Utskriftsversion | Rättsligt meddelande | Nyheter | Sökning | Kontaktperson | Index | Ordlista | Om denna webbplats
Resultaten av Europeiska konventet Ignorera språkvalet och gå direkt till listan över faktablad (åtkomsttangent=1)
EUROPA > Sammanfattning av lagstiftningen > Grundläggande principer för EU

DEN EUROPEISKA INTEGRATIONEN OCH FÖRDRAGEN >

Arkiv   Arkiv   Arkiv   Arkiv

Grundläggande principer för EU


EU:s värden och mål


Inledning
Upprättande av unionen
Unionens värden
De grundläggande principerna
Unionens mål
De grundläggande rättigheterna
Översiktstabell

INLEDNING

Ingressen till utkastet till konstitutionellt fördrag inleds med ett citat av Thukydides: "Vår författning har namnet demokrati, emedan den är så gestaltad, att makten icke tillhör ett fåtal utan flera."

Ingressen tar bl.a. upp Europas kulturella, religiösa och humanistiska arv och uppmanar de europeiska folken att övervinna sina gamla motsättningar och bygga en gemensam framtid, och tar i stora delar upp de ämnen som behandlas i ingresserna till de nuvarande fördragen. Man tar emellertid också upp nya ämnen, särskilt humanismen, men även förnuftet och folkens nationella identitet. Frågan om huruvida man skulle lägga till en hänvisning till Gud eller till de kristna värdena och det grekisk-romerska arvet i ingressen diskuterades länge inom konventet. Man nådde fram till ett samförstånd och en hänvisning infördes i ingressen till "kulturella, religiösa och humanistiska arv", som alla deltagare i konventet kunde acceptera.

Även om avdelning I i den första delen av utkastet till konstitution kallas "Definition av unionen och dess mål", finner man inte någon exakt definition av Europeiska unionen där, med någon uppräkning av dess egenskaper. Definitionen ges indirekt i de sex första artiklarna om inrättandet av unionen, dess värden och mål, de grundläggande friheterna, förbindelserna mellan unionen och medlemsstaterna och unionens status som juridisk person.
I avdelning II i den första delen finns bestämmelser om de grundläggande rättigheterna (artikel I-7) och EU-medborgarskapet (artikel I-8). Stadgan om grundläggande rättigheter, som hittills inte haft rättslig status, integreras i konstitutionen och återges i del II. Detta är ett stort framsteg.

[ Till sidans början ]

UPPRÄTTANDE AV UNIONEN

Europeiska unionen upprättas i artikel I-1 i konstitutionen, som har sitt ursprung i en önskan hos Europas medborgare och stater att bygga sin gemensamma framtid. Medlemsstaterna tilldelar unionen befogenheter för att deras gemensamma mål ska uppnås. Unionen samordnar medlemsstaternas politik för att dessa mål ska kunna uppnås och utövar de befogenheter den tilldelats genom konstitutionen.

Den formulering som konventet använt sig av är konstitutionell till sin natur eftersom Europeiska unionen upprättas "genom denna konstitution", medan det i de nuvarande fördragen är "de höga avtalsslutande parterna" som upprättar unionen och gemenskapen mellan sig. Detta uttryckssätt som ingår i de internationella fördragens språkbruk ersätts av en ny formulering som framhäver det nya fördragets konstitutionella karaktär.

[ Till sidans början ]

UNIONENS VÄRDEN

Enligt förslaget till konstitution bygger unionen på värden som respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämställdhet, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter. Dessa värden, som räknas upp i artikel I-2, är gemensamma för medlemsstaterna. Dessutom kännetecknas medlemsstaternas samhällen av mångfald, tolerans, rättvisa, solidaritet och icke-diskriminering. Dessa värden spelar en viktig roll, framför allt i två konkreta fall. För det första är respekten för dessa värden ett villkor för att en ny medlemsstat ska få ansluta sig till unionen, enligt förfarandet i artikel I-57. För det andra kan bristande respekt för dessa värden leda till att en medlemsstats rättigheter till medlemskap i unionen tillfälligt upphävs (artikel I-58).

Jämfört med i dag inför konventet nya värden, framför allt människans värdighet och jämställdhet och den beskrivning av medlemsstaternas samhälle som nämns ovan.

[ Till sidans början ]

DE GRUNDLÄGGANDE PRINCIPERNA

När det gäller förbindelserna mellan unionen och medlemsstaterna samlar konventet de relevanta bestämmelserna i de nuvarande fördragen i artikel I-5 i utkastet till konstitution. Det handlar framför allt om respekt för den nationella identiteten och de grundläggande politiska och konstitutionella strukturerna i medlemsstaterna. I denna artikel återfinns även principen om lojalt samarbete.

I artikel I-6 får unionen status som juridisk person, något som fortfarande var otänkbart vid regeringskonferensen i Nice 2000. Genom sammanslagningen av Europeiska gemenskapen med Europeiska unionen får den nya unionen rätt att sluta internationella avtal liksom Europeiska gemenskapen har i dag, utan att fördelningen av befogenheter mellan unionen och medlemsstaterna för den delen ifrågasätts.

