Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen - Faktablad

Översyn av beslutsprocessen för genetiskt modifierade organismer i EU: frågor och svar

Bryssel, 22 april 2015

Vad handlar det här lagstiftningspaketet om?

Det lagstiftningspaket om genetiskt modifierade organismer som presenteras idag har sitt ursprung i de politiska riktlinjer på grundval av vilka kommissionen valdes. I dessa riktlinjer gjordes ett åtagande att se över den lagstiftning som tillämpas vid godkännande av genetiskt modifierade organismer.

Detta lagstiftningspaket som kommissionen antar den 22 april 2015 uppfyller det politiska åtagandet. Paketet består av följande dokument:

  • Ett meddelande från kommissionen om en översyn av beslutsprocessen för genetiskt modifierade organismer.
  • Ett förslag till en förordning som ger medlemsstaterna möjlighet att begränsa eller förbjuda användningen av genetiskt modifierade organismer i livsmedel eller djurfoder inom deras territorium.

 

Vilken är bakgrunden till denna översyn?

Beslutsprocessen: kommissionens respektive medlemsstaternas roll i EU-förfarandet för godkännande

EU:s rättsliga ram för genetiskt modifierade organismer[1] innebär att inga genetiskt modifierade organismer eller genetiskt modifierade livsmedel och foder får släppas ut på marknaden om de inte godkänts i enlighet med den rättsliga ramen. I detta syfte utförs en vetenskaplig bedömning av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa), i samarbete med medlemsstaternas vetenskapliga organ.

Om resultaten av riskbedömningen visar att produkten inte utgör någon risk för hälsan eller miljön under de föreslagna villkoren för utsläppande på marknaden eller användning, lämnar kommissionen till medlemsstaterna, vars företrädare sitter i ständiga kommittén, ett utkast till beslut om godkännande i enlighet med det förfarande som fastställs i förordning (EG) nr 182/2011 (kommittéförfarande). Enligt detta förfarande röstar medlemsstaterna med ”kvalificerad majoritet”, som det definieras i fördraget[2].

Om medlemsstaterna i den ständiga kommittén röstar ja, antar kommissionen utkastet till beslut. Om de röstar nej eller om resultatet av omröstningen är ”inget yttrande” (ingen kvalificerad majoritet vare sig för eller emot) får kommissionen lämna utkastet till beslut till ett annat organ som företräder medlemsstaterna på en högre nivå: omprövningskommittén.

I omprövningskommittén röstar medlemsstaterna en andra gång om utkastet till beslut som lagts fram av kommissionen. Om medlemsstaterna röstar ja, antar kommissionen utkastet till beslut. Om de röstar nej kan kommissionen inte anta utkastet till beslut. Om omröstningsresultatet är ”inget yttrande”, är kommissionen enligt den rättsliga ramen för genetiskt modifierade organismer och stadgan om de grundläggande rättigheterna tvungen att anta ett beslut om ansökan och har därför, i praktiken, inte något annat val än att besluta om godkännande.


Hur röstar medlemsstaterna i praktiken om godkännanden?

Sedan ikraftträdandet av EU:s rättsliga ram för genetiskt modifierade livsmedel och foder, har resultaten av omröstningarna i ständiga kommittén och omprövningskommittén systematiskt varit ”inget yttrande”, oavsett om godkännandet gällde odling eller genetiskt modifierade livsmedel och foder. Det slutliga beslutet om godkännande har därför i slutet av förfarandet alltid fallit på kommissionen. Denna situation med upprepade fall av ”inget yttrande” är unik i jämförelse med de tusentals beslut som antas genom kommittéförfarande varje år, där medlemsstaterna i allmänhet stöder kommissionens utkast till beslut i de ständiga kommittéerna.

När det gäller genetiskt modifierade livsmedel och foder, framgår av omröstningsmönstren att det i allmänhet är fler medlemsstater som stödjer utkasten till beslut än som motsätter sig dem. De skäl som medlemsstaterna framhåller för att förklara varför de lägger ned sin röst eller röstar nej är ibland av vetenskaplig karaktär, men i de flesta fall rör det sig om andra överväganden som återspeglar samhällsdebatten i de respektive länderna.

