Utskriftsversion | Rättsligt meddelande | Nyheter | Sökning | Kontaktperson | Index | Ordlista | Om denna webbplats
Resultaten av Europeiska konventet Ignorera språkvalet och gå direkt till listan över faktablad (åtkomsttangent=1)
EUROPA > Sammanfattning av lagstiftningen > EU:s politik

DEN EUROPEISKA INTEGRATIONEN OCH FÖRDRAGEN >

Arkiv   Arkiv   Arkiv   Arkiv

EU:s politik


Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP)


Inledning
Beslutsprocessen
Fördjupat samarbete
Instrumenten i GUSP
Finansieringen av GUSP
Domstolens roll
Översiktstabell

INLEDNING

I punkt 4 i artikel I-11 i utkastet till konstitution tilldelas Europeiska unionen befogenhet att fastställa och genomföra en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP), vilket omfattar en gradvis utformning av en gemensam försvarspolitik . Denna politik ska grundas på "en utveckling av medlemsstaternas ömsesidiga politiska solidaritet, på en identifiering av frågor av allmänt intresse och på en ständigt ökande grad av konvergens i medlemsstaternas åtgärder".

Jämfört med fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) är en av de viktigaste ändringarna i utkastet till konstitution inrättandet av en utrikesminister i unionen. Utrikesministern ska bidra till att utarbeta och genomföra den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Utrikesministern ska företräda unionen internationellt, en uppgift som ordförandeskapet för närvarande har. Samordning av medlemsstaternas åtgärder inom internationella organisationer ska också att vara utrikesministerns uppgift.

[ Till sidans början ]

BESLUTSPROCESSEN

Enligt utkastet till konstitution har inte längre kommissionen befogenhet att lägga fram förslag rörande den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Kommissionen kan dock vidta åtgärder för att stödja ett initiativ från utrikesministern.

När det gäller beslutsfattande har inte några särskilda förändringar gjorts. Ministerrådet ska även i fortsättningen fatta beslut enhälligt i de flesta fall. Medlemsstaterna kommer också i fortsättningen att ha möjlighet att inlägga veto.

Liksom i EU-fördraget föreskrivs om omröstning med kvalificerad majoritet endast i vissa fall. Ett nytt fall har i detta sammanhang införts genom konstitutionen. Ministerrådet kan fatta beslut med kvalificerad majoritet om ett förslag som läggs fram av utrikesministern på särskild begäran av Europeiska rådet (artikel III-201).

I utkastet till konstitution föreskrivs om tillämpning av en "övergångsbestämmelse" för ett senare införande av kvalificerad majoritet. Europeiska rådet kan därför enhälligt besluta att ministerrådet får fatta beslut med kvalificerad majoritet i de fall då detta inte föreskrivs i konstitutionen.

I fall då majoritetsbeslut tillämpas kan varje medlemsstat förklara att den motsätter sig beslutet. Hädanefter måste dock medlemsstaten åberopa "väsentliga" skäl som rör nationell politik och inte endast "viktiga" skäl som det idag föreskrivs i EU-fördraget. I detta fall ska utrikesministera agera som medlare för att nå en godtagbar lösning innan frågan överlämnas till Europeiska rådet som ska uttala sig enhälligt.

[ Till sidans början ]

FÖRDJUPAT SAMARBETE

Bestämmelserna i konstitutionen om fördjupat samarbete är till innehållet desamma som de bestämmelser som för närvarande återfinns i EU-fördraget. Den enda märkbara förändringen är ändringen av minimigränsen för antalet deltagande medlemsstater som har fastställts till en tredjedel av medlemsstaterna mot åtta för närvarande.

Fördjupat samarbete kan dessutom införas på alla utrikes- och säkerhetspolitiska områden och inte endast för genomförande av en gemensam åtgärd eller en gemensam ståndpunkt, såsom föreskrivs i artikel 27b i EU-fördraget. "Strukturerat samarbete" kan dessutom införas inom försvarspolitiken . Detta är något helt nytt jämfört med EU-fördraget, där detta uttryckligen förbjuds.

Det bör slutligen påpekas att medlemsstaterna i enlighet med artikel III-328 i utkastet till konstitution inom ramen för ett fördjupat samarbete kan besluta om att tillämpa omröstningar med kvalificerad majoritet även om enhällighet i princip krävs. Detta kan bana vägen för att det skapas en hård kärna när det gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

[ Till sidans början ]

INSTRUMENTEN I GUSP

I utkastet till konstitution har instrumenten i GUSP begränsats till europeiska beslut och internationella avtal jämfört med i EU-fördraget. Ministerrådet kan därför fatta europeiska beslut om

Lagstiftningsinstrument i form av lagar och ramlagstiftning på europeisk nivå får inte användas.

Trots att gemensamma strategier använts så lite i EU-fördraget har de tagits upp i konstitutionen som allmänna riktlinjer vilka ska bestämmas av Europeiska rådet (artikel III-196).

[ Till sidans början ]

FINANSIERINGEN AV GUSP

Utgifterna för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken ska betalas med medel från unionens allmänna budget, utom utgifter för operationer som har militära eller försvarsmässiga konsekvenser. I utkastet till konstitution föreskrivs att ett europeiskt beslut ska antas som garanterar snabb tillgång till anslag i unionens budget som är avsedda för brådskande finansiering av initiativ inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och särskilt för förberedelser av Petersberguppdrag (humanitära insatser, räddningsinsatser, fredsbevarande insatser, insatser med stridsstyrkor för krishantering, inklusive insatser för återupprättande av fred m.m.).

En startfond med bidrag från medlemsstaterna ska inrättas för att finansiera förberedande åtgärder för Petersberguppdrag vilka inte finansieras genom unionens allmänna budget (artikel III-215).

[ Till sidans början ]

DOMSTOLENS ROLL

Domstolen ska inte ha några befogenheter när det gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Den ska dock vara behörig att pröva talan om kontroll av lagenligheten i sådana restriktiva åtgärder mot fysiska eller juridiska personer som ministerrådet har antagit.

Domstolen ska även ha behörighet att uttala sig om huruvida ett internationellt avtal är förenligt med konstitutionen, däribland avtal rörande den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

[ Till sidans början ]

ÖVERSIKTSTABELL

Artiklar Ämne Anmärkningar
Artikel I-11 punkt 4 Princip om EU:s befogenhet i fråga om GUSP -
Artikel I-15 Befogenhet i fråga om GUSP -
Artikel I-27 Utnämning av samt roll och ansvar för utrikesministern Nya bestämmelser
Artikel I-39 Särskilda bestämmelser för genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken -
Artikel I-40 Särskilda bestämmelser för genomförandet av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken -
Artikel I-43 Fördjupade samarbeten -
Artiklarna III-195 till III-215 (kapitel II i avdelning V) Bestämmelser om GUSP -

[ Till sidans början ] [ Nästa sida ] [ Föregående sida ] [ Innehållsförteckning ]


Temasidorna förpliktar inte Europeiska kommissionen rättsligt, har inte anspråk på att vara uttömmande och innehåller inte någon tolkning av konventets text.


Utskriftsversion | Rättsligt meddelande | Nyheter | Sökning | Kontaktperson | Index | Ordlista | Om denna webbplats | Till början av sidan