Navigation path

Left navigation

Additional tools

Other available languages: EN FR DE DA ES NL IT PT FI EL

C/02/333

Bryssel den 5 november 2002 13490/02 (Presse 333)

Rådets 2460:e möte EKONOMISKA OCH FINANSIELLA FRÅGOR Bryssel den 5 november 2002

Ordförande: Thor PEDERSEN, Konungariket Danmarks finansminister

INNEHÅLL(1)

DELTAGARE 5

PUNKTER SOM DISKUTERADES

FINANSIELLA TJÄNSTER 7

     Direktiv om prospekt 7

     Handlingsplan för riskkapital benchmarkingrapport 9

     Företagsstyrning 10

GENOMFÖRANDET AV FÖRFARANDET FÖR DET ALLTFÖR STORA UNDERSKOTTET I PORTUGAL 10

SKATTEFRÅGOR 11

     Beskattning av sparande 11

     Beskattning av energi 11

FÖRBEREDELSE FÖR MINISTERDIALOGEN MED KANDIDATLÄNDERNA 12

RATIONALISERING AV DEN ÅRLIGA SAMORDNINGEN AV DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH SYSSELSÄTTNINGSPOLITIKEN 12

LEDNINGEN AV EIB INFÖR UTVIDGNINGEN Slutsatser 13

EUROPEISKA CENTRALBANKEN (ECB) Slutsatser 15

ÖVRIGA FRÅGOR 16

     Den ekonomiska och finansiella situationen i Libanon 16

HÄNDELSER I ANSLUTNING TILL MÖTET 16

     Trojka med Europaparlamentet 16

     Ministerdialog med kandidatländerna gemensamma slutsatser från EU:s och kandidatländernas ekonomi- och finansministrar 17

PUNKTER SOM GODKÄNDES UTAN DEBATT

EKOFIN

  • Direktiv om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut* I

  • Makroekonomiskt stöd till Förbundsrepubliken Jugoslavien och till Bosnien och Hercegovina I

  • Motåtgärder mot Nigeria och Ukraina rådets slutsatser II

  • Uppföljning av världstoppmötet om hållbar utveckling rådets bidrag III

  • Samlarmynt rådets slutsatser V

  • Omsättningsskatter bemyndigande för Österrike, Tyskland och Frankrike att tillämpa undantagsåtgärder rörande omsättningsskatter VI

  • Mervärdesskatt lägesrapport VI

YTTRE FÖRBINDELSER

  • Kampen mot handeldvapen och lätta vapen andra årsrapporten VI

  • Ministerkonferensen mellan SADC och EU i Maputo (78 november 2002) VII

  • EES deltagande i sjätte ramprogrammet för forskning VII

  • Israel förhandlingar om det vetenskapliga och tekniska samarbetsavtalet VIII

  • Associeringen med Cypern/Malta VIII

HANDEL

  • Anti-dumpning/Antisubvention ändringar i grundförordningarna VIII

  • Brasilien avtal om textilprodukter VIII

TRANSPORT

  • Tillträde till marknaden för hamntjänster IX

  • Tjänster på sjötransportområdet inom medlemsstaterna (cabotage) rådets slutsatser IX

FORSKNING

  • Sjätte ramprogrammet för forskning regler för deltagande (EG-programmet) IX

  • Sjätte ramprogrammet för forskning €- regler för deltagande (Euratom-programmet) X

ÖPPENHET

  • Allmänhetens tillgång till handlingar X

BESLUT SOM FATTATS GENOM FÖRLIKNINGFÖRFARANDE XI

SOCIALA FRÅGOR

  • Buller i arbetslivet XI

TRANSPORTER

  • Civil luftfart avtal om förstärkta säkerhetsåtgärder XII

BESLUT SOM FATTATS GENOM SKRIFTLIGT FÖRFARANDE XIII

EKOFIN

  • Europeiska unionens solidaritetsfond interinstitutionellt avtal XIII

DELTAGARE

Medlemsstaternas regeringar och Europeiska kommissionen företräddes av följande personer:

Belgien:

Didier REYNDERSfinansminister
Danmark:
Thor PEDERSENfinansminister
Henrik FUGMANNstatssekreterare vid finansministeriet
Tyskland:
Hans EICHELförbundsfinansminister
Grekland:
Nikos CHRISTODOULAKISekonomi- och finansminister
Spanien:
Luis de GUINDOSstatssekreterare för ekonomi
Juan COSTA CLIMENTstatssekreterare för handel och turism
Frankrike:
Francis MERekonomi-, finans- och industriminister
Irland:
Charlie McCREEVYfinansminister
Italien:
Giulio TREMONTIekonomi- och finansminister
Luxemburg:
Jean-Claude JUNCKERpremiärminister, finansminister
Henri GRETHENekonomiminister
Nederländerna:
Hans HOOGERVORSTfinansminister
Österrike:
Karl-Heinz GRASSERförbundsfinansminister
Portugal:
Manuela FERREIRA LEITEfinansminister
Finland:
Sauli NIINISTÖfinansminister
Sverige:
Bosse RINGHOLMfinansminister
Storbritannien:
Gordon BROWNfinansminister
* * *
Kommissionen:
Frits BOLKESTEINledamot
Pedro SOLBES MIRAledamot
* * *
Övriga deltagare:
Philippe MAYSTADTordförande i Europeiska investeringsbanken
Jan Willem OOSTERWIJKordförande i Kommittén för ekonomisk politik
Johnny ÅKERHOLMordförande för Ekonomiska och sociala kommittén
Ottmar ISSINGstyrelseledamot i Europeiska centralbanken
Jaap WINTERordförande för högnivågruppen med experter på bolagsrätt
* * *
Deltagare från kandidatländerna i ministerdialogen:
Bulgarien:
Milen VELTCHEVfinansminister
Cypern:
Takis KLERIDESfinansminister
Tjeckiska republiken:
Bohuslav SOBOTKAfinansminister
Zdenek HRUBYbiträdande finansminister
Estland:
Madis ÜÜRIKErådgivare vid finansministeriet
Ungern:
Csaba LASZLOfinansminister
Lettland:
Valentina ANDREJEVAstatssekreterare vid finansministeriet
Litauen
Dalia GRYBAUSKAITEfinansminister
Malta:
John DALLIfinansminister
Polen:
Grzegorz W. KOLODKOfinansminister
Rumänien:
Enache JIRUstatssekreterare vid finansministeriet
Slovakiska republiken:
Vladimir TVAROSKAstatssekreterare vid finansministeriet
Slovenien:
Anton ROPfinansminister
Turkiet:
Sümer ORALfinansminister

PUNKTER SOM DISKUTERADES

FINANSIELLA TJÄNSTER

  • Direktiv om prospekt

Med kvalificerad majoritet nådde rådet en politisk överenskommelse om en gemensam ståndpunkt avseende ett utkast till direktiv om de prospekt som skall offentliggöras när värdepapper erbjuds allmänheten eller tas upp till handel.

När det gäller frågan om en definition på hemmedlemsstat för emittenter i EU av värdepapper enades rådet om att för obligationer med ett nominellt värde under 5 000 euro och för aktier, skall hemmedlemsstaten vara den medlemsstat där emittenten är belägen. För obligationer med ett högre nominellt värde och för ett antal andra instrument av icke aktierelaterat slag får emittenten välja som hemmedlemsstat antingen den medlemsstat där emittenten är belägen eller den medlemsstat där värdepapperna tas upp till handel eller erbjuds till allmänheten.

