Europeiska Ungdomsportalen
Information och möjligheter för unga i hela Europa.

Hur kan vi förhindra att unga radikaliseras?

HRYO
På konferensen ”Overcoming Youth Marginalisation” som ungdomsorganisationen för mänskliga rättigheter (HRYO) anordnade den 3 maj 2017 samlades juridiska experter, beslutsfattare och yrkesverksamma på fältet för att diskutera hur man kan förhindra våldsbejakande extremism bland våra unga.

I september 2015 träffades Tamimount Essaide, direktör för Maison de Quartier St Antoine (MQSA) i Bryssel, och Saliha Ben Ali, mor till en 19-årig son som dog i Syrien efter att ha gått med i IS, och grundare av Save Belgium som bekämpar våldsbejakande extremism i samhället. Tillsammans med MQSA och Kvinnor utan gränser har de startat en skola för mödrar för att bättre förstå och motverka problemet med unga som hänger sig åt extremism.

 

– Vi får samtal från mödrar som är bekymrade över sina barns framtid, berättar Tamimount. Mödrarna kan vara de första som lägger märke till om barnet är nedstämt eller isolerar sig och kan därför tidigt varna för problemet och skydda sina barn. Under 15 veckor på skolan får deltagarna en bättre förståelse för barnens omgivning, lär sig att förebygga extremism och kan stärka de känslomässiga banden mellan föräldrar och barn.

 

Initiativet illustrerar en uppfattning som delades av alla föredragshållare: ungas marginalisering och våldsbejakande radikalisering motverkas bäst på det lokala planet.

 

En varm förespråkare för den lokala strategin är borgmästaren i den belgiska staden Mechelen, Bart Somers, som utsågs till världens bästa borgmästare 2016. Han började med att ta itu med två obekväma sanningar: För det första har nästan 4 200 unga européer gått med i IS och om ännu fler våldsbejakande radikaliserade unga ansluter sig till IS blir det omöjligt för säkerhetstjänsterna att ha koll på dem. För det andra är avradikalisering mycket svårt. Det tar lång tid och kostar mycket pengar och det finns inga garantier för att lyckas. Därför förespråkar han förebyggande insatser och åtgärder mot marginalisering.

 

– Vi behöver inte fler poliser eller särskilda lagar. Det första vi måste göra är att föra en inkluderande politik på lokal nivå. Vi måste göra våra städer säkra och se till att det finns service i alla områden så att inte brottslingar blir förebilder, säger borgmästaren i Mechelen.

 

Han påpekar också att vi visserligen påstår oss leva i ett mångkulturellt samhälle, men att människor i många städer inte lever med varandra utan vid sidan om varandra i öar av monokulturella samhällen. Han betonar hur viktigt det är med blandade skolor, idrottsklubbar och ungdomsklubbar. I Mechelen finns det en fotbollsklubb med unga spelare från olika kulturer. Förutom att spela fotboll gör de läxor tillsammans och om de får dåliga resultat i skolan får de inte spela påföljande vecka. Det finns också en boxningsklubb som startats av en före detta narkotikahandlare för att hjälpa de mest utsatta ungdomarna i Mechelen. De lär sig att boxas på villkor att de sköter sig i skolan, och om de skulle bråka på stan åker de ur klubben.

 

Enligt Caterina Chinnici, en av ordförandena för Europaparlamentets tvärpolitiska grupp för barns rättigheter bör kampen mot marginalisering och diskriminering ges högsta prioritet på EU-nivå. Förebyggande åtgärder och återintegrering måste bedrivas genom utbildning. Det är inget nytt upplägg. Hon påminner om hur hennes far Rocco Chinnici, en domare som mördades av maffian 1983, förnyade straffrätten. Han var den första domare som träffade och arbetade med unga som ett sätt att motverka radikalisering.

 

 

Adélaide Vanhove från International Juvenile Justice Observatory varnar oss:

 

– Fängelset är det sämsta stället för ungdomar med problem eftersom det finns risk för att de radikaliseras och rekryteras när de sitter inne. Man tar inte hänsyn till att vissa misstänkta eller påstådda terrorister kan vara barn eller minderåriga. De flesta EU-länder har inga åtgärder anpassade till barn när det gäller terroristbekämpning.

 

Adélaide Vanhove anser att det inte längre räcker med repressiva åtgärder. De kan till och med få motsatt effekt. Hon har drivit på för en ny strategi grundad på förebyggande åtgärder. Därför har Observatoriet startat ett projekt för att förebygga ungas radikalisering och främja alternativ till förvar genom rättslig utbildning (2016–2018). Syftet är att utbyta god praxis mellan domare, åklagare, domstolspersonal, advokater, medlare och beslutsfattare. De ska ta fram en handbok och en nätkurs för att hjälpa rättsväsendet att motverka radikaliseringen i fängelser och undersöka alternativ till förvar, bland annat samhälls- och familjebaserade strategier för avradikalisering.

 

Volontärer kan också hjälpa till att bekämpa radikalisering. Gabriella Civico är direktör för det europeiska volontärcentrumet CEV och menar att negativa stereotyper ger bränsle åt hatfyllda handlingar, medan volontärarbete kan motverka stereotyper och främja förståelse och tolerans för skillnader och på så vis förebygga extremism. Hon betonar att frivilligarbete kan bidra till gemenskap och motståndskraft och till att genomföra strategier för förebyggande insatser. Men Gabriella Civico är också kritisk till det traditionella civilsamhället som inte tar itu med radikalisering och extremistiska ideologier på grund av bristande kunskap och rädsla för motreaktioner från samhället, som skulle kunna se det som att man är för slapphänt mot brottslingar, och därför riskerar de att förlora sin finansiering.

 

Tamimount Essaide har inte fått några pengar till mödraskolan, men skolan håller redan på att förbereda nästa kurs i september. Hon förklarar att radikaliserade unga ansluter sig till terroristgrupper eftersom de upplever att någon lyssnar på dem. Men hon medger att avradikalisering är lika svårt som att få någon att lämna en sekt. Hon strålar när hon berättar om den 15-åring som gick med i en terroristgrupp i Syrien, men som tack vare hennes grupps insatser för familjen kunde återvända hem till Belgien och ta avstånd från våldsbejakande extremism.

 

– Hans mamma spelade en avgörande roll, men det gjorde också de lokala myndigheterna som gav honom en andra chans, sammanfattar Tamimount Essaidi. Han läser nu första året på läkarlinjen.