ALARA, As Low As Reasonably Achievable).

FRÄMMANDE ÄMNEN

Nitrater

De finns framför allt i grönsaker (spenat, sallad).

Spenat och sallad med nitrathalter som ligger högre än de gränsvärden som fastställts i bilagan till förordningen får i vissa medlemsländer säljas tillfälligt, under förutsättning att halterna är acceptabla ur folkhälsosynpunkt. De länder som berörs ska under en övergångsperiod vidta nödvändiga åtgärder för att så snart som möjligt följa EU-normerna.

Gränsvärdena för nitrater i grönsaker har fastställts beroende på årstid.
Det acceptabla dagliga intaget (ADI) enligt Vetenskapliga kommittén för livsmedel ligger på 3,65 mg/kg kroppsvikt.

Aflatoxiner

Det här är genotoxiska och cancerframkallande ämnen som utvecklas vid hög temperatur och fuktighet.

Sortering och annan mekanisk behandling kan minska aflatoxinhalten för vissa produkter, t.ex. jordnötter, nötter, torkad frukt, majs och ris.

Enligt förordningen kan produkterna ha högre aflatoxinhalter om de inte är avsedda för direkt konsumtion eller som ingrediens i livsmedel.

Ochratoxin A (OTA)

Ochratoxin A (OTA) är ett mykotoxin som bildas av olika mögelsvampar (arterna Penicillium och Aspergillus) och har cancerframkallande, njurtoxiska, teratogena, immunotoxiska och eventuellt neurotoxiska egenskaper. Det har också kopplats till nefropati hos människor.

OTA förekommer naturligt i en mängd olika vegetabiliska produkter över hela värden, som spannmål, kaffebönor, kakao och torkad frukt.

I förordningen fastställs ämnets gränsvärden för spannmål och spannmålsprodukter, russin, rostat kaffe, vin, druvjuice, kryddor, lakrits och barnmat.
Det tolerabla veckointaget (TWI) av ochratoxin A ligger på 120 ng/kg kroppsvikt.

Patulin

Patulin är ett mykotoxin som bildas av olika slags svampar. Det kan finnas i fruktjuicer och särskilt i äppeljuice.

Det preliminära högsta acceptabla dagliga intaget för det här ämnet ligger på 0,4 µg/kg kroppsvikt.

Fusariumtoxiner

Ett antal fusariumsvampar, som är vanliga i jord, bildar ett visst antal mykotoxiner * av typen trikotecener, t.ex. deoxynivalenol (DON), nivalenol (NIV), T-2-toxin, HT-2-toxin och ett antal andra toxiner (zearalenon och fumonisiner). Fusariumsvampar finns ofta i spannmål som odlas i de tempererade zonerna i Amerika, Europa och Asien. Flera av de fusariumsvampar som bildar toxiner kan i olika hög grad bilda två eller flera av de nämnda toxinerna.

Vetenskapliga kommittén för livsmedel har antagit sex utlåtanden där de fastställer ett acceptabelt dagligt intag (ADI) för de nämnda toxinerna. Den har fastställt ett ADI för deoxynivalenol på 1 g/kg kroppsvikt, ett preliminärt ADI på 0,2 g/kg kroppsvikt för zearalenon, ett ADI på 2 g/kg kroppsvikt för fumonisiner, ett preliminärt ADI på 0,7 g/kg kroppsvikt för nivalenol, ett kombinerat preliminärt ADI på 0,06 g/kg kroppsvikt för T-2- och HT-2-toxinerna och ett utlåtande om trikotecener som grupp.

I förordningen fastställs gränsvärdena för deoxynivalenol, zearalenon och fumonisiner med hänsyn till dessa vetenskapliga utlåtanden och en bedömning av vilka mängder som tas upp via kosten.

Som anges i förordningen kan förekomsten av T-2- och HT-2-toxinerna också vara oroande för folkhälsan. Därför ska kommissionen utveckla en tillförlitlig och känslig metod för att upptäcka dessa toxiner och fortsätta att studera vad som orsakar att de bildas i spannmål, särskilt havre.

Bly

Intag av bly kan utgöra ett allvarligt hot mot folkhälsan eftersom det kan leda till sämre kognitiv utveckling och intellektuell prestationsförmåga hos barn samt högt blodtryck och ökad förekomst av hjärt- och kärlsjukdomar hos vuxna.

Kadmium

Upptag av kadmium utgör också en risk för människor eftersom det kan leda till försämrad njurfunktion, skelettskador och nedsatt fortplantningsförmåga.

Kvicksilver

Ämnet kan orsaka förändringar i hjärnans normala utveckling hos barn, och höga halter kan orsaka neurologiska förändringar hos vuxna. Det är främst fisk och fiskprodukter som är kvicksilverkontaminerade.

Metylkvicksilver är den mest oroande kemiska formen av kvicksilver.

