Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen - Faktablad

Frågor och svar: EU:s budget för yttre åtgärder

Bryssel den 14 juni 2018

Europeiska unionen anpassar budgeten till sin roll som stark global aktör.

Vad föreslog EU idag?

Europeiska kommissionen förslår en ökning av budgeten för yttre åtgärder till 123 miljarder euro för perioden 2021–2027. Detta är en höjning från de 94,5 miljarder euro som anslogs för perioden 2014–2020 (motsvarande 30 %). Samtidigt föreslår kommissionen en betydande förenkling av dess struktur, med mer flexibilitet och effektivitet för att hantera dagens globala utmaningar. Kommissionen föreslår en minskning av antalet instrument, vilket skulle möjliggöra en tydligare inriktning på politiska mål och åtaganden med partner, i linje med EU:s värden och prioriteringar.

Vad blir konsekvenserna av Brexit?

EU kommer att öka sin externa finansiering trots att den totala föreslagna EU-budgeten för perioden 2021–2027 inte inbegriper ett bidrag från Förenade kungariket. Budgeten för yttre åtgärder skulle ökas från 94,5 miljarder euro under perioden 2014–2020 till 123 miljarder euro för perioden 2021–2028, vilket motsvarar en ökning på 30 %.

I tider av osäkerhet i världen stärker EU sin roll som tillförlitlig, flexibel och förutsägbar global aktör – både på det politiska och det ekonomiska planet.

Vilka är budgetinstrumenten för yttre åtgärder?

De nya föreslagna instrumenten för EU:s yttre åtgärder är ett instrument för grannskapspolitik, utveckling och internationellt samarbete (89,2 miljarder euro), kompletterat av ett nytt europeiskt instrument för kärnsäkerhet (300 miljoner euro), ett instrument för stöd inför anslutningen (14,5 miljarder euro), ett instrumentet för humanitärt bistånd (11 miljarder euro), en budget för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (3 miljarder euro), samarbete med utomeuropeiska länder och territorier, inklusive Grönland, (500 miljoner euro). Utanför EU:s budget föreslår den höga representanten, med stöd av kommissionen, dessutom att man inrättar en europeisk fredsbevarande resurs med en budget på 10,5 miljarder euro.

Varför behövs det en omstrukturering av finansieringsinstrumenten för yttre åtgärder?

Globala utmaningar, som behöver hanteras genom yttre åtgärder, har vuxit i omfattning under senare år. Dessutom har de blivit mer komplexa och mångfasetterade, samtidigt som de utvecklas snabbare. För att på ett effektivt sätt kunna möta dessa utmaningar måste EU stärka sina yttre åtgärder med effektiva och flexibla instrument. Att ha flera olika instrument, med flera uppsättningar prioriteringar, olika förvaltningsstrukturer och flera rapporteringsförfaranden inte är en effektiv lösning. Det finns ett behov av att undanröja artificiella hinder mellan instrument, för att säkerställa rätt mix av kort-, medel- och långsiktiga strategier för varje region och varje prioritering.

Det nya breda instrumentet, med en enhetlig uppsättning principer, kommer att göra det möjligt för EU att arbeta för och uppnå sina politiska mål och åtgärda de luckor, överlappningar och inkonsekvenser som vidlåder de många olika geografiska och tematiska instrument som finns idag. Mer flexibilitet kommer att göra det möjligt för EU att reagera snabbt på framväxande behov och prioriteringar, och en förenklad ledningsstruktur kommer att minska den administrativa bördan för EU-institutioner, medlemsstater och genomförandepartner.

