Utskriftsversion | Rättsligt meddelande | Nyheter | Sökning | Kontaktperson | Index | Ordlista | Om denna webbplats
En konstitution för Europa Ignorera språkvalet och gå direkt till listan över faktablad (åtkomsttangent=1)
EUROPA > Sammanfattning av lagstiftningen > EU:s politik

DEN EUROPEISKA INTEGRATIONEN OCH FÖRDRAGEN >

EU:s politik


Intern politik och interna åtgärder


Inledning
Gemensamma ändringar på alla politikområden
Anpassningar på områden med delad behörighet
Politik på andra särskilda områden
Anpassningar på områden för samordnande, kompletterande eller stödjande åtgärder Översiktstabell

INLEDNING

Den tredje delen av konstitutionen innehåller bestämmelser om unionens politik. Avdelning III i denna del handlar särskilt om den inre politiken och inre åtgärder, medan de två följande avdelningarna handlar om unionens yttre åtgärder .

Konventet och regeringskonferensen har riktat särskild uppmärksamhet mot reformer på vissa politikområden såsom rättsliga och inrikes frågor , den ekonomiska och monetära politiken samt den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP). På övriga politikområden har, med vissa enstaka undantag, däremot inga omfattande ändringar gjorts och de centrala bestämmelserna i EG- respektive EU-fördraget gäller fortfarande.

Men unionens inre politik och åtgärder påverkas, förutom av dessa få särskilda ändringar, också indirekt av de allmänna institutionella förändringarna i den första delen av det konstitutionella fördraget (fördelning av befogenheter, klassificering av rättsakter, lagstiftningsförfarande och kvalificerad majoritet samt bestämmelserna om integration och samstämmighet).

[ Till sidans början ]

GEMENSAMMA ÄNDRINGAR PÅ ALLA POLITIKOMRÅDEN

Konstitutionen innehåller övergripande förändringar som indirekt påverkar alla unionens politikområden.

Beskrivningen av de klassiska gemensamma politikområdena (jordbruk, transport, den inre marknaden m.fl.) har inte ändrats och man nöjer sig med att återge de befintliga artiklarna men samlar och klassificerar dem konsekvent enligt den nya fördelning av befogenheter som beskrivs i artikel I-12.
Till att börja med räknas de politikområden upp där befogenheten delas: den inre marknaden, den ekonomiska och monetära politiken, politiken på andra särskilda områden (sysselsättning, socialpolitik, ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk, fiske, miljö, konsumentskydd, transport, transeuropeiska nät, forskning och utveckling, energi och rymdfrågor) och området med frihet, säkerhet och rättvisa.
Därefter tas de områden upp inom vilka unionen kan besluta om samordningsåtgärder, kompletterande åtgärder och stödåtgärder. Dessa områden är folkhälsa, industri, kultur, turism, utbildning, yrkesutbildning, ungdomsfrågor och idrott, räddningstjänst och administrativt samarbete.

Konstitutionen samlar under en avdelning i början av del III allmänna bestämmelser och bestämmelser om samstämmighet och integration som ska ligga till grund för fastställandet och genomförandet av all politik. I artikel III-115 fastställs en ny klausul enligt vilken "Unionen skall säkerställa samstämmigheten mellan all politik och åtgärder, med beaktande av unionens samtliga mål". Denna nya bestämmelse följs av särskilda klausuler om jämställdhet mellan kvinnor och män, miljö- och konsumentskydd, samt välfungerande tjänster av allmänt ekonomiskt intresse vilka redan fastställs i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EG-fördraget). Till detta har dessutom lagts följande tre nya särskilda klausuler:

I konstitutionen bekräftas dessutom betydelsen av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse i enlighet med artikel 16 i EG-fördraget. Genom konstitutionen inrättas dessutom en ny rättslig grund för antagande av lagstiftning om fastställande av de principer och villkor, bl.a. ekonomiska och finansiella, som möjliggör tillhandahållandet av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. I artikel III-122 anges även att denna lagstiftning inte inverkar på medlemsstaternas befogenheter att tillhandahålla, beställa och finansiera sådana tjänster i överensstämmelse med konstitutionen.

