Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen - Faktablad

InvestEU-programmet: frågor och svar

Bryssel den 6 juni 2018

Vad är InvestEU-programmet?

InvestEU-programmet ska samla EU:s många finansieringsinstrument under ett tak för att främja investeringar inom EU och göra EU:s finansiering av investeringsprojekt i EU enklare, effektivare och flexiblare.

InvestEU-programmet omfattar InvestEU-fonden, InvestEU:s rådgivningscentrum och InvestEU-portalen. Det ska skapa nya jobb, stärka investeringarna och stödja innovation i EU.

InvestEU ska löpa mellan 2021–2027 och bygger på framgångarna från Junckerplanens europeiska fond för strategiska investeringar (Efsi) genom att ställa en budgetgaranti som stöder investeringar och tillgång till finansiering i EU. InvestEU har som mål att generera 650 miljarder euro i ytterligare investeringar.

InvestEU-fonden ska stödja följande fyra politikområden: hållbar infrastruktur; forskning, innovation och digitalisering; små och medelstora företag samt sociala investeringar och kompetens. InvestEU ska också vara flexibelt: Det ska ha förmågan att reagera på marknadsförändringar och politiska prioriteringar som förändras över tid.

InvestEU:s rådgivningscentrum ska tillhandahålla tekniskt stöd och bistånd för att hjälpa till med förberedelser, utformning, strukturering och genomförande av projekt, inklusive kapacitetsuppbyggnad.

InvestEU-portalen ska sammanföra investerare och projektansvariga i form av en lättillgänglig och användarvänlig databas.

Se vårt faktablad: Vad är InvestEU?

Varför behövs InvestEU?

Investeringsklimatet i EU har förbättrats sedan investeringsplanen för Europa, den s.k. Junckerplanen, lanserades tack vare strukturreformer i medlemsländerna, en gynnsammare ekonomisk situation och insatser såsom Efsi. Det finns dock fortfarande ett stort investeringsgap i EU. InvestEU ska fortsätta att få fram offentliga och privata investeringar, hantera tillväxthämmande marknadsmisslyckanden och investeringsgap och bidra till att EU kan nå sina politiska mål såsom tillväxt, forskning i världsklass och social integration.

Hur ska InvestEU-fonden fungera?

InvestEU-fonden ska mobilisera offentliga och privata investeringar genom en EU-budgetgaranti på 38 miljarder euro som stöder finansieringspartnernas investeringsprojekt och ökar deras kapacitet att bära risker. Finansieringspartnerna, t.ex. Europeiska investeringsbanksgruppen (EIB-gruppen), väntas bidra med en riskbuffert på minst 9,5 miljarder euro. Garantins kommer att vara finansierad med 40 procent, vilket innebär att 15,2 miljarder euro avsätts för den händelse att garantin åberopas.

InvestEU-fonden ska investeras genom finansieringspartner. Den viktigaste partnern kommer att vara EIB-gruppen, som har skött och genomfört Efsi framgångsrikt sedan starten 2015. Vid sidan om EIB-gruppen ska även internationella finansinstitut med verksamhet i Europa – t.ex. Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) och Europarådets utvecklingsbank – och nationella utvecklingsbanker, som samarbetar i grupper så att de täcker minst tre medlemsländer, ha direkt tillgång till EU-garantin.

InvestEU-fonden ska också ha en medlemslandskomponent för varje politikområde, vilket innebär att medlemsländerna kan fylla på EU-garantin genom att frivilligt slussa vidare upp till 5 procent av sina sammanhållningsmedel till dessa komponenter. På så sätt kan de utnyttja EU-garantin och dess höga kreditvärdering och ge sina nationella och regionala investeringar mer genomslag.

Vad är fördelen med InvestEU, t.ex. för stödmottagarna?

Ett samlat program har skalfördelar, sprider riskerna bättre, har en mer integrerad styrning, kan bättre integrera sektorsövergripande politik och samlar ett stort antal instrument inom en och samma struktur. Om man använder en budgetgaranti – och inte bara finansieringsinstrument eller bidrag – kan detta bidra till att öka de offentliga medlens effekt. Det betyder att vi kan göra mer med mindre.

Med de nuvarande programmen är stödmottagarna och de finansiella mellanhänderna ofta osäkra på vilket instrument som är bäst för dem. Beroende på program varierar dessutom behörighets-, övervaknings- och redovisningskraven.

Med InvestEU-fonden får vi ett samlat program med ett starkt varumärke och en enda uppsättning samstämmiga krav som gäller genom hela finansieringskedjan, vilket gagnar både stödmottagarna och de finansiella mellanhänderna. Genom att centralisera hanteringen ska InvestEU minimera överlappningar och sörja för synergier både vad gäller finansiering och rådgivning. InvestEU:s rådgivningscentrum ska samla 13 olika rådgivningstjänster på ett och samma ställe.