När det gäller möjligheten att låta den behöriga myndigheten delegera vissa specifika uppgifter eller lägga ut dem på entreprenad, beslöt rådet att medlemsstaterna kan ge den behöriga myndigheten rätt att delegera uppgifter, men detta skall ske på ett särskilt sätt med angivande av vilka uppgifter som skall delegeras och på vilka villkor de skall utföras. Varje delegering av uppgifter i samband med skyldigheterna skall upphöra fem år efter det att direktivet trätt i kraft, utom när det gäller delegering av uppgiften att offentliggöra prospekt på Internet.

Enligt direktivet utlöser erbjudanden av värdepapper till allmänheten eller upptagande av värdepapper till handel på en reglerad marknad kravet på att upprätta ett prospekt för att se till att allmänheten får ordentlig information. Det huvudsakliga målet med direktivet är att skapa ett standardiserat EU-pass för emittenter genom att ge ett prospekt som godkänts av emittentens tillsynsmyndighet i hemlandet giltighet inom hela gemenskapen.

I direktivet kommer regler att fastställas för upprättandet av prospekt, förfaranden för godkännande och offentliggörande av prospekt, erbjudande till allmänheten och upptagande till handel i flera länder, emittenter med säte i tredje land samt behöriga myndigheter och deras befogenhet.

Rådet uppmanade Ständiga representanternas kommitté att avsluta granskningen av ingressen till direktivet och enades om att anta den gemensamma ståndpunkten vid ett kommande möte efter det att juristlingvisterna granskat texten.

  • Handlingsplan för riskkapital benchmarkingrapport

Efter en föredragning av kommissionärerna Frits Bolkestein och Pedro Solbes tog rådet del av kommissionens fjärde lägesrapport om genomförandet av handlingsplanen för riskkapital.

Det erinras härvid om att syftet med planen är att kunna studera marknadsutvecklingar, regelverket, skattefrågor, företagaranda och offentlig finansiering, områden som i huvudsak ligger inom medlemsstaternas ansvarsområde med undantag för regelverket. De frågor som avser regelverket omfattas i stor utsträckning av handlingsplanen för finansiella tjänster som kommer att bli föremål för en annan lägesrapport, som kommissionen skall lägga fram för Ekofinrådet den 3 december 2002.

Rapporten visar att summan riskkapital som 2001 investerades i EU är 35 % lägre än 2000 men fortfarande högre än åren dessförinnan. Trots en ännu större minskning i Amerika förra året, investerade USA tre gånger mer riskkapital än EU. Enligt rapporten har det gjorts betydande framsteg under de senaste åren när det gäller att modernisera regelverket för riskkapital, särskilt det framgångsrika införandet av eurosedlar och -mynt och de viktiga stegen mot ett avslutat genomförande av EU:s handlingsplan för finansiella tjänster. Dock krävs det större ansträngningar när det gäller ett alleuropeiskt patent och undanröjandet av ej önskvärda skattehinder. I rapporten erkänns att ogynnsamma marknadsvillkor och en bristfällig integrering mellan nationella marknader fortfarande försvårar för aktörerna på riskkapitalområdet i EU:s både nuvarande och framtida medlemsstater. I rapporten uppmanas också till förbättrad funktion och reglering av de aktiemarknader som specialiserat sig på företag med stark tillväxt, för att kunna stödja deras återhämtning och ge dem möjlighet att spela sin avsedda roll som avsättningsområde för riskkapitalinvesteringar och som ett "skyltfönster" för framgångsrika och innovativa företag.

  • Företagsstyrning

Rådet tog del av en muntlig föredragning av Jaap Winter, ordförande för högnivågruppen med experter på bolagsrätt, av gruppens slutrapport om företagsstyrning av den 4 november 2002.

Rådet uppmanade Ekonomiska och finansiella kommittén att granska den ytterligare i syfte att kunna rapportera till rådet vid ett av dess kommande möten.

GENOMFÖRANDET AV FÖRFARANDET FÖR DET ALLTFÖR STORA UNDERSKOTTET I PORTUGAL

Rådet antog ett beslut om att ett alltför stort underskott föreligger i Portugal och en rekommendation till Portugal i syfte att få situationen med ett alltför stort underskott i statens finanser att upphöra.

Portugal har beslutat att offentliggöra rekommendationen. Följaktligen enades rådet om att göra texten tillgänglig på rådets webbplats (http://consilium.europa.eu).

SKATTEFRÅGOR

  • Beskattning av sparande

Rådet granskade det nuvarande läget i förhandlingarna med tredje länder, framför allt Schweiz, om beskattning av sparande och läget i diskussionerna om denna fråga med beroende eller associerade territorier i berörda medlemsstater.

  • Beskattning av energi

Rådet höll en diskussion om de viktigaste kvarstående frågorna avseende utkastet till ett direktiv om en omstrukturering av gemenskapens regelverk för beskattning av energiprodukter.

Dessa frågor är

 möjligheten att fastställa nationella nivåer under de nya miniminivåerna för beskattning,

 närmare regler för användning av dieselolja,

 övergångsperiodernas längd för el och andra energiprodukter än dieselolja, och

 sambandet mellan undantag och skattelättnader enligt direktivet och reglerna för statligt stöd.

Rådet beslöt att uppmana sina berörda organ att fortsätta arbetet med de kvarstående frågorna så att rådet kan nå enighet om direktivet vid ett av sina kommande möten.

FÖRBEREDELSE FÖR MINISTERDIALOGEN MED KANDIDATLÄNDERNA

Rådet förberedde den dialog som sedan hölls på ministernivå med kandidatländerna under eftermiddagen (se nedan sidan 17: Händelser i anslutning till mötet).

RATIONALISERING AV DEN ÅRLIGA SAMORDNINGEN AV DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH SYSSELSÄTTNINGSPOLITIKEN

Rådet antog en halvårsrapport om rationalisering av processerna för den årliga samordningen av politiken och uppmanade Kommittén för ekonomisk politik och Ekonomiska och finansiella kommittén att fortsätta arbetet i samarbete med andra relevanta grupper så att en slutrapport kan antas vid mötet i december.

Det erinras härvid om att Europeiska rådet i Barcelona uppmanade rådet och kommissionen att strömlinjeforma processerna för en samordnad politik. Europeiska rådet angav att inriktningen måste vara åtgärder för genomförande snarare än ett årligt utarbetande av riktlinjer. För att ge de viktigaste politiska impulserna till de åtgärder som är avgörande för att unionen skall kunna uppnå sina långsiktiga mål, beslöt Europeiska rådet att tidsramarna för antagandet av de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken och för det årliga sysselsättningspaketet skall synkroniseras så snart detta är möjligt.

LEDNINGEN AV EIB INFÖR UTVIDGNINGEN Slutsatser

Rådet enades om följande inslag i en ändring av EIB:s stadgar i samband med utvidgningen:

    €? Beslut i styrelsen skall fattas med minst en tredjedel av de röstberättigade ledamöterna. Denna majoritet måste representera minst 50 % av tecknat kapital.

