Sökväg

Dela med dig 
	Facebook
  
	Twitter
  
	Dela på Google+
  
	linkedIn

Otillåtna metoder

Uppdaterat : 19/03/2014

Otillåtna affärsmetoder

Den 13 juni 2014 införs nya konsumentskyddsregler i EU. Läs mer om dina nya rättigheter English och andra nya regler.

När du köper varor och tjänster i ett EU-land – oavsett om du handlar på nätet, i en vanlig butik eller i ett annat land – finns det EU-regler som skyddar dig mot otillåtna affärsmetoder.

Företag som marknadsför, säljer eller levererar produkter måste ge dig korrekt information så att du kan fatta ett välgrundat beslut (se information före köpet). Att utelämna eller ge felaktig information är inte tillåtet. Under Om du vill klaga kan du läsa mer om hur du kan få hjälp.

Vilseledande och aggressiva metoder

Det finns två huvudkategorier av otillåtna metoder som du skyddas mot:

  • Vilseledande metoder, genom handling (att ge felaktig information) eller underlåtenhet (att utelämna viktig information).
  • Aggressiva metoder för att få dig att köpa något.

Svarta listan – metoder som alltid är förbjudna

svarta listanбългарски (bg)czech (cs)dansk (da)Deutsch (de)eesti (et)ελληνικά (el)English (en)español (es)Français (fr)Gaeilge (ga)italiano (it)latviešu (lv)lietuvių (lt)magyar (hu)Malti (mt)Nederlands (nl)polski (pl)português (pt)română (ro)slovenčina (sk)slovenščina (sl)suomi (fi) kan du se vilka försäljningsmetoder som under alla omständigheter är förbjudna. En metod som står på listan räknas automatiskt som otillåten.

Här är några vanliga svartlistade metoder:

Lockerbjudanden

Försäljare får inte annonsera ut produkter eller tjänster till ett väldigt lågt pris om de inte har tillräckliga lager. Kunderna måste få veta hur många exemplar som finns till det priset och hur länge erbjudandet gäller.

Exempel från verkligheten

Alex såg en annons om en billig resa: ”Flyg till Barcelona för bara 1 euro!”

Men när han försökte boka flyget var biljetterna för 1 euro redan slut. När han kontaktade företagets kundtjänst fick han veta att det bara funnits ett fåtal platser till det priset.

Han kontaktade då konsumentcentrumet i sitt land, som menade att flygbolaget borde erbjuda ett rimligt antal platser till det utannonserade priset, beroende på annonskampanjens omfattning, eller åtminstone ange hur många platser som fanns till specialpriset.

Alex kunde tyvärr inte få en biljett till det rabatterade priset, men på konsumentcentrumets inrådan tog företaget i alla fall bort sin annons så att inte fler skulle gå i samma fälla.

Falska gratiserbjudanden

Alla försäljare måste ange rätt pris på sina varor och tjänster. De får inte framställa en betaltjänst som ”gratis” eller erbjuda dig en extra ”gratistjänst”, när kostnaden för sådana s.k. gratistjänster redan är inkluderad i det vanliga priset.

Exempel från verkligheten

Francesca tecknade sig för en sms-tjänst. Hon la märke till en liten ruta längst ner på webbsidan där det stod ”5 gratis sms per dag”. När hon klickade kom hon till en annan sida där det också stod ”5 GRATIS SMS PER DAG”.

Hon följde anvisningarna och fick veta att hon hade registrerats och att avgiften för tjänsten var 3 euro i veckan. Hon gick tillbaka till förstasidan och upptäckte då att det – med finstilt – stod att det var en betaltjänst.

Se upp med sådana erbjudanden och läs alltid villkoren noga.

Reklam för barn

Försäljare får inte uppmana barn att be föräldrarna köpa en viss produkt. Direkta uppmaningar som "Köp boken nu" eller "Be dina föräldrar att köpa spelet" är förbjudna. Förbudet gäller alla medier – framför allt tv och internet.

Exempel från verkligheten

Cécile blev förvånad när hennes dotter plötsligt började tjata på henne att köpa en serie filmer med figuren i hennes favoritbok.

Men Cécile förstod snart varför när hon såg en annons för filmerna: ”Nu finns din favoritbok på film – be mamma att köpa den åt dig!”