När man kombinerar InvestEU-stödet med stöd från andra program, t.ex. Horisont Europa, inremarknadsprogrammet eller Fonden för ett sammanlänkat Europa, gäller dessutom InvestEU:s regler för hela projektet. Det är en påtaglig förbättring jämfört med idag.

Investeringsstrategin och diversifieringen av olika ränte- och riskkapitalprodukter i en och samma portfölj ger ytterligare fördelar genom att avsättningsbehovet blir mindre än med flera olika finansieringsinstrument där varje instrument kräver en särskild avsättning.

Vad ska InvestEU finansiera?

InvestEU-fonden är ett marknadsbaserat och efterfrågestyrt men också politiskt inriktat instrument. Genom att locka privata investerare ska det hjälpa EU att nå sina ambitiösa mål i fråga om hållbarhet, vetenskaplig spetskompetens och social integration. Fonden ska investera inom fyra av EU:s prioriterade politikområden med högt EU-mervärde: hållbar infrastruktur; forskning, innovation och digitalisering; små och medelstora företag och små börsnoterade företag samt sociala investeringar och kompetens. Budgetgarantin fördelas enligt följande:

Hållbar infrastruktur: 11,5 miljarder euro

Forskning, innovation och digitalisering: 11,25 miljarder euro

Små och medelstora företag: 11,25 miljarder euro

Sociala investeringar och kompetens: 4 miljarder euro

Kommissionen kan ändra beloppen med upp till 15 procent per politikområde för att anpassa dem till nya prioriteringar och marknadsbehov.

Se vårt faktablad: Vad ska InvestEU finansiera?

Vem väljer ut InvestEU-projekten?

InvestEU-garantin ska vara en kvalitetsstämpel som bara ges till projekt som har granskats noga. Liksom garantifonden för Efsi ska InvestEU-fonden skötas av kommissionen och utdelas med hjälp av finansieringspartner. Det kommer att inrättas en rådgivande kommitté som ska hjälpa kommissionen att utbyta information, följa marknadsutvecklingen och rådfråga sina finansieringspartner och EU-länderna när man förbereder och utformar nya finansiella produkter.

Kommissionen ska kontrollera att de föreslagna insatserna stämmer överens med EU:s lagstiftning och policy. Bara om projekten får grönt ljus går de vidare. Därefter ska en projektgrupp fylla i en resultattavla efter att ha kvalitetskontrollerat due diligence-granskningen. Projektgruppen ska bestå av bank- och riskhanteringsexperter som skickats av genomförandepartnerna på uppmaning av kommissionen. För att förhindra intressekonflikter får experterna inte arbeta med projekt från de egna institutionerna.

Till sist ska en oberoende investeringskommitté bestående av externa experter, som väljs ut genom ett öppet förfarande och betalas från EU-budgeten, godkänna att EU-garantins ställs för finansiering och investering enligt genomförandepartnernas förslag. Investeringskommittén fattar sina beslut på grundval av genomförandepartnernas due diligence-granskning och projektgruppens resultattavla. Det kommer att finnas en investeringskommitté för varje politikområde, och några experter ska sitta med i alla kommittéer för att säkerställa samstämmigheten.

Vilka urvalskriterier används för InvestEU?

Urvalskriterierna definieras i budgetförordningen. InvestEU-projekt ska

  • råda bot på marknadsmisslyckanden eller investeringsgap och vara ekonomiskt bärkraftiga
  • behöva EU-garantin för att komma i gång
  • ha en multiplikatoreffekt och om möjligt locka privata investeringar
  • bidra till att nå EU:s politiska mål.

Varför upphör Efsi? Varför inte bara fortsätta med Efsi 3.0?

Efsi lanserades i juli 2015 för att öka investeringarna och stimulera den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen, när EU fortfarande höll på att återhämta sig från den finansiella och ekonomiska krisen. För att maximera effekten var investeringsperioden från början tänkt att vara kort och skulle bara löpa till juli 2018. Eftersom programmet var så framgångsrikt utökades och förlängdes Efsi i december 2017. Investeringsperioden löper nu till slutet av 2020, då den nuvarande fleråriga budgetramen löper ut. Efter 2020 kan Efsi inte göra några nya investeringar, men åtagandena finns givetvis kvar mycket längre – som hos de flesta av EU:s finansieringsinstrument.

InvestEU-programmet bygger på Efsis framgångar och ska fortsätta att skapa och bevara jobb i hela EU enligt samma modell.

Får InvestEU pengar från andra finanseringsprogram? Vad händer med program som Cosme och InnovFin?