    €? Spaniens kapitalandel ökas selektivt upp till nivån 60 % av de större ländernas röstetal, vilket innebär att dess andel av EU-15 ökar till 10,24 %(2) och att dess kontantbidrag till banken når summan 1,03 miljarder euro. Denna ökning skall inte ses som prejudicerande för andra medlemsstater, eller ytterligare utvidgningar, och skall inte inverka på några andra överenskommelser med avseende på ledningen.

    €? För att styrelsen skall kunna fortsätta att ha en bred uppsättning av fackkunskap skall tre experter utan rösträtt adjungeras till denna, varigenom antalet direktörer ökar från 26 till 29. Dessutom bör tre experter utan rösträtt adjungeras till styrelsen som suppleanter, vilkas antal därmed stiger till 19. Samtidigt bör, för att en stor styrelse skall kunna fungera, dess arbetsmetoder justeras när det gäller suppleanternas yttranderätt.

€? Styrelsen ökas med en till nio ledamöter (innefattande nästa utvidgning).

Vidare enades rådet om att styrelsen, omedelbart efter det att anslutningsfördragen har trätt i kraft, bör se över sammansättningen av de nio geografiska områden som är företrädda i förvaltningskommittén. Styrelsen bör förbereda denna översyn i tid. Om inte och till dess styrelsen enhälligt beslutar något annat skall den enda ytterligare ledamoten få de tio nya medlemsstaterna som geografiskt ansvarsområde.

Rådet beslutade också att ta följande uttalande till sitt protokoll:

"Rådet har uppmärksammat att sammansättningen av de nio geografiska ansvarsområden som är företrädda i EIB:s förvaltningskommitté bör ses över med syftet att nå en bättre jämvikt mellan dessa områden.

Med hänvisning till ländergrupperingarna i artikel 11.2 i EIB:s stadgar (styrelsesuppleanter), och med syftet att nå en bättre avvägd sammansättning av de geografiska ansvarsområdena, erinrar rådet om bemyndigandeklausulen i Nicefördraget för ändring av EIB:s stadgar."

EUROPEISKA CENTRALBANKEN (ECB) Slutsatser

Rådet antog följande slutsatser:

"Rådet är enigt om att ECB:s tecknade kapital och högsta reserver i utländsk valuta skall ökas i samband med utvidgningen. I enlighet därmed bör en ny artikel 49.3 införas i fördragets protokoll (nr 18, f.d. nr 3) om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken:

"När ett eller flera länder blir medlemsstater och deras respektive nationella centralbanker blir en del i ECBS skall ECB:s tecknade kapital och högsta belopp för reserver i utländsk valuta som får överföras till ECB automatiskt ökas. Ökningen skall fastställas genom att respektive då gällande belopp multipliceras med förhållandet, inom den utvidgade fördelningsnyckeln, mellan viktningen av de berörda inträdande nationella centralbankerna och viktningen av de nationella centralbanker som redan är medlemmar av ESCB. Varje nationell centralbanks viktning i fördelningsnyckeln skall beräknas analogt med artikel 29.1 och i enlighet med artikel 29.2. De referensperioder som skall användas för statistiska uppgifter skall vara identiska med dem som tillämpades vid den senaste femårsjusteringen av viktningarna enligt artikel 29.3.""

ÖVRIGA FRÅGOR

  • Den ekonomiska och finansiella situationen i Libanon

På begäran av den franska delegationen uppmärksammade rådet att ett möte skulle hållas i Paris den 23 november 2002 med Libanon och dess viktigaste samarbetsländer för att undersöka möjligheten till finansiellt stöd till landet med tanke på dess svåra ekonomiska läge.

HÄNDELSER I ANSLUTNING TILL MÖTET

  • Trojka med Europaparlamentet

Trojkans finansministrar (Thor Pedersen, Danmarks finansminister och ordförande i rådet, Nikos Christodoulakis, ekonomi- och finansminister i Grekland samt Giulio Tremonti, ekonomi- och finansminister i Italien), kommissionsledamöterna Frits Bolkestein och Pedro Solbes samt ordföranden i Europaparlamentets utskott för ekonomi- och valutafrågor Christa Randzio-Plath diskuterade rapporten om budgetregler, övervakning och stabilitet.

Tillfället utnyttjades också för en redovisning av det pågående arbetet med förberedelserna för Europeiska rådets nästa vårmöte, särskilt med avseende på smidigare förfaranden.

  • Ministerdialog med kandidatländerna gemensamma slutsatser från EU:s och kandidatländernas ekonomi- och finansministrar

Den 5 november 2002 höll EU:s och kandidatländernas ekonomi- och finansministrar, tillsammans med företrädare för kommissionen och ECB, sitt fjärde möte i dialogen om den ekonomiska politiken. De välkomnade mycket varmt de historiska beslut om utvidgningen som fattades av Europeiska rådet i Bryssel och välkomnade även utsikterna till att förhandlingarna om utvidgningen kommer att slutföras vid Europeiska rådet i december innevarande år. De ser fram mot ett faktiskt medlemskap för de kandidatländer som är kvalificerade för anslutning år 2004.

De ekonomiska föranslutningsprogrammen 2002

I stort sett beskriver programmen för 2002 trovärdiga medelfristiga makroekonomiska och budgetära ramar som främjar stark och hållbar ekonomisk tillväxt. Kandidatländerna gjorde ytterligare framsteg 2001 i fråga om makroekonomisk stabilisering och strukturella reformer.

När det gäller genomsnittlig BNP per capita är gapet fortfarande betydande mellan de flesta anslutningsländerna och de nuvarande medlemsstaterna även om det minskar. Samtidigt som den genomsnittliga tillväxten under senare år har varit betydligt högre än i EU, har många anslutningsländer endast gjort blygsamma framsteg när det gäller faktisk konvergens. År 2001 uppgick BNP per capita för de tio anslutningsländerna, mätt i köpkraftsstandarder, genomsnittligt till 39,3 % av genomsnittet i EU, dvs. en ökning från 38,5 % år 2000. I de ekonomiska föranslutningsprogrammen (PEP) förutses på medellång sikt en tillväxttakt på 46 %. I ett antal länder ligger tillväxttakten fortfarande under den potentiella.

I vissa av kandidatländerna har myndigheterna gjort betydande framsteg när det gäller att konsolidera de offentliga finanserna och de har för avsikt att fortsätta med en försiktig budgetpolitik på medellång sikt. I flera länder är dock det nuvarande budgetunderskottet fortfarande mycket stort, vilket understryker nödvändigheten av en hög ambitionsnivå för budgetkonsolideringen och en hållbar finanspolitisk inriktning på medellång sikt. I detta avseende krävs det betydande ansträngningar, särskilt i Tjeckien, Ungern, Malta och Polen. En fortsatt budgetkonsolidering kommer att skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt.

I anslutningsländerna har prisstabiliteten och den stärkta växelkursstabiliteten varit en positiv faktor, men ytterligare framsteg krävs i vissa länder. I föranslutningsskedet måste en överensstämmelse bibehållas mellan växelkursstrategierna och annan makroekonomisk politik och konvergens. I fråga om växelkurserna är den ökade inriktningen på euron som huvudsaklig referensvaluta i linje med en fortsatt ekonomisk integration, men snabbheten är avhängig av de särskilda förhållandena i enskilda länder. Ekofinministrarnas rapport av den 8 november 2000 till Europeiska rådet i Nice om växelkursaspekterna på utvidgningen kommer att ligga till grund för diskussionerna om den fortsatta vägen mot införandet av euron.