En avsevärt förenklad finansiell struktur

I den nya föreslagna finansieringsstrukturen för EU:s yttre åtgärder (den fleråriga budgetramen för 2021–2027) föreslår kommissionen att systemet ska förenklas genom undanröjande av artificiella hinder mellan instrument. Det nya instrumentet för grannskapspolitik, utveckling och internationellt samarbete skulle integrera följande instrument från den föregående fleråriga budgetramen:

  • Europeiska utvecklingsfonden – omfattas för närvarande inte av budgeten
  • Europeiska grannskapsinstrumentet
  • Instrumentet för utvecklingssamarbete
  • Europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter
  • Instrumentet som bidrar till stabilitet och fred
  • Partnerskapsinstrumentet för samarbete med tredjeländer
  • Garantifonden för åtgärder avseende tredjeland

Detta breda instrument kommer att kompletteras av följande:

  • Instrument för stöd inför anslutningen
  • Humanitärt bistånd
  • Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp)
  • Utomeuropeiska länder och territorier (inkl. Grönland)
  • Europeiska instrumentet för kärnsäkerhet

 

Den nya strukturen för EU:s finansiering av yttre åtgärder inom ramen för den fleråriga budgetramen för 2021–2027

Den nya strukturen för EU:s finansiering av yttre åtgärder inom ramen för den fleråriga budgetramen för 2021–2027

EU:s budget för yttre åtgärder

Föreslagen flerårig budgetram för 2021–2027 (åtaganden i löpande priser)

 

1. Instrumentet för grannskapspolitik, utveckling och internationellt samarbete

89 500

1.1 Geografiska program

68 000

Grannskap

22 000

Afrika söder om Sahara

32 000

Asien och Stillahavsområdet

10 000

Amerika och Västindien

4 000

1.2 Tematiska program

7 000

Mänskliga rättigheter och demokrati

1 500

Organisationer i det civila samhället

1 500

Stabilitet och fred

1 000

Globala utmaningar

3 000

1.3 Snabba insatser

4 000

1.4 Buffert för nya utmaningar och prioriteringar

10 200

2. Kompletterande europeiskt instrument för kärnsäkerhet

300

3. Instrumentet för stöd inför anslutningen

14 500

4. Humanitärt bistånd

11 000

5. Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp)

3 000

6. Utomeuropeiska länder och territorier (inkl. Grönland)

500

7. Övrigt

1 070

8. Decentraliserade organ

149

9. Marginal

3 283

TOTALT

123 002

Åtaganden inom den fleråriga budgetramen för externa åtgärder

Är den ökningen med 30 % beräknad i löpande eller fasta priser?

Ökningen av budgeten för yttre åtgärder från 96,5 miljarder euro under perioden 2014–2020 till 123 miljarder euro för perioden 2021-2027 motsvarar en ökning på 30 %, beräknat på löpande priser Om vi tar hänsyn till en årlig inflation fram till 2027 skulle ökningen motsvara 13 %.

Kommer den förenklade strukturen att innebära mindre ansvarsskyldighet?

Förenkling eller ökad flexibilitet innebär inte mindre kontroll eller ansvarsskyldighet. Tvärtom: t.ex. genom att föreslå att Europeiska utvecklingsfonden integreras i EU:s budget kommer Europaparlamentets kontrollbefogenheter att stärkas: I det nya breda instrumentet för grannskapspolitik, utveckling och internationellt samarbete, skulle samma parlamentsförfaranden och parlamentskontroll vara tillämpliga på allt utvecklingssamarbete.

Vidare kommer det att vara viktigt att skapa ett styrningssystem som säkerställer politisk kontroll och demokratisk granskning, samtidigt som det garanterar effektivitet och flexibilitet. Europaparlamentet kommer att spela sin viktiga roll som medlagstiftare vid antagandet av denna styrningsstruktur.

På vilket sätt kommer det nya instrumentet att ge större flexibilitet?

Det kommer att göra det möjligt att använda och återanvända outnyttjade medel på flerårig basis, för att mobilisera finansiering från pelaren för snabba insatser (4 miljarder euro) i kris- eller nödsituationer. Tack vare flexibilitetsbufferten (10,2 miljarder euro) kommer EU att kunna hantera nya behov, oförutsedda utmaningar och framväxande prioriteringar.

Kommer den ökade flexibiliteten på bekostnad av förutsägbarheten för partnerländer?