Hon vände sig till en konsumentskyddsmyndighet, som bekräftade att det var otillåten marknadsföring. Hon skickade därför in ett klagomål till företaget för att stoppa reklamkampanjen.

Falska påståenden om botemedel

Om en produkt påstås kunna bota allergier, stoppa håravfall eller hjälpa dig att gå ner i vikt har du rätt att få veta om påståendena har någon vetenskaplig grund. I många fall finns det ingen medicinsk grund och påståendena är helt enkelt för bra för att vara sanna.

Exempel från verkligheten

Mario fick ett brev från ett företag i ett annat land som påstod att deras produkt skulle få hans hår att växa ut igen inom tre veckor.

Mario beställde produkten eftersom det stod i brevet att den var ”testad och beprövad”. Men produkten hade inte alls testats och fungerade inte. Mario kontaktade konsumentverket i sitt land, som sa att många andra vilseledda kunder också hade klagat. Han fick rådet att delta i de pågående rättsprocesserna mot företaget.

Dold reklam i medier

Du har rätt att få veta om en tidningsartikel eller ett tv- eller radioprogram har sponsrats av ett företag för att marknadsföra deras produkter. Det måste tydligt framgå av bilder, text eller ljud.

Exempel från verkligheten

Yann läste en artikel om att vandra på Irland i ett resemagasin.

Enligt artikeln, publicerad som en läsarberättelse, skulle utrustning av ett visst märke som användes på resan vara särskilt bra.

Eftersom Yann ville vara helt säkert dubbelkollade han på ett webbforum. Först då såg han att många vandrare inte alls uppskattade företagets utrustning. I själva verket hade många på forumet lurats att köpa produkten, eftersom de inte hade insett att tidningsartikeln hade sponsrats av tillverkaren.

När Yann kontaktade en konsumentorganisation fick han veta att resemagasinet, enligt EU:s regler, klart och tydligt skulle ha angett att artikeln var en annons. Konsumentorganisationen kontaktade förlaget, som publicerade ett klargörande och bad läsarna om förlåtelse för att de vilselett dem.

Pyramidförsäljning

Pyramidförsäljning, eller nätverksförsäljning, är en försäljnings- och marknadsföringsmetod där du betalar en inträdesavgift och sedan tjänar pengar genom att sälja företagets produkter och värva nya säljare. Din ersättning bygger dock främst på hur många säljare du värvar, snarare än på hur bra själva försäljningen går. Efter ett tag kollapsar systemet, och den som gick med sist förlorar sina investeringar.

Exempel från verkligheten

Oana erbjöds ett jobb i ett försäljningsnätverk som sålde skönhetsprodukter. Hon fick veta att hon skulle tjäna mycket pengar och att hon kunde jobba hemifrån och på sin fritid.

Det fanns två krav: hon skulle betala en inträdesavgift direkt och värva fem personer till nätverket. Ju fler hon värvade, desto mer skulle hon tjäna. De hon värvade skulle också tjäna extra om de i sin tur värvade fem andra.

Oana insåg inte att hennes viktigaste inkomstkälla kom från värvningen, och inte från försäljningen av skönhetsprodukter.

Om du råkar ut för något liknande ska du kontakta en konsumentorganisation som kan berätta hur du gör för att klaga i ditt land.

Falska vinster och gåvor

En försäljare får inte erbjuda ”gratis” produkter eller gåvor, och sedan kräva att du betalar för dem. Om du får ett brev eller mejl där det står ”Grattis, du har vunnit ett pris!” ska du se upp, eftersom det kan röra sig om en olaglig metod.

Exempel från verkligheten

Evelina fick brev från ett företag som gratulerade henne till att ha vunnit priser för över 100 euro. Hon skulle ringa för att hämta sina priser inom en vecka.

Men när hon ringde telefonnumret i brevet fick hon veta att erbjudandet bara var reklam. I stället för att vinna priser uppmanades hon att köpa hushållsapparater för att sedan kunna vara med i ett lotteri.

Evelina blev arg och ville kontrollera om företaget hade rätt att göra så här. Hon kontaktade en konsumentorganisation i sitt land och fick veta att sådana här metoder är förbjudna. Konsumentorganisationen kontaktade företaget, som slutade med sin reklamkampanj.

