Utskriftsversion | Rättsligt meddelande | Nyheter | Sökning | Kontaktperson | Index | Ordlista | Om denna webbplats
Resultaten av Europeiska konventet Ignorera språkvalet och gå direkt till listan över faktablad (åtkomsttangent=1)
EUROPA > Sammanfattning av lagstiftningen > EU:s politik

DEN EUROPEISKA INTEGRATIONEN OCH FÖRDRAGEN >

Arkiv   Arkiv   Arkiv   Arkiv

EU:s politik


Intern politik och interna åtgärder


Inledning
Gemensamma ändringar på alla politikområden
Anpassningar av vissa särskilda politikområden
Översiktstabell

INLEDNING

Den tredje delen av utkastet till konstitutionellt fördrag innehåller bestämmelser om unionens politik. Avdelning III i denna del handlar särskilt om den inre politiken och inre åtgärder, medan de två följande avdelningarna handlar om unionens yttre åtgärder.

Konventet har riktat särskild uppmärksamhet mot reformer på vissa politikområden såsom rättsliga och inrikes frågor , den ekonomiska och monetära politiken samt den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP). På övriga politikområden har däremot inga omfattande ändringar gjorts, på grund av konventets begränsade mandat, utom inom vissa särskilda politikområden.

Men unionens inre politik och åtgärder påverkas, förutom av dessa få särskilda ändringar, också direkt av de allmänna institutionella förändringar som konventet föreslagit (fördelning av befogenheter, klassificering av rättsakter, lagstiftningsförfarande och kvalificerad majoritet samt de allmänna bestämmelserna och bestämmelserna om samstämmighet som ska integreras i all politik).

[ Till sidans början ]

GEMENSAMMA ÄNDRINGAR PÅ ALLA POLITIKOMRÅDEN

I utkastet till konstitution föreslås övergripande förändringar som direkt påverkar alla unionens politikområden.

Beskrivningen av de klassiska gemensamma politikområdena (jordbruk, transporter, den inre marknaden m.fl.) har inte ändrats och man nöjer sig med att återge de befintliga artiklarna men samlar och klassificerar dem konsekvent enligt den nya fördelningen av befogenheter som beskrivs i artikel I-11.
Till att börja med räknas de politikområden upp där befogenheten delas: den inre marknaden, den ekonomiska och monetära politiken, politiken på andra särskilda områden (sysselsättning, jordbruk, transporter, konsumentskydd m.m.) och området med frihet, säkerhet och rättvisa.
Därefter tas de områden upp inom vilka unionen kan besluta om samordningsåtgärder, kompletterande åtgärder och stöd. Dessa områden är folkhälsa, industri, kultur, utbildning, yrkesutbildning, ungdomsfrågor och idrott, räddningstjänst och administrativt samarbete.

Konstitutionen samlar under en avdelning i början av del III allmänna bestämmelser och bestämmelser om samstämmighet som ska integreras i all politik. I artikel III-1 fastställs en ny klausul enligt vilken "Unionen skall säkerställa samstämmigheten mellan all politik och åtgärder, med beaktande av unionens samtliga mål". Denna nya klausul följs av särskilda klausuler om jämställdhet mellan kvinnor och män, kamp mot diskriminering, miljö- och konsumentskydd, samt välfungerande tjänster av allmänt ekonomiskt intresse vilka redan fastställs i fördraget om Europeiska gemenskapen (EG-fördraget).

Konventet har gjort en fördelning av de rättsliga grunderna, vilket innebär att man för varje rättslig grund har fastställt vilka typer av rättsakter som institutionerna ska använda sig av för att genomföra konstitutionen. Bestämmelserna på varje politikområde hänvisar därför inte längre till möjligheten att anta "rättsakter" eller "åtgärder", utan anger i detalj de typer av rättsakter som ska tillämpas och de förfaranden som ska följas. Man räknar därför med att unionens åtgärder i de flesta fall utformas som en lag eller ramlag. När det gäller ett femtiotal rättsliga grunder föreskrivs dock att ministerrådet ska anta förordningar eller beslut.

