Utskriftsversion | Rättsligt meddelande | Nyheter | Sökning | Kontaktperson | Index | Ordlista | Om denna webbplats
Resultaten av Europeiska konventet Ignorera språkvalet och gå direkt till listan över faktablad (åtkomsttangent=1)
EUROPA > Sammanfattning av lagstiftningen > EU:s politik

DEN EUROPEISKA INTEGRATIONEN OCH FÖRDRAGEN >

Arkiv   Arkiv   Arkiv   Arkiv

EU:s politik


Yttre åtgärder


Inledning
Den gemensamma handelspolitiken
Utvecklingssamarbete
Samarbete med tredje land
Humanitärt bistånd
Restriktiva åtgärder
Internationella avtal
Unionen och dess närmaste omvärld
Översiktstabell

INLEDNING

I konventets utkast till en konstitution för Europa har bestämmelserna om Europeiska unionens (EU) yttre åtgärder skrivits om på ett genomgripande sätt. Omfattande ändringar och nya bestämmelser har förstärkt det nuvarande regelverket för att effektivisera och tydliggöra unionens åtgärder i resten av världen.

Unionen får internationell status som juridisk person (artikel I-6) och ska överta alla rättigheter och skyldigheter från Europeiska gemenskapen och Europeiska unionen, som de existerar idag.

Avskaffandet av pelarsystemet på det utrikespolitiska området är ett av de viktigaste bidragen i utkastet till konstitution. Bestämmelserna om unionens yttre åtgärder är i fortsättningen samlade under en enda rubrik som behandlar alla aspekter av unionens yttre åtgärder:

När det gäller institutionerna har två viktiga nyheter införts i utkastet till konstitution. Först och främst inrättandet av en post som utrikesminister . Denne ska vara Europeiska rådets ombud för att leda och verkställa den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och samtidigt vara en av Europeiska kommissionens vice ordförande. Han eller hon ska inom den senare institutionen sköta de yttre förbindelserna och samordningen med övriga aspekter av unionens yttre åtgärder. Konstitutionen föreskriver vidare att en post som Europeiska rådets ordförande ska inrättas med uppgift bl.a. att på sin nivå representera unionen utåt i frågor som sorterar under GUSP, utan att utrikesministerns befogenheter åsidosätts.

I artikel III-193 i utkastet till konstitution redovisas målen för unionens yttre åtgärder. I arbetet för att nå dessa mål ska ministerrådet och kommissionen, med bistånd av utrikesministern, sörja för att dessa olika yttre åtgärdsområden hänger samman inbördes och med den interna politiken.

Denna sammanfattning behandlar de viktigaste ändringar av unionens yttre åtgärder som införs genom utkastet till konstitution. De ändringar som rör den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och försvarspolitiken behandlas separat under dessa sökord.

[ Till sidans början ]

DEN GEMENSAMMA HANDELSPOLITIKEN

I artikel I-12 i utkastet till konstitution nämns uttryckligen den gemensamma handelspolitiken som en av unionens exklusiva befogenheter. Tillämpningsområdet för denna politik utsträcks i fortsättningen till utländska direktinvesteringar (artikel III-217). Avtalen på transportområdet ligger emellertid fortfarande utanför den gemensamma handelspolitiken.

När det gäller beslutsprocessen har bestämmelserna i den nuvarande artikel 133 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EG-fördraget) förenklats. Omröstning med kvalificerad majoritet har emellertid inte utsträckts till hela den gemensamma handelspolitiken. I utkastet till konstitution bibehålls den princip om parallellitet mellan interna och externa regler som fastställdes i Nice . Enligt denna princip ska beslut om förhandlingar och ingående av avtal antas enhälligt när det gäller tjänstehandel som innebär omplacering av personer och har immaterialrättsliga handelsaspekter, när dessa avtal innehåller bestämmelser för vilka det krävs enhällighet vid antagandet av interna regler. I utkastet till konstitution föreskrivs också att avtal om handel med kulturella och audiovisuella tjänster ska beslutas enhälligt, om de kan påverka unionens kulturella och språkliga mångfald.

När det gäller parlamentets kontroll införs i utkastet till konstitution en viktig förbättring. Europaparlamentet , som inom ramen för EG-fördraget inte har något inflytande på den gemensamma handelspolitiken, kommer i fortsättningen att medverka i beslutsprocessen. Lagstiftningsförfarandet (det nuvarande medbeslutandeförfarandet) kommer att tillämpas vid antagandet av alla självständiga rättsakter på det handelspolitiska området. Alla handelsavtal ska också föreläggas parlamentet för godkännande. Parlamentet ska även fortlöpande informeras om läget i alla förhandlingar om handelsavtal.