I många kandidatländer har utsikterna till anslutning utgjort en katalysator för övergripande strukturella och institutionella reformer. Framstegen har dock varit ojämna och uppvisar särskilt en eftersläpning på ett antal prioriterade områden, t.ex. arbets-, varu- och finansmarknaderna samt jordbrukssektorn. I flera länder visar särskilt den höga arbetslöshetsgraden och den låga graden av deltagande på ett behov av att ytterligare strukturella anpassningar görs skyndsamt.

Med hänsyn till det liberaliserade kapitalflödet är sunda makroekonomiska ramar en avgörande förutsättning för budgetstabilitet under upphämtningsprocessen mot bakgrund av stora och potentiellt volatila kapitalflöden. Makroekonomisk instabilitet och alltför stora fluktuationer i kapitalflöden kan leda till allvarliga påfrestningar för finanssektorn. En sund finanssektor är däremot en avgörande förutsättning för makroekonomisk stabilitet, vilket framgår av tidigare erfarenheter som haft allvarliga budgetkonsekvenser. Finanssektorn måste fördjupas och breddas i många kandidatländer.

Slutsatser

Ministrarna för EU:s medlemsstater och för kandidatländerna kom fram till följande slutsatser:

     De andra ekonomiska föranslutningsprogrammen visar i allmänhet att det gjorts ytterligare framsteg i fråga om kapacitetsuppbyggnad för medverkan i EU:s multilaterala övervakning och samordning av den ekonomiska politiken. De avspeglar de stora ekonomiskt politiska utmaningar som dessa länder kommer att möta på vägen mot anslutningen och som behöver hanteras tillsammans.

     Det är viktigt att uppnå en hög och hållbar realtillväxt för att skyndsamt säkerställa ekonomisk konvergens med EU. För att utjämna realinkomstklyftan på lång sikt kommer det att krävas ytterligare stora framsteg i samband med dagordningen för kvarstående strukturreformer med stöd av ett kraftfullt genomförande. Man bör energiskt fortsätta ansträngningarna på att förbättra förutsättningarna för investeringar och företagaranda och att förenkla och förbättra lagstiftningen.

     Fortsatt vaksamhet mot potentiella externa risker är ytterst viktigt med tanke på anslutningsländernas stora öppenhet, importberoende och exportkänslighet visavi EU och internationell tillväxt. Institutioner för finansiell reglering, övervakning och riskhantering behöver förstärkas ytterligare, såsom kommissionen framhäver i sin uppdaterade rapport om makroekonomisk och finansiell stabilitet.

     En sund och trovärdig skattepolitik är väsentlig inte bara för att göra svåra ekonomiska och politiska ställningstaganden utan också för att förstärka förtroendet för stabiliteten i den makroekonomiska politiken. Det svaga budgetläget i flera anslutningsländer talar starkt för att man bör vidta beslutsamma åtgärder mot en hållbar budgetkonsolidering helt i linje med EU:s budgetkontrollförfaranden, bl.a. för att skapa utrymme för privata investeringar. Effektiv förvaltning av offentliga utgifter och effektiv skatteindrivning bör utgöra centrala delar i alla konsolideringsprogram. Emellertid måste man även beakta de långsiktiga utmaningar från en åldrande befolkning.

Ministrarna framhöll sitt åtagande att med stöd från Ekonomiska och finansiella kommittén, Kommittén för ekonomisk politik och kommissionen fortsätta att övervaka framstegen i anslutningsländernas ekonomi-, budget- och strukturpolitik, bl.a. i de länder som inte kommer att ingå i den första anslutningsvågen till EU, inom de befintliga processerna för samordning av ekonomi- och budgetpolitiken. Detta bör hjälpa anslutningsländerna att fastställa strategier för en progressiv ekonomisk integrering. Man bör följa rekommendationerna i de ekonomiska föranslutningsprogrammen för 2003 med högsta prioritet för att kunna bidra till tillväxt och sysselsättning i ett utvidgat EU.

Ekonomiska och finansiella kommittén, Kommittén för ekonomisk politik och kommissionen uppmanas att inför mötet på hög nivå under våren 2003 och med beaktande av resultaten av de nuvarande ansträngningarna för att effektivisera processerna lägga fram förslag på hur anslutningsländerna skulle kunna integreras så tidigt som möjligt i gemenskapens samordning av den ekonomiska politiken och budgetkontrollförfarandena. Kommissionen uppmanas också att för godkännande under detta möte lägga fram en handlingsplan för de mest angelägna statistiska behoven och en rapport om underskotts- och skuldrapportering.

Kandidatländernas ministrar enades om att under 2003 lägga fram uppdateringar av anpassningsbanorna i sina ekonomiska föranslutningsprogram baserade på realistiska förutsättningar i fråga om konjunkturprognoser och detaljerade underliggande reformåtgärder. Ministrarna kommer att mötas igen under andra halvåret 2003 för att fortsätta debatten. Diskussionen inom Ekonomiska och finansiella kommittén och deras motparter kommer att fortsätta i maj 2003.

PUNKTER SOM GODKÄNDES UTAN DEBATT

EKOFIN

Direktiv om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut*

Rådet antog en gemensam ståndpunkt, i syfte att anta Europaparlamentets och rådets direktiv om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut, varvid Belgien avstod från att rösta. (11212/02)

Rådet enades också om att till sitt protokoll föra uttalanden från Belgien, Nederländerna och kommissionen. (12868/02)

I utkastet till direktiv fastställs bestämmelser för inledande och utövande av verksamhet som bedrivs av tjänstepensionsinstitut. Den text som rådet nådde en politisk överenskommelse om vid mötet den 20 juni 2002, kommer att översändas till Europaparlamentet för en andra behandling enligt medbeslutandeförfarandet.

Makroekonomiskt stöd till Förbundsrepubliken Jugoslavien och till Bosnien och Hercegovina

Rådet antog två beslut om att bevilja ytterligare makroekonomiskt stöd till Förbundsrepubliken Jugoslavien (13294/02) och till Bosnien och Hercegovina (13295/02).

När det gäller Förbundsrepubliken Jugoslavien skall gemenskapen ställa makroekonomiskt stöd till förfogande i form av ett långfristigt lån och ett direkt bidrag i syfte att säkerställa en hållbar betalningsbalanssituation och stärka landets valutareserv. Lånedelen av stödet skall uppgå till högst 55 miljoner euro, med en maximal löptid på 15 år. Kommissionen skall i detta syfte vara bemyndigad att på Europeiska gemenskapens vägnar låna upp de nödvändiga medlen, som kommer att ställas till Förbundsrepubliken Jugoslaviens förfogande i form av ett lån. Stödets bidragsdel skall uppgå till högst 75 miljoner euro.

När det gäller Bosnien och Hercegovina syftar beslutet till att medverka till att lätta på landets externa finansieringsrestriktioner, stödja betalningsbalansen och stärka landets valutareserv.