Monoklorpropan-1, 2-diol (3-MCPD)

Det här cancerframkallande ämnet bildas under vissa omständigheter vid förädling av livsmedel. Det kan framför allt bildas när en livsmedelsingrediens som kallas "hydrolyserat vegetabiliskt protein" tillverkas genom att hydrolysen genomförs med syra.

Genom att anpassa produktionssätten har man kunnat minska halten av 3-MCPD i ovanstående produkt betydligt. De huvudsakliga källorna till exponering av 3-MCPD via kosten är sojasås och produkter baserade på sojasås.

Det acceptabla dagliga intaget (ADI) ligger på 2 µg/kg kroppsvikt.

Dioxiner och dioxinlika polyklorbifenyler (PCB)

Dioxiner och dioxinlika polyklorbifenyler (PCB) är kemiska ämnen som bildas vid vissa naturliga processer (vulkanism, skogsbränder) och industriella processer (tillverkning av bekämpningsmedel, metaller och färg, pappersblekning, förbränning etc.).

PCB:er är kemiska ämnen som är mycket utbredda, eftersom de tidigare användes i byggmaterial, smörjmedel, impregneringsmedel och färg. Dessa två ämnestyper kan ha allvarliga effekter på hälsan och kan bl.a. orsaka cancer, besvär med immunförsvaret och det centrala nervsystemet, leverskador och sterilitet.

TWI ligger på 14 pg av Världshälsoorganisationens toxicitetsekvivalenter (WHO-TEQ)/kg pikogram.

Polycykliska aromatiska kolväten (PAH)

Vissa av dessa är cancerframkallande och genotoxiska. HAP-kontaminering kan inträffa när livsmedel röks, värms upp och torkas eller genom miljöföroreningar, framför allt hos fiskar.

För att skydda folkhälsan är det nödvändigt med gränsvärden för benso(a)pyren i vissa livsmedel som innehåller fetter och oljor och livsmedel där röknings- eller torkningsprocessen kan orsaka höga kontamineringsnivåer. Gränsvärden ska också fastställas för de livsmedel där miljöföroreningar kan orsaka en hög kontamineringsnivå, framför allt för fisk och fiskprodukter, till följd av exempelvis oljeläckage från fartyg.

Oorganiskt tenn

Tenn av det här slaget kan finnas i konserverade livsmedel och drycker på burk. Det kan orsaka magirritationer hos vissa känsliga befolkningsgrupper, t.ex. barn.

För konserverade livsmedel utom drycker har gränsvärdet fastställts till 200 mg/kg. För drycker på burk har gränsvärdet fastställts till 100 mg/kg.

BLANDNINGSFÖRBUD

Livsmedel som uppfyller gränsvärdena för främmande ämnen får inte blandas med andra livsmedel som överskrider gränsvärdena. Enligt samma logik får inte livsmedel som ska genomgå sortering eller annan mekanisk behandling för att minska kontamineringsnivån blandas med livsmedel som följer gränsvärdena för livsmedel.

SÄRSKILDA REGLER FÖR MÄRKNING

Märkning av jordnötter, andra oljeväxtfrön, trädnötter, produkter framställda från oljeväxtfrön och spannmål som saluförs som livsmedel måste genomgå sortering eller annan mekanisk behandling innan de används som livsmedel. Märkningen måste innehålla uppgiften att "produkten måste sorteras eller behandlas mekaniskt på annat sätt så att halten aflatoxiner minskas innan produkten används för direkt konsumtion eller som ingrediens i livsmedel".

Dessutom bör märkning av jordnötter, andra oljeväxtfrön, produkter framställda från oljeväxtfrön och spannmål ange hur produkten är avsedd att användas och nämna identifikationskoden. Om det inte anges tydligt att produkten inte är avsedd att användas som livsmedel ska de gränsvärden som fastställs i förordningen tillämpas.

Gränsvärden, som definieras i bilagan, ska tillämpas för frilandsodlad sallad.

ÖVERSKRIDANDE AV GRÄNSVÄRDENA

Aflatoxiner

Jordnötter, andra oljeväxtfrön, trädnötter, produkter framställda från oljeväxtfrön och spannmål som överskrider de gränsvärden som anges i bilagan till förordningen kan saluföras:

  • om de inte är avsedda att användas som livsmedel
  • om de inte överskrider gränsvärdena för produkter av detta slag som är avsedda att genomgå sortering eller annan mekanisk behandling innan de används som livsmedel.

Nitrater

Vissa länder kan beviljas undantag och får överskrida gränsvärdena för nitrater. Detta gäller enbart för produktion och konsumtion inom landet i fråga och gäller produkter som färsk spenat (Belgien, Irland och Storbritannien) och sallad (Irland och Storbritannien).

Dioxiner och dioxinlika PCB:er

I förordningen beviljas Finland och Sverige undantag och får överskrida gränsvärdena för dioxiner och dioxinlika PCB:er till och med den 31 december 2011 för lax, sill/strömming, flodnejonöga, öring, röding och rom från siklöja med ursprung i Östersjöområdet, men enbart för produktion och konsumtion inom landet:

KONTROLL OCH ÖVERVAKNING

Medlemsländerna ansvarar för att övervaka och kontrollera nitrathalterna i grönsaker, särskilt gröna bladgrönsaker. De ska meddela kommissionen sina resultat senast den 30 juni varje år.