[ Till sidans början ]

UTVECKLINGSSAMARBETE

Enligt artikel I-13 i utkastet till konstitution ska unionen ha delad befogenhet med medlemsstaterna på området för utvecklingssamarbete. Att unionen utövar denna befogenhet hindrar inte att medlemsstaterna utövar sin. Unionen ska således föra en självständig utvecklingspolitik som för närvarande emellertid endast är ett komplement till medlemsstaternas politik (artikel 177.1 i EG-fördraget). I utkastet till konstitution preciseras att unionens och medlemsstaternas politik för utvecklingssamarbete ska komplettera och ömsesidigt förstärka varandra.

Man kan observera att det I utkastet till konstitution tydligare framhävs att ett av unionens främsta mål inom utvecklingssamarbetet är kampen mot fattigdomen, med sikte på att med tiden utrota den. EU ska ta hänsyn till detta mål vid genomförandet av politiska åtgärder som kan påverka utvecklingsländerna.

[ Till sidans början ]

SAMARBETE MED TREDJE LAND

Utkastet till konstitution upprepar bestämmelserna i artikel 181 i EG-fördraget om ekonomiskt, tekniskt och finansiellt samarbete med tredje land (förutom utvecklingsländerna) och föreskriver att lagstiftningsförfarandet ska tillämpas vid beslutsfattandet. När det krävs omedelbart finansiellt bistånd får rådet dessutom på förslag av kommissionen besluta med kvalificerad majoritet i stället för att som nu ha skyldighet att tillämpa artikel 308 i EG-fördraget, som föreskriver enhällighet (artikel III-222).

[ Till sidans början ]

HUMANITÄRT BISTÅND

Genom artikel III-223 i utkastet till konstitution får unionen en rättslig grund för att genomföra humanitära biståndsåtgärder. Dessa åtgärder ska genomföras i enlighet med principerna i internationell humanitär rätt, särskilt principerna om opartiskhet och icke-diskriminering.

Lagstiftningsförfarandet ska tillämpas för att fastställa ramen för genomförandet av unionens humanitära åtgärder.

För att skapa en ram för gemensamma bidrag från europeiska ungdomar till unionens humanitära insatser upprättas genom utkastet till konstitution en europeisk frivilligkår för humanitärt bistånd.

[ Till sidans början ]

RESTRIKTIVA ÅTGÄRDER

När det gäller restriktiva åtgärder (avbrytande eller begränsning av de ekonomiska och finansiella förbindelserna med ett eller flera tredje länder) bibehålls i utkastet till konstitution en behandling i två etapper. Innan ministerrådet beslutar om sanktioner mot tredje land med kvalificerad majoritet krävs ett föregående beslut av unionen inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, i princip med enhällighet.

I artikel III-224 i utkastet till konstitution regleras ekonomiska och finansiella sanktioner mot stater, men också mot fysiska eller juridiska personer eller grupper och enheter som inte är stater. Vid sanktioner mot enheter som inte är stater krävs det att artikel 308 i EG-fördraget tillämpas, dvs. enhällighet.

Man bör slutligen notera att bestämmelserna om restriktiva åtgärder inte ingår i kapitlet om GUSP och att de därför är underställda domstolens jurisdiktion. Domstolen är också behörig att döma i fall där en fysisk eller juridisk person väckt talan för att få avgjort om de restriktiva åtgärder som vidtagits av ministerrådet är lagenliga.

[ Till sidans början ]

INTERNATIONELLA AVTAL

När det gäller unionens befogenhet att ingå internationella avtal regelfästs i artikel III-225 i utkastet till konstitution domstolens rättspraxis i fråga om underförstådda externa befogenheter . Unionen kan således ingå sådana avtal när konstitutionen föreskriver att ingåendet av ett avtal är nödvändigt för att uppnå ett av de mål som fastställs i konstitutionen, föreskrivs i en av unionens rättsligt bindande akter eller inverkar på en intern unionsakt.

Likaså regelfästs domstolens rättspraxis när det gäller unionens exklusiva genomförandebefogenheter. I artikel 12.2 i utkastet till konstitution föreskrivs att unionen ensam ska ha befogenhet att ingå ett internationellt avtal om ingåendet av avtalet fastställs i en unionsrättsakt eller om det är nödvändigt för att unionen ska kunna utöva sin befogenhet internt eller om det inverkar på en intern unionsakt.