I konstitutionen görs en uppdelning av de rättsliga grunderna, vilket innebär att man för varje rättslig grund har fastställt vilka typer av rättsakter som institutionerna ska använda sig av för att genomföra den. Bestämmelserna på varje politikområde hänvisar därför inte längre till möjligheten att anta "rättsakter" eller "åtgärder", utan anger i detalj de typer av rättsakter som ska tillämpas och de förfaranden som ska följas.

När unionens åtgärder utformas som en lag eller ramlag antas dessa oftast av Europaparlamentet och rådet gemensamt. När det gäller ett trettiotal rättsliga grunder föreskrivs dock att ministerrådet ensamt ska anta lagar eller ramlagar. Endast i enstaka undantagsfall antas de av Europaparlamentet ensamt.

Det faktum att medbeslutandeförfarandet anses som det vanliga lagstiftningsförfarandet och den allmänna tillämpningen av kommissionens initiativrätt innebär en viktig förenkling av bestämmelserna om medbeslutandeförfarandet i det nuvarande fördraget. En implicit hänvisning till kommissionens förslag och medbeslutandeförfarandet ligger nu i själva omnämnandet av rättsaktformen europeisk lag eller ramlag.

Effekten av denna förenkling förstärks av det faktum att medbeslutandeförfarandet enligt konstitutionen är tillämpligt på ett tjugotal rättsliga grunder för vilka det för närvarande inte föreskrivs.

I artikel I-23 fastställs som allmän regel omröstning med kvalificerad majoritet i rådet . Följaktligen kan hänvisningen om att rådet ska fatta beslut med kvalificerad majoritet tas bort för alla berörda rättsliga grunder.

Dessutom kommer för ett tjugotal rättsliga grunder för vilka det för närvarande föreskrivs enhällighet beslut att kunna antas med kvalificerad majoritet och ett tjugotal nya rättsliga grunder för vilka det föreskrivs kvalificerad majoritet inrättas.

Förenklade översynsförfaranden för interna politikområden och åtgärder

Artikel IV-445 innehåller en allmänt tillämplig nyhet som möjliggör ändringar av bestämmelserna i avdelning III i del III i konstitutionen, utan att detta utökar unionens behörighet, genom ett beslut av Europeiska rådet. Detta innebär att en regeringskonferens inte är nödvändig. Denna bestämmelse banar vägen för en förenklad ändringsprocess när det gäller unionens interna politikåtgärder och åtgärder, även om rådet även i fortsättningen kommer att fatta beslut med enhällighet och det kommer att fordras att dess beslut ratificeras av alla medlemsstater.

[ Till sidans början ]

ANPASSNINGAR PÅ OMRÅDEN MED DELAD BEHÖRIGHET

Inre marknaden

Kapitlet om den inre marknaden omfattar sju avsnitt (upprättande av den inre marknaden, fri rörlighet för personer och tjänster, fri rörlighet för varor, kapital och betalningar, konkurrensregler, bestämmelser om skatter och gemensamma bestämmelser). Nästan alla bestämmelser i detta kapitel finns redan i EG-fördraget, men artiklarna har sammanförts i ett enda kapitel.

Socialförsäkringsförmåner (artikel III-136)

Den rättsliga grund som underlättar den fria rörligheten genom samordning av lagstiftningen rörande socialförsäkringsförmåner har utvidgats till att inte enbart omfatta arbetstagare utan även egna företagare. Det bör dock betonas att denna rättsliga grund inte gör det möjligt att anta bestämmelser som är tillämpliga på andra kategorier av unionsmedborgare (pensionärer, studerande).

Konventet hade föreslagit omröstning med kvalificerad majoritet för antagandet av lagar och ramlagar som grundar sig på denna artikel. Regeringskonferensen mildrade detta genom införandet av en s.k. nödbromsmekanism. Denna mekanism gör det möjligt för varje medlemsstat som anser att ett lagförslag riskerar att bryta mot de centrala punkterna i dess socialförsäkringssystem eller att skapa ekonomisk obalans i detta system, att hänskjuta ärendet till Europeiska rådet och därmed avbryta lagstiftningsförfarandet i högst fyra månader.

