EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
De allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken (2003-2005)
De allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken är den centrala länken i samordningen av medlemsstaternas ekonomiska politik. För första gången täcker dessa riktlinjer tre år. Syftet är att rationalisera och synkronisera samordningen av den ekonomiska politiken med sysselsättningspolitiken. I de allmänna riktlinjerna 2003-2005 läggs tonvikten vid den ekonomiska politikens bidrag till Lissabonprogrammet, som fram till 2010 ska göra EU till världens mest dynamiska och konkurrenskraftiga kunskapsbaserade ekonomi.
RÄTTSAKT
Rådets rekommendation 2003/555/EG av den 26 juni 2003 till allmänna riktlinjer för medlemsstaternas och gemenskapens ekonomiska politik (för 2003 - 2005) [Se ändringsrättsakt(er)].
SAMMANFATTNING
Första delen innehåller allmänna riktlinjer för alla medlemsstater och gemenskapen samt ett särskilt avsnitt som berör de frågor som berör endast euroområdet. Andra delen ägnas åt rekommendationer som gäller medlemsstaterna och tar hänsyn till den speciella situation som råder i varje land. Kommissionen har uppdaterat de allmänna riktlinjerna för 2004 i en ny rekommendation. Rekommendationen inkluderar de tio nya medlemsstaterna i den nuvarande ramen för samordningen av den ekonomiska politiken. Riktlinjerna gäller i sin helhet för EU 15.
ALLMÄNNA RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN
Att uppnå det strategiska målet från Lissabon
Lissabonprogrammet. På våren 2000 lade Europeiska unionen fast målet att bli "världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi". För att ha större möjligheter att nå detta mål beslutade EU att rationalisera de olika samordningsförfarandena för den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken. De allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken lägger tonvikten vid dessa politikområdens bidrag till Lissabonprogrammet mellan 2003 och 2005. Riktlinjerna koncentreras på nyckelfrågor i den ekonomiska politiken och prioriteringarna för de kommande tre åren. De innehåller även rekommendationer som gäller kraven på kort sikt, vilka vid behov uppdateras varje år.
Sysselsättningspolitiken. Förutom de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken ska medlemsstaterna även tillämpa sysselsättningsriktlinjerna med tillhörande rekommendationer.
Stärka EU:s ekonomi
Ekonomisk tillväxt. Den ekonomiska tillväxten har visat sig betydligt svagare än väntat på grund av geopolitiska spänningar, avmattningen av extern efterfrågan och en nedgång av företagens och konsumenternas förtroende för ekonomin. En viss försämring av sysselsättningsläget är alltså sannolik under 2003. Inflationen har hållit sig just över 2 %, men skulle i framtiden kunna hamna under denna gräns. Den ekonomiska politiken bör således stödja förtroendet för ekonomin och därigenom bidra till att öka inhemsk efterfrågan, skapa sysselsättning och höja tillväxtpotentialen på medellång sikt.
En makroekonomisk politik byggd på tillväxt och stabilitet
Makroekonomisk politik. Denna politik spelar en avgörande roll för att stödja tillväxt och sysselsättning och för att bibehålla prisstabilitet. Medlemsstaterna bör särskilt iaktta följande regler:
Vad beträffar lönerna bör medlemsstaterna främja en lämplig ram för löneförhandlingarna mellan arbetsmarknadens parter. De bör övervaka att
Strukturreformer. Dessa är nödvändiga för att stärka EU:s tillväxtpotential. För att skapa så stora synergieffekter som möjligt bör de genomföras på ett samordnat sätt. Medlemsstaterna bör vidta följande åtgärder under de närmaste tre åren (de reformer som syftar till att öka sysselsättningen beskrivs mer detaljerat i sysselsättningsriktlinjerna):
Sysselsättning:
Produktivitet:
Uppmuntra till mer konkurrens på varu- och tjänstemarknaderna (öka genomförandegraden för inremarknadsdirektiven, öppna upphandlingsförfarandena för ett bredare deltagande, säkerställa konkurrensmyndigheternas oberoende, minska och omorganisera det statliga stödet etc).
Påskynda integrationen av marknaden för kapital (genomföra handlingsplanen för investeringskapital före slutet av 2003 och handlingsplanen för finansiella tjänster före slutet på 2005).
Främja företagarandan och skapandet av små och medelstora företag.
