Utskriftsversion | Rättsligt meddelande | Nyheter | Sökning | Kontaktperson | Index | Ordlista | Om denna webbplats
Resultaten av Europeiska konventet Ignorera språkvalet och gå direkt till listan över faktablad (åtkomsttangent=1)
EUROPA > Sammanfattning av lagstiftningen > EU:s institutioner

DEN EUROPEISKA INTEGRATIONEN OCH FÖRDRAGEN >

Arkiv   Arkiv   Arkiv   Arkiv

EU:s institutioner


Europaparlamentet


Inledning
Allmänna bestämmelser
Parlamentets sammansättning
Lagstiftningsförfarandena
Andra bestämmelser
Översiktstabell

INLEDNING

De reformer som föreslås av konventet när det gäller Europaparlamentet går ut på att införa ett nytt system för fördelningen av platser mellan medlemsstaterna och att utsträcka parlamentets befogenheter i unionens beslutsförfaranden. Konventet föreslår att de viktigaste bestämmelserna om parlamentet, liksom för övriga institutioner, skall samlas i en enda artikel i första delen av konstitutionsfördraget för att vara lätta att hitta (artikel I-19).

För att undvika att frågan om platsfördelningen i parlamentet skall orsaka segdragna förhandlingar mellan medlemsstaterna, föreslår konventet att grundläggande regler för fördelningen skall fastställas och att parlamentet skall få till uppdrag att utarbeta ett förslag i frågan som skall antas enhälligt av Europeiska rådet.

Med varje reform av fördragen har Europaparlamentets roll i unionens beslutsförfaranden stärkts. Ledamöterna i konventet avser också att utsträcka medbeslutandeförfarandet, som döpts om till det "vanliga lagstiftningsförfarandet", till ett stort antal artiklar. Om konventets förslag antas kommer parlamentet att bli medlagstiftare i nästan samtliga fall, med undantag av ett dussintal akter där det bara skall höras. Närmare upplysningar om frågor i samband med denna övergång till det "vanliga lagstiftningsförfarandet" återfinns under sökordet lagstiftningsförfarandet.

[ Till sidans början ]

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

I artikel I-19 i utkastet till konstitution finns de allmänna bestämmelserna om parlamentet. Konventet föreslår att parlamentet tillsammans med ministerrådet skall lagstifta och ta hand om budgeten. Parlamentet blir således jämställt med ministerrådet genom att det får dessa båda befogenheter. Parlamentet skall också utöva politisk kontroll och skall höras i enlighet med de villkor som fastställs i konstitutionen (t.ex. kontrollen över kommissionen eller verkställandet av budgeten).

Konventet föreslår att kommissionens ordförande i fortsättningen skall väljas av Europaparlamentet med en majoritet av dess ledamöter på förslag av Europeiska rådet . Detta förslag måste ta hänsyn till utgången av Europavalen. Man bör lägga märke till att uttrycket "väljas" har använts i stället för "godkännas" som hittills använts i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Denna ändring syftar till att öka Europavalens och parlamentets betydelse och visar tydligt att kommissionens ordförande är ansvarsskyldig inför parlamentet.

[ Till sidans början ]

PARLAMENTETS SAMMANSÄTTNING

I konventets utkast till konstitution föreskrivs inga ändringar av bestämmelserna om Europavalen. Dessa skall genomföras genom direkta allmänna, fria och hemliga val och tillåta unionsmedborgarna att välja sina företrädare för en mandattid på fem år. I artikel III-232 vidhåller konventet den rättsliga grunden, som föreskriver att Europavalen skall genomföras enligt en i alla medlemsstater enhetlig ordning. I artikeln sägs att de åtgärder som behöver vidtas för att detta krav skall tillgodoses skall föreskrivas i en europeisk lag eller ramlag.

Konventet föreslår att antalet platser skall fastställas till 736, vilket är en ökning med fyra platser jämfört med det antal som fastställs i Nicefördraget . Denna ändring tar hänsyn till de extra platser som beviljats Republiken Tjeckien och Ungern i anslutningsfördraget för att dessa stater skall bli jämställda med Belgien, Portugal och Grekland.