För närvarande ger inte den rättsliga ramen för genetiskt modifierade livsmedel och foder, som är ett område av stort allmänintresse, medlemsstaterna möjlighet att få gehör för alla sina individuella farhågor.


Finns det genetiskt modifierade organismer i livsmedels- och foderkedjan inom EU?

Ja. Hittills har 58 genetiskt modifierade livsmedel och foder godkänts i EU[3].

Emellertid är antalet genetiskt modifierade livsmedelsprodukter som faktiskt finns att köpa i affärerna begränsat. Detta kan vara en följd av kraven på märkning av genetiskt modifierade livsmedel och tillgången på alternativ som inte är genetiskt modifierade.

Situationen är annorlunda inom sektorn för genetiskt modifierat foder. Marknaden för genetiskt modifierat foder inom EU är betydande; mer än 60 % av EU:s behov av växtprotein för boskap tillgodoses genom import av soja och sojamjöl från tredjeländer där odlingen av genetiskt modifierade grödor är utbredd.


Vilka är slutsatserna av denna översyn? Varför föreslås en ändring av förordningen om genetiskt modifierade livsmedel och foder?

Kommissionen beskriver i sitt meddelande de olika aspekter som behöver beaktas i detta sammanhang och bekräftar behovet av att anpassa den rättsliga ramen för genetiskt modifierade organismer. Detta för att bättre tillmötesgå de synpunkter som de nationella regeringarna framför om användningen av genetiskt modifierade organismer.

I mars 2015 kom rådet och Europaparlamentet överens om att ändra den rättsliga ramen för genetiskt modifierade organismer för att tillåta medlemsstaterna att begränsa eller förbjuda odling av godkända genetiskt modifierade organismer (direktiv (EU) 2015/412). I meddelandet dras slutsatsen att det finns ett behov av att utsträcka denna lösning till att också omfatta genetiskt modifierade livsmedel och foder.

I detta syfte föreslås Europaparlamentet och rådet att ändra förordning (EG) nr 1829/2003. Medan förfarandet för godkännande inte kommer att ändras, kommer medlemsstaterna att ges rätt att bestämma över användningen av genetiskt modifierade livsmedel och foder inom sina territorium.

 

Vad handlar lagförslaget om?

Vilka är de viktigaste delarna i förslaget?

Kommissionen föreslår en ändring av förordningen om genetiskt modifierade livsmedel och foder så att medlemsstaterna kan anta nationella beslut (undantagsbestämmelser) som begränsar eller förbjuder användningen av genetiskt modifierade organismer i livsmedel eller foder, efter att de har godkänts på EU-nivå.

Medlemsstaterna skulle vara tvungna att motivera att deras undantagsbestämmelser är förenliga med EU-lagstiftningen och med principerna om proportionalitet och icke-diskriminering mellan inhemska och utländska produkter. De får däremot inte använda motiveringar som står i strid med den bedömning av riskerna för människors och djurs hälsa och för miljön som utförts av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa). Förslaget bör i själva verket inte påverka den enhetliga säkerhetsnivå som den EU-omfattande bedömningen garanterar. Dessutom innehåller EU:s rättsliga ram redan bestämmelser som gör det möjligt för medlemsstaterna att förbjuda genetiskt modifierade livsmedel och foder i avvaktan på en EU-översyn av situationen, om nya belägg för att en produkt kan utgöra en allvarlig risk för människors hälsa eller för miljön identifieras.

Undantagsbestämmelserna måste anmälas till kommissionen och de andra medlemsstaterna innan de antas, och kommissionen och de andra medlemsstaterna ska, om så är lämpligt, ha 90 dagar på sig att lämna synpunkter.

Om ett genetiskt modifierat livsmedel eller foder redan används vid den tidpunkt då en medlemsstat antar en undantagsbestämmelse utgår förslaget från att de berörda näringsidkarna bör ges rimlig tid för att tömma sina lager av denna produkt. Undantagsbestämmelserna bör inte heller vara riktade mot produkter med en oavsiktlig förekomst av genetiskt modifierade organismer som godkänts på EU-nivå och som ligger under de tröskelvärden för märkning som anges i lagstiftningen.


