Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen - Pressmeddelande

EU-kommissionen antar en ny förteckning över tredjeländer med svaga system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism

Strasbourg den 13 februari 2019

EU-kommissionen antar i dag en ny förteckning över 23 länder utanför EU som har strategiska brister i sina ramar för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

Syftet med förteckningen är att skydda EU:s finansiella system genom att bättre bekämpa risker för penningtvätt och finansiering av terrorism. Förteckningen innebär att banker och andra enheter som omfattas av EU:s regler mot penningtvätt kommer att behöva utföra fler kontroller (”tillbörlig aktsamhet”) av ekonomiska transaktioner som involverar kunder och finansinstitut från dessa högriskländer. Syftet är att bättre kartlägga misstänkta penningflöden. Förteckningen har sammanställts efter en djupgående analys som bygger på en ny metod, som återspeglar de skärpta kriterierna i det femte penningtvättsdirektivet som gäller sedan juli 2018.  

– Vi har infört de kraftfullaste standarderna mot penningtvätt i hela världen, men vi måste se till att svarta pengar från andra länder inte letar sig in i vårt finansiella system, säger Věra Jourová, EU-kommissionär för rättsliga frågor, konsumentfrågor och jämställdhet. Det är svarta pengar som är själva livsnerven för organiserad brottslighet och terrorism. Jag uppmanar alla de förtecknade länderna att snabbt åtgärda sina brister. EU-kommissionen står beredd att samarbeta med dem kring dessa frågor, vilket ligger i vårt gemensamma intresse.

Enligt fjärde och femte penningtvättsdirektivet ska EU-kommissionen göra en självständig bedömning och identifiera tredjeländer med hög risk.

Förteckningen har fastställts på grundval av en analys av 54 prioriterade jurisdiktioner, som utarbetades av EU-kommissionen i samråd med medlemsländerna och lades fram den 13 november 2018. De analyserade länderna uppfyller minst ett av följande kriterier:

  • De har systempåverkan på integriteten för EU:s finansiella system.
  • De är under granskning av Internationella valutafonden såsom finansiella offshorecentrum.
  • De har ekonomisk betydelse och starka ekonomiska kopplingar till EU.

För varje land har EU-kommissionen analyserat nivån på de befintliga hoten, den rättsliga ramen och de kontroller som införts för att förhindra riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism samt hur bestämmelserna genomförs i praktiken. EU-kommissionen har också beaktat det arbete som gjorts i arbetsgruppen för finansiella åtgärder, som utarbetar internationella standarder på det här området.

EU-kommissionen kom fram till att 23 länder har strategiska brister i sina system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Förteckningen omfattar tolv länder som förtecknats av arbetsgruppen för finansiella åtgärder plus elva andra jurisdiktioner. Några av länderna finns redan med i EU:s nuvarande förteckning, som omfattar 16 länder.

Vad händer nu?

EU-kommissionen antog förteckningen i form av en delegerad förordning. Den kommer nu att överlämnas till Europaparlamentet och rådet för godkännande inom en månad (med möjlighet till en månads förlängning). När den delegerade förordningen godkänts kommer den att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft 20 dagar efter offentliggörandet.

EU-kommissionen kommer att fortsätta sina samtal med de länder som i den delegerade förordningen konstateras ha strategiska brister och kommer särskilt att ta upp kriterierna för att tas bort från förteckningen. Förteckningen hjälper de berörda länderna att bättre identifiera vilka områden som behöver förbättras så att de kan strykas från förteckningen när de åtgärdat de strategiska bristerna.

EU-kommissionen kommer att följa upp utvecklingen i de förtecknade länderna, fortsätta att övervaka de länder som granskats och börja utvärdera ytterligare länder, i linje med sin offentliggjorda metod. Den kommer sedan att uppdatera förteckningen i enlighet med detta. EU-kommissionen kommer också att överväga att vid behov stärka sin metod ytterligare mot bakgrund av de erfarenheter som görs, för att se till att identifieringen av högriskländer och den nödvändiga uppföljningen är effektiv.

Bakgrund 

Kampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism är en av Junckerkommissionens prioriterade områden. EU:s regelverk har stärkts avsevärt genom antagandet av det fjärde penningtvättsdirektivet, som trädde i kraft i juni 2015, och det femte penningtvättsdirektivet, som trädde i kraft den 9 juli 2018.

Efter att det fjärde penningtvättsdirektivet trädde i kraft 2015 lade EU-kommissionen fram en första EU-förteckning över högriskländer, baserat på en bedömning av arbetsgruppen för finansiella åtgärder. Det femte penningtvättsdirektivet breddade kriterierna för identifiering av högriskländer, i synnerhet vad gäller tillgången till information om företagens verkliga huvudmän och om rättsliga arrangemang. Detta kommer att göra det lättare att hantera risker som härrör från inrättandet av skalbolag och svårgenomträngliga strukturer som kan användas av brottslingar och terrorister för att dölja de verkliga mottagarna för en transaktion (även när det gäller skatteundandragande). EU-kommissionen har utvecklat sin egen metod för att identifiera tredjeländer med hög risk. Den bygger på information från arbetsgruppen för finansiella åtgärder, som kompletteras av egen expertis och andra källor såsom Europol. Resultatet är en mer ambitiös strategi för att identifiera länder med brister som utgör en risk för EU:s finansiella system. Beslut om att ta med nya länder i förteckningen bygger på den aktuella riskbedömningen enligt den nya metoden. Situationen behöver alltså inte ha försämrats sedan den senaste uppdateringen av förteckningen.

Den nya förteckning som offentliggörs i dag ersätter den förteckning som gällt sedan juli 2018. 

Läs mer

Delegerad förordning: EU:s förteckning över tredjeländer med hög risk

Frågor och svar

Metod för att identifiera högriskländer

Fjärde penningtvättsdirektivet

Femte penningtvättsdirektivet 

 

BILAGA 

De 23 jurisdiktionerna är

1) Afghanistan,

2) Amerikanska Samoa,

3) Bahamas,

4) Botswana,

5) Nordkorea,

6) Etiopien,

7) Ghana,

8) Guam,

9) Iran,

10) Irak,

11) Libyen,

12) Nigeria,

13) Pakistan,

14) Panama,

15) Puerto Rico,

16) Samoa,

17) Saudiarabien,

18) Sri Lanka,

19) Syrien,

20) Trinidad och Tobago,

21) Tunisien,

22) Amerikanska Jungfruöarna, och

23) Jemen.

 

 

IP/19/781

Presskontakter:

För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post


Side Bar