Navigation path

Left navigation

Additional tools

IP/08/1729

Bryssel den 18 november 2008

Fri rörlighet för arbetstagare är bra för den europeiska ekonomin

I en rapport som publiceras idag visar Europeiska kommissionen att rörliga arbetstagare från länderna som gick med i EU 2004 och 2007 har gynnat medlemsländernas ekonomier och inte lett till allvarliga störningar på deras arbetsmarknader. Arbetstagare från de nya EU-länderna har lämnat ett viktigt bidrag till den långsiktiga ekonomiska tillväxten utan att i nämnvärd mån ha trängt undan lokala arbetstagare eller pressat ned deras löner. Både för EU som helhet och för de flesta enskilda länderna har flödet av arbetstagare varit begränsat jämfört med arbetsmarknadernas storlek och inflödet från länder utanför EU.

– Rätten att arbeta i ett annat land är en grundläggande frihet för människorna i EU. Rörliga arbetstagare flyttar dit där jobben finns, och det gynnar ekonomin, säger Vladimír Špidla, ledamot av kommissionen med ansvar för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter. Jag uppmanar medlemsländerna att överväga om de tillfälliga restriktionerna av den fria rörligheten fortfarande behövs, med ledning av det underlag som vi lägger fram i vår rapport idag. Att avskaffa restriktionerna nu är ekonomiskt rimligt, och skulle också bidra till att motverka problem som svartarbete och falska egenföretagare.

I rapporten konstaterar kommissionen att rörliga arbetstagare från Bulgarien, Tjeckien, Estland, Lettland, Litauen, Ungern, Polen, Rumänien, Slovakien och Slovenien har lämnat ett viktigt bidrag till de senaste årens långsiktiga ekonomiska tillväxt genom att avhjälpa arbetskraftsbristen utan att belasta välfärdssystemen särskilt mycket. Samtidigt finns det få tecken på att arbetstagarna från de nya medlemsländerna har trängt undan lokala arbetstagare eller drivit ned lönerna i någon större omfattning, inte ens i de länder där inflödena har varit störst, även om det förekommit vissa omställningsproblem på vissa områden.

Medlemsländernas befolkningsstatistik och arbetskraftsundersökningar visar att den genomsnittliga andelen i befolkningen av medborgare från de länder som gick med i EU 2004 (EU-10) som var bosatta i de gamla EU-länderna (EU-15) ökade från 0,2 % 2003 till 0,5 % i slutet av 2007. Under samma tid ökade andelen bulgarer och rumäner bosatta i EU-15 från 0,2 % till 0,5 %. Merparten rörliga arbetstagare från de medlemsländer som gick med 2004 – främst från Polen, Litauen och Slovakien – flyttade till Irland och Storbritannien, medan rumänerna främst har styrt sin kosa till Spanien och Italien. Med undantag av Irland har dock flödena från de nya till de gamla medlemsländerna efter utvidgningen varit betydligt mindre än den senaste tidens invandring från länder utanför EU. Mycket tyder också på att många rörliga arbetstagare i EU flyttar tillfälligt till ett annat medlemsland utan att ha för avsikt att bosätta sig där permanent.

På grund av det rådande ekonomiska läget kan det förmodas att vikande efterfrågan på arbetskraft kommer att minska flödena av arbetstagare inom EU. Den senaste tidens ekonomiska avmattning i vissa länder har redan lett till en kännbar minskning av nyanlända, samtidigt som återinvandringen tilltar. Detta tyder på att den fria rörligheten på arbetsmarknaden är självreglerande och tillhandahåller en välkommen flexibilitet åt bägge hållen: arbetstagarna flyttar dit där jobben finns, och många återvänder när läget på arbetsmarknaden försämras.
Rapporten kompletteras av en mer utförlig analys av rörligheten inom EU efter utvidgningen i kommissionens rapport om sysselsättningen i Europa 2008 (MEMO/08/719)

Bakgrund

Enligt Bulgariens och Rumäniens anslutningsfördrag löper den första fasen av övergångsbestämmelserna (dvs. att medlemsländerna tillfälligt får begränsa arbetstagares tillträde till arbetsmarknaden) ut den 31 december 2008. Medlemsländerna måste då bestämma om de ska avskaffa sina nationella restriktioner. Restriktionerna infördes i januari 2007 av 15 av EU:s dåvarande 25 medlemsländer (inte av Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Polen, Slovenien, Slovakien, Finland eller Sverige). [Varken Bulgarien eller Rumänien införde motsvarande restriktioner på arbetstagare som flyttade åt andra hållet.] (Se MEMO/08/718 med uppgifter om de enskilda länderna).

Den andra fasen av övergångsbestämmelserna löper ut i april 2009 för Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern och Slovenien (EU-8). Fyra medlemsländer (Tyskland, Österrike, Belgien och Danmark) begränsar för närvarande tillträdet till arbetsmarknaden för arbetstagare från EU-8 i varierande grad (se MEMO/08/718 ). Restriktionerna får fortsätta efter den 30 april 2009 endast om det föreligger en allvarlig störning av arbetsmarknaden eller en risk för det.

Mer information:

Rapport om inverkan av arbetstagarnas fria rörlighet efter EU:s utvidgning:

http://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=508&langId=en

Rapport om den första fasen av övergångsreglerna för EU-8:

http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2006:0048:FIN:SV:PDF

Tillhörande pressmeddelanden:

MEMO/06/64

MEMO/06/513

Generaldirektoratets webbplats om ämnet:

http://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=466&langId=sv


Side Bar