Utskriftsversion | Rättsligt meddelande | Nyheter | Sökning | Kontaktperson | Index | Ordlista | Om denna webbplats
Resultaten av Europeiska konventet Ignorera språkvalet och gå direkt till listan över faktablad (åtkomsttangent=1)
EUROPA > Sammanfattning av lagstiftningen > EU:s institutioner

DEN EUROPEISKA INTEGRATIONEN OCH FÖRDRAGEN >

Arkiv   Arkiv   Arkiv   Arkiv

EU:s institutioner


Den institutionella ramen


Inledning
Rättssystemet
Unionens övriga institutioner
Unionens rådgivande organ
Översiktstabell

INLEDNING

I utkastet till konstitution behandlas Europeiska unionens grundläggande institutionella struktur som för närvarande utgörs av fem institutioner (Europaparlamentet, ministerrådet, kommissionen, domstolen och revisionsrätten) samt fyra andra viktiga organ (Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén, Europeiska centralbanken och Europeiska investeringsbanken).
I konventets text anges nämligen i artikel I-18 i avdelning IV om institutionerna att "den institutionella ramen skall omfatta följande: Europaparlamentet. Europeiska rådet. Ministerrådet. Europeiska kommissionen. Domstolen.".

Europeiska rådet behandlas alltså helt och hållet som en särskild institution, men revisionsrätten är inte med i den grundläggande institutionella ramen. Revisionsrätten nämns separat i kapitel II i avdelning IV under rubriken "Övriga institutioner och organ", liksom Europeiska centralbanken (EIB) som får status som institution. I denna nya presentation i de två olika kapitlen finns vid sidan om de fem huvudinstitutionerna (Europaparlamentet, Europeiska rådet, ministerrådet, Europeiska kommissionen och domstolen) två sekundära institutioner (revisionsrätten och Europeiska centralbanken).

Sju myndigheter och organ har alltså fått status som institution.
Bland dessa har fyra huvudinstitutioner ( Europaparlamentet , Europeiska rådet , ministerrådet och kommissionen ) genomgått stora förändringar medan endast vissa av de bestämmelser som rör domstolen har ändrats påtagligt.
I resultatet av konventets arbete föreslås att benämningen på de två nivåerna inom rättssystemet ska klargöras, att övervakningen av utnämningsförfarandet för domarna och generaladvokaterna ska förstärkas, att det ska finnas möjlighet att inrätta specialdomstolar och att det ska bli lättare för enskilda att väcka talan vid domstolen.
Vad gäller EU:s övriga institutioner och organ har knappast några förändringar införts. Det enda som ändrats är längden på mandatperioden för ledamöterna i Regionkommittén och Europeiska sociala och ekonomiska kommittén.

[ Till sidans början ]

RÄTTSSYSTEMET: EUROPEISKA DOMSTOLEN OCH DEN ALLMÄNNA UNDERRÄTTEN

Efter de omfattande förändringarna av rättssystemet i och med Nicefördraget , vilket bland annat innebar en bättre fördelning av befogenheterna mellan de två instanserna och möjlighet att inrätta specialdomstolar inom domstolen , föreslås i utkastet till konstitution ytterligare några ändringar.

I utkastet till konstitution görs inga ändringar av domstolens uppgifter. Det anges dock att "medlemsstaterna skall fastställa de möjligheter till överklagande som behövs för att säkerställa ett effektivt domstolsskydd inom unionsrättens område" (artikel I-18).
Konventet har valt att ändra benämningen på domstolen. Uttrycket "domstolen" omfattar hädanefter officiellt hela det tvådelade rättssystemet. Den högsta instansen benämns "Europeiska domstolen" och Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt får namnet "den allmänna underrätten". I artikel I-28 anges att domstolen ska omfatta "Europeiska domstolen, den allmänna underrätten och specialdomstolar".

I artikel III-264 i konstitutionen föreskrivs att specialdomstolarna får vara knutna till den allmänna underrätten genom en europeisk lag som antagits i enlighet med det vanliga lagstiftningsförfarandet . I lagen som ska antas på förslag av domstolen eller kommissionen ska det fastställas regler om domstolens sammansättning och anges hur omfattande behörighet den har.

I artikel III-262 i konstitutionen fastställs att en kommitté ska inrättas med uppgift att avge yttrande om kandidaternas lämplighet att utöva ämbetena som domare och generaladvokat innan medlemsstaternas regeringar fattar beslut.

Slutligen underlättas tillträde till domstolen för enskilda personer genom att en möjlighet öppnas för fysiska och juridiska personer att rättsligt invända mot "en rättsakt som direkt berör honom eller henne och som inte medför genomförandeåtgärder" (artikel III-270). Utkastet till konstitution bör underlätta för medborgarna att överklaga sådana unionsbestämmelser som ligger till grund för sanktioner, även om de inte berör dem som individer (vilket idag föreskrivs i fördragen).

[ Till sidans början ]

UNIONENS ÖVRIGA INSTITUTIONER

Konventet föreslår att Europeiska centralbanken ska få status som institution. Artikel I-29 innehåller alla allmänna bestämmelser om ECB och Europeiska centralbankssystemet (ECBS) utan att innehållet förändras. I artikel I-29 sammanställs ECB:s uppgifter, vilka därmed blir tydligare och mer synliga. För övrigt fortsätter protokollet om ECBS och ECB att gälla.

Revisionsrättens funktion beskrivs i korthet i artikel I-30 i utkastet till konstitution. Mer konkreta bestämmelser återfinns i artiklarna III-290 och III-291, men innehållet i dem har inte ändrats.

[ Till sidans början ]

UNIONENS RÅDGIVANDE ORGAN

I utkastet till konstitution har de rådgivande organen inte fått status som institutioner, vilket Regionkommittén krävde. Den enda ändring som gjorts är att mandattiden för ledamöterna i EU:s båda rådgivande organ Regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén har förlängts från fyra till fem år. Genom denna ändring blir mandattiden lika lång som den mandattid som fastställs för Europaparlamentet (artikel III-292 för Regionkommittén och III-296 för Europeiska ekonomiska och sociala kommittén).
Slutligen ska det noteras att organens sammansättning inte längre fastställs i konstitutionen. Den ska fastställas i ett europeiskt beslut som ska antas av rådet med enhällighet (artikel III-292 för Regionkommittén och artikel III-295 för Europeiska ekonomiska och sociala kommittén).

[ Till sidans början ]

ÖVERSIKTSTABELL

Artiklar Ämne Anmärkningar
I-29 och III-77 till III-87 Europeiska centralbanken -
I-30 och III-290 till III-291 Revisionsrätten
I-28 och III-258 till III-289 Domstolen
I-28 Domstolen (utnämning) Viktiga ändringar
III-262 Domstolen (val av domare och generaladvokater)
III-264 Domstolen (specialdomstolar)

III-270
Domstolen (talan som väcks av medborgare)
I-31 De rådgivande organen -
III-292 till III-294 Regionkommittén
III-295 till III-298 Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

[ Till sidans början ] [ Nästa sida ] [ Föregående sida ] [ Innehållsförteckning ]


Temasidorna förpliktar inte Europeiska kommissionen rättsligt, har inte anspråk på att vara uttömmande och innehåller inte någon tolkning av konventets text.


Utskriftsversion | Rättsligt meddelande | Nyheter | Sökning | Kontaktperson | Index | Ordlista | Om denna webbplats | Till början av sidan