Unionens befogenheter återfinns artiklarna I-9-I-17 i avdelning III. Det bör påpekas att principen om unionsrättens företräde framför medlemsstaternas lagstiftning, som etablerats av EG-domstolen, formellt integrerats i artikel I-10.

Genom artikel I-4 i utkastet till konstitution garanteras fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital i unionen och all diskriminering på grund av nationalitet är strängt förbjuden.

[ Till sidans början ]

UNIONENS MÅL

I artikel I-3 i utkastet till konstitution, som omfattar unionens interna och externa mål, sammanfogas bestämmelserna i Fördraget om upprättandet av Europeiska unionen (EU-fördraget) med bestämmelserna i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EG-fördraget). Dessa mål ska ligga till grund för unionen när den fastställer och genomför alla sina politikområden.

De viktigaste målen för unionen kommer hädanefter att vara att främja freden, de egna värdena och folkens välfärd.

I tillägg till de mål som anges i de nuvarande fördragen anges i förslaget till konstitution också främjande av vetenskaplig och teknisk utveckling och solidaritet mellan generationerna, samt skydd av barns rättigheter. Den ekonomiska och sociala sammanhållningen får en territoriell dimension. Den kulturella och språkliga mångfalden samt bevarande och utveckling av det europeiska kulturarvet ingår också i unionens mål.

Dessutom anges det i denna artikel att ett av unionens mål är en inre marknad som bygger på fri och icke-snedvriden konkurrens och ett område med frihet, säkerhet och rättvisa utan inre gränser. Artikel I-4 handlar också om den inre marknaden och där garanteras fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital samt etableringsfrihet i unionen.

Artikel I-3.4 handlar om att främja unionens värden och intressen i dess förbindelser med den övriga världen. I denna punkt samlas de mål som för närvarande finns i EU-fördraget om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och de bestämmelser i EG-fördraget som handlar om utvecklingssamarbete. Konventet föreslår att man ska införa ett nytt mål om skydd av barnens rättigheter internationellt.

I artiklarna III-1-III-6 i del III i utkastet till konstitution finns närmare bestämmelser om vad unionen bör eftersträva vid genomförandet av konstitutionen. Det handlar framför allt om jämställdhet mellan män och kvinnor, miljöskydd, att främja hållbar utveckling, konsumentskydd och att beakta den betydelse som tjänster av allmänt intresse har. Konventet föreslår att ytterligare ett mål ska läggas till i artikel III-3 om bekämpande av all diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning, något som innebär ett återvändande till formuleringen i artikel 13 i EG-fördraget.

[ Till sidans början ]

DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA

Konventet inför stora förbättringar i fråga om skyddet av de grundläggande rättigheterna. I artikel I-7 i utkastet till fördraget återfinns garantin för de grundläggande rättigheter som anges i EU-fördraget och det hänvisas till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och till de gemensamma konstitutionella traditionerna i medlemsstaterna. Denna artikel öppnar också vägen för en formell anslutning av unionen till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.

Dessutom nådde konventet samförstånd om att den stadga om de grundläggande rättigheterna, som högtidligt antogs av Europeiska rådet i Nice i december 2000, ska integreras i del II i konstitutionen. Europeiska unionen har alltså en katalog av grundläggande rättigheter som kommer att bli rättsligt bindande för unionen, dess institutioner, byråer och organ, men även för medlemsstaterna när det gäller genomförandet av unionens lagstiftning. Att stadgan om grundläggande rättigheter införs i konstitutionen påverkar inte fördelningen av befogenheter mellan unionen och medlemsstaterna.

Stadgan ska tolkas av unionens och medlemsstaternas domstolar. Konventet har ändrat stadgans utformning något för att anpassa den till de förändringar som införs i utkastet till konstitutionellt fördrag.

I och med att stadgan om grundläggande rättigheter, som innehåller kompletterande rättigheter som inte anges i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, särskilt arbetstagares sociala rättigheter, skydd av personuppgifter, bioetik och rätten till en god förvaltning, införs i utkastet till konstitution blir den synligare för medborgarna som blir bättre informerade om sina rättigheter.

[ Till sidans början ]

ÖVERSIKTSTABELL

Artiklar Ämne Kommentarer
I-1 Upprättande av unionen -
I-2 Unionens värden Viktiga ändringar
I-3 Unionens mål Viktiga ändringar
I-4 Grundläggande friheter och icke-diskriminering -
I-5 Förbindelserna mellan unionen och medlemsstaterna -
I-6 Juridisk person Ny bestämmelse
I-7 Grundläggande rättigheter Viktiga ändringar
I-8 Unionsmedborgarskap -
I-10 Unionsrätten Viktiga ändringar
I-57 Villkor för medlemskap och förfarande för anslutning till unionen -
I-58 Tillfälligt upphävande av rättigheterna till medlemskap i unionen -
Del II Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna -

[ Till sidans början ] [ Föregående sida ] [ Nästa sida ] [ Innehållsförteckning ]


Temasidorna förpliktar inte Europeiska kommissionen rättsligt, har inte anspråk på att vara uttömmande och innehåller inte någon tolkning av konventets text.


Utskriftsversion | Rättsligt meddelande | Nyheter | Sökning | Kontaktperson | Index | Ordlista | Om denna webbplats | Till början av sidan