Lånedelen av stödet skall uppgå till högst 20 miljoner euro, med en maximal löptid på 15 år. Kommissionen skall i detta syfte vara bemyndigad att på Europeiska gemenskapens vägnar låna upp de nödvändiga medlen, som kommer att ställas till Bosnien och Hercegovinas förfogande i form av ett lån. Stödets bidragsdel skall uppgå till högst 40 miljoner euro.

Motåtgärder mot Nigeria och Ukraina rådets slutsatser

Rådet antog följande slutsatser:

    "1. Rådet uttrycker på nytt sitt stöd för den internationella insatsen mot penningtvätt och finansiering av terrorism däribland arbetet inom Finansiella aktionsgruppen mot penningtvätt (FATF).

    2. Rådet erinrar om slutsatserna från de gemensamma mötena i rådet (Ekofin/RIF) den 17 oktober 2000 och den 16 oktober 2001. Rådet anslöt sig då till FATF:s rekommendation att medlemsstaternas finansinstitut särskilt skall uppmärksamma affärer och transaktioner med personer, företag och finansinstitut i de icke-samarbetsvilliga länderna och territorierna som inte samarbetar när det gäller genomförandet av FATF:s rekommendationer mot penningtvätt. Förteckningen över icke-samarbetsvilliga länder och territorier uppdaterades den 11 oktober 2002 och ser nu ut som följer: Cooköarna, Egypten, Grenada, Guatemala, Indonesien, Myanmar, Nauru, Nigeria, Filippinerna, Saint Vincent och Grenadinerna samt Ukraina.

    3. Rådet erinrar om att medlemsstaterna och det gemensamma mötet i rådet (Ekofin/RIF) den 17 oktober 2000 förband sig att i samråd och samtidigt genast genomföra de motåtgärder mot särskilda icke-samarbetsvilliga länder och territorier som FATF har beslutat om.

    4. Vid FATF:s plenarmöte den 911 oktober 2002 tog FATF det avgörande steget att rekommendera sina medlemmar att vidta motåtgärder mot Nigeria och Ukraina. Motåtgärder kommer därför att vidtas mot Nigeria från och med den 15 december 2002 om inte landet inför lagstiftning som avsevärt utvidgar räckvidden för 1995 års lag om penningtvätt och som uppfyller de krav som FATF har fastställt. Dessutom kommer motåtgärder att vidtas mot Ukraina från och med den 15 december 2002 om landet inte inför en omfattande lagstiftning som uppfyller internationella normer och krav som FATF har fastställt.

    5. Medlemsstaterna, församlade i rådet, har därför beslutat att i samråd och samtidigt vidta motåtgärder mot Nigeria och Ukraina på de villkor som anges ovan."

Uppföljning av världstoppmötet om hållbar utveckling rådets bidrag

Rådet antog följande slutsatser beträffande uppföljningen av världstoppmötet om hållbar utveckling:

    "Inslag, mål och målsättningar i genomförandeplanen för världstoppmötet om hållbar utveckling angående ekonomiska och finansiella frågor och Ekofinrådets uppföljning

Följande områden i genomförandeplanen har särskild relevans för Ekofinrådet:

 Hållbar utveckling i en värld som blir alltmer globaliserad (kapitel V).

 Metoder för genomförandet, även finansiering och skuldlättnad (kapitel IX).

 Institutionell ram för hållbar utveckling (kapitel X).

Förutom dessa områden intresserar sig Ekofinrådet för följande fråga:

 Ändring av ohållbara konsumtions- och produktionsmönster (kapitel III).

Ekofinrådet är redo att bidra till uppföljningen av världstoppmötet om hållbar utveckling genom att fokusera på följande frågor:

När det gäller hållbar utveckling i en värld som blir alltmer globaliserad (inkl. punkt 45), kan medlemmarna i Ekofinrådet bidra till att främja öppna och tydliga beslutsprocesser och institutionella strukturer i internationella finansinstitut. Genom de internationella finansinstituten kan de också bidra till att underlätta utvecklingsländernas förmåga att till fullo dra fördel av globaliseringen, t.ex. genom strukturella reformer för att dra till sig utländska direktinvesteringar och genom att avlägsna inhemska exporthinder. Slutligen kan Ekofinrådets ministrar, i enlighet med Ekofinrådets gemensamma synpunkter av den 4 juni 2002, bidra till att bekämpa missbruk av det internationella finanssystemet, och då även terrorismfinansiering och penningtvätt, samt till att stärka de internationella finansinstitutens roll globalt för att minska riskerna med finansiell globalisering och främja hållbar utveckling.

När det gäller handel (inkl. punkterna 45, 75, 85, 86 och 88) bekräftas WTO:s Doha-agenda. Ekofinrådet välkomnar att genomförandeplanen är i linje med dess ståndpunkt av den 4 juni 2002 om denna fråga. I Ekofinrådets gemensamma synpunkter framläggs ett öppet och rättvist multilateralt handels- och finanssystem som en förutsättning för hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning, stödet för Doha-utvecklingsagendan upprepas och EU bekräftar sitt åtagande att följa multilaterala regler, frihandelsprinciper och praxis samt sin beredvillighet att spela en ledande roll i den nya handelsrundan.

När det gäller finanser (inkl. punkterna 79 och 82), i enlighet med rådets slutsatser från Europeiska rådet i Göteborg och i Barcelona, har de av EU:s medlemsstater som ännu inte nått målet på 0,7 % förbundit sig att som ett första betydelsefullt steg enskilt öka sin ODA-volym inom de närmaste fyra åren inom respektive lands fördelning av budgetmedel, medan de andra medlemsstaterna förnyar sina ansträngningar för att ligga kvar på eller över målet 0,7 % ODA (offentligt utvecklingsbistånd), så att det kollektivt uppnås ett EU-genomsnitt på 0,39 % senast 2006. Med tanke på detta mål kommer alla EU-medlemsstater i vilket fall som helst att sträva efter att, inom ramen för respektive lands fördelning av budgetmedel, nå minst 0,33 % ODA/BNI senast 2006. I enlighet med Ekofinrådets gemensamma synpunkter av den 4 juni 2002 bör en ökning av den totala volymen utvecklingsbistånd åtföljas av större effektivitet när det gäller ODA, bland annat genom att rekommendationen från DAC (kommittén för utvecklingsbistånd) om obundet bistånd till de minst utvecklade länderna genomförs. I enlighet med Ekofinrådets ståndpunkt av den 4 juni 2002 om denna fråga är således genomförandeplanen, i vilken dessa mål bekräftas, i linje med samförståndet i Monterrey. Ekofinrådet enades vid sitt möte den 7 maj om att bidra till uppföljningen av medlemsstaternas uppfyllande av åtagandena i Monterrey på en årlig basis. Medlemmarna i Ekofinrådet kan genom de internationella finansinstituten även bidra till att utforska olika sätt att generera nya offentliga och privata innovativa finansieringskällor för utveckling.

När det gäller skuldlättnad (inkl. punkt 83) kan medlemmarna i Ekofinrådet genom de internationella finansinstituten bidra till att främja skuldlättnad och avskrivning av skulder, inklusive genom HIPC-initiativet (HIPC = kraftigt skuldtyngt fattigt land), i enlighet med samförståndet i Monterrey och Ekofinrådets gemensamma synpunkter av den 4 juni 2002.