Är undantagsbestämmelser som medlemsstaterna antar förenliga med den inre marknaden och åtaganden inom WTO?

De bestämmelser som medlemsstaterna antar måste vara förenliga med den inre marknaden, särskilt med artikel 34 i EUF-fördraget som förbjuder åtgärder med motsvarande verkan som kvantitativa restriktioner för den fria rörligheten för varor. Detta är anledningen till att de medlemsstater som använder sig av detta förslag måste motivera de åtgärder som vidtagits, på grunder som ska överensstämma med artikel 36 i EUF-fördraget och med den innebörd av tvingande skäl av allmänintresse som utvecklats i domstolens rättspraxis. Dessutom måste de föreslagna åtgärderna vara förenliga med principerna om proportionalitet och icke-diskriminering mellan inhemska och utländska produkter.

Mer allmänt måste medlemsstaternas bestämmelser vara förenliga med EU-lagstiftningen och EU:s internationella åtaganden, varav EU:s åtaganden inom WTO är en viktig del.


Kommer den vetenskapliga bedömningen av genetiskt modifierade organismer påverkas av förslaget?

Nej. Den föreslagna ändringen av förordningen om genetiskt modifierade livsmedel och foder påverkar inte den riskbedömning av genetiskt modifierade organismer som utförs innan de godkänns. Inte heller påverkas den säkerhetsnivå som fastställts för samtliga medlemsstater i besluten om godkännande och som tar hänsyn till försiktighetsprincipen.

Medlemsstaterna får anta undantagsbestämmelser när en genetiskt modifierad organism har godkänts på EU-nivå och dessa bestämmelser får inte motiveras av skäl som står i strid med den riskbedömning som utförts av Efsa, utan måste grundas på andra överväganden. Den nuvarande rättsliga ramen innehåller i själva verket förfaranden för de fall då det framstår som om en produkt utgör en allvarlig risk som inte togs upp under förfarandet för godkännande. I sådana fall har kommissionen och medlemsstaterna redan möjlighet att anta nödåtgärder, vilka om så är lämpligt kan leda till förbud mot produkten på en medlemsstats territorium eller en del av detta, eller inom hela EU.

Det bör betonas att kommissionen 2013 antog en genomförandeförordning[4] för att förstärka och förbättra riskbedömningen och riskhanteringen av genetiskt modifierade organismer för användning i livsmedel och foder, särskilt genom att förtydliga kraven på det vetenskapliga underlaget vid inlämnandet av en ansökan om godkännande av en GMO.


Varför omfattar inte förslaget genetiskt modifierade organismer för odling?

Genetiskt modifierade organismer för odling är undantagna från förslagets tillämpningsområde eftersom de redan omfattas av direktiv (EU) 2015/412, som nyligen antogs av Europaparlamentet och rådet.

Det direktivet baseras på samma principer som det nuvarande förslaget; det ger möjlighet för de medlemsstater som så önskar att begränsa eller förbjuda odling av genetiskt modifierade organismer på sina territorier utan att detta påverkar EU:s riskbedömning.


Vad händer härnäst?

Detta lagstiftningsförslag kommer att överlämnas till Europaparlamentet och rådet, samt till Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén, för behandling inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet.


Läs mer

Pressmeddelande

Faktablad: Frågor och svar om genetiskt modifierade organismer


[1] Direktiv 2001/18/EG och förordning (EG) nr 1829/2003.

[2]Den nya kvalificerade majoritet som införts genom Lissabonfördraget motsvarar minst 55 % av medlemsstaterna, tillsammans minst 15 av dem, som företräder minst 65 % av EU:s befolkning. En blockerande minoritet kan formas av minst fyra medlemsstater.

[3] Länk till registret över genetiskt modifierade organismer.

[4] Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 503/2013 om ansökningar om godkännande av genetiskt modifierade livsmedel och foder

MEMO/15/4779

För allmänheten:


Side Bar