InvestEU-fonden kommer att samla ett stort antal finansieringsinstrument, bland annat Cosme och InnovFin, under ett och samma tak och ge dem ett gemensamt starkt varumärke. Fonden ska inte bara avspegla de befintliga instrumentens mål utan också stärka investeringarna ytterligare genom sina skal- och effektivitetsfördelar. InvestEU-fondens fyra politikområden lägger tonvikten på områden av strategisk betydelse för EU och öronmärker 11,25 miljarder euro av garantin för småföretag och ytterligare 11,25 miljarder euro för forskning, innovation och digitalisering. Hur de framtida instrumenten exakt ska se ut framgår av de investeringsriktlinjer som kommissionen kommer att anta i form av en delegerad akt när det har nåtts en politisk överenskommelse om InvestEU.

Kan InvestEU-finansieringen kombineras med EU-bidrag?

Ja. I vissa lägen kan det krävas blandfinansiering av investeringar för att råda bot på särskilda marknadsmisslyckanden eller investeringsgap. InvestEU-fonden kan kombineras med bidrag och finansieringsinstrument som får pengar från EU:s centrala budget eller EU-utsläppshandelssystemets innovationsfond. Blandfinansieringen kan vara en fördel för projekt inom transporter, forskning och digital teknik. När ett projekt använder både EU-bidrag och InvestEU-garantin gäller InvestEU:s regler för hela projektet. Det innebär enhetliga regler och en stor förenkling.

Vilken riskprofil kommer investeringarna att ha? Vilken typ av investeringar kommer InvestEU att inriktas på jämfört med dagens finansieringsinstrument?

InvestEU-fonden ska inriktas på ekonomiskt hållbara projekt på områden där det finns marknadsmisslyckanden eller investeringsgap. Syftet med fondens instrument är att locka kommersiell finansiering till många olika insatser och stödmottagare och att bara stödja projekt som annars inte skulle få någon finansiering alls eller inte på önskade villkor. På vissa områden ska man också inrikta sig på högriskprojekt.

Dessutom lägger InvestEU större tonvikt på sociala investeringar och kompetens. Anslagen för budgetgarantier och finansieringsinstrument i den nuvarande fleråriga budgetramens sociala sektor uppgår till 2,2 miljarder euro, medan InvestEU avsätter 4 miljarder euro av EU-garantin för det här politikområdet, dvs. nästan dubbelt så mycket.

Vilken multiplikatoreffekt väntas InvestEU få? Hur tror ni att ni kan komma upp i 650 miljarder euro?

Eftersom InvestEU inriktas på småföretag och högriskprojekt för innovation, och lägger större tonvikt på EU:s strategiska mål, är förväntningarna på multiplikatoreffekten något försiktigare än under Efsi: 13,7 i stället för 15.

InvestEU:s budget på 15,2 miljarder euro gör att kommissionen kan ställa en garanti på 38 miljarder euro som är finansierad med 40 procent. Dessutom väntas varje finansieringspartner bidra med medel till varje projekt och lägga till uppskattningsvis totalt 9,5 miljarder euro, så att garantin kommer upp i omkring 47,5 miljarder euro totalt. Sedan tillkommer en hävstångseffekt från varje finansieringspartner, vilket betyder att de kan låna ut mer än garantibeloppet. Sist men inte minst kommer varje InvestEU-garanterat projekt att locka andra privata och offentliga investerare på samma sätt som under Junckerplanen, vilket väntas leda till 650 miljarder euro i totala investeringar.

Varför är InvestEU-fonden öppen för andra finansieringspartner? Varför jobbar man inte bara med EIB-gruppen på samma sätt som Efsi?

EIB är EU:s offentliga bank. Den kan bedriva verksamhet i alla medlemsländer och har erfarenhet av att sköta Efsi. EIB-gruppen ska därför fortsätta att vara kommissionens viktigaste finansieringspartner för InvestEU. Medlemsländernas nationella och regionala utvecklingsbanker och andra institutioner med särskild expertis och kompetens kan också komma att bli finansieringspartner på vissa villkor.

Men även andra institutioner kan komma att få tillgång till EU-garantin, eftersom det finns andra potentiella finansieringspartner som är erfarna, har finansiell eller sektorsspecifik expertis, kan sin marknad eller har större kapacitet att dela risken med EU på vissa områden. På så sätt utökas och diversifieras mängden projekt och potentiella stödmottagare.

Kommissionen vill se till att InvestEU:s stödmottagare får bästa möjliga stöd på enklast möjliga sätt. InvestEU-fonden ska därför vara öppen för andra institutioner, antingen multilaterala eller grupper av nationella institutioner från minst tre medlemsländer.

Hur ansöker ett företag om InvestEU-finansiering?