Alla internationella avtal som ingås av unionen regleras av en enda bestämmelse, artikel III-227 i konstitutionen, med undantag för avtal på det monetära området. Konstitutionen gör en tydlig åtskillnad mellan kommissionens och utrikesministerns ansvarsområden vid inledandet av förhandlingar. Det föreskrivs uttryckligen att utrikesministern ska förhandla om avtal som uteslutande eller huvudsakligen gäller den gemensamma säkerhets- och utrikespolitiken. I gengäld utses i artikel III-227 ingen principiell förhandlare. Det överlåts åt ministerrådet att, beroende på vad det kommande avtalet gäller, utse förhandlare eller unionens förhandlingschef.

I utkastet till konstitution förstärks vidare Europaparlamentets ställning genom att dess godkännandebefogenhet utsträcks till alla avtal som gäller områden som omfattas av lagstiftningsförfarandet. Enligt EG-fördragets bestämmelser har parlamentet endast befogenhet att godkänna associeringsavtal, avtal som skapar en särskild institutionell ram, avtal som har betydande inverkningar på budgeten och avtal som innebär en ändring av en akt som antagits med tillämpning av medbeslutandeförfarandet (artikel 300.3 i EG-fördraget).

När det slutligen gäller beslutsprocessen, ska omröstningen i ministerrådet följa regeln om överensstämmelse till formen. Rådet ska besluta med kvalificerad majoritet utom om avtalet gäller ett område där det krävs enhällighet för att anta en unionsakt. Enhällighet krävs vidare för att ingå associeringsavtal eller tillträda Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna.

[ Till sidans början ]

UNIONEN OCH DESS NÄRMASTE OMVÄRLD

I konstitutionens första del finns en avdelning VIII med rubriken "Unionen och dess närmaste omvärld". Den enda artikeln i denna avdelning föreskriver att unionen ska utveckla särskilda förbindelser med närbelägna stater i syfte att skapa ett område med välstånd och god grannsämja som grundar sig på unionens värderingar och utmärks av nära och fredliga förbindelser som bygger på samarbete.

För att uppnå detta kan unionen ingå och genomföra särskilda avtal med de berörda länderna. Dessa avtal kan innebära ömsesidiga rättigheter och skyldigheter liksom möjligheten att agera gemensamt. Utkastet till konstitution inför således en ny rättslig grund för ingående av ett nytt slags avtal: grannskapsavtal. Detta slags avtal kompletterar övriga avtalsslag som ingås av unionen, särskilt associeringsavtalen.

[ Till sidans början ]

ÖVERSIKTSTABELL

Artiklar Ämne Anmärkningar
I-3 Unionens mål i förbindelserna med resten av världen -
I-6 Unionens status som juridisk person Nya bestämmelser
I-11 Befogenheter på GUSP-området -
I-12 Exklusiva befogenheter i den gemensamma handelspolitiken -
I-12 Exklusiva genomförandebefogenheter -
I-13 Delad befogenhet när det gäller utvecklingssamarbete -
I-15 Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken -
I- 21 Uppgifter för Europeiska rådets ordförande Nya bestämmelser
I-23 Rådet i konstellationen utrikes frågor -
I-25 Europeiska kommissionens roll -
I-27 Utrikesministern: utnämning, uppgifter och ansvarsområden Nya bestämmelser
I-39 Särskilda bestämmelser för genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken -
I-40 Särskilda bestämmelser för genomförandet av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken -
I-42 Solidaritetsklausul Nya bestämmelser
I-56 Unionen och dess närmaste omvärld Nya bestämmelser
III-193 Principer och mål för yttre åtgärder -
III-195 till III- 215 Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken Betydande ändringar
III-216 och III-217 Den gemensamma handelspolitiken Betydande ändringar
III-218 till III-220 Utvecklingssamarbete Betydande ändringar
III-221 och III-222 Ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredje land Betydande ändringar
III-223 Humanitärt bistånd Nya bestämmelser
III-224 Restriktiva åtgärder -
III-225 till 228 Internationella avtal Betydande ändringar
III-229 och 230 Unionens förbindelser med internationella organisationer och tredje länder och unionens delegationer -

[ Till sidans början ] [ Föregående sida ] [ Nästa sida ] [ Innehållsförteckning ]


Temasidorna förpliktar inte Europeiska kommissionen rättsligt, har inte anspråk på att vara uttömmande och innehåller inte någon tolkning av konventets text.


Utskriftsversion | Rättsligt meddelande | Nyheter | Sökning | Kontaktperson | Index | Ordlista | Om denna webbplats | Till början av sidan