Nej. det nya instrumentet för grannskapspolitik, utveckling och internationellt samarbete kommer, särskilt genom sin geografiska programplanering (minst 75 % av den totala finansieringsramen), att förbli förutsägbart. Det kommer även i fortsättningen att vara baserat på landsspecifika behov och andra transparenta kriterier och följa principerna för ändamålsenlig utveckling, inbegripet genuint engagemang från partnerlandets sida. Bufferten för nya utmaningar och prioriteringar kommer att ge ökad flexibilitet. Detta gör det möjligt att hantera problem och händelser som till sin natur är oförutsägbara och därför inte kan ingå i programplaneringen.

Kommer en samlad strategi för alla att innebära att några länder tappar fördelar?

Ett brett instrument innebär inte en samlad strategi för alla, och medför inte mindre finansiering för vissa regioner eller ämnen. Tvärtom tar kommissionens förslag hänsyn till EU:s strategiska prioriteringar, nämligen den europeiska grannskapspolitiken, Afrika och länderna med det största behoven, samt utmaningarna när det gäller säkerhet, migration, klimatförändringar och mänskliga rättigheter. Instrumentet öronmärker finansiering för varje region och politikområde i syfte att återspegla EU:s politiska prioriteringar.

Kommer demokrati, mänskliga rättigheter och det civila samhället att förlora på det nya instrumentet?

Nej. Arbetet för demokrati, mänskliga rättigheter och det civila samhället kommer att fortsätta att stå i centrum för EU:s yttre åtgärder. Genom att integrera dessa frågor i den geografiska pelaren i instrumentet för grannskapspolitik, utveckling och internationellt samarbete kommer det att bli möjligt att skapa en skräddarsydd strategi som tar hänsyn till den specifika situationen för och de särskilda behoven hos vart och ett av de berörda partnerländerna, och samtidigt bidra till att stärka deras demokratiska processer, styrning och tillsyn. Sådana åtgärder ska kompletteras med åtgärder inom ramen för den tematiska pelaren – med en budget på 1,5 miljarder euro för mänskliga rättigheter och demokrati och en budget på 1,5 miljarder euro för organisationer i det civila samhället. Detta är särskilt relevant på platser där människorättsaktivister och det civila samhället blir alltmer trängda i sin verksamhet.

Vad blir konsekvenserna av Brexit? Kommer den nya strukturen att innebära att utvecklingsfinansiering kommer att styras över till andra mål?

Den politiska ramen för EU:s utvecklingssamarbete har beskrivits i det europeiska samförståndet om utveckling, där man redogör för den politiska vision som ligger till grund för de finansiella förslagen rörande den kommande fleråriga budgetramen. Det främsta målet med denna vision är att utrota fattigdom och uppnå målen för en hållbar utveckling i FN:s Agenda 2030; ingen ska lämnas utanför. I linje med detta kommer EU att fortsätta att ta itu med utmaningar som rör mänsklig utveckling, klimatförändringar, migration och rörlighet samt främja goda styrelseformer, demokrati och mänskliga rättigheter.

De länder som har störst behov, särskilt de minst utvecklade länderna, låginkomstländer samt instabila och krisdrabbade länder kommer att ges särskild prioritet. Instrumentet för grannskapspolitik, utveckling och internationellt samarbete upprätthåller ett övergripande utgiftsmål på 20 % för mänsklig utveckling och social inkludering, inbegripet jämlikhet mellan könen och kvinnors egenmakt. Minst 92 % av finansieringen inom ramen för instrumentet för grannskapspolitik, utveckling och internationellt samarbete ska uppfylla OECD:s biståndskommittés kriterier, och räknas därmed som offentligt utvecklingsbistånd.De länder som har störst behov, särskilt de minst utvecklade länderna, låginkomstländer samt instabila och krisdrabbade länder kommer att ges särskild prioritet. EU kommer att fortsätta arbeta för att uppnå målet att 2030 investera 0,7 % av sin samlade BNP i offentligt utvecklingsbistånd; 0,2 % ska gå till de minst utvecklade länderna. Instrumentet för grannskapspolitik, utveckling och internationellt samarbete kommer att vara till stor hjälp för EU:s medlemsstater när det gäller att uppfylla detta viktiga politiska åtagande.