Dessutom ska de varje år meddela kommissionen resultaten från undersökningar där förekomsten av främmande ämnen i livsmedel har studerats.

UTFÖRSÄLJNING AV LAGREN

Enligt förordningen kan livsmedelslager som överskrider gränsvärdena för främmande ämnen säljas ut om de kommit ut på marknaden före det datum då gränsvärdena för respektive främmande ämnen har trätt i kraft.

GRÄNSVÄRDEN FÖR LIVSMEDEL FÖR BARN

I förordningen fastställs gränsvärdena på en så låg nivå som rimligtvis är möjlig för mat för spädbarn och småbarn, för att skydda hälsan hos denna känsliga befolkningsgrupp. Gränsvärdena gäller även för mat för spädbarn och småbarn som omfattas av direktiv 2006/125/EG och direktiv 2006/141/EG.

Gränsvärden för spädbarn och småbarn enligt förordningen:

  • Nitrater: 200 mg/kg.
  • Aflatoxin B1: 0,10 µg/kg.
  • Aflatoxin M1: 0,025 µg/kg.
  • Ochratoxin A: 0,50 µg/kg (samma gränsvärde gäller för näringspreparat för särskilda medicinska behov särskilt för spädbarn).
  • Patulin: 10 µg/kg.
  • Deoxynivalenol: 200 µg/kg.
  • Zearalenon: 20 µg/kg (samma gränsvärde gäller för majsbaserade preparat för spädbarn och småbarn).
  • Fumonisiner: 200 µg/kg för majsbaserade preparat för spädbarn och småbarn.
  • Bly: 0,02 mg/kg våtvikt.
  • Oorganiskt tenn: 50 mg/kg våtvikt (samma gränsvärde gäller för modersmjölkersättning och tillskottsnäring samt för konserverade näringspreparat för särskilda medicinska behov för spädbarn, med undantag för produkter som är torkade eller i pulverform).
  • Benzo(a)pyren: 1 µg/kg våtvikt (samma gränsvärde gäller för modersmjölkersättning och tillskottsnäring samt för näringspreparat för särskilda medicinska behov för spädbarn).
Nyckeltermer i rättsakten
  • Mykotoxiner: Vissa typer av mögelsvampar producerar farliga gifter, särskilt mögelsvampar av släktet mykotoxiner. Termen mykotoxin kommer från grekiskan ”mycos” som betyder svamp och från latinets ”toxicum” som betyder gift. Det är giftiga kemikalier som produceras av vissa mögelsvampar som utvecklas på vissa livsmedel, särskilt på spannmål.

REFERENSER

RättsaktIkraftträdandeTidsfrist för genomförande i medlemsländernaEUT

Förordning (EG) nr 1881/2006

9.1.2007.

Tillämplig från och med den 1.3.2007

EUT L 364, 20.12.2006

Ändringsrättsakt(er)IkraftträdandeTidsfrist för genomförande i medlemsländernaEUT

Förordning (EG) nr 1126/2007

30.9.2007

-

EUT L 255, 29.9.2007

Förordning (EG) nr 629/2008

23.7.2008

-

EUT L 173, 3.7.2008

Förordning (EU) nr 165/2010

9.3.2010

-

EUT L 50, 27.2.2010

Efterföljande ändringar och rättelser av förordning (EG) nr 1881/2006 har inarbetats i grundförordningen. Denna konsoliderade version har enbart sammanställts i informationssyfte.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

PROVTAGNING OCH ANALYSMETODER

Förordning (EG) nr 333/2007 (offentlig kontroll av halten av bly, kadmium, kvicksilver, oorganiskt tenn, 3-MCPD och bens(a)pyren i livsmedel) [EUT L 88, 29.3.2007].

Förordning (EG) nr 1883/2006 (provtagnings- och analysmetoder vid offentlig kontroll av halterna av dioxin och dioxinlika PCB:er i vissa livsmedel) [EUT L 364, 20.12.2006] .

Förordning (EG) nr 1882/2006 (provtagnings- och analysmetoder för offentlig kontroll av nitrathalten i livsmedel) [EUT L 364, 20.12.2006] .

Förordning (EG) nr 401/2006 (provtagnings- och analysmetoder för offentlig kontroll av halten av mykotoxiner i livsmedel) [EUT L 70, 9.3.2006].
Ändrat av:
Förordning (EG) nr 178/2010 [EUT L 52, 3.3.2010].

IMPORT

Kommissionens förordning (EG) nr 1152/2009 av den 27 november 2009 om införande av särskilda villkor för importen av vissa livsmedel från vissa tredjeländer på grund av risken för kontaminering med aflatoxiner och om upphävande av beslut 2006/504/EG [EUT L 313, 28.11.2009].

Senast ändrat den 25.06.2010
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början