Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen - Pressmeddelande

EU-budgeten: InvestEU-programmet ska stödja jobb, tillväxt och innovationer i EU

Bryssel den 6 juni 2018

För EU:s nästa långtidsbudget 2021–2027 föreslår kommissionen att InvestEU-programmet inrättas för att samla all EU-finansiering i form av lån och garantier under ett och samma tak.

InvestEU ska föra samman dagens alla olika finansieringsprogram och utöka den framgångsrika modellen med Investeringsplanen för Europa, den så kallade Junckerplanen. Med InvestEU ska kommissionen ytterligare främja jobb, investeringar och innovation.

– Investeringsplanen för Europa har visat sig vara ett framgångskoncept när det gäller att få fram privata investeringar och skapa nya jobb i EU, säger kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker. Den har genererat nästan 290 miljarder euro i investeringar som annars inte hade blivit av och stått för finansieringen till 630 000 småföretag. Med InvestEU fortsätter vi med det här framgångsrika konceptet och utökar det med dagens många finanseringsprogram. Vi förenklar, gör mer med mindre och inriktar oss i högre grad på sociala investeringar.

– InvestEU-programmet är som en strukturreform inom EU-budgeten, säger vice ordförande Jyrki Katainen, som ansvarar för sysselsättning, tillväxt, investeringar och konkurrenskraft. Med det nya programmet samlas EU:s alla olika finansieringsprogram under ett enda varumärke: InvestEU. Genom att bygga vidare på succén med Europeiska fonden för strategiska investeringar kan vi fortsätta att främja jobb, innovation och kompetens i EU med bonusen att det blir enklare och mer transparant för bidragsmottagarna. InvestEU kommer att hjälpa oss att nå våra mål för hållbarhet, vetenskaplig spetskompetens och social delaktighet och hjälpa våra småföretag att växa. Vi ställer siktet högt: över 650 miljoner i investeringar – främst från den privata sektorn. Och vi ger EU-länderna möjlighet att öka genomslaget för sina EU-pengar genom att slussa dem vidare till garantifonden. Alla vinner.

Det nya programmet omfattar InvestEU-fonden, InvestEU:s rådgivningscentrum och InvestEU-portalen.

1. InvestEU-fonden

InvestEU-fonden bygger vidare på Junckerplanens framgångar och ska fortsätta att få fram privata och offentliga investeringar för att överbrygga det ännu avsevärda investeringsgapet i EU. Den nya fonden är tänkt att göra följande:

  • Göra mer med mindre: Kommissionen föreslår att 15,2 miljarder euro öronmärks för InvestEU-fonden. Därmed kan EU-budgeten ställa en garanti på 38 miljarder euro som kan användas till strategiskt viktiga projekt runtom i EU. Genom att föra ihop privata och offentliga investeringar hoppas kommissionen att InvestEU ska generera över 650 miljarder euro i ytterligare investeringar i EU under 7-årsperioden.
  • Skapa en diversifierad och flexibel portfölj: InvestEU-fonden är inriktad på fyra politikområden – hållbar infrastruktur; forskning, innovation och digitalisering; små och medelstora företag samt sociala investeringar och kompetens. InvestEU-fonden ska också vara flexibel – den ska ha förmågan att reagera på marknadsförändringar och politiska prioriteringar som förändras över tid.
  • Rationalisera och förenkla: InvestEU-programmet ska en enda styrningsstruktur och enhetliga rapporteringkrav så att man undviker överlappningar. En enda fond ska integrera många olika finansieringsinstrument på EU-nivå och samma regler ska gälla för alla. Det innebär ett starkare fokus på politikområden och mål. Från att hjälpa oss att nå våra klimatmål enligt Parisavtalet till att uppfylla våra åtaganden inom den europeiska pelaren för sociala rättigheter – InvestEU ska vara nära kopplad till EU:s politiska prioriteringar.
  • Dra nytta av våra finansieringspartners lokala, nationella och europeiska expertis: EIB är EU:s offentliga bank. Den kan bedriva verksamhet i alla medlemsländer och har erfarenhet av att sköta Efsi. EIB-gruppen ska därför fortsätta att vara kommissionens viktigaste finansieringspartner för InvestEU. Medlemsländernas nationella och regionala utvecklingsbanker och andra institutioner med särskild expertis och kompetens kan också komma att bli finansieringspartner på vissa villkor.
  • Hjälpa medlemsländerna att utnyttja sina EU-pengar effektivare: Medlemsländerna ska ha rätt att slussa en del av sina anslag från sammanhållningsfonderna till InvestEU:s budgetgaranti. Alla pengar som slussas vidare till fonden ska omfattas av EU-garantin och dess höga kreditvärdering, vilket gör nationella och regionala investeringar mer kraftfulla. Om ett land väljer att göra detta kommer anslagen att öronmärkas för just det landet. För att bidra till ett störningsfritt genomförande av InvestEU-fonden arbetar kommissionen också med att ytterligare rationalisera kontrollen av statligt stöd för de pengar som medlemsländerna slussar till InvestEU.