Restriktioner i den fria rörligheten för kapital (artiklarna III-157 och III-158)

Genom artikel III-157 förlängs giltighetstiden för de nationella restriktioner som Estland och Ungern tillåts tillämpa enligt 2003 års anslutningsakt.
I artikel III-158 har det införts en ny punkt rörande villkoren för att en medlemsstat ska ha rätt att vidta restriktiva skatteåtgärder med avseende på ett eller flera tredjeländer i de fall det saknas en europeisk lag eller ramlag. För detta ändamål fordras ett tillstånd från kommissionen eller, om denna inte har tagit ställning inom tre månader, ett tillstånd från rådet

Frysning av tillgångar (artikel III-160)

En ny rättslig grund föreskrivs som gör det möjligt att, i syfte att bekämpa terrorism och annan därmed sammanhängande verksamhet, anta lagar som fastställer de nödvändiga administrativa åtgärderna för att begränsa fri rörlighet för kapital och möjliggöra frysning av tillgångar som innehas av personer, grupper eller icke-statliga enheter.

Undantag från konkurrensbestämmelser för företag (artikel III-165) och undantag från bestämmelser rörande statligt stöd (artikel III-168).

Det föreskrivs uttryckligen en möjlighet för kommissionen att anta rättsakter om sådana undantag, efter bemyndigande från ministerrådet. Detta har nödvändiggjorts av den nya klassificeringen av rättsakter, även om det rör sig om ett redan etablerat bruk.

Statliga stöds förenlighet med den inre marknaden (artikel III-168)

Denna artikel innehåller följande två nyheter jämfört med artikel 87 i EG-fördraget:

Harmonisering av indirekta skatter (artikel III-171)

Artikel III-171 motsvarar i stort sett artikel 93 i EG-fördraget, dock med tillägg av en särskild hänvisning till behovet av att undvika snedvridning av konkurrensen.

Tillnärmning av medlemsstaternas nationella lagstiftning rörande den inre marknadens upprättande och funktion (artiklarna III-172 och III-173)

Förhållandet mellan regel och undantag blir det omvända jämfört med i EG-fördraget. Artikel III-172, som avser nationell lagstiftning rörande den inre marknadens upprättande och funktion och i vilken lag och ramlag samt det vanliga lagstiftningsförfarandet fastställs, blir regel och artikel III-173, som avser nationell lagstiftning som indirekt påverkar den inre marknadens upprättande och funktion och i vilken ministerrådets ramlag och enhällighet fastställs, blir undantag.

Europeiska immateriella rättigheter och andra centraliserade förfaranden (artikel III-176)

En ny rättslig grund föreskrivs som gör det möjligt att anta lagar och ramlagar om inrättande av och skydd av europeiska immateriella rättigheter och upprättande av andra system för beviljande av tillstånd, samordning och kontroll på unionsnivå. Språkanvändningen i samband med dessa europeiska rättigheter ska fastställas i en lag som ska antas av rådet med enhällighet.

POLITIK PÅ ANDRA SÄRSKILDA OMRÅDEN

Sysselsättning (artiklarna III-203-III-209)

Bestämmelserna på detta område har inte genomgått några genomgripande förändringar, men man bör uppmärksamma att säkerställandet av samordningen av medlemsstaternas sysselsättningspolitik hädanefter anses som ett område där unionen har särskild behörighet, vilket även gäller samordningen av den ekonomiska politiken (artiklarna I-12 och I-15).

Samarbete mellan medlemsstaterna på det sociala området (artikel III-213)

I denna bestämmelse, där det föreskrivs att kommissionen ska främja samarbetet mellan medlemsstaterna på detta område, har tillägg gjorts om att kommissionens åtgärder kan genomföras genom initiativ enligt den öppna samordningsmetoden (fastställande av riktlinjer och indikatorer, organiserat utbyte av bästa metoder, periodisk övervakning och utvärdering). Det föreskrivs också att Europaparlamentet ska höras. I en förklaring till slutakten understryks det att dessa initiativ kompletterar de nationella myndigheternas befogenheter och inte syftar till att harmonisera de nationella systemen.

Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (artiklarna III-220-III-224)

Observera att ett tillägg har gjorts om territoriell sammanhållning i enlighet med definitionen i bestämmelsen om unionens allmänna mål (artikel I-3).

Artikel III-220, i vilken de viktigaste målen för politiken på detta område fastställs, har kompletterats med ett stycke i vilket de regioner som särskilt berörs av unionens åtgärder, t.ex. öområden, anges. I en förklaring till slutakten till regeringskonferensen anges att begreppet öområden kan avse hela östater, under förutsättning att nödvändiga villkor är uppfyllda.

I artikel III-223 föreskrivs det att de första bestämmelser om strukturfonderna och om Sammanhållningsfonden som antas efter de bestämmelser som gäller vid tidpunkten för undertecknandet av konstitutionen ska fastställas genom en lag som antas av rådet genom enhälligt beslut och efter Europaparlamentets godkännande. Därefter kommer de europeiska lagarna att antas genom medbeslutandeförfarandet med kvalificerad majoritet.

Jordbruk och fiske (artikel III-231)

En fördelning av rättsakterna på detta område har upprättats: Lagar eller ramlagar ska reglera den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna och fastställa de övriga nödvändiga bestämmelserna för att uppfylla målen i den gemensamma politiken för jordbruk och fiske. Fastställande av priser, avgifter, stöd, kvantitativa begränsningar samt fastställande och fördelning av fiskemöjligheter fastställs däremot genom rådets förordningar och beslut, på förslag från kommissionen men utan att Europaparlamentet hörts.

Transport (artiklarna III-236-III-245)

Den övergångsbestämmelse som föreskrevs i EG-fördraget (beslut av ministerrådet med kvalificerad majoritet) för att anta åtgärder på sjöfarts- och luftfartsområdena, vilken för övrigt inte längre tillämpas, har avskaffats.

I artikel III-236 har en punkt lagts till som innebär att unionen ska ta hänsyn till vissa särskilda överväganden när den lagstiftar på transportområdet.
Bestämmelsen om en särskild ordning för att ta hänsyn till Tysklands delning (artikel III-243) har behandlats likadant som motsvarande bestämmelse på området statligt stöd.

Forskning och teknisk utveckling (artiklarna III-248-III-255)

I artikel III-250, i vilken det föreskrivs att kommissionen ska främja samarbetet mellan medlemsstaterna på området forskning och teknisk utveckling, har tillägg gjorts om att kommissionens åtgärder kan genomföras genom initiativ enligt den öppna samordningsmetoden (fastställande av riktlinjer och indikatorer, organiserat utbyte av bästa metoder, periodisk övervakning och utvärdering). Det föreskrivs också att Europaparlamentet ska hållas underrättat.

I artikel III-248 befästs idén med ett europeiskt område för forskningsverksamhet.

Det är således möjligt att genom europeiska lagar anta de åtgärder som är nödvändiga för genomförandet av det europeiska området för forskningsverksamhet (artikel III-251), utan att detta inverkar på särdragen i medlemsstaternas forskningspolitik.

Unionens åtgärder kommer dock även i fortsättningen att huvudsakligen inrikta sig på att ge ekonomiskt stöd till europeisk forskning genom ramprogrammet och särskilda program. Ramprogrammet antas genom det vanliga lagstiftningsförfarandet (medbeslutandeförfarandet) under det att de särskilda programmen antas genom lagar som antas av rådet, varvid Europaparlamentet endast ska höras (artikel III-251).

Rymden (artikel III-254)

En ny rättslig grund föreskrivs som gör det möjligt att anta lagar och ramlagar för att införa åtgärder rörande den europeiska rymdpolitiken, även i form av ett rymdprogram. I artikel III-254 fastställs det dessutom att unionen ska ta nödvändiga kontakter med Europeiska rymdorganisationen (ESA).

Energi (artikel III-256)

En ny rättslig grund föreskrivs som gör det möjligt att anta lagar och ramlagar för att införa åtgärder rörande energipolitiken, utan att det påverkar medlemsstaternas val mellan olika energikällor och den allmänna strukturen hos deras energiförsörjning.