Vilken inverkan kommer det nya finansiella strukturen att ha för Afrika?

Afrika är och förblir en av unionens främsta prioriteringar, eftersom vårt välstånd och vår säkerhet i Europa har ett nära samband med situationen i Afrika. Den föreslagna tilldelningen för Afrika söder om Sahara uppgår till minst 32 miljarder euro, jämfört med tidigare 26,1 miljarder euro. Dessa ökade resurser kommer att göra det möjligt att stödja utveckling, inklusive ekonomisk tillväxt, samt Afrikaledda initiativ på området för fred och säkerhet. Dessutom kommer EU att sträva efter att förstärka sitt samarbete med Afrikanska unionen inom ramen för samarbetet mellan kontinenter.

Det stora flertalet av de minst utvecklade länderna finns i Afrika. EU har åtagit sig att avsätta 20 % av sitt offentliga utvecklingsbistånd till mänsklig utveckling och social inkludering, inbegripet jämlikhet mellan könen och kvinnors egenmakt. EU fortsätter också att arbeta för att uppnå målet att investera 0,7 % av sin samlade BNP i offentligt utvecklingsbistånd och 0,2 % till de minst utvecklade länderna.

Dessutom kommer integreringen av Europeiska utvecklingsfonden i budgeten och inrättandet av ett enda instrument att göra det lättare att finansiera politiska prioriteringar både i Nordafrika och i afrikanska länder söder om Sahara.

Hur blir dess inverkan på Asien och Stillahavsområdet?

Kommissionen föreslår att 10 miljarder euro anslås för Asien och Stillahavsområdet, jämfört med tidigare 9,8 miljarder euro. Stödet till utvecklingsländer kommer att fortsätta, samtidigt som hänsyn tas till förändrade behov och särdrag hos partnerländer som kan vara på väg att utvecklas till en nivå där de inte längre är berättigade till offentligt utvecklingsbistånd. Viktiga teman i våra förbindelser med regionerna är konnektivitet, investeringar och infrastruktur, ekonomiskt samarbete och handelssamarbete, klimatförändringar och hållbar förvaltning av naturresurser.

Den flexibilitet som den nya finansiella strukturen erbjuder kommer att göra det möjligt att ta större hänsyn till framväxande behov, såsom återuppbyggnadsbehoven i länder som drabbats av instabilitet och konflikt.

Hur blir dess inverkan på Latinamerika och Västindien?

Kommissionen har föreslagit att 4 miljarder euro anslås till denna region, vilket innebär en liten ökning jämfört med tidigare. Även om vissa länder i regionen kan vara på väg att fasas ut från offentligt utvecklingsbistånd under de kommande åren, står andra inför särskilda ekonomiska och miljömässiga svårigheter, däribland klimatförändringar, naturkatastrofer och andra utmaningar. EU kommer att fortsätta att har ett nära samarbete med och stödja partnerländer i Latinamerika och Västindien, för att gemensamt ta itu med globala utmaningar.

Vilken inverkan kommer den nya finansiella strukturen att ha på förbindelserna mellan EU och AVS-länderna?

Den nya budgeten för yttre åtgärder kommer att stödja genomförandet av ett moderniserat associeringsavtal med länderna i Afrika, Västindien och Stilla havsområdet (AVS), och gör det möjligt för EU och dess AVS-partner att vidareutveckla starka allianser kring viktiga globala utmaningar.

Vilken inverkan kommer den nya finansiella strukturen att ha på utomeuropeiska länder och territorier?

Samarbetet med utomeuropeiska länder och territorier, inklusive Grönland, med en budget på 500 miljoner euro, syftar till att stödja och stärka de ekonomiska, politiska och kulturella banden mellan EU och de utomeuropeiska länder och territorier som är knutna till unionens medlemsstater. Efter Förenade kungarikets förväntade utträde ur Europeiska unionen, kommer endast 13 av de nuvarande 25 utomeuropeiska länderna och territorierna att kvarstå.