Främja investeringar i kunskap, ny teknik och innovation. Öka privata och offentliga utgifter för forskning och utveckling (FoU) till en nivå motsvarande 3 % av BNP, exempelvis genom en rättslig ram som gynnar FoU, skydd av immaterialrätt, programmet eEuropa 2005, utveckling av navigationssystemet Galileo och förbättringar av utbildningssystemen.
Stärka den offentliga sektorns bidrag till tillväxten (ökade investeringar i tillväxt genom realkapital och humankapital och i kunskap, effektivitetsökningar inom den offentliga sektorn, främjande av gemensamma offentlig-privata initiativ etc.)
Öka tillväxtens hållbarhet
De offentliga finansernas hållbarhet på lång sikt:
10. Ekonomisk och social sammanhållning:
11. Miljö: effektiv förvaltning av naturtillgångarna:
Minska sektorsstöd, undantag från skatteskyldighet och andra incitament som har en negativ ekologisk effekt.
Minska stöden till icke förnybara energikällor, främja en effektiv energianvändning och öka andelen förnybar energi.
Anpassa systemen för skatter, avgifter och subventioner inom transportområdet för att bättre återspegla ekologiska och sociala kostnader och öka konkurrensen mellan transportsätten, t.ex. järnvägstransport etc.
Förnya ansträngningarna för att uppfylla åtagandena i Kyotoprotokollet, exempelvis genom att införa systemet med försäljning av utsläppsrätter för växthusgaser.
Särskilda uppgifter för euroområdet
Uppgifter. Den ekonomiska tillväxten förblev under sin potential 2002. I riktlinjerna nämns fyra uppgifter för euroområdet, nämligen
Rekommendationer. Rådet rekommenderar de nationella beslutsfattarna i euroområdet att verka för att den ekonomiska politiken utformas på ett sådant sätt att den är förenlig med prisstabilitet och förtroende från företagens och konsumenternas sida. Länderna i euroområdet bör även upprätthålla saldon i den offentliga sektorns finanser, efter justeringar för konjunktursvängningar, som ligger nära balans eller visar överskott. Om så krävs bör de kunna garantera en årlig förbättring med åtminstone 0,5 % av BNP och de länder som har alltför stora underskott ska vidta de åtgärder som behövs för att få denna situation att upphöra. De anmodas analysera skillnaderna i inflation i syfte att vidta åtgärder inom de sektorer där dessa skillnader är oönskade. Vad beträffar samordningen av den ekonomiska politiken bör länderna i euroområdet fördjupa sina analyser av och debatter om den ekonomiska utvecklingen (genom informationsutbyte, yttre representation etc.) och effektivisera samordningen när det gäller strukturreformer.
LANDSSPECIFIKA RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN
Del två i de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken innehåller en redogörelse för de viktigaste uppgifterna för varje land och, inom ramen för den övergripande strategin, landsspecifika rekommendationer som tar hänsyn till olikheter vad gäller framsteg, framtidsutsikter och struktur. Här redovisas endast de viktigaste uppgifterna för varje land.
Belgien
Danmark
Tyskland
Grekland
För närmare upplysningar om de uppgifter som Grekland lämnat till gemenskapen om de offentliga finanserna, se Eurostats rapport.
Spanien
Frankrike
Irland
Uppnå en smidig övergång från det sena 90-talets tvåsiffriga ekonomiska tillväxt till en långsammare, hållbar tillväxt under de kommande åren, genom att skapa stabila makroekonomiska förutsättningar och stärka ekonomins utbudssida.
Italien
Luxemburg
Nederländerna
Österrike
Portugal
Finland
Sverige
Cypern
Tjeckien
Estland
Ungern
Lettland
Litauen
Malta
Polen
Slovakien
Slovenien
Hänvisningar
Rättsakt |
Dag för ikraftträdande |
Sista dag för genomförandet i medlemsstaterna |
Europeiska unionens officiella tidning |
Rådets rekommendation 2003/555/EG |
- |
- |
EUT L 195, 1.8.2003 |
Rättsakt |
Dag för ikraftträdande |
Sista dag för genomförandet i medlemsstaterna |
Europeiska unionens officiella tidning |
Kommissionens rekommendation om 2004 års uppdatering av de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och gemenskapens ekonomiska politik (för perioden 2003-2005) (framlagd i överensstämmelse med artikel 99.2 i EG-fördraget) [KOM(2004) 238] |
- |
- |
- |
ANKNYTANDE RÄTTSAKTER
Kommissionens rekommendation om allmänna riktlinjer för medlemsstaternas och gemenskapens ekonomiska politik (enligt artikel 99 i EG-fördraget) [KOM(2005) 141 - ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning]
Den 12 april 2005 lade kommissionen fram en rekommendation om de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och gemenskapens ekonomiska politik för perioden 2005-2008- Syftet är att ge en nystart åt Lissabonstrategin och att göra målen mer konkreta med hjälp av de allmänna riktlinjerna
Följande områden behandlas:
- uppnå en balanserad budget,
- trygga ekonomisk hållbarhet,
- främja en effektiv resursfördelning,
- garantera större samstämmighet mellan den makroekonomiska politiken och strukturpolitiken,
- säkerställa att lönerna bidrar till makroekonomisk stabilitet,
- säkerställa ett dynamiskt och väl fungerande euroområde.
