Utskriftsversion | Rättsligt meddelande | Nyheter | Sökning | Kontaktperson | Index | Ordlista | Om denna webbplats
Resultaten av Europeiska konventet Ignorera språkvalet och gå direkt till listan över faktablad (åtkomsttangent=1)
EUROPA > Sammanfattning av lagstiftningen > EU:s beslutsförfaranden

DEN EUROPEISKA INTEGRATIONEN OCH FÖRDRAGEN >

Arkiv   Arkiv   Arkiv   Arkiv

EU:s beslutsförfaranden


Subsidiaritetsprincipen och de nationella parlamentens roll


Inledning
Tillämpning av subsidiaritetsprincipen
Protokollet om de nationella parlamentens roll
Översiktstabell

INLEDNING

Subsidiariteten är en princip som reglerar utövandet av befogenheter. Den ska avgöra om unionen ska agera på ett område där befogenheterna sammanfaller eller om den bör överlåta till medlemsstaterna att besluta i frågan. Kontrollen av att denna princip inte åsidosätts kan ske på två olika sätt, genom politisk kontroll eller domstolsprövning.

Utkastet till konstitution inför här en viktig nyhet i en av de frågor som utgjorde ett av konventets prioriterade mål, eftersom det föreslås att de nationella parlamenten ska vara direkt inkopplade när det gäller kontrollen av om subsidiaritetsprincipen tillämpas korrekt.

Konventet föreslår alltså en förstärkning av subsidiaritetsprincipens tillämpning och de nationella parlamentens aktiva roll genom följande åtgärder:

Under diskussionerna i konventet var det stora problemet att se till att de nationella parlamenten kan utöva en politisk kontroll som garanterar att kommissionen inte tar initiativ under den europeiska nivån, och samtidigt undvika att inkräkta på kommissionens initiativrätt och fördröja lagstiftningsprocessen.
Det ska också sägas att under konventets livliga diskussioner uppkom tanken att en gång om året hålla en kongress med deltagande av Europaparlamentet och de nationella parlamenten. Man uppnådde inte konsensus om detta förslag och det övergavs i det slutliga utkastet.

Två protokoll är fogade som bilagor till konstitutionen, vilka återger och ändrar de nuvarande protokoll som infördes i enlighet med Amsterdamfördraget:

[ Till sidans början ]

TILLÄMPNINGEN AV SUBSIDIARITETSPRINCIPEN

I utkastet till konstitution föreslås en anpassning av det protokoll om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna som fogades som bilaga till Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EG-fördraget) i Amsterdam.

Den viktigaste nyheten är att en mekanism för kontroll av tillämpningen av subsidiaritetsprincipen införs, som direkt och för första gången involverar de nationella parlamenten. Dessa skulle få möjlighet att offentligt varna EG-institutionerna och den egna regeringen i fråga om alla förslag som de inte anser vara förenliga med subsidiaritetsprincipen. På så sätt kommer varje nationellt parlament att kunna granska kommissionens förslag och utfärda ett motiverat yttrande om det anser att subsidiaritetsprincipen åsidosatts. Om en tredjedel av parlamenten delar denna åsikt måste kommissionen se över sitt förslag. Denna tröskel är minst en fjärdedel när det gäller ett förslag från kommissionen eller ett initiativ från en grupp av medlemsstater inom ramen för ett område med frihet, säkerhet och rättvisa. Efter denna översyn kan kommissionen besluta att antingen dra tillbaka sitt förslag eller att behålla eller ändra det. Kommissionen måste alltid motivera sitt val.
Protokollet ger också de nationella parlamenten möjlighet att genom sin medlemsstat väcka talan vid domstolen om att en rättsakt åsidosätter subsidiaritetsprincipen.

Vidare bekräftas i protokollet att alla kommissionens förslag måste vara motiverade i förhållande till subsidiaritetsprincipen. Utkastet till konstitution förordar till och med att ett "subsidiaritetsformulär" ska användas, med närmare uppgifter som rör denna bedömning.

Slutligen föreslås i konstitutionen att kommissionen ska skicka alla sina lagstiftningsförslag och sina ändrade förslag till medlemsstaternas nationella parlament och till den europeiska lagstiftaren. Likaså måste Europaparlamentets lagstiftningsresolutioner och ministerrådets ståndpunkter skickas till de nationella parlamenten så snart de antagits. Det föreskrivs också att kommissionen om den i exceptionellt brådskande fall inte genomför något offentligt samråd ska motivera det beslutet i sitt förslag.

[ Till sidans början ]

PROTOKOLL OM DE NATIONELLA PARLAMENTENS ROLL

Protokollet om de nationella parlamentens roll i unionen, som fogades som bilaga till EG-fördraget och EU-fördraget i Amsterdam, har också anpassats för att motsvara kraven på större öppenhet och insyn och förbättrad vidarebefordran av handlingar. Det innehåller numera tydligare skyldigheter för kommissionen, ministerrådet och revisionsrätten när det gäller att sprida information:

När det gäller det mellanparlamentariska samarbetet föreslås ingen ändring av COSAC:s roll (konferensen mellan organ för EG-frågor). Konferensen är sammansatt av ledamöter från de nationella parlamentens utskott för Europafrågor. Den ska även i fortsättningen ha möjlighet att tillställa Europaparlamentet, rådet och kommissionen bidrag som bl.a. rör subsidiariteten.

[ Till sidans början ]

ÖVERSIKTSTABELL

Artiklar Ämne Anmärkningar
I-9 Proportionalitet, subsidiaritet och de nationella parlamentens roll Betydande ändringar
Protokollet om de nationella parlamentens roll Proportionalitet, subsidiaritet och de nationella parlamentens roll Betydande ändringar
Protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna Proportionalitet, subsidiaritet och de nationella parlamentens roll Betydande ändringar

[ Till sidans början ] [ Föregående sida ] [ Nästa sida ] [ Innehållsteckning ]


Temasidorna förpliktar inte Europeiska kommissionen rättsligt, har inte anspråk på att vara uttömmande och innehåller inte någon tolkning av konventets text.


Utskriftsversion | Rättsligt meddelande | Nyheter | Sökning | Kontaktperson | Index | Ordlista | Om denna webbplats | Till början av sidan