Konventets ledamöter föreslår att man skall bryta traditionen att den exakta fördelningen av platser mellan de olika medlemsstaterna fastställs i fördragen. I stället föreslår konventet att en regel skall införas som föreskriver att medborgarna skall företrädas i degressiv proportionalitet och att en minimitröskel på fyra ledamöter per medlemsstat skall fastställas (artikel I-19). Europeiska rådet skall, i tillräckligt god tid före valen till Europaparlamentet 2009, enhälligt anta ett beslut om parlamentets sammansättning, på grundval av ett förslag från parlamentet och med dess godkännande. De nya reglerna om sammansättningen skall alltså grunda sig på parlamentets förslag, vilket kommer att ge parlamentet ett större inflytande över sin egen sammansättning. Om det efter en ytterligare utvidgning skulle visa sig nödvändigt att på nytt ändra fördelningen av platser skall ett likadant förfarande tillämpas, vilket gör att konstitutionen inte behöver ändras.

För valperioden 2004-2009 följer fördelningen av platser det förslag som beslutades i Nice , och som fastställts i anslutningsfördraget med de tio nya medlemsstaterna. Konventet föreslår att denna fördelning skall återges i "protokollet om hur medborgarna skall företrädas i Europaparlamentet och om viktning av röster i Europeiska rådet och ministerrådet", som skall fogas som bilaga till konstitutionen.

[ Till sidans början ]

LAGSTIFTNINGSFÖRFARANDENA

Konventet föreslår att unionens lagstiftningsförfaranden skall förenklas. Införandet av det "vanliga lagstiftningsförfarandet" (artiklarna I-33 och III-302) som är utformat som det nuvarande "medbeslutandeförfarandet" har gjort parlamentet till en verklig medlagstiftare tillsammans med ministerrådet. De europeiska lagarna och ramlagarna skall enligt konventets förslag antas av parlamentet och ministerrådet i enlighet med det förfarande som beskrivs i artikel III-302. Konventet föreslår att tillämpningen av detta lagstiftningsförfarande skall utsträckas till ett stort antal artiklar och på så sätt ge parlamentet ökade beslutsbefogenheter. I fråga om vissa lagar och ramlagar, som antas enligt ett särskilt förfarande, har konventet föreskrivit att parlamentet skall höras eller att det måste godkänna den ifrågavarande akten.

I budgetförfarandet (artiklarna III-309 till III-312) har parlamentet tilldelats större befogenheter eftersom budgetförfarandet i fortsättningen skall likna det vanliga lagstiftningsförfarandet och parlamentet fattar det slutliga beslutet om budgeten. Vidare avskaffas den tidigare skillnaden mellan obligatoriska och icke-obligatoriska utgifter, vilket innebär att parlamentets inflytande utsträcks till hela budgeten. Tidigare var det bara de icke-obligatoriska utgifterna som i sista hand kunde beslutas av parlamentet.

[ Till sidans början ]

ANDRA BESTÄMMELSER

I artiklarna III-232 till III-243 tar utkastet till konstitution upp mera specifika bestämmelser (Europavalen, arbetsmetoderna, den årliga sessionen, tillfälliga undersökningskommittéer, medborgarnas rätt att göra framställningar, Europeiska ombudsmannens roll, antagande av arbetsordningen, misstroendevotum mot kommissionen...) utan att i sak ändra dessa bestämmelser i förhållande till de nuvarande fördragen.

[ Till sidans början ]

ÖVERSIKTSTABELL

Artiklar Ämne Anmärkningar
I-19 Europaparlamentet Betydande ändringar
I-33 Rättsakter Betydande ändringar
III-232 till III-243 Europaparlamentet - specialbestämmelser -
III-302 Det vanliga lagstiftningsförfarandet Betydande ändringar
III-309 till III-312 Unionens årliga budget -
Protokoll om hur medborgarna skall företrädas i Europaparlamentet och om viktning av röster i Europeiska rådet och ministerrådet Övergångsbestämmelser -

[ Till sidans början ] [ Föregående sida ] [ Nästa sida ] [ Innehåll ]


Temasidorna förpliktar inte Europeiska kommissionen rättsligt, har inte anspråk på att vara uttömmande och innehåller inte någon tolkning av konventets text.


Utskriftsversion | Rättsligt meddelande | Nyheter | Sökning | Kontaktperson | Index | Ordlista | Om denna webbplats | Till början av sidan