2. InvestEU:s rådgivningscentrum

Investeringsplanens europeiska centrum för investeringsrådgivning ska tjäna som modell för InvestEU:s rådgivningscentrum som ska samla de 13 olika rådgivningscentrum som finns i dag på ett enda ställe där man kan få hjälp med projektutveckling. Centrumet ska erbjuda tekniskt stöd och bistånd för att hjälpa till med förberedelser, utformning, strukturering och genomförande av projekt, inklusive kapacitetsuppbyggnad.

3. Portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå

Investeringsplanens portal för investeringsprojekt marknadsför investeringsprojekt i EU och ska fortsätta med det under InvestEU-portalen. Portalen för samman investerare och projektsamordnare genom en lättillgänglig och användarvänlig databas. Projekten kan marknadsföras och investerarna kan hitta investeringsmöjligheter inom de sektorer och på de platser som intresserar dem.

Strukturreformer är fortfarande betydelsefulla

EU-finansieringen kan inte på egen hand lösa problemet med de låga investeringsnivåerna i EU. EU-länderna bör utnyttja de möjligheter som står till buds för att ta bort nationella hinder för investeringar och förbättra sitt affärsklimat, särskilt genom att genomföra de landsspecifika rekommendationerna inom den europeiska planeringsterminen. Den 31 maj föreslog kommissionen ett nytt reformstödprogram som ska stödja prioriterade reformer i alla EU-länder. Programmet ska ha en budget på 25 miljarder euro och omfatta ekonomisk hjälp till reformer, men också tekniskt bistånd och sakkunskap.

Vad händer nu?

Det är viktigt att nå en snabb överenskommelse om EU:s övergripande långtidsbudget och de sektorsspecifika förslagen, så att EU-medlen kan börja användas ute på fältet och ge resultat så fort som möjligt. Förseningar skulle innebära att vi får fortsätta att se låga nivåer på de privata och offentliga investeringarna i EU, vilket skulle få påtagliga konsekvenser för jobb och tillväxt i EU-länderna.

En budgetöverenskommelse under 2019 skulle underlätta en smidig övergång mellan den nuvarande budgeten (2014–2020) och den nya, och ge förutsägbarhet och kontinuitet i finansieringen till gagn för alla.

Bakgrund

Investeringsvillkoren i EU har förbättrats sedan Junckerplanen tillkom, tack vare de strukturreformer som länderna genomfört, ett gynnsammare ekonomiskt läge och insatser som Efsi. Det finns dock fortfarande ett stort investeringsgap i EU.

  • Investeringarna i riskfylld verksamhet som forskning och innovation är fortfarande otillräckliga, vilket kan vara skadligt för konkurrenskraften i industrin och ekonomin i EU och för invånarnas livskvalitet.
  • Infrastrukturinvesteringarna i EU 2016 uppgick till 1,8 % av EU:s BNP, en nedgång från 2,2 % 2009.
  • Dessutom måste vi tillgodose EU:s behov av strukturella investeringar med tanke på den tekniska utvecklingen och den globala konkurrenskraften, bland annat inom innovation, kompetens, infrastruktur och små och medelstora företag. Vi måste också lösa samhällsproblem som hållbarheten och den åldrande befolkningen.

Investeringsplanen för Europa, eller Junckerplanen, lanserades i november 2014 för att vända på investeringarnas nedåtgående trend och hjälpa den pågående ekonomiska återhämtningen i EU. Projekt som godkänns inom Junckerplanens Europeiska fond för strategiska investeringar uppskattas ha lett till 287 miljarder euro i investeringar fram till maj 2018. Ca 635 000 små och medelstora företag förväntas ha dragit nytta av en bättre tillgång till finansiering.

Den 12 december 2017 enades Europaparlamentet och ländernas ministrar i rådet om en förordning för att utöka Efsi och höja investeringsmålet till 500 miljarder euro till utgången av 2020. Förordningen för Efsi 2.0 trädde i kraft den 30 december 2017.

I sitt diskussionsunderlag om framtiden för EU:s finanser från den 28 juni 2017 framhöll kommissionen behovet av att ”göra mer med mindre” och att EU-budgeten måste fungera som hävstång i tider av budgetbegränsningar.

I den oberoende utvärderingen av Efsi från juni 2018 drar man slutsatsen att EU-garantin är ett effektivt sätt för EIB att öka volymen på mer riskfyllda insatser. Den använder också färre budgetresurser jämfört med finansieringsinstrument. Man lyfter också fram att tillgången till finansiering av innovationer måste förbättras ytterligare, liksom synergierna med EU:s övriga finansieringsprogram.

Läs mer

InvestEU-programmet – vanliga frågor

Vad är InvestEU? – faktablad

Vad ska InvestEU finansiera – faktablad

Förslag till förordning om InvestEU-programmet

Vice kommissionsordförande Siim Kallas på Twitter: @jyrkikatainen

InvestEU på Twitter: #InvestEU

IP/18/4008

Presskontakter:

För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post


Side Bar