- utvidgar och fördjupar den inre marknaden genom att påskynda införlivandet av direktiven,
- sörjer för öppna och konkurrensutsatta marknader,
- skapar ett attraktivare företagsklimat,
- underlättar de små och medelstora företagens tillgång till finansiering,
- utvecklar lämplig transportinfrastruktur,
- främjar forskning och gör ansträngningar för att förbättra stödtjänsterna för innovation, särskilt för tekniköverföring,
- främjar en hållbar resursanvändning och stärker synergierna mellan miljöskydd och tillväxt,
- inriktar sig på att utveckla ny teknik och nya marknader.
Denna rekommendation från kommissionen ingår i riktlinjerna för tillväxt och sysselsättning (2005-2008). Den utgör del I i det fullständiga dokumentet. Den andra delen omfattar ett förslag till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik.
Meddelande från kommissionen - Andra rapporten om genomförandet av 2003-2005 års allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken (framlagd i enlighet med artikel 99.3 i EG-fördraget) [KOM(2005) 8 - ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning]
Kommissionen konstaterar i den andra rapporten att resultaten av genomförandet av 2003-2005 års allmänna riktlinjer är varierande. Vissa medlemsstater gör bättre ifrån sig än andra: Belgien, Danmark, Finland, Förenade Kungariket, Irland och Nederländerna lyckades relativt väl med uppföljningen av de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken. I de nya medlemsländerna går uppföljningsåtgärderna åt rätt håll, framför allt i Cypern och Slovakien. Kommissionen anser att företagsklimatet har förbättrats, att konkurrenspolitiken har effektiviserats och att den miljömässiga hållbarheten har förbättrats. Den konstaterar också att takten på arbetsmarknadsreformerna förefaller ha bibehållits. Däremot beklagar den att det inte har gjorts tillräckliga framsteg i fråga om övergången mot en kunskapsbaserad ekonomi. Marknadsintegrationen förefaller också ha avtagits. Kommissionen uttrycker dessutom oro över att flera medlemsstater inte har sunda offentliga finanser eller inte korrigerar alltför stora underskott. Någon långsiktig hållbarhet i de offentliga finanserna hade under 2004 inte säkrats i 14 av medlemsländerna. Sammantaget förblev den övergripande reformtakten oförändrad under 2004. Det är uppenbart att något fullständigt genomförande av de allmänna riktlinjerna för 2003-2005 inte kommer att kunna säkras med nuvarande reformtakt, vilket gör det svårt att förverkliga de ambitioner som fastlades i Lissabon.
Meddelande från kommissionen om genomförandet av 2003-2005 års allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken [KOM(2004) 20 slutlig - ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].
I detta meddelande granskar kommissionen de åtgärder som vidtogs eller planerades under 2003. I meddelandet läggs även de upplysningar fram som behövs för 2004 års uppdatering av de allmänna riktlinjerna. En detaljerad utvärdering av genomförandet av de landsspecifika riktlinjerna läggs fram i en bilaga [SEK(2004) 44 - ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].
Kommissionen gör ett allmänt konstaterande av att reformtakten har ökat inom vissa områden, som när det gäller arbetsmarknad, konkurrens, företagsklimatet, ny teknik, utbildning och reformer av pensionssystemen. Otillräckliga framsteg har däremot gjorts i fråga om integrationen av marknaderna, forskningsinvesteringar samt social och miljömässig hållbarhet. Kommissionen är även oroad över att de offentliga finanserna har försämrats i många medlemsstater.
Senast ändrat den 04.07.2005