Det faktum att medbeslutandeförfarandet anses som det vanliga lagstiftningsförfarandet innebär en viktig förenkling av bestämmelserna om medbeslutandeförfarandet i det nuvarande fördraget. En implicit hänvisning till kommissionens förslag och medbeslutandeförfarandet ligger nu i själva omnämnandet av rättsaktformen lag eller ramlag. Utvidgningen av tillämpningen av det vanliga lagstiftningsförfarandet innebär också att konventet beslutat att tillämpa medbeslutandeförfarandet på ett tjugotal rättsliga grunder för vilka det för närvarande inte föreskrivs.
Det särskilda lagstiftningsförfarandet ska tillämpas på ett tjugotal rättsliga grunder för vilka det föreskrivs att rådet ska anta lagar. Kommissionen behåller sin initiativrätt för dessa lagar och parlamentet ska antingen höras eller godkänna rättsakten.

I artikel I-22 fastställs som allmän regel omröstning med kvalificerad majoritet i rådet. Följaktligen kan hänvisningen om att rådet ska fatta beslut med kvalificerad majoritet tas bort i alla berörda rättsliga grunder.
Konventet har dessutom beslutat att övergå till kvalificerad majoritet för ett tjugotal rättsliga grunder för vilka det för närvarande föreskrivs enhällighet.

I syfte att begränsa tillämpningen av flexibilitetsklausulen (artikel I-17) har konventet i utkastet till konstitution infört nya rättsliga grunder som uttryckligen ger unionen tillstånd att vidta åtgärder på vissa områden.

[ Till sidans början ]

ANPASSNINGAR AV VISSA SÄRSKILDA POLITIKOMRÅDEN

Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (artikel III-6)

En ny rättslig grund införs vilken gör det möjligt att anta lagar om principer och villkor, särskilt ekonomiska och finansiella, som ska ligga till grund för utförandet av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse.

Medborgarskap (artikel III-7 till III-13)

I punkt 1 i artikel II-8 som rör åtgärder mot diskriminering, fastställs att ministerrådets lag hädanefter ska godkännas i förväg av Europaparlamentet. Idag föreskrivs i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EG-fördraget) endast att parlamentet ska höras.
I punkt 2 i artikel III-8, som gäller kamp mot diskriminering, har unionens behörighet utvidgats till att unionen kan fastställa grundprinciper och stimulansåtgärder rörande denna fråga.
I punkt 2 i artikel III-9 som rör rätten till fri rörlighet och fri vistelse för unionsmedborgare har unionens behörighet utvidgats till områden som undantogs i Nicefördraget, nämligen åtgärder rörande pass, identitetskort, uppehållstillstånd och andra jämförbara dokument, samt bestämmelser om social trygghet och socialt skydd. I dessa fall föreskrivs att ministerrådet ska besluta med enhällighet.
I artikel III-11 föreskrivs en ny rättslig grund som gör det möjligt för ministerrådet att anta lagar om särskilda åtgärder för att underlätta diplomatiskt och konsulärt skydd för unionsmedborgare. I det nuvarande EG-fördraget är det medlemsstaternas uppgift att anta åtgärder genom de vanliga klassiska instrumenten.

Den inre marknaden (artikel III-14 till III-68)

Kapitlet om den inre marknaden omfattar sju avsnitt (upprättande av den inre marknaden, fri rörlighet för personer och tjänster, fri rörlighet för varor, kapital och betalningar, konkurrensregler, bestämmelser om skatter, tillnärmning av lagstiftning). Nästan alla bestämmelser i detta kapitel finns redan i EG-fördraget, men artiklarna har omorganiserats. I EG-fördraget finns de under tre separata avdelningar.