Hur kommer medlen för enskilda länder att fördelas?

Anslagen till enskilda länder, särskilt inom ramen för den geografiska pelaren, kommer att programplaneras på ett skräddarsytt och specifikt sätt. De kommer att ta hänsyn till de berörda ländernas behov och prioriteringar. Denna process kommer att vägledas av principen om egenansvar och dialog mellan Europeiska unionen, medlemsstaterna och de berörda partnerländerna, inklusive nationella och lokala myndigheter. Den kommer också att involvera det civila samhället, nationella och regionala parlament samt andra berörda parter.

Anslagen kommer att ha formen av fleråriga vägledande program, vilka kommer att grunda sig på resultat och internationellt överenskomna mål, särskilt de som anges för målen för hållbar utveckling. Europaparlamentet och rådet deltar tillsammans med medlemsstaterna i förfarandet för att anta dessa program.

Inom ramen för utvecklingssamarbetet har kommissionen tagit fram en transparent metod som grundar sig på både kvantitativa och kvalitativa indikatorer. Den tar hänsyn till landsspecifika situationer och förändringar i ländernas politiska och säkerhetsmässiga förhållanden. Den beaktar också partnerländernas åtaganden och resultat i fråga om politiska reformer och ekonomisk och social utveckling samt deras förmåga att tillgodogöra sig stödet. De länder som har störst behov, särskilt de minst utvecklade länderna eller länder där läget är instabilt, kommer att prioriteras. För att främja enhetlighet och effektivitet i EU:s politik, kommer gemensam programplanering från EU:s och dess medlemsstaters sida att vara det bästa tillvägagångssättet för landsspecifik programplanering, samtidigt som dörren lämnas öppen för andra givare att gripa in i relevanta fall.

För grannländerna är relevanta associeringsagendor, partnerskapsprioriteringar och andra motsvarande gemensamt överenskomna dokument viktiga referenspunkter vid fastställandet av prioriteringar för EU:s stöd till grannländer.

För det nya instrumentet för stöd inför anslutningen kommer ramen för programplaneringen att utarbetas för varje prioriterat område på grundval av ländernas samlade behov av att uppnå de gemensamt överenskomna målen. Omfattningen av den tillgängliga finansieringen för varje prioritering kommer att vara fullständigt transparent. Partner kommer att uppmanas att föreslå strategier för hur de avser att uppnå målen för varje politisk prioritering, för att på så sätt öka deras egenansvar. Finansieringen ska fördelas på grundval av principen om en ”skälig andel” och öppna kriterier såsom projektets/programmets löptid, förväntat resultat och framsteg när det gäller att uppfylla anslutningskriterierna, rättsstatsprincipen, grundläggande rättigheter och ekonomisk styrning.

Kommer ni att fortsätta med den externa investeringsplanen i den nya fleråriga budgetramen?

Det nya instrumentet för grannskap, utveckling och internationellt samarbete inbegriper en investeringsram för yttre åtgärder. Den utvidgar den föregående externa investeringsplanen för att mobilisera ytterligare finansiella resurser för hållbar utveckling från den privata sektorn, i syfte att främja en hållbar och inkluderade ekonomisk utveckling. Den kommer att stödja investeringar i partnerländerna i syfte att främja skapandet av anständiga arbetstillfällen, stärka offentlig och privat infrastruktur, främja förnybar energi och hållbart jordbruk samt stödja den digitala ekonomin. Med utgångspunkt i de positiva erfarenheterna av den yttre investeringsplanen kommer den nya investeringsramen att bestå av Europeiska fonden för hållbara investeringar och garantin för åtgärder avseende tredjeland.

