EU bygger på värderingar som människovärde, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna. EU:s mänskliga rättigheter är klart förankrade i stadgan om de grundläggande rättigheterna.

Grundläggande rättigheter i EU

Rättigheterna skyddas i EU-ländernas författningar och i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna (den antogs 2000 och har varit bindande för EU-länderna sedan 2009). Alla EU-institutioner – kommissionen, parlamentet och rådet – bidrar till att skydda de mänskliga rättigheterna. Stadgan

• fastställer de rättigheter som är bindande för EU:s institutioner och organ
• måste följas av de nationella regeringarna när de genomför EU-lagstiftning.

En tvist ska i första hand lösas vid domstolarna i hemlandet. Som en sista utväg kan man vända sig till EU-domstolen.

Stadgan är förenlig med Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, som alla EU-länder har ratificerat.

EU:s byrå för grundläggande rättigheter kartlägger och analyserar viktiga människorättsfrågor.

Mänskliga rättigheter i världen

EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati (2015–2020) utgör grunden för EU-ländernas och EU-institutionernas gemensamma insatser. Arbetet bygger också på en strategi för mänskliga rättigheter och demokrati från 2012 som ska göra EU:s politik effektivare och enhetligare. År 2012 utsågs dessutom Stavros Lambrinidis till EU:s första särskilda representant för mänskliga rättigheter. Hans uppgift är att göra EU:s människorättspolitik effektivare och mer synlig i länder utanför EU.

EU arbetar aktivt med att främja och skydda mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen i hela världen. Mänskliga rättigheter är ett viktigt inslag i EU:s förbindelser med andra länder och regioner. Människorättsarbetet kan förebygga och lösa konflikter och på sikt lindra fattigdomen.

EU:s politik går ut på att

• främja kvinnors, barns, minoriteters och flyktingars rättigheter
• motverka dödsstraff, tortyr, människohandel och diskriminering
• försvara medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
• försvara de mänskliga rättigheternas allmängiltighet och odelbarhet genom samarbete med partnerländer, internationella och regionala organisationer och grupper och föreningar på alla nivåer i samhället.

Alla de över 120 handels- och samarbetsavtalen med länder utanför EU innehåller en klausul om att de mänskliga rättigheterna ska genomsyra samarbetet. EU har infört sanktioner mot flera länder som brutit mot de mänskliga rättigheterna. 

EU för också människorättsdialoger med över 40 organisationer och länder, bland andra Ryssland, Kina och Afrikanska unionen. I sin årsrapport om mänskliga rättigheter redogör EU för sitt människorättsarbete runtom i världen.

Genom instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter stöder EU intresseorganisationer och privatpersoner som arbetar för de mänskliga rättigheterna, grundläggande friheterna, demokrati och rättsstatsprincipen. Instrumentet har en budget på 1,3 miljarder euro för 2014–2020.