EU:s institutioner och organ i korthet

• Europaparlamentet
• Europeiska rådet
• Europeiska unionens råd
• Europeiska kommissionen
• EU-domstolen
• Europeiska centralbanken
• Europeiska revisionsrätten
• Europeiska utrikestjänsten
• Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
• Europeiska regionkommittén
• Europeiska investeringsbanken
• Europeiska ombudsmannen
• Europeiska datatillsynsmannen
• Europeiska dataskyddsstyrelsen (EDPB)
• Interinstitutionella organ

En unik struktur

EU har ett unikt politiskt system där de olika institutionerna har olika uppgifter.

• EU:s breda prioriteringar fastställs av Europeiska rådet, som består av EU-ländernas och EU:s ledare.
• Europaparlamentets folkvalda ledamöter företräder medborgarna.
• EU-kommissionen främjar unionens intressen som helhet, även om det är ländernas regeringar som utser kommissionärerna.
• Regeringarna försvarar sina nationella intressen i Europeiska unionens råd.

Den politiska dagordningen

Europeiska rådet drar upp EU:s allmänna politiska riktlinjer, men stiftar inga lagar. Det leds av en ständig ordförande – för närvarande Charles Michel – och består av EU-ländernas stats- och regeringschefer och EU-kommissionens ordförande. De träffas på toppmöten minst två gånger varje halvår.

Stifta lagar

Tre institutioner stiftar tillsammans EU:s lagar:

• Europaparlamentet företräder medborgarna i EU och väljs direkt av dem.
• Europeiska unionens råd (ministerrådet) företräder de enskilda medlemsländerna. Länderna turas om att leda ministerrådets arbete ett halvår i taget.
• EU-kommissionen tillvaratar unionens intressen.

De tre institutionerna utarbetar tillsammans initiativ och lagar som gäller hela EU enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet (tidigare medbeslutandeförfarandet). I princip är det kommissionen som föreslår nya lagar och Europaparlamentet och rådet som antar dem. Sedan är det kommissionen och medlemsländerna som tillämpar lagarna och kommissionen som ser till att de följs.

Beslutsfattande i EU – läs mer om lagstiftningsarbetet

EU:s ordförandeländer 2014–2020

Andra EU-institutioner och organ

Två andra institutioner spelar en viktig roll:

• Domstolen tolkar EU-rätten och ser till att den följs.
• Revisionsrätten granskar EU:s finanser.

Institutionernas befogenheter och ansvarsområden slås fast i fördragen, som ligger till grund för all EU-verksamhet. Där finns också de regler och förfaranden som institutionerna måste följa. Alla EU-ländernas stats- och regeringschefer har enats om fördragen och de nationella parlamenten har ratificerat dem.

EU har dessutom en rad andra institutioner och interinstitutionella organ med särskilda uppgifter:

• Europeiska centralbanken ansvarar för EU:s penningpolitik.
• Europeiska utrikestjänsten bistår EU:s utrikesrepresentant Josep Borrell. Han leder rådet (utrikes frågor) och arbetet med den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Dessutom garanterar han att EU:s yttre åtgärder är samstämmiga och samordnade.
• Europeiska ekonomiska och sociala kommittén företräder det civila samhället och arbetsmarknadens parter.
• Europeiska regionkommittén företräder regionala och lokala myndigheter.
• Europeiska investeringsbanken finansierar EU:s investeringsprojekt och bistår småföretag genom Europeiska investeringsfonden.
• Europeiska ombudsmannen utreder klagomål om missförhållanden i EU:s institutioner och övriga organ.
• Europeiska datatillsynsmannen ser till att personuppgifter skyddas.
• Publikationsbyrån ger ut information om EU.
• EU:s rekryteringsbyrå rekryterar personal till EU:s institutioner och övriga organ.
• Europeiska förvaltningsskolan anordnar utbildning för EU:s personal inom vissa områden.
• Specialiserade byråer och decentraliserade organ sköter vissa tekniska, vetenskapliga eller administrativa uppgifter.