De projektansvariga ansöker direkt hos EIB, sina nationella eller regionala utvecklingsbanker eller de nationella representationerna för andra finansieringspartner som EBRD, Världsbanken eller Europarådets utvecklingsbank. Finansieringspartnerna lämnar sedan förslaget till kommissionen med ansökan om EU-garantin. Små och medelstora företag fortsätter att ansöka hos sin lokala affärsbank eller statliga bank, vars finansiella produkter omfattas av EU-garantin i det egna landet eller den egna regionen. Den lokala mellanhanden meddelar sedan om finansieringsprogrammet i fråga täcks av InvestEU-fonden.

Hur säkerställer InvestEU-programmet geografisk balans?

Programmet är utformat så att det ska gagna alla medlemsländer, oavsett hur stora eller utvecklade deras finansmarknader är. Genom att man kan söka via andra finansieringspartner ska fonden – bättre än Efsi – tillgodose lokala behov och komplettera andra EU-finansieringskällor med delad förvaltning. InvestEU:s rådgivningscentrum ska bidra till projektplaneringen och ge tekniskt stöd som är anpassat till sammanhållningsländernas marknader och deras särdrag.

Genom att garantin är öppen för nationella och regionala utvecklingsbanker kan man lättare upptäcka var finansieringsbehoven finns och hur man bäst tillgodoser dem. Enligt InvestEU-förslaget måste dessutom minst tre länder omfattas av varje EU-garanterad finansiell produkt. De nationella och regionala utvecklingsbankerna måste därför samarbeta och ta fram gemensamma produkter och kommer på så sätt att utbyta expertis och bästa praxis mellan olika länder.

Sist men inte minst ska InvestEU:s rådgivningscentrum ge omfattande stöd till projektutvecklingen och hjälpa sektorernas aktörer att utveckla sin organisatoriska kapacitet, underlätta marknadsgarantverksamheten och stärka samarbetet. Målet är att skapa rätt förutsättningar för att öka antalet potentiella stödberättigade mottagare i nya marknadssegment, särskilt i de segment där projekten är så små att de annars får mycket höga transaktionskostnader på projektnivå.

Hur påverkas InvestEU av kontrollen av statligt stöd?

Reglerna om statligt stöd är viktiga för en effektiv konkurrens som ger konsumenter och företag rimliga priser och ett större utbud på den inre marknaden. Eftersom InvestEU har som mål att hantera marknadsmisslyckanden och mobilisera privata investeringar, måste det samtidigt vara lätt att kombinera medel från medlemsländerna – som kan vara statligt stöd – med EU-pengar som förvaltas centralt av kommissionen och som inte är statligt stöd.

Kommissionen föreslår därför att man ytterligare förenklar godkännandeförfarandet för sådant statligt stöd som används för samfinansiering av detta slag. Den föreslagna ändringen av en av rådets förordningar om EU:s kontroll av statligt stöd måste nu godkännas av rådet. Tanken är att kommissionen ska kunna undanta medel från medlemsländerna som slussas genom eller garanteras av InvestEU-fonden från kravet att förhandsanmäla interventionen till kommissionen. Enligt förslaget ska medlemsländernas interventioner förklaras vara förenliga med EU:s regler om statligt stöd, om de uppfyller visa klart formulerade villkor. Kommissionens förslag säkerställer att reglerna om statligt stöd bidrar till ett störningsfritt genomförande av InvestEU-fonden och att den fortsätter i samma anda som Junckerkommissionen, som redan har sett till att 97 procent av allt statligt stöd kan genomföras utan kommissionens inblandning.

Vem bär ansvaret för gjorda investeringar?

InvestEU:s finansieringspartner ansvarar för fondens finansierings- och investeringsinsatser eftersom deras styrelser har sista ordet.

Investeringskommittén godkänner EU-garantins användning inom InvestEU-fonden till stöd för insatserna innan finansieringspartnerna fattar det slutliga beslutet.

Vilken roll kommer Europaparlamentet och rådet att spela?

I egenskap av både lagstiftande och budgetansvariga myndigheter kommer Europaparlamentet och rådet att besluta om InvestEU-programmet.

De kommer att övervaka InvestEU-fondens genomförande med hjälp av årsrapporteringen till budgetmyndigheten och bevilja ansvarsfrihet.

Kommissionen föreslår att man bedömer InvestEU-programmets genomförande genom en halvtids- och en efterhandsutvärdering. Slutsatserna från utvärderingarna kommer att överlämnas till Europaparlamentet och rådet i god tid, så att de kan användas i beslutsprocessen.

Hur och när kommer InvestEU att utvärderas?

Utöver den årliga rapporten ska EU-garantins användning utvärderas genom en halvtidsutvärdering i september 2025 och en slututvärdering.

Mer information

Pressmeddelande: EU-budgeten: InvestEU-programmet ska stödja jobb, tillväxt och innovationer i EU

Faktablad: Vad är InvestEU?

Faktablad: Vad ska InvestEU finansiera?

Förslag till förordning om InvestEU-programmet

MEMO/18/4010

Presskontakter:

För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post


Side Bar