När det gäller den institutionella ramen för hållbar utveckling (inkl. punkterna 121, 122, 133, 136 och 140) kan medlemmarna i Ekofinrådet genom de internationella finansinstituten och inom sina befogenheter bidra till att stärka integreringen av målen för hållbar utveckling i de internationella finansinstitutens arbetsprogram och operativa riktlinjer, i enlighet med Ekofinrådets gemensamma synpunkter av den 4 juni 2002, där bilaterala och multilaterala utvecklingsinstitutioner uppmanas att bättre integrera sociala och miljömässiga aspekter i sin politik och praxis. Medlemmarna i Ekofinrådet kan även genom de internationella finansinstituten bidra till att stärka samordningen och samarbetet om hållbar utveckling mellan FN:s system och de internationella finansinstituten.Samlarmynt rådets slutsatser

Rådet antog följande uppdaterade slutsatser om samlarmynt av den 31 januari 2000:

För att säkerställa att samlarmynt i euro lätt kommer att kunna särskiljas från euromynt som skall sättas i omlopp gäller följande:

     Valören på samlarmynt bör skilja sig från valören på mynt som skall sättas i omlopp (dvs. samlarmynten kan inte ha någon av de åtta valörerna: 1, 2, 5, 10, 20, 50 cent och 1 samt 2 euro).

     Samlarmynt bör inte förses med bilder som liknar den gemensamma sidan av euromynt som skall sättas i omlopp. Dessutom bör i så stor utsträckning som möjligt de motiv som används åtminstone skilja sig något från de nationella sidorna av mynt som skall sättas i omlopp.

     När det gäller färg, diameter och vikt bör samlarmynt i euro väsentligt skilja sig i minst två av dessa tre avseenden från mynt som skall sättas i omlopp. Skillnaden skall anses som väsentlig om värdena inklusive toleranser överskrider de toleransgränser som har fastställts för euromynt som skall sättas i omlopp.

 Samlarmynt bör inte ha mjuk räffling eller "Spanish flower".

 Det skall vara enkelt och lätt att identifiera den medlemsstat som gett ut mynten.

Dessutom gäller följande:

 Samlarmynt i euro får säljas till samma eller ett högre värde än den valör de har.

     Godkännande av volymen för utgivningen av samlarmynt skall ske på grundval av den samlade utgivningen snarare än för varje enskild utgivning.

     Beträffande de valörer av samlarmynt som kan sammanfalla med de låga valörerna av eurosedlar verkar det inte råda någon påtaglig risk för förväxling. Medlemsstaterna bör dock vara beredda att ta ställning till varje begäran från Europeiska centralbanken i denna fråga.

     Då samlarmynt i euro kommer att utgöra lagligt betalningsmedel i den medlemsstat som ger ut dem, bör de behöriga myndigheterna (nationella centralbanker, myntverk och andra institutioner) inrätta tillfälliga ordningar genom vilka innehavare av samlarmynt i euro som getts ut i andra medlemsstater inom euroområdet kan erhålla det nominella värdet för dessa mynt med avdrag för kostnaderna för denna transaktion.

Omsättningsskatter bemyndigande för Österrike, Tyskland och Frankrike att tillämpa undantagsåtgärder rörande omsättningsskatter

Rådet antog ett beslut om bemyndigande för Österrike att tillämpa en åtgärd som avviker från artikel 21 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter (11750/02) Syftet med beslutet är att göra det möjligt för Österrike att ange mottagaren av de tillhandahållna tjänsterna såsom betalningsskyldig för mervärdesskatten vid tillhandahållandet av följande tjänster: bygg- och anläggningsarbeten och tillhandahållande av personal för arbeten som underleverantörer ombesörjer för en huvudentreprenörs räkning, antingen för ett företag som själv utför bygg- och anläggningsarbeten eller för en annan underleverantör.

Rådet antog också ett beslut om bemyndigande för Tyskland och Frankrike att tillämpa en åtgärd som avviker från artikel 3 i samma direktiv (13006/02). Syftet med avvikelsen är att fastställa att gränsen mellan Tyskland och Frankrike skall gå mitt på vissa gränsbroar, så att uppbörden av mervärdesskatt på uppförande och underhåll förenklas när det gäller dessa broar.

Mervärdesskatt lägesrapport

Rådet noterade en lägesrapport om mervärdesskatt och avdragsrätt (även gränsöverskridande avdragsrätt) och en rapport från kommissionen om översyn av artikel 9 i det sjätte momsdirektivet (13347/1/02 REV 1 och 13634/02).

Rådet uppmanade också Coreper att vid ett kommande möte i Ekofinrådet lämna rapport om förslaget till ändring av det sjätte momsdirektivet när det gäller reglerna för avdragsrätt och uppmanade kommissionen att fortsätta arbetet med översynen av artikel 9 i sjätte momsdirektivet.

YTTRE FÖRBINDELSER

Kampen mot handeldvapen och lätta vapen andra årsrapporten

Rådet antog andra årsrapporten om genomförandet av EU:s gemensamma åtgärd av den 12 juli 2002 om Europeiska unionens bidrag för att bekämpa destabiliserande anhopning och spridning av handeldvapen och lätta vapen (2002/589/GUSP) och om upphävande av gemensam åtgärd 1999/34/GUSP samt EU-programmet om olaglig handel med konventionella vapen av juni 1997. Både i den gemensamma åtgärden och i EU-programmet föreskrivs att en årlig översyn skall göras av de åtgärder som vidtagits.

Denna rapport begränsas i princip till år 2001 och består av tre delar. I del I behandlas de nationella insatserna för att lösa problem med anknytning till handeldvapen i medlemsstaterna, t.ex. samarbete mellan myndigheter och organ, lagstiftning som nyligen trätt i kraft och stöd till relevant forskning. I del II tas internationella åtgärder upp, t.ex. stöd till projekt under ledning av internationella, regionala och icke-statliga organisationer, stöd till berörda stater och anordnande av internationella konferenser. Del II omfattar även EU:s samarbete med andra stater. I del III diskuteras slutligen prioriteringarna för ett mer systematiskt tillvägagångssätt när det gäller EU:s stöd på området handeldvapen och de lärdomar som dragits av de erfarenheter EU och dess medlemsstater redan har gjort på detta område. Rapporten kommer att offentliggöras i Officiella tidningen.

Ministerkonferensen mellan SADC och EU i Maputo (78 november 2002)

Rådet enades om att den femte ministerkonferensen SADCEU skall hållas i Maputo, Mozambique, den 7 och 8 november 2002, på inbjudan av SADC-sidan. Rådet gav EU:s delegation mandat att slutföra en kommuniké i Maputo med rapport om diskussionerna under konferensen. EU och SADC har enats om de följande två punkterna på dagordningen: demokrati, fred och säkerhet och samarbete för att utrota fattigdomen.

Rådet noterade vidare en rapport om översynen av Berlin-initiativet som kommer att läggas fram vid ministerkonferensen. Rapporten är en uppföljning av den senaste ministerkonferensen mellan SADC och EU i Gaborone, Botswana (2930 november 2000). Vid denna konferens enades man om att sex år efter det att EU och SADC den 6 september 1994 i Berlin undertecknade en deklaration, se över detta initiativ för att ytterligare förbättra dialogen och det övergripande partnerskapet mellan SADC och EU.

Målet med Berlin-initiativet är att bidra till fred, demokrati och hållbar utveckling i södra Afrika. Syftet med deklarationen var att främja utvecklingen av förbindelserna mellan de båda regionerna och att upprätta en övergripande dialog. De två sidorna enades om att samarbeta på ett stort antal områden (från politisk dialog till handel, utvecklingssamarbete, hälso- och sjukvård, energi, transport, turism och kultur).

Den översyn som kommer att läggas fram vid ministerkonferensen i Maputo rapporterar om att sedan 1994 ett antal särskilda verksamheter, i synnerhet seminarier, ägt rum inom de överenskomna samarbetsområdena. Inom några av dessa samarbetsområden har verksamheterna resulterat i genomförandet av specifika program (till exempel SADC/EU:s program för investeringsfrämjande åtgärder (ESIPP), initiativen om hiv/aids och fredsprocessen i Demokratiska republiken Kongo) under det att inom andra områden verksamheten har varit begränsad. Rapporten lägger sålunda fram ett antal konkreta förslag för att också ta hänsyn till ny utveckling, särskilt omstruktureringen av SADC. I rapporten rekommenderas att den långa listan med samarbetsområden ses över så att prioriteringarna och de begränsade tillgängliga resurserna bättre framgår. Rapporten föreslår också att högre prioritet ges åt frågor som utrotning av fattigdomen och kamp mot hiv/aids. Ett annat sätt att fördjupa dialogen på ett avgörande kostnadseffektivt sätt är att i allt större utsträckning engagera EU:s s och SADC:s beskickningschefer.

EES deltagande i sjätte ramprogrammet för forskning

Rådet godkände för gemenskapen ett utkast till beslut från Gemensamma EES-kommittén om ändring av protokoll 31 om samarbete på särskilda områden vid sidan om de fyra friheterna (12701/02). Avsikten med beslutet är att utvidga samarbetet inom forskning och teknisk utveckling. Genom beslutet tillhandahålls en ram för samarbetet och anges formerna för ett oinskränkt deltagande från EES-/EFTA-staternas sida i gemenskapens program och åtgärder på detta område, särskilt när det gäller sjätte ramprogrammet för Europeiska gemenskapens verksamhet inom området forskning och teknisk utveckling för 20022006 (Beslut nr 1513/2002/EG av den 27 juni 2002, EGT L 232, 29.8.2002, s. 1).

Israel förhandlingar om det vetenskapliga och tekniska samarbetsavtalet

Rådet antog ett beslut om att bemyndiga kommissionen att förhandla om en förlängning av det vetenskapliga och tekniska samarbetsavtalet mellan Europeiska gemenskapen och Israel.

Associeringen med Cypern/Malta

Rådet antog ett mandat för kommissionen att förhandla om ytterligare ömsesidiga

handelsmedgivanden med avseende på Cypern och Malta om bearbetade jordbruksprodukter.

HANDEL

Anti-dumpning/Antisubvention ändringar i grundförordningarna

Rådet antog:

     En förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 384/1996 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (11508/02). I den nya förordningen anges klargöranden av grundförordningen (384/96) mot bakgrund av de hittills gjorda erfarenheterna inom gällande antidumpningspraxis. Med tanke på Ryska federationens betydande framsteg med att upprätta marknadsekonomiska förhållanden, vilket erkänns i slutsatserna från toppmötet mellan Europeiska unionen och Ryssland den 29 maj 2002, föreslås det dessutom att Ryska federationen skall tillerkännas fullvärdig marknadsekonomisk status.

     Förslag till rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 2026/1997 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1511/02). I den nya förordningen föreskrivs upphävande eller ändring av vissa bestämmelser i den grundläggande antisubventionsförordningen (2026/1997), som blev nödvändiga eftersom tillämpningen av vissa bestämmelser i WTO-avtalet beträffande subventioner och utjämningsåtgärder upphörde att gälla den 31 december 1999.

Brasilien avtal om textilprodukter

Rådet antog ett beslut om undertecknande på Europeiska gemenskapens vägnar och provisorisk tillämpning av ett avtal i form av ett samförståndsavtal mellan Europeiska gemenskapen och Brasilien om arrangemang för handel med textilprodukter (11949/02). I avtalet föreskrivs förbättrat marknadstillträde för textil- och beklädnadsprodukter på respektive marknader.

I enlighet med antagandet av rådets förhandlingsdirektiv den 9 november 2000 har kommissionen förhandlat fram avtalet på gemenskapens vägnar. Det paraferades den 8 augusti 2002. Det är nu färdigt för undertecknande. I avvaktan på slutförande av de relevanta förfarandena för dess formella ingående kommer avtalet att vara i kraft provisoriskt från den tidpunkt när det undertecknas.

TRANSPORT

Tillträde till marknaden för hamntjänster

Rådet antog med kvalificerad majoritet en gemensam ståndpunkt, varvid den svenska delegationen röstade emot, om förslaget till ett direktiv som syftar till att säkerställa fritt tillträde till marknaden för hamntjänster för att förbättra kvaliteten och minska kostnaderna för dessa tjänster. Rådet nådde politisk överenskommelse vid mötet den 17 juni om texten, och den kommer att översändas till Europaparlamentet för en andra behandling i enlighet med medbeslutandeförfarandet (11146/02).

Avsikten med direktivet är att balansera genomförandet av de allmänna principerna i fördraget med hamnsektorns komplicerade verklighet och göra det möjligt att begränsa antalet leverantörer av hamntjänster med hänsyn till de särskilda förhållanden som råder i varje hamn. I direktivet fastställs regler som garanterar att förfarandena för urval av leverantörer av tjänster i de hamnar som är öppna för kommersiell trafik är tydliga och genomblickbara.

Tjänster på sjötransportområdet inom medlemsstaterna (cabotage) rådets slutsatser

"Rådet

     noterar den fjärde rapporten om genomförandet av förordning nr 3577/92 om tillämpning av principen om frihet att tillhandahålla tjänster på sjötransportområdet inom medlemsstaterna (19992000),

     välkomnar slutsatserna i rapporten om liberaliseringens positiva konsekvenser för tjänsterna på sjötransportområdet,

     noterar kommissionens åsikt (se rapporten, punkt 4.2) att det är lämpligt att vänta tills dess den grekiska sjötransportmarknaden liberaliserats fullt ut innan man utreder vilka konsekvenser en fullständigt liberaliserad sjötransportmarknad får för unionen, och att följaktligen den femte rapporten om tillämpning av rådets förordning nr 3577/92 om tillämpning av principen om frihet att tillhandahålla tjänster på sjötransportområdet inom medlemsstaterna, som skall överlämnas i enlighet med artikel 10 i förordning nr 3577/92, skall omfatta åren 20012004 och överlämnas före utgången av 2005."

FORSKNING

Sjätte ramprogrammet för forskning regler för deltagande (EG-programmet)

Rådet antog Europaparlamentets och rådets förordning om regler för företags, forskningscentrums och universitets deltagande samt om regler för spridning av forskningsresultat för genomförandet av Europeiska gemenskapens sjätte ramprogram (20022006)och godkände alla ändringsförslag som Europaparlamentet antagit genom röstning vid första behandlingen. Beslutet antogs med kvalificerad majoritet, varvid den portugisiska delegationen avstod från att rösta (3647/02).