Europeiska fonden för hållbara investeringar kommer att säkerställa världsomspännande täckning för blandfinansiering, garantier och andra finansiella operationer som bidrar till att rationalisera den nuvarande strukturen. Garantifonden för yttre åtgärder kommer att ha en kapacitet på 60 miljarder euro för att garantera transaktioner i fonden för hållbara investeringar, makroekonomiskt stöd och lån till tredjeländer. Tillsammans med den privata sektorn och tack vare hävstångseffekten kan detta bidra till att mobilisera upp till en halv biljon euro i investeringar för perioden 2021–2027. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt EU:s grannskap, västra Balkan och Afrika samt instabila eller konfliktdrabbade länder, de minst utvecklade länderna och kraftigt skuldtyngda fattiga länder, eller regioner med kritisk infrastruktur och konnektivitetsbehov.

Vilken inverkan kommer det nya finansiella strukturen att ha på grannskapet?

Den nya finansiella strukturen ger välbehövlig flexibilitet och enhetlighet samtidigt som det värnar om de viktigaste inslagen i det särskilda partnerskapet med EU:s grannländer. Med en preliminär finansiering på minst 22 miljarder euro, kommer EU:s grannländer i åtnjutande av den största anslagsökningen inom ramen för finansieringen av yttre åtgärder; det rör sig om en höjning med 24 % jämfört med föregående period. Flexibilitetsbufferten på 10,2 miljarder euro kommer dessutom att möjliggöra en snabba och flexibla insatser vid eventuella nya kriser och utmaningar i EU:s grannskapsregion.

Hur kan ett sådant instrument garantera att grannskapspolitikens särdrag bevaras?

Instrumentet har ett kapitel som är ägnat åt grannskapsregionen och som innehåller särskilda bestämmelser som endast gäller med avseende på det östra och södra grannskapet. Dessa särdrag och centrala principer upprätthålls och stärks, inte minst den resultatbaserade strategin (”mer för mer”) och differentieringsstrategin, vilket ger incitament för gemensamt överenskomna politiska och ekonomiska reformer. Det gränsöverskridande samarbetet mellan EU:s medlemsstater och partnerländer, både i det östra och i det södra grannskapet, kommer också att fortsätta med hänsyn till de mycket positiva resultat som har uppnåtts hittills.

Varför inte ett separat instrument?

Vi behöver inte ett separat instrument för att visa att grannskapspolitiken förblir en prioriterad fråga för kommissionen. Grannskapspolitiken är en central del av det nya instrumentet för grannskapspolitik, utveckling och internationellt samarbete. Instrumentet ger välbehövlig flexibilitet och enhetlighet samtidigt som det värnar om kärnförutsättningarna i det särskilda partnerskapet med EU:s grannländer. Detta är ett uttryck vårt långsiktiga engagemang gentemot våra partner, som fäster stor vikt vid sina särskilda förbindelser med EU.

Det nya instrumentet för stöd inför anslutningen?

Det nya instrumentet för stöd inför anslutningen kommer att vara tydligt positionerat inom ramen för strategin för västra Balkan: ”Trovärdiga utsikter till EU-medlemskap och ett ökat EU-engagemang för västra Balkan”. Det nya instrumentet för stöd inför anslutningen ska bidra till omvandlingsprocessen i länderna på västra Balkan genom sex flaggskeppsinitiativ som ingår i strategin för västra Balkan. Dessa flaggskeppsinitiativ syftar till att stödja genomförandet av robusta ekonomiska reformprogram och skärpa fokus på de reformer som krävs för ett framtida medlemskap. Samtidigt kommer det nya instrumentet för stöd inför anslutningen att vara tillräckligt flexibelt för att kunna anpassas till den föränderliga situationen i Turkiet och återspegla utvecklingen i våra förbindelser med det landet. Det nya instrumentet kommer att öka styrningen från unionen, eftersom dess programplanering grundar sig på prioriteringar snarare än landsspecifika anslag. Detta gör det möjligt att belöna resultat och framsteg i förhållande till viktiga prioriteringar och ger större flexibilitet när det gäller att tillgodose de behov som kan uppstå på partnernas väg mot anslutning.

Kommer det att finnas pengar om nya medlemsstater ansluter under den fleråriga budgetramens löptid?

