EU-länderna ansvarar själva för sin hälso- och sjukvård. EU:s roll är att komplettera ländernas insatser genom att hjälpa dem att

• nå gemensamma mål
• samla sina resurser för att arbeta mer effektivt
• ta itu med gemensamma utmaningar, t.ex. pandemier, kroniska sjukdomar eller den åldrande befolkningens effekter på vården.

EU genomför sin politik genom folkhälsostrategin. Insatserna är inriktade på

• förebyggande – särskilt att främja en sundare livsstil
• lika tillgång till bra hälsa och sjukvård för alla, oavsett inkomst, kön och etnisk bakgrund
• åtgärder mot allvarliga internationella hälsohot
• ett hälsosamt åldrande – att hjälpa folk att hålla sig friska upp i åren
• stödja dynamiska hälso- och sjukvårdssystem och ny teknik.

Hälsan har också betydelse för det ekonomiska välståndet (läs mer i policydokumentet om hälsoinvesteringar).

Särskilda EU-insatser

• Lagar och standarder för t.ex. läkemedel, medicintekniska produkter, e-hälsa, patientsäkerhet och utlandsvård
• Verktyg som hjälper EU-länderna att samarbeta och ta fram bästa praxis (när det gäller t.ex. hälsofrämjande verksamhet, åtgärder mot riskfaktorer, sjukdomshantering och vårdsystemen)
• Pengar till hälsoprojekt genom EU:s folkhälsoprogram

Sjukdomar – förebyggande åtgärder

EU stöder olika typer av förebyggande åtgärder:

• En ansvarsfull märkning av livsmedel så att konsumenterna vet vad de äter.
• Insatser mot bröstcancer, livmoderhalscancer och tjock- och ändtarmscancer – genom att främja screeningprogram i alla medlemsländer, ta fram riktlinjer för kvalitetssäkring och samla kunskap och resurser.
• Sundare mat och mer motion – regeringar, organisationer och företag uppmanas att tillsammans försöka underlätta för människor att ändra sin livsstil.
• Åtgärder mot rökning – genom lagstiftning om tobaksprodukter, reklam och sponsring.

Sjukdomar – gemensamma insatser

EU hjälper länderna att stärka sin beredskap för allvarliga internationella hälsohot och bättre samordna sina insatser, till exempel genom gemensam upphandling av vacciner och andra medicinska motåtgärder.

EU:s smittskyddsmyndighet i Stockholm bedömer nya hälsorisker så att EU snabbt kan ingripa. Myndigheten samlar kunskap om befintliga och nya hot och samarbetar med ländernas myndigheterna för att ta fram ett EU-system för övervakning av sjukdomar.

Läkemedel

Alla läkemedel inom EU måste godkännas på nationell nivå eller EU-nivå innan de får släppas ut på marknaden. Man övervakar att läkemedlen är säkra även när de har börjat säljas. Om ett läkemedel visar sig vara farligt, vidtar man snabbt åtgärder och stoppar försäljningen tillfälligt eller drar in försäljningstillståndet.

Kommissionen, nationella myndigheter och Europeiska läkemedelsmyndigheten i London spelar alla en viktig roll i detta arbete. Läkemedelsmyndigheten hjälper de nationella tillsynsmyndigheterna genom att samordna den vetenskapliga utvärderingen av läkemedlens kvalitet, säkerhet och effekt.

Forskning och innovation

Mellan 2014 och 2020 kommer EU att satsa nästan 7,5 miljarder euro på forskning för att förbättra hälsan och vården genom forskningsprogrammet Horisont 2020 .

Vård utomlands

Tack vare EU kan du lättare söka vård utomlands, t.ex. om det närmaste sjukhuset ligger precis på andra sidan gränsen eller om man bara kan få specialistvård utomlands.

Rätten att få vård i ett annat EU-land klargörs i en EU-lag om patienträttigheter vid utlandsvård. Lagen ska också

• göra det lättare för de nationella hälsomyndigheterna att samarbeta och utbyta information om kvalitets- och säkerhetskrav i vården
• se till att recept erkänns i andra EU-länder
• bana väg för europeiska referensnätverk där experter från specialistcentrum i hela EU kan diskutera de bästa vårdlösningarna.

Med det europeiska sjukförsäkringskortet kan man lättare få vård då man blir sjuk i ett annat europeiskt land.

Internationellt samarbete

EU samarbetar med bland annat Världshälsoorganisationen WHO för att förbättra vården genom forskning, utvecklingsbistånd, bättre tillgång till läkemedel m.m.