Antagandet av denna förordning och av reglerna för deltagande i Europeiska gemenskapens forskningsprogram kommer att säkerställa att de två nya ramprogrammen genomförs i god tid, så som Europeiska rådet har begärt, för att främja skapandet av ett europeiskt område för forskning och för att stärka innovation i Europeiska unionen. De särskilda forskningsprogrammen antogs av rådet den 30 september.

Den totala budgeten för ramprogrammet uppgår till 17 500 miljoner euro, av vilka 16 270 miljoner euro är avsedda för EG-programmet.

Sjätte ramprogrammet för forskning - regler för deltagande (Euratom-programmet)

Rådet antog förordningen om regler för företags, forskningscentrums och universitets deltagande vid genomförandet av Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) sjätte ramprogram 20022006 (11549/02).

Antagandet av denna förordning och av reglerna för deltagande i Europeiska gemenskapens forskningsprogram kommer att säkerställa att de två nya ramprogrammen genomförs i god tid, enligt Europeiska rådets begäran, för att främja skapandet av ett europeiskt område för forskning och för att stärka innovation i Europeiska unionen. De särskilda forskningsprogrammen antogs av rådet den 30 september.

Den totala budgeten för ramprogrammet uppgår till 17 500 miljoner euro, av vilka 1 230 miljoner euro är avsedda för Euratom-programmet.

ÖPPENHET

Allmänhetens tillgång till handlingar

Rådet antog:

     ett svar på Claudia Vipsanias bekräftande ansökan om tillgång till handlingar (den danska, finländska, grekiska, nederländska och svenska delegationen röstade emot). (12850/02)

     ett svar på Evelien Brouwers bekräftande ansökan om tillgång till handlingar (den finländska, nederländska och svenska delegationen röstade emot). (13032/02)

BESLUT SOM FATTATS GENOM FÖRLIKNINGFÖRFARANDE

(23 oktober30 oktober)

SOCIALA FRÅGOR

Buller i arbetslivet

Rådet och Europaparlamentet nådde den 23 oktober 2002 överenskommelse genom skriftväxling om ett förslag till direktiv om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för buller. Denna överenskommelse måste bekräftas av parlamentet (majoritet av avgivna röster) och av rådet (kvalificerad majoritet) för att direktivet skall kunna antas formellt.

Direktivet kommer att ersätta direktiv 86/188/EG om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för buller i arbetet, och i direktivet sänks den övre gränsen för exponering från 90 decibel till 87.

Den kompromiss som nåtts rör i synnerhet musik- och underhållningssektorerna. Båda sektorerna kommer att omfattas av direktivets bestämmelser, men för att underlätta genomförandet av dem, måste en särskild uppförandekod utarbetas av medlemsstaterna i samråd med arbetsmarknadens parter eller med lämpliga företrädare för arbetstagarna och industrin på nationell nivå.

Det bör erinras om att kommissionen 1992 lade fram sitt ursprungliga förslag som innehöll krav när det gäller arbetstagares exponering för risker från fyra olika fysikaliska agens: buller, mekanisk vibration, optisk strålning samt elektromagnetiska fält och vågor. På grund av att det blev tekniskt komplicerat att behandla alla fysiska agens i ett enda instrument, kom man 1999 överens om att dela direktivet och behandla varje fysikaliskt agens separat.

TRANSPORTER

Civil luftfart avtal om förstärkta säkerhetsåtgärder

Rådet och Europaparlamentet nådde den 30 oktober 2002 genom skriftväxling en överenskommelse om utkastet till förordning om fastställande av gemensamma säkerhetsregler när det gäller civil luftfart i Europa. För att denna förordning skall kunna antas, måste emellertid denna överenskommelse bekräftas av parlamentet (majoritet av avgivna röster) och av rådet (kvalificerad majoritet) i enlighet med medbeslutandeförfarandet.

Denna förordning passar in i den plan för kampen mot terrorism som fastställdes av Europeiska rådet vid dess extra möte med anledning av terroristattentaten i USA den 11 september 2001.

Den kompromiss som uppnåtts under förlikningen mellan rådet och parlamentet behandlar särskilt följande två frågor:

     Åtgärder för kontroll av säkerhetszoner på flygplatser. All personal, inbegripet kabinpersonalen, bör kontrolleras innan de beträder en zon med begränsat tillträde. Om detta inte är genomförbart, skall personalen kontrolleras slumpmässigt, vilket för övrigt gäller för alla föremål som tas ombord på ett flygplan. Ett år efter förordningens ikraftträdande skall all personal och varje föremål kontrolleras innan de ges tillträde till de mest kritiska zonerna inom flygplatserna. Kommissionen skall före den 1 juli 2004 ha antagit genomförandeåtgärder som skall tillämpas i sin helhet senast fem år efter detta datum.

     Finansiering av säkerhetsåtgärderna. I en förklaring kommer parlamentet, rådet och kommissionen att erkänna medlemsstaternas olika förhållanden och kravet på att undvika den snedvridning av konkurrensen som skulle kunna bli följden. De bör i detta sammanhang beakta att kommissionen kommer att se positivt på att ytterligare säkerhetsåtgärder finansieras med offentliga medel. Kommissionen skall göra en studie som särskilt skall handla om fördelningen av finansieringen mellan de offentliga myndigheterna och operatörerna, utan att behörighetsfördelningen mellan medlemsstaterna och Europeiska unionen påverkas, och skall vid behov lägga fram förslag för rådet och parlamentet.

Enligt förordningen skall varje medlemsstat anta ett nationellt säkerhetsprogram för den civila luftfarten och utse en enda myndighet som skall samordna och kontrollera genomförandet.

BESLUT SOM FATTATS GENOM SKRIFTLIGT FÖRFARANDE

EKOFIN

Europeiska unionens solidaritetsfond interinstitutionellt avtal

Rådet godkände den 31 oktober 2002 genom skriftligt förfarande, texten till det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om finansieringen av Europeiska unionens solidaritetsfond. (13191/02)

Fonden skall möjliggöra snabbt ekonomiskt bistånd om större katastrofer inträffar i en medlemsstat eller i ett kandidatland med vilket det pågår förhandlingar om anslutning till Europeiska unionen.

De tre institutionerna var eniga om att det skall finnas ett tak på 1 miljard euro för de årligen tillgängliga medlen för fondens utgifter. Minst en fjärdedel av fondens årliga medel bör den 1 oktober varje år vara tillgänglig för att täcka behov som uppkommer fram till årets slut.

________________________

(1) ?När uttalanden, slutsatser eller resolutioner har antagits formellt av rådet anges detta i rubriken för punkten i fråga, och texten står inom citattecken.?Dokument som det hänvisas till i texten finns på rådets webbplats HYPERLINK "http://register.consilium.europa.eu/scripts/utfregisterDir/WebDriver.exe?MIval=advanced&MIlang=EN&fc=REGAISEN&srm=5&ssf=&mt=128&md=100"http://consilium.europa.eu.?Antagna rättsakter med offentliga uttalanden till rådets protokoll markeras med asterisk. Uttalandena finns på rådets webbplats (se ovan) eller kan fås från presstjänsten.

(2) Andelen av EU-25 blir 9,77 %. EIB konstaterar att den exakta procentandelen och det absoluta kontantbeloppet på detta stadium är vägledande.


Side Bar