Socialförsäkringsförmåner (artikel III-21)

Den rättsliga grund som underlättar den fria rörligheten genom samordning av lagstiftningen rörande socialförsäkringsförmåner har utvidgats till att inte enbart omfatta arbetstagare utan även egna företagare. Det har även skett en övergång från enhällighet till kvalificerad majoritet. Det bör dock betonas att denna rättsliga grund inte gör det möjligt att anta bestämmelser som är tillämpliga på andra kategorier av unionsmedborgare (pensionärer, studerande). Tillämpning av flexibilitetsklausulen, och alltså även omröstning med enhällighet i rådet, kommer alltså att krävas även i fortsättningen i de sistnämnda fallen.

Frysning av tillgångar (artikel III-49)

En ny rättslig grund föreskrivs som gör det möjligt att anta lagar som fastställer den nödvändiga rättsliga ramen för att begränsa fri rörlighet av kapital och möjliggöra frysning av tillgångar som innehas av personer, grupper eller icke-statliga enheter i kampen mot organiserad brottslighet, terrorism och människohandel.

Undantag från konkurrensbestämmelser för företag (artikel III-54) och undantag från bestämmelser rörande statligt stöd (artikel III-57)

Det föreskrivs uttryckligen en möjlighet för kommissionen att anta förordningar om sådana undantag, på de områden som beslutats av ministerrådet.

Administrativt samarbete och bekämpning av skattebedrägeri och skatteflykt på området för indirekta skatter (artikel III-62) och på området för bolagsskatter (artikel III-63)

När ministerrådet enhälligt konstaterar att de åtgärder som övervägs gäller administrativt samarbete eller bekämpning av skattebedrägeri och skatteflykt ska det besluta med kvalificerad majoritet när det antar lagar eller ramlagar.

Tillnärmning av medlemsstaternas nationella lagstiftning rörande den inre marknadens upprättande och funktion (artikel III-64 och III-65)

Förhållandet mellan regel och undantag blir det omvända jämfört med i EG-fördraget. Artikel III-65, i vilken lag och ramlag samt det vanliga lagstiftningsförfarandet fastställs, blir regel och artikel III-64, i vilken ministerrådets ramlag och enhällighet fastställs, blir undantag.

Europeiska immateriella rättigheter och andra centraliserade förfaranden (artikel III-68)

En ny rättslig grund föreskrivs som gör det möjligt att anta lagar och ramlagar om inrättande av och skydd av europeiska immateriella rättigheter och upprättande av system för beviljande av tillstånd, samordning och kontroll på unionsnivå. Språkanvändningen i samband med dessa europeiska rättigheter ska fastställas i en lag som ska antas av ministerrådet med enhällighet.

Sysselsättning (artikel III-97 till III-102)

Bestämmelserna på detta område har inte genomgått några genomgripande förändringar, men man bör uppmärksamma att samordningen av medlemsstaternas sysselsättningspolitik hädanefter anses som ett område där unionen har särskild behörighet, vilket även gäller samordningen av den ekonomiska politiken (artikel I-11 och I-14).

Den öppna samordningsmetoden på det sociala området (artikel III-107)

I denna bestämmelse, där det föreskrivs att kommissionen ska främja samarbetet mellan medlemsstaterna på detta område, har tillägg gjorts om att kommissionens åtgärder kan genomföras genom initiativ enligt den öppna samordningsmetoden (fastställande av riktlinjer och indikatorer, organiserat utbyte av bästa metoder, periodisk övervakning och utvärdering). Det föreskrivs också att Europaparlamentet ska höras.

Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (artikel III-116 till III-120)

Observera att ett tillägg har gjorts om territoriell sammanhållning i enlighet med definitionen i bestämmelsen om unionens allmänna mål (artikel I-3).

Jordbruk och fiske (artikel III-127)

En fördelning av rättsakterna på detta område har upprättats: Lagar eller ramlagar ska reglera den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna och fastställa de övriga nödvändiga bestämmelserna för att uppfylla målen i den gemensamma politiken för jordbruk och fiske. Stöd, kvantitativa begränsningar samt fördelningen av fiskemöjligheter fastställs däremot genom ministerrådets förordningar och beslut, på förslag från kommissionen men utan att Europaparlamentet hörts.

Sjöfart och luftfart (artikel III-143)

Den övergångsbestämmelse som föreskrevs i EG-fördraget (beslut av ministerrådet med kvalificerad majoritet) för att anta åtgärder på sjöfarts- och luftfartsområdena, vilken för övrigt inte längre tillämpas, har avskaffats.

Forskning och teknisk utveckling (artikel III-146 till III-156)

I artikel III-146 har man lagt till att det gränsöverskridande samarbetet mellan forskare ska främjas.
I artikel III-148, i vilken det föreskrivs att kommissionen ska främja samarbetet mellan medlemsstaterna på området forskning och teknisk utveckling, har tillägg gjorts om att kommissionens åtgärder kan genomföras genom initiativ enligt den öppna samordningsmetoden (fastställande av riktlinjer och indikatorer, organiserat utbytet av bästa metoder, periodisk övervakning och utvärdering). Det föreskrivs också att Europaparlamentet ska höras.

Rymden (artikel III-155)

En ny rättslig grund föreskrivs som gör det möjligt att anta lagar och ramlagar för att införa åtgärder rörande den europeiska rymdpolitiken, även i form av ett rymdprogram.

Energi (artikel III-157)

En ny rättslig grund föreskrivs som gör det möjligt att anta lagar och ramlagar för att införa åtgärder rörande energipolitiken, utan att det påverkar medlemsstaternas val mellan olika energikällor och den allmänna strukturen hos deras energiförsörjning

Folkhälsa (artikel III-179)

I den bestämmelse där det föreskrivs att kommissionen ska främja medlemsstaternas samarbete på folkhälsoområdet har det lagts till att kommissionens åtgärder kan genomföras genom initiativ enligt den öppna samordningsmetoden (fastställande av riktlinjer och indikatorer, organiserat utbytet av bästa metoder, periodisk övervakning och utvärdering). Det föreskrivs också att Europaparlamentet ska höras.
I denna artikel återspeglas den dubbla behörigheten på detta område: delad behörighet när det gäller gemensamma säkerhetsfrågor och kompletterande behörighet när det gäller hälsoskydd och förbättrad hälsa.
De detaljerade bestämmelserna om att det i lagar eller ramlagar kan fastställas åtgärder för att bekämpa de stora gränsöverskridande folksjukdomarna skulle kunna leda till att unionens behörighet på området begränsas, eftersom unionen idag kan ingripa för att bekämpa alla stora folksjukdomar, både de som är gränsöverskridande och de som inte är det.

Industri (artikel III-180)

I den bestämmelse där det föreskrivs att kommissionen ska främja medlemsstaternas samarbete på industriområdet har det lagts till att kommissionens åtgärder kan genomföras genom initiativ enligt den öppna samordningsmetoden (fastställande av riktlinjer och indikatorer, organiserat utbytet av bästa metoder, periodisk övervakning och utvärdering). Det föreskrivs också att Europaparlamentet ska höras.
Det föreskrivs även att harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning är förbjuden, vilket även gäller alla områden för stödjande, samordnande eller kompletterande åtgärder.

Utbildning, yrkesutbildning, ungdoms- och idrottsfrågor (artikel III-182)

En ny typ av behörighet när det gäller idrottsfrågor har införts i denna artikel. Denna nya behörighet återspeglas genom en rättslig grund som gör det möjligt att anta lagar och ramlagar om åtgärder rörande utveckling av idrottens europeiska dimension. Eftersom det gäller ett område för stödjande, samordnande eller kompletterande åtgärder är harmonisering av medlemsstaternas nationella lagstiftning förbjuden.
Det bör även betonas att ett tillägg gjorts om att unionen uttryckligen ska stimulera ungdomars deltagande i Europas demokratiska liv.

Räddningstjänst (artikel III-184)

En ny rättslig grund har införts som gör det möjligt att anta lagar och ramlagar rörande åtgärder för stöd till nationella insatser för främjande av operativt samarbete. Eftersom det gäller ett område för stödjande, samordnande eller kompletterande åtgärder är harmonisering av medlemsstaternas nationella lagstiftning förbjuden.

Administrativt samarbete (artikel III-185)

En ny rättslig grund har införts som gör det möjligt att anta lagar och ramlagar rörande förbättring av medlemsstaternas administrativa förmåga att genomföra unionsrätten. Eftersom det gäller ett område för stödjande, samordnande eller kompletterande åtgärder är harmonisering av medlemsstaternas nationella lagstiftning förbjuden. Detta samarbete ska inte påverka medlemsstaternas skyldigheter eller kommissionens rättigheter och skyldigheter (t.ex. när det gäller förfaranden rörande underlåtelse att införliva unionsrätten).

Utomeuropeiska länder och territorier (artikel III-186 till III-192)

I artiklarna III-186 och III-191 har hänvisningen tagits bort till de associeringsprinciper för dessa länder och territorier vilka återfinns i inledningen till EG-fördraget.
I artikel III-190 föreskrivs en rättslig grund för att organisera fri rörlighet för arbetstagare mellan unionen och dessa länder och territorier. Åtgärderna utformas i akter som inte är rättsakter vilka ska antas av ministerrådet på eget initiativ och med enhällighet.
I artikel III-191 har konventet för att fördela rättsakterna beslutat att rättsakterna om de närmare riktlinjerna och förfarandet för dessa länders och territoriers associering med unionen ska vara akter som inte är rättsakter (förordningar eller beslut). Det föreskrivs heller inte att kommissionen ska lägga fram förslag om sådana rättsakter.

De yttersta randområdena (artikel III-330)

Bestämmelsen om de yttersta randområdena återfinns i en separat avdelning på samma sätt som den för närvarande är placerad i EG-fördraget. Konstitutionens tillämpningsvillkor för dessa områden ska fastställas av ministerrådet genom akter som inte är rättsakter, som antas på förslag av kommissionen och efter att Europaparlamentet hörts. Det bör noteras att ett förtydligande gjorts i andra stycket beträffande tillämpningsområdet för de ovan nämnda tillämpningsvillkoren.

Turism

Trots att begäran framförts i konventet har detta område inte uttryckligen tagits upp i utkastet till konstitution. Man kan dock anse att området omfattas av den behörighet som gäller för industrifrågor.

[ Till sidans början ]

ÖVERSIKTSTABELL

Artiklar Ämne Anmärkningar
III-6 Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse -
III-7 till III-13 Medborgarskap -
III-14 till III-68 Den inre marknaden -
III-21 Socialförsäkringsförmåner -
III-49 Frysning av tillgångar -
III-54 och III-57 Undantag från konkurrensbestämmelser för företag och undantag från bestämmelser rörande statligt stöd -
III-62 och III-63 Administrativt samarbete och bekämpning av skattebedrägeri och skatteflykt på området för indirekta skatter och på området för bolagsskatter -
III-64 och III-65 Tillnärmning av medlemsstaternas nationella lagstiftning rörande den inre marknadens upprättande och funktion -
III-68 Europeiska immateriella rättigheter och andra centraliserade förfaranden -
III-97 till 102 Sysselsättning -
III-107 Den öppna samordningsmetoden på det sociala området -
III-116 till 120 Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning -
III-127 Jordbruk och fiske -
III-143 Sjöfart och luftfart -
III-146 till 156 Forskning och teknisk utveckling -
III-155 Rymden -
III-157 Energi -
III-179 Folkhälsa -
III-180 Industri -
III-182 Utbildning, yrkesutbildning, ungdoms- och idrottsfrågor
-
III-184 Räddningstjänst -
III-185 Administrativt samarbete -
III-186 till III-192 Utomeuropeiska länder och territorier -
III-300 De yttersta randområdena -

[ Till sidans början ] [ Föregående sida ] [ Nästa sida ] [ Innehållsförteckning ]


Temasidorna förpliktar inte Europeiska kommissionen rättsligt, har inte anspråk på att vara uttömmande och innehåller inte någon tolkning av konventets text.


Utskriftsversion | Rättsligt meddelande | Nyheter | Sökning | Kontaktperson | Index | Ordlista | Om denna webbplats | Till början av sidan