Falska specialerbjudanden om konsumentskydd

Försäljare får inte påstå att de ger dig särskilda rättigheter när du redan har dessa rättigheter enligt lag.

Exempel från verkligheten

Konstantinos från Thessaloniki ville köpa en dator på nätet.

Han valde en nätbutik som hade ett specialerbjudande om två års reklamationsrätt som omfattade reparation eller ny dator om det skulle vara något fel på datorn eller den inte stämde med annonsen.

Konstantinos var övertygad om att det var ett specialerbjudande, men två års reklamationsrätt är en lagstadgad rättighet man alltid har.

Många försäljare och tillverkare erbjuder sina egna garantier på t.ex. ett, två eller fem år, som omfattar reparationer. Garantierna kan vara gratis eller köpas till. Men säljarens garantier ersätter aldrig den tvååriga reklamationsrätt som du alltid har.

Konstantinos skrev till försäljaren, som höll med om att det begåtts ett misstag i det här fallet och lovade att ge honom ett års extra garanti.

Falska begränsade erbjudanden

När försäljare säger att ett visst erbjudande bara finns under en mycket kort tid, kan de vilja pressa dig att köpa innan du har hunnit tänka igenom beslutet ordentligt. Det är ohederligt att påstå att ett erbjudande är tidsbegränsat när det inte är det.

Exempel från verkligheten

Simon från Belgien ville köpa en cykel. Han hittade ett specialerbjudande i en nätbutik i Nederländerna. Erbjudandet gällde endast 24 timmar.

Cykeln var inte exakt vad han letade efter, men han hade inte tid att jämföra eftersom erbjudandet bara gällde i ett dygn. Han bestämde sig för att slå till för att kunna utnyttja rabatten på 50 procent.

Till sin förvåning såg han att nätbutiken hade exakt samma erbjudande både en och två veckor senare.

Simon insåg att det var ett falskt erbjudande för att lura honom att köpa cykeln. Han klagade två gånger hos handlaren men fick inget svar.

Då gick han till det europeiska konsumentcentrumet i Belgien som vidarebefordrade ärendet till sina kollegor i Nederländerna. En kort tid senare informerade de nederländska konsumentcentrumet Simon att försäljaren nu hade rättat informationen på webbplatsen.

Efterhängsna försäljare

Enligt EU-rätten får företagen inte ta upprepade och oönskade kontakter med dig på telefon, fax, mejl eller annat medium för distansförsäljning.

Exempel från verkligheten

Margus gick till en affär med köksmöbler och bestämde sig för att prenumerera på ett nyhetsbrev med nya erbjudanden.

Han började sedan få reklam från tidningar om matlagning, trädgårdsskötsel, fallskärmshoppning, heminredning... Han hade aldrig bett om att stå med på en sändlista, men kunde ibland få upp till tio mejl på en dag! Margus begärde att få bli struken från sändlistorna, men inget hände.

En kompis tipsade Margus om att kontakta sitt nationella konsumentcentrum, eftersom de hade hjälpt henne med ett liknande problem. Efter konsumentcentrumets ingripande ströks Margus från sändlistan.

Skydd av utsatta konsumenter

Företagen får inte använda metoder som utnyttjar utsatta konsumentgrupper, som barn, gamla eller sjuka. Det är till exempel olagligt att pressa barn att köpa en vara, eller få dem att övertala föräldrarna att köpa den.

Du kanske råkar ut för metoder som inte står med på den svarta listan eller inte uppfyller kriterierna ovan, men som du ändå anser vara ohederliga. Kontakta en konsumentorganisation i ditt land eller nätverket av europeiska konsumentcentrumбългарски (bg)czech (cs)dansk (da)Deutsch (de)eesti (et)ελληνικά (el)English (en)español (es)Français (fr)Gaeilge (ga)italiano (it)latviešu (lv)lietuvių (lt)magyar (hu)Malti (mt)Nederlands (nl)polski (pl)português (pt)română (ro)slovenčina (sk)slovenščina (sl)suomi (fi) om du vill ha råd och hjälp.

Mer hjälp?

Mer hjälp?

Hittade du inte det du letade efter? Behöver du hjälp?

Footnote

I det här fallet de 27 EU-länderna + Island, Liechtenstein och Norge

Retour au texte en cours.