European Union website, the official EU website

Europeiska unionens historia

Europeiska unionens historia

EU:s grundare

Flera visionära ledare gav inspiration till det EU som vi lever i idag. Utan deras energi och drivkraft skulle vi inte ha den fred och stabilitet som vi tar för given. Grundarna var en brokig skara – de var allt från motståndsmän till jurister, men hade samma bild av ett fredligt, enat och blomstrande Europa. Förutom de grundare som vi beskriver här finns det många andra som outtröttligt har arbetat för – och inspirerat till – EU-projektet. Avsnittet om EU:s grundare kompletteras därför hela tiden.

1945–1959

Fred i Europa – samarbetet tar sin början

EU grundas för att få slut på de blodiga krigen mellan grannländerna, som gång på gång hade orsakat så mycket mänskligt lidande och till slut ledde till andra världskriget. Från och med 1950 börjar en rad europeiska länder samarbeta ekonomiskt och politiskt för att bevara freden. Detta sker inom ramen för Europeiska kol- och stålunionen. De ursprungliga medlemsländerna är Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och dåvarande Västtyskland. 1950-talet domineras av kalla kriget mellan östblocket och västmakterna. Sovjetiska stridsvagnar slår ner protester mot kommunistregimen i Ungern 1956. Romfördraget undertecknas 1957. Därigenom skapas Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG), även kallad den gemensamma marknaden.

1960–1969

En period av ekonomisk tillväxt

På 1960-talet går ekonomin som på räls och får ytterligare bränsle av att EU-länderna inte längre belastar sin handel med tullar. De enas också om att gemensamt styra livsmedelsproduktionen så att alla har tillräckligt med mat. Snart producerar jordbruket till och med ett överskott. I maj 1968 talar alla om studentupproren i Paris. Många förändringar i samhälle och livsstil förknippas med den så kallade 68-generationen.

1970–1979

Unionen växer – den första utvidgningen

Danmark, Irland och Storbritannien går med i EU den 1 januari 1973. Antalet medlemsländer ökar därmed till nio. Det korta men våldsamma arabisk-israeliska oktoberkriget 1973 leder till en energikris och ekonomiska problem i Europa. De sista högerdiktaturerna i Europa försvinner när Salazarregimen i Portugal störtas 1974 och Spaniens general Franco dör 1975. Inom ramen för sin regionalpolitik börjar EU satsa stora pengar på att skapa jobb och förbättra infrastrukturen i fattiga områden. Europaparlamentet ökar sitt inflytande över EU:s verksamhet, och 1979 kan EU-medborgarna för första gången välja sina ledamöter i direkta val. Under 1970-talet börjar man arbeta hårdare mot utsläpp och nedsmutsning. EU antar lagar för att skydda miljön och inför första gången principen om att förorenaren betalar.

1980–1989

Europas nya ansikte – Berlinmurens fall

Efter varvsarbetarnas strejk i den polska staden Gdansk sommaren 1980 är namnen på den polska fackföreningen Solidarność och dess ledare Lech Walesa i var mans mun. 1981 blir Grekland EU:s tionde medlemsland, och fem år senare följer Portugal och Spanien efter. Europeiska enhetsakten undertecknas 1986. Den lägger grunden till ett ambitiöst sexårsprogram som ska lösa frihandelsproblemen inom EU och på så sätt bana väg för den inre marknaden. Den stora politiska omvälvningen kommer när Berlinmuren faller den 9 november 1989 och gränsen mellan Öst- och Västtyskland öppnas för första gången på 28 år. Tyskland återförenas därefter i oktober 1990.

1990–1999

Ett Europa utan gränser

I och med kommunismens fall i Central- och Östeuropa förs européerna närmare varandra igen. Den inre marknaden fullbordas 1993 och garanterar de fyra friheterna, dvs. fri rörlighet för varor, tjänster, människor och kapital. På 1990-talet undertecknas också två nya fördrag: Maastrichtfördraget om Europeiska unionen 1993 och Amsterdamfördraget 1999. Miljön blir en viktig fråga för människorna i EU och man börjar undersöka hur man kan samarbeta i säkerhets- och försvarsfrågor. År 1995 får EU tre nya medlemmar: Finland, Sverige och Österrike. En liten by i Luxemburg ger namn åt Schengenavtalet som ger människor möjlighet att resa över gränserna utan pass. Miljoner ungdomar studerar utomlands med hjälp av EU-stipendier. Mobiltelefoner och internet gör det allt lättare att kommunicera.

2000–2009

Fler medlemmar

Euron är nu den nya valutan för många i EU. Under årtiondet inför fler och fler länder euron. Den 11 september 2001 flyger terrorister kapade flygplan rakt in i byggnader i New York och Washington. Det blir startskottet för kampen mot terrorismen. EU-länderna börjar samarbeta mycket närmare för att tillsammans bekämpa brottsligheten. Den politiska uppdelningen i Öst- och Västeuropa anses vara över för gott när inte mindre än tio nya länder går med i EU 2004, följt av Bulgarien och Rumänien 2007. I september 2008 drabbas världsekonomin av en finanskris. Lissabonfördraget ratificeras av alla EU-länder innan det träder i kraft 2009. Det nya fördraget innebär att EU får modernare institutioner och effektivare arbetsmetoder.

2010–idag

Utmaningarnas årtionde

Den globala ekonomiska krisen slår hårt mot Europa. EU hjälper flera länder att möta svårigheterna och inrättar bankunionen för att skapa en säkrare och pålitligare banksektor. EU får Nobels fredspris 2012. Kroatien blir EU:s 28:e medlem 2013. Klimatförändringarna står fortfarande högt på dagordningen och ledarna enas om att minska skadliga utsläpp. Det hålls val till Europaparlamentet 2014 och fler EU-skeptiker väljs in. En ny säkerhetspolitik inrättas efter Rysslands annektering av Krim. Den religiösa extremismen ökar Mellanöstern och i flera andra länder och områden i världen. Det skapar oroligheter och krig som leder till att många människor flyr sina hem och söker skydd i Europa. EU måste inte bara tampas med frågan om hur man ska ta hand om flyktingarna, utan utsätts också själv för flera terrorattacker.