DEN EUROPEISKA INTEGRATIONEN OCH FÖRDRAGEN >
EU:s beslutsförfaranden
Subsidiaritetsprincipen och de nationella parlamentens roll
-
Inledning
Tillämpning av subsidiaritetsprincipen
Protokollet om de nationella parlamentens roll
Översiktstabell
Subsidiariteten är en princip som reglerar utövandet av befogenheter. Den ska avgöra om unionen kan ingripa eller om den ska låta medlemsstaterna agera. Enligt denna princip kan unionen endast ingripa på de områden som inte omfattas av dess exklusiva behörighet i den omfattning som målen med den planerade insatsen inte kan nås tillräckligt väl av medlemsstaterna men kan nås på ett bättre sätt på EU-nivå med tanke på omfattningen eller effekterna av den planerade insatsen.
Proportionalitetsprincipen är den andra viktiga principen som reglerar utövandet av befogenheter. Enligt den senare ska innehåll och form när det gäller unionens insats inte gå längre än vad som är nödvändigt för att nå målen i konstitutionen. Enligt de nuvarande fördragen ska alla institutioner tillämpa dessa båda principer. Samma gäller i konstitutionens text.
Genom konstitutionen införs dock här en viktig nyhet i en av de frågor som utgjorde ett av konventets prioriterade mål, eftersom det föreslås att de nationella parlamenten ska vara direkt inkopplade när det gäller kontrollen av om subsidiaritetsprincipen tillämpas korrekt.
I konstitutionen föreslås alltså en förstärkning av subsidiaritetsprincipens tillämpning och de nationella parlamentens aktiva roll genom följande åtgärder:
- En förstärkning av informationen och öppenheten gentemot de nationella parlamenten (överlämnande av kommissionens förslag …).
- En ny roll för de nationella parlamenten, som kan avge ett motiverat yttrande om de anser att subsidiaritetsprincipen har åsidosatts (mekanismen för tidig varning).
Dessa nya bestämmelser gör det möjligt för de nationella parlamenten att utöva
en politisk kontroll som garanterar att kommissionen inte tar initiativ som den inte
är behörig att ta, och samtidigt undvika att inkräkta på kommissionens initiativrätt
och fördröja lagstiftningsprocessen.
Två protokoll är fogade som bilagor till konstitutionen, vilka återger och i
ganska stor omfattning ändrar de nuvarande protokoll som infördes i enlighet med
Amsterdamfördraget:
- Protokoll om de nationella parlamentens roll i beslutsprocessen.
- Protokoll om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.
TILLÄMPNINGEN AV SUBSIDIARITETSPRINCIPEN
I konstitutionen anpassas det protokoll om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna som fogades som bilaga till Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EG-fördraget) i Amsterdam.
Den viktigaste nyheten är att en mekanism för kontroll av tillämpningen av subsidiaritetsprincipen
införs, som direkt och för första gången involverar de nationella parlamenten. Dessa
kan hädanefter offentligt varna EU-institutionerna och den egna regeringen i fråga
om alla lagförslag på EU-nivå som de inte anser vara förenliga med subsidiaritetsprincipen.
För att göra det har de sex veckor på sig från och med den dag ett lagförslag på
EU-nivå överförs. På så sätt kommer varje nationellt parlament att kunna granska
dessa förslag och utfärda ett motiverat yttrande om det anser att subsidiaritetsprincipen
åsidosatts. Om en tredjedel av parlamenten delar denna åsikt, måste kommissionen
eller annan institution som har utarbetat förslaget se över sitt förslag. Denna tröskel
är minst en fjärdedel när det gäller ett förslag från kommissionen eller ett initiativ
från en grupp medlemsstater inom ramen för ett område med frihet, säkerhet och rättvisa.
Efter denna översyn kan kommissionen eller annan berörd institution besluta att antingen
dra tillbaka sitt förslag eller att behålla eller ändra det. Kommissionen måste alltid
motivera sitt val.
Protokollet ger också de nationella parlamenten möjlighet att genom sin medlemsstat
väcka talan vid domstolen om att en rättsakt åsidosätter subsidiaritetsprincipen.
Vidare bekräftas i protokollet att alla lagförslag på EU-nivå måste vara motiverade i förhållande till subsidiaritetsprincipen. I konstitutionen förordas till och med att ett "subsidiaritetsformulär" ska användas, med närmare uppgifter som rör denna bedömning.
Slutligen föreskrivs i konstitutionen att kommissionen ska skicka alla sina lagstiftningsförslag och sina ändrade förslag till medlemsstaternas nationella parlament samtidigt som till den europeiska lagstiftaren. Likaså måste Europaparlamentets lagstiftningsresolutioner och ministerrådets ståndpunkter skickas till de nationella parlamenten så snart de antagits. Det föreskrivs också att kommissionen om den i exceptionellt brådskande fall inte genomför något offentligt samråd ska motivera det beslutet i sitt förslag.
PROTOKOLL OM DE NATIONELLA PARLAMENTENS ROLL
Protokollet om de nationella parlamentens roll i unionen , som fogades som bilaga till EG-fördraget och EU-fördraget i Amsterdam, har också anpassats för att motsvara kraven på större öppenhet och insyn och förbättrad vidarebefordran av handlingar. Det innehåller numera tydligare skyldigheter för kommissionen, ministerrådet och revisionsrätten när det gäller att sprida information:
Förutom att kommissionens samrådsdokument (grönböcker, vitböcker och meddelanden) omedelbart ska skickas till de nationella parlamenten vid offentliggörandet ska kommissionen också till de nationella parlamenten översända "det årliga lagstiftningsprogrammet samt alla andra instrument för lagstiftningsprogram eller politisk strategi samtidigt som dessa läggs fram för Europaparlamentet och ministerrådet". Vidare sägs det i protokollets ändrade version att "alla lagstiftningsförslag som tillställs Europaparlamentet och ministerrådet ska samtidigt skickas till medlemsstaternas nationella parlament".
Ministerrådet ska översända sina dagordningar och mötesprotokoll till medlemsstaternas regeringar och nationella parlament, vilket är en nyhet. Revisionsrätten har numera skyldighet att översända sin årsrapport för kännedom till de nationella parlamenten.
När det gäller det mellanparlamentariska samarbetet görs ingen ändring av COSAC:s roll (konferensen mellan organ för EG-frågor). Konferensen är sammansatt av ledamöter från de nationella parlamentens utskott för Europafrågor. Den ska även i fortsättningen ha möjlighet att tillställa Europaparlamentet, rådet och kommissionen bidrag som bl.a. rör subsidiariteten.
| Artiklar | Ämne | Anmärkningar |
|---|---|---|
| I-11 | Proportionalitet och subsidiaritet | Betydande ändringar |
| Protokollet om de nationella parlamentens roll | Proportionalitet, subsidiaritet och de nationella parlamentens roll | Betydande ändringar |
| Protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna | Subsidiaritet och de nationella parlamentens roll | Betydande ändringar |
[ Till sidans början ] [ Föregående sida ] [ Nästa sida ] [ Innehållsteckning ]
Temasidorna förpliktar inte Europeiska kommissionen rättsligt, gör inte anspråk på att vara uttömmande och innehåller inte någon tolkning av konventets text.