Det föreskrivs att dessa ramlagar inte ska inverka på övriga bestämmelser i konstitutionen (särskilt bestämmelserna rörande den inre marknaden). I artikelns sista punkt anges det att åtgärder som huvudsakligen är av skattemässig natur ska antas genom lagar eller ramlagar som antas av rådet med enhällighet, varvid Europaparlamentet endast ska höras.

ANPASSNINGAR PÅ OMRÅDEN FÖR SAMORDNANDE, KOMPLETTERANDE ELLER STÖDJANDE ÅTGÄRDER

Folkhälsa (artikel III-278)

Denna artikel ingår visserligen i kapitlet om samordnande, kompletterande och stödjande åtgärder men återspeglar ändå den dubbla behörigheten på detta område.

Medlemsstaternas behörighet är dessutom tydligare avgränsad på detta område. I artikel III-278.7 anges det att medlemsstaterna förutom att de ansvarar för sin egen hälso- och sjukvårdspolitik och för att organisera och ge hälso- och sjukvård även ansvarar för förvaltningen av hälso- och sjukvården och för fördelningen av anslagen till denna verksamhet.

Industri (artikel III-279)

I den bestämmelse där det föreskrivs att kommissionen ska främja medlemsstaternas samarbete på industriområdet har det lagts till att kommissionens åtgärder kan genomföras genom initiativ enligt den öppna samordningsmetoden (fastställande av riktlinjer och indikatorer, organiserat utbytet av bästa metoder, periodisk övervakning och utvärdering). Det föreskrivs också att Europaparlamentet ska höras.

Turism (artikel III-281)

I motsats till den ståndpunkt som framförts av konventet har regeringskonferensen tagit med turism bland de områden där unionen har rätt att genomföra samordnande, kompletterande eller stödjande åtgärder och infört en ny rättslig grund för detta ändamål. I artikel III-228 fastställs målen för politiken på detta område och de därmed sammanhängande genomförandeåtgärderna. I EG-fördraget nämns turism endast i artikel 3 (förteckning över de områden som omfattas av gemenskapens verksamhet). EG-fördraget innehåller däremot inte några särskilda bestämmelser på detta område.

Utbildning, yrkesutbildning, ungdoms- och idrottsfrågor (artikel III-282)

En ny typ av behörighet när det gäller idrottsfrågor har införts i denna artikel. Denna nya behörighet återspeglas genom en rättslig grund som gör det möjligt att anta lagar och ramlagar om åtgärder rörande utveckling av idrottens europeiska dimension. Eftersom det gäller ett område för stödjande, samordnande eller kompletterande åtgärder är harmonisering av medlemsstaternas nationella lagstiftning förbjuden.
Det bör även betonas att ett tillägg gjorts om att unionen uttryckligen ska stimulera ungdomars deltagande i Europas demokratiska liv.

Räddningstjänst (artikel III-284)

En ny rättslig grund har införts som gör det möjligt att anta lagar och ramlagar rörande åtgärder för stöd till nationella insatser på området för främjande av operativt samarbete. Eftersom det gäller ett område för stödjande, samordnande eller kompletterande åtgärder är harmonisering av medlemsstaternas nationella lagstiftning förbjuden.

Administrativt samarbete (artikel III-285)

En ny rättslig grund har införts som gör det möjligt att anta lagar rörande förbättring av medlemsstaternas administrativa förmåga att genomföra unionsrätten. Eftersom det gäller ett område för stödjande, samordnande eller kompletterande åtgärder är harmonisering av medlemsstaternas nationella lagstiftning förbjuden. Detta samarbete ska inte påverka medlemsstaternas skyldigheter att genomföra unionens lagstiftning eller kommissionens rättigheter och skyldigheter (t.ex. när det gäller förfaranden rörande underlåtelse att införliva unionsrätten).

[ Till sidans början ]

ÖVERSIKTSTABELL

Artiklar Ämne Anmärkningar
III-122 Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse Betydande ändringar
III-136 Socialförsäkringsförmåner Betydande ändringar
III- 157 och III-158 Restriktioner i den fria rörligheten för kapital -
III-160 Frysning av tillgångar Nya bestämmelser
III-165 och III-168 Undantag från konkurrensbestämmelser för företag och undantag från bestämmelser rörande statligt stöