Utskriftsversion | Rättsligt meddelande | Nyheter | Sökning | Kontaktperson | Index | Ordlista | Om denna webbplats
Resultaten av Europeiska konventet Ignorera språkvalet och gå direkt till listan över faktablad (åtkomsttangent=1)
EUROPA > Sammanfattning av lagstiftningen > Resultaten från Europeiska konventet

DEN EUROPEISKA INTEGRATIONEN OCH FÖRDRAGEN >

Arkiv   Arkiv   Arkiv   Arkiv

Resultaten från Europeiska konventet


Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser


Inledning
Upphävande av fördragen och rättslig kontinuitet
Euratomfördraget
Antagande, ratificering och ikraftträdande
Ändring av konstitutionen
Unionens symboler
Översiktstabell

INLEDNING

I del IV i utkastet till konstitution föreslår konventet att allmänna bestämmelser och slutbestämmelser ska antas för fördraget om upprättande av konstitutionen.
I artikel 1 räknas unionens symboler upp. I följande artiklar behandlas upphävandet av tidigare fördrag, den rättsliga kontinuiteten, området för territoriell tillämpning samt andra bestämmelser. Förfarandet för ändring av konstitutionen fastställs i artikel IV-7. Konventet har föreslagit att konstitutionen ska kunna ändras i sak: framtida ändringar av konstitutionen ska behandlas av ett konvent.

Ratificeringen av fördraget om upprättande av konstitutionen och dess ikraftträdande har diskuterats livligt av konventet, särskilt när det gäller frågan huruvida konstitutionen kunde träda i kraft om en eller flera medlemsstater inte ratificerat den.
Konventet kunde inte lösa detta problem men föreslår att en förklaring fogas till konstitutionen med anvisning om att frågan ska hänskjutas till Europeiska rådet, om en eller flera medlemsstater inte ratificerat konstitutionen, och att Europeiska rådet ska besluta vilka åtgärder som ska vidtas.

[ Till sidans början ]

UPPHÄVANDE AV FÖRDRAGEN OCH RÄTTSLIG KONTINUITET

När fördraget om upprättande av en konstitution träder i kraft upphävs Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EG-fördraget) och Fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). Likaså upphävs alla akter och fördrag som har kompletterat eller ändrat dessa båda fördrag, bl.a. Europeiska enhetsakten, Amsterdamfördraget och Nicefördraget (artikel IV-2).

Konventet uttalar sig inte om vad som ska ske med övriga protokoll som för närvarande är bilagor till de gällande fördragen och som har samma rättsliga värde som de protokoll som konventet föreslår ska fogas till konstitutionen som en integrerad del av författningstexten (artikel IV-6). Det kommer att bli regeringskonferensens sak att besluta i frågan och det är troligt att också dessa protokoll kommer att fogas till konstitutionen.

Den nya union som upprättas genom konstitutionen ska enligt utkastet till konstitution överta alla Europeiska gemenskapens (EG) och Europeiska unionens (EU) rättigheter och skyldigheter, inbegripet gemenskapens och unionens tillgångar och skulder samt deras arkiv.

Konventet föreslår att en strikt rättslig kontinuitet ska upprätthållas mellan den europeiska union som upprättas genom konstitutionen och de båda nuvarande strukturerna, dvs. EG och EU (artikel IV-3). Alla bestämmelser i de av unionsinstitutionernas akter som antagits i enlighet med de tidigare fördragen ska fortsätta att vara i kraft. Rättspraxis i Europeiska gemenskapernas domstol ska även i fortsättningen vara tolkningskälla för unionsrätten.

Slutligen föreslår konventet att fördraget om inrättande av konstitutionen ska ingås på obegränsad tid (artikel IV-9).

[ Till sidans början ]

EURATOMFÖRDRAGET

Av alla de tidigare fördragen är det endast Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen som fortfarande är i kraft. Denna gemenskap slås inte samman med unionen utan fortsätter att vara en egen juridisk person. Konventet har antagit de nödvändiga ändringarna av Euratomfördraget i "Protokoll om ändring av Euratomfördraget", som ska fogas som bilaga till konstitutionen. Denna åtgärd förklaras av att konventet försiktigtvis bedömde att dess mandat inte bemyndigade det att låta Euratomfördraget omfattas av dess arbete. De ändringar av Euratomfördraget som gjorts i utkastet till konstitution begränsar sig således till att anpassa texten till de nya regler som införs av konstitutionen, bl.a. på det institutionella och finansiella området.

[ Till sidans början ]

ANTAGANDE, RATIFICERING OCH IKRAFTTRÄDANDE

Fördraget om upprättande av en konstitution skall ratificeras av medlemsstaterna i enlighet med deras konstitutionella bestämmelser. Ratifikationsinstrumenten ska deponeras hos den italienska regeringen. Konventet har inte föreslagit någon exakt dag för konstitutionens ikraftträdande då det är svårt att uppskatta hur lång tid som behövs för att genomföra regeringskonferensen och ratifikationsprocessen. En ikraftträdandedag ska senare skrivas in i artikel IV-8. Om inte alla medlemsstater har ratificerat konstitutionen den dagen skall konstitutionen träda i kraft "den första dagen i den månad som följer efter det att ratifikationsinstrumentet har deponerats av den signatärstat som sist deponerar instrumentet".

På grund av de problem som uppstod vid Danmarks ratificering av Maastrichtfördraget år 1992 och Irlands ratificering av Nicefördraget år 2001 har konventet diskuterat möjligheten att konstitutionen ska kunna träda i kraft även om en del medlemsstater inte ratificerat fördraget om konstitution. Flera konventsledamöter har föreslagit att konstitutionen ska kunna träda i kraft för de medlemsstater som ratificerat den, om ett minimiantal av medlemsstater uppnåtts, t.ex. tre fjärdedelar, som kommissionen föreslår. För de andra stater som eventuellt inte ratificerat konstitutionen kunde en särskild stadga förhandlas fram för att garantera deras förvärvade rättigheter.

Konventet kunde inte nå en kompromiss om frågan och har exakt upprepat den nuvarande artikel 52 i Fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). Den text som föreslås av konventet kräver alltså, i artikel IV-8, att alla medlemsstater ska ratificera konstitutionen. Konventet föreslår emellertid en bilaga med en "förklaring till slutakten om undertecknande av fördraget om upprättande av konstitutionen" med förslag om en politisk lösning om en medlemsstat inte ratificerar: "Om fyra femtedelar av medlemsstaterna ratificerat fördraget om upprättande av konstitutionen inom en period på två år efter undertecknandet av detta fördrag och en eller flera medlemsstater stött på problem med att ratificera detta, ska Europeiska rådet ta upp frågan".

Konventet säger ingenting om det eventuella resultatet av Europeiska rådets överläggningar. Det är sannolikt att denna fråga kommer att behandlas under regeringskonferensen.

[ Till sidans början ]

ÄNDRING AV KONSTITUTIONEN

Konventet har föreslagit ett nytt förfarande för att ändra fördraget om konstitution i artikel IV-7. I första hand ska Europaparlamentet, för första gången, ha rätt att lägga fram förslag om ändring av konstitutionen för ministerrådet. Konventet föreslår att modellen med ett europeiskt konvent ska permanentas så att framtida ändringar av konstitutionen också kommer att förberedas av en sådan församling.

Konventet som ska bestå av företrädare för medlemsstaternas nationella parlament, deras stats- och regeringschefer, Europaparlamentet och kommissionen ska ha till uppgift att granska utkasten till ändringar och enhälligt anta en rekommendation till regeringskonferensen, som ska sammankallas av ministerrådets ordförande i syfte att gemensamt fastställa de ändringar som ska göras i fördraget om upprättande av konstitutionen.

Europeiska rådet får med enkel majoritet och efter Europaparlamentets godkännande, besluta att inte sammankalla konventet, om ändringarna inte är alltför omfattande. I så fall ska Europeiska rådet fastställa mandatet för en regeringskonferens som ska utarbeta de nödvändiga ändringarna.

[ Till sidans början ]

UNIONENS SYMBOLER

I slutet av sina diskussioner uttryckte konventsledamöterna sin önskan att förse unionen med symboler och skriva in dem i utkastet till konstitution. Konventet placerade dem i del IV, artikel 1, men anser att dessa bestämmelser hellre borde placeras i del I. Denna fråga bör behandlas av regeringskonferensen.

I artikel IV-1 räknas unionens symboler upp:

Utan att skapa nya symboler tar konventets förslag upp de symboler som används av EU och som är kända för medborgarna och ger dem konstitutionell status.

[ Till sidans början ]

ÖVERSIKTSTABELL

Artiklar Ämne Anmärkningar
IV-1 Unionens symboler Nya bestämmelser
IV-2 Upphävande av tidigare fördrag Nya bestämmelser
IV-3 Rättslig kontinuitet Nya bestämmelser
IV-4 Område för territoriell tillämpning -
IV-6 Protokoll -
IV-7 Ändringsförfarande Betydande ändringar
IV-8 Antagande, ratificering och ikraftträdande -
IV-9 Varaktighet -
Protokoll om ändring av Euratomfördraget - -
Förklaring om slutakten om undertecknande av fördraget om upprättande av konstitutionen - -

[ Till sidans början ] [ Föregående sida ] [ Innehållsförteckning ]


Temasidorna förpliktar inte Europeiska kommissionen rättsligt, har inte anspråk på att vara uttömmande och innehåller inte någon tolkning av konventets text.


Utskriftsversion | Rättsligt meddelande | Nyheter | Sökning | Kontaktperson | Index | Ordlista | Om denna webbplats | Till början av sidan