Huvudregeln i den långsiktiga budgeten är att när det gäller nya anslutningar till Europeiska unionen ska den fleråriga budgetramen revideras för att ta hänsyn till de utgiftsbehov som följer av en anslutning av en ny medlemsstat. För att hjälpa partnerländer att nå fram dit har föranslutningsstödet ökats betydligt till 14,5 miljarder euro (från tidigare 12,8 miljarder euro) i linje med prioriteringarna. Det kommer att finnas mer medel tillgängliga för västra Balkan än i den föregående fleråriga budgetramen och förberedelserna inför nya utvidgningar kommer att göras i god tid.

Är den europeiska kärnsäkerheten en del av det breda instrumentet för grannskapspolitik, utveckling och internationellt samarbete?

Kärnsäkerhet är en viktig del av EU:s yttre åtgärder och instrumentet för kärnsäkerhet kommer att vara nära knutet och fungera som komplement till instrumentet för grannskapspolitik, utveckling och internationellt samarbete. Viss kärnteknisk verksamhet ligger dock inom behörighetsområdet för Euratomfördraget (särskilt artikel 203), och är därför inte förenlig med det ordinarie lagstiftningsförfarande som gäller för instrumentet för grannskapspolitik, utveckling och internationellt samarbete. Även om instrumentet för kärnsäkerhet och samarbete måste vara ett separat instrument med en separat rättslig grund, kommer det att helt friktionsfritt komplettera det breda instrumentet för grannskapspolitik, utveckling och internationellt samarbete.

Kommer EU:s politik för eller finansiering av humanitärt bistånd att förändras?

EU fortsätter att vara världens främsta givare av humanitärt bistånd och har ökat sin finansiering för att möta de växande humanitära utmaningarna i världen. EU:s humanitära bistånd kommer även i fortsättningen att ges uteslutande med hänsyn till behoven och kommer således att gå till människor i nöd, oavsett nationalitet, religion, kön, etniskt ursprung eller politisk tillhörighet. Finansieringen kommer även i fortsättning att tillhandahållas enbart via betrodda humanitära partner, t.ex. FN-organ, icke-statliga organisationer och internationella organisationer – och alltså inte via statliga myndigheter.

Hur kommer EU att övervaka och utvärdera genomförandet av sina utgifter för yttre åtgärder?

I linje med sitt åtagande att fokusera på resultat och effektivitet kommer kommissionen att regelbundet övervaka sina åtgärder och granska framstegen. Detta övervaknings- och utvärderingssystem inbegriper såväl intern personal som genomförandepartner och externa experter. Ändamålsenligheten, effektiviteten, det europeiska mervärdet och samstämmigheten med EU:s politik på andra områden kommer att utvärderas på grundval av relevanta och konkreta indikatorer: från synen på rättstaten och antalet barn som vaccineras mot sjukdomar med stöd från EU, till minskning av utsläppen av växthusgaser, politisk stabilitet och indikatorer på frånvaro av våld. De lärdomar som dragits kommer att bidra till att identifiera möjligheter att ytterligare förbättra EU:s politik och resultaten av denna, och till att hjälpa till att maximera dess genomslag.

Utvärderingarna kommer att överlämnas till Europaparlamentet och rådet samt fungera som underlag i relevanta beslutsprocesser.

Hur kommer ni att se till att finansieringen inte missbrukas, t.ex. för att finansiera korrupta regeringar?

All EU-finansiering övervakas strängt och partner som får stöd är skyldiga att följa strikta riktlinjer för att säkerställa att stödet används väl.

För att se till att EU-finansieringen når de mest behövande har EU infört och kommer att fortsätta att dra nytta av ett stabilt system för kontroller av regelefterlevnaden, med betydande förhandskontroller och efterhandskontroller såväl av externa revisorer som av kommissionens personal. Denna kontroll består av åtgärder för att förebygga, upptäcka och korrigera fel och oegentligheter.

Underlåtenhet att iaktta EU:s höga standarder kan komma att medföra indragning eller återkrav av medel.

Läs mer

Pressmeddelande

Rättsakter och faktablad: EU:s grannskap och världen

MEMO/18/4124

Presskontakter:

För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post


Side Bar