Vanliga frågor

Vad är Europeiska solidaritetskåren?

Europeiska solidaritetskåren är ett EU-program som ger unga människor möjlighet att delta i solidaritetsverksamhet som volontärer eller driva egna solidaritetsprojekt som gynnar samhällen runtom i Europa.

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker presenterade initiativet i sitt årliga tal om tillståndet i unionen i september 2016, och det lanserades officiellt i december 2016. Läs mer

När du har anmält ditt intresse som deltagare kan du komma att bjudas in till olika projekt, som drivs av organisationer som har kontrollerats och godkänts av kommissionen.

Hur fungerar den europeiska solidaritetskåren?

Europeiska solidaritetskåren är en pool av unga som anmält sitt intresse för att delta i solidaritetsprojekt och som lovar att arbeta efter kårens mål och principer.

När du anmäler dig sparas dina uppgifter i en databas där organisationer kan söka deltagare till sina projekt. Organisationerna bjuder sedan in de utvalda deltagarna att delta i projekten.

Organisationerna kan söka EU-bidrag till sina projekt och när projekten har godkänts får organisationerna tillgång till databasen för att välja ut deltagare. Organisationerna kontaktar de som verkar intressanta och gör sitt slutgiltiga val.

Alla organisationer måste först kontrolleras och bli godkända för solidaritetskåren innan de kan söka och rekrytera deltagare till sina projekt.

Vem kan gå med i Europeiska solidaritetskåren?

Du kan anmäla dig till Europeiska solidaritetskåren när du är 17 år, men du måste ha fyllt 18 för att få delta i ett projekt och du får vara högst 30 år när du börjar.

För att få delta som volontär måste du vara bosatt i ett EU-land eller något av följande länder:
• Nordmakedonien eller Turkiet
• Liechtenstein, Island eller Norge
• Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo, Montenegro eller Serbien
• Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ukraina eller Belarus
• Algeriet, Egypten, Israel, Jordanien, Libanon, Libyen, Marocko, Palestina, Syrien eller Tunisien
• Ryssland

Solidaritetsprojekt kan drivas av unga i programländerna, det vill säga EU-länderna, Turkiet, Nordmakedonien, Island och Liechtenstein. 


Observera att Storbritannien fortsätter att delta i Europeiska solidaritetskåren tills de projekt som finansieras via EU:s långtidsbudget för 2014–2020 har avslutats, även om det skulle vara efter 2020.

Vad kan jag få göra i ett projekt inom den europeiska solidaritetskåren?

Europeiska solidaritetskårens projekt omfattar en rad olika ämnen, men alla är i linje med kårens mål och principer.

I projektdatabasen kan du se vilka projekt som får stöd och läsa om verksamheten och vad du kan få göra.

Du kommer aldrig att delta i akuta katastrofinsatser. De utförs alltid av särskilt utbildad personal med erfarenhet av farliga miljöer.

Vad åtar jag mig när jag går med i Europeiska solidaritetskåren?

När du går med i Europeiska solidaritetskåren måste du bekräfta att du lovar att arbeta efter kårens mål och principer. Dina uppgifter sparas sedan i en databas.

När du anmäler dig ska du uppge dina personuppgifter, vilken typ av projekt du är intresserad av och vilka erfarenheter och kunskaper du kan bidra med. Du uppmanas sedan att lämna mer detaljerad information, bland annat om när du har möjlighet att delta i projekt. Du kan när som helst uppdatera dina uppgifter genom att logga in på ditt konto.

Organisationer som godkänts för att driva projekt inom Europeiska solidaritetskåren får tillgång till dina uppgifter när de letar efter deltagare till sina projekt. Om en organisation tar kontakt med dig och erbjuder dig att delta i ett projekt behöver du inte tacka ja – det är helt upp till dig att bestämma om du vill delta eller inte.

Om du beslutar att du inte vill delta i några projekt kan du när som helst logga in på ditt konto och tillfälligt dölja din profil eller helt ta bort ditt konto. Du kan också välja att inte längre få mejl och andra meddelanden.

Vad är det för skillnad mellan volontärprojekt och andra former av deltagande?

Europeiska solidaritetskåren består av två kompletterande delar: volontärverksamhet och yrkesverksamhet. Volontärdelen ger unga möjlighet att jobba som volontärer på heltid i mellan två och tolv månader i ett annat land. Den bygger på den europeiska volontärtjänsten och andra EU-program.

Den andra delen ger dig möjlighet att jobba eller praktisera inom olika sektorer som bedriver solidaritetsbaserad verksamhet och som söker efter motiverade och samhällsengagerade unga. Observera att jobb och praktik bara är en liten del av kårens verksamhet. Som volontär får du ingen lön, men du får resan till och från projektorten, boende, mat, sjukförsäkring och fickpengar.

Du som anställs för ett riktigt jobb får ett formellt anställningsavtal och lön i enlighet med landets lagar och kollektivavtal. Normalt sett betalar du själv ditt uppehälle med den lön du får. Under projektet omfattas du av arbetsrätten i det land där du jobbar. Läs gärna mer om hur det är att jobba i andra EU-länder på webbplatsen Ditt Europa.

Om du deltar som praktikant omfattas du också av ett anställningsavtal och får i regel bidrag till uppehälle.

/!\ i år kan praktik och jobb fortfarande finansieras med budgeten från det föregående programmet, men det nya programmet för 2021–2027 stöder inte längre den här typen av verksamhet

Vad händer när jag har anmält mig?

När du har anmält dig kan du antingen söka till platser som annonseras på webbplatsen, eller vänta tills du blir kontaktad av en organisation. Om du blir kontaktad ska du tacka ja eller nej till platsen. Du får gärna kontakta organisationen direkt om du behöver mer information eller vill diskutera platserbjudandet. Om du matchas med en värdorganisation kan du behöva hitta en stödorganisation i ditt land. Du kan söka i databasen över volontärorganisationer eller  be värdorganisationen om hjälp. 

Vilka typer av organisationer kan driva projekt inom Europeiska solidaritetskåren?

Europeiska solidaritetskåren är öppen för olika typer av organisationer. Det kan vara myndigheter, kommuner, icke-statliga organisationer och företag, och allt från stora multinationella företag till en liten lokal ideell organisation. För att få delta måste organisationerna ha en kvalitetsmärkning. Alla offentliga eller privata organisationer i ett EU-land som har fått en kvalitetsmärkning kan ansöka om bidrag för att erbjuda volontärplatser.

Organisationer i länder utanför EU som har fått en kvalitetsmärkning kan delta i volontärverksamhet som partner.

Hur gör en organisation som vill driva ett projekt inom Europeiska solidaritetskåren?

Det brukar utlysas två ansökningsomgångar per år. Organisationerna ska fylla i ett formulär på nätet och skicka det till programkontoret i det land där de är etablerade. Läs om nästa ansökningsomgång: https://europa.eu/youth/solidarity/organisations/calls-for-proposals

Var kan jag få mer information om den europeiska solidaritetskåren?

Läs först informationen på webbplatsen. Om du inte har fått svar på dina frågor kan du ställa en fråga direkt till oss. Vi försöker att svara dig inom fem arbetsdagar.

Hur kan jag snabbare få ett jobb eller en praktikplats?

När du har anmält dig till solidaritetskåren på https://europa.eu/youth/SoLiDarity_en uppmanas du att ladda upp ditt cv, se till att din profil är aktuell och själv söka efter lediga platser. Dessutom kan du söka lediga platser i Euresportalen.

Finns Europeiska volontärtjänsten kvar?

Europeiska volontärtjänsten finns inte kvar som sådan och ingår inte längre i Erasmus+. Från slutet av 2018 är det solidaritetskåren som är EU:s volontärprogram för unga. Kåren bygger dock vidare på volontärtjänstens arbete.

Vilka anslag får solidaritetskåren från EU?

När Europeiska solidaritetskåren inrättades användes till en början anslag från olika EU-program, bl.a. Erasmus+. Genom förordningen om solidaritetskåren som antogs den 2 oktober 2018 inrättades kåren som ett särskilt program med en egen budget. Med en egen budget på 1,009 miljarder euro för 2021–2027 kan det nya programmet erbjuda möjligheter för minst 270 000 unga som kan hjälpa till att lösa samhällsproblem och humanitära utmaningar genom att arbeta som volontär eller starta ett eget solidaritetsprojekt.

Är solidaritetskåren ett eget EU-program eller bara ett initiativ?

Europeiska solidaritetskåren är nu ett riktigt EU-program, men ibland kallar vi det också för ett initiativ.

Vem sköter kårens budget, och hur?

Merparten av solidaritetskårens verksamhet och tillhörande finansiering genomförs och förvaltas av de deltagande ländernas nationella programkontor.

EU:s genomförandeorgan för utbildning, audiovisuella medier och kultur i Bryssel har dock hand om vissa åtgärder, främst stödåtgärder men också vissa ansökningsomgångar för t.ex. volontärgrupper inom högprioriterade områden.

För själva programmet (inklusive budgeten) ansvarar EU-kommissionens generaldirektorat för utbildning, ungdom, idrott och kultur.

Vilken verksamhet stöder solidaritetskåren?

Som du kan läsa i programhandledningen för solidaritetskåren, omfattas följande verksamhet:

  • Kvalitetsmärkning
  • Volontärverksamhet (projekt, partnerskap och volontärgrupper inom högprioriterade områden)
  • Solidaritetsprojekt
Vem ska jag kontakta om jag vill söka bidrag till ett volontärprojekt?

Kontakta programkontoret för Erasmus+ i det land där din organisation är etablerad om du vill söka bidrag. Du kan ringa eller besöka kontoren.

Vem vänder jag mig till om jag vill klaga på ett specifikt projekt?

Du kan framföra ditt klagomål till det nationella programkontoret eller direkt till kommissionen.

Finns det en handledning för solidaritetskåren, precis som för Erasmus+?

Programhandledningen för solidaritetskåren är ett pdf-dokument som liknar programhandledningen för Erasmus+.

Hur hittar jag lämpliga organisationer i databasen?

Du kan söka efter organisationer som har godkänts för att driva projekt inom solidaritetskåren med hjälp av olika kriterier, t.ex. land, ämnesområde, ort, organisationens namn och typ av ackreditering. Observera att det inte är alla som har några projekt på gång just nu. Vi föreslår att du söker till de lediga platser som du hittar på startsidan när du har loggat in.

Kan jag anmäla mig till solidaritetskåren om jag redan har deltagit i volontärtjänsten?

Om du redan har deltagit i ett längre volontärprojekt genom volontärtjänsten (mer än två månader) får du inte delta i ett annat längre volontärprojekt genom solidaritetskåren. Du kan dock delta i annan verksamhet som stöds av kåren, t.ex. praktik, jobb, solidaritetsprojekt och volontärgrupper.

Hur hittar jag en stödorganisation?

Om du vill hitta en organisation i ditt land som kan hjälpa dig med förberedelserna och sköta kontakterna med värdorganisationen kan du söka i databasen över volontärorganisationer som godkänts för att driva projekt inom solidaritetskåren. När du har hittat en organisation kontaktar du den och frågar om de kan hjälpa dig.

Vilken roll har stöd- och värdorganisationerna?

För volontärverksamhet i ett annat land deltar minst två organisationer – en stödorganisation och en värdorganisation. Stödorganisationen hjälper deltagarna med förberedelser, stöd och utbildning innan de reser iväg, sköter kontakter med värdorganisationen och ger deltagarna stöd när de kommer hem från volontärjobbet. Värdorganisationen tar emot deltagaren, tar fram ett aktivitetsprogram och ger vägledning och stöd under hela projektet. 

Can people with disabilities do a European Solidarity Corps activity?

Yes, young people with disabilities who would like to participate in the European Solidarity Corps are encouraged to register in the database. Organisations applying for funding can get financial support and advice on how to set up projects with participation of young people with disabilities.

What kind of support can a person with disabilities receive in a European Solidarity Corps project?

Young people with disabilities can get financial support to cover assistance, special equipment or services. The organisations running the project can also get advice from the National Agencies on project planning and implementation phase.  They are also encouraged to organise advanced planning visits in the host organization, in order to ensure that arrangements have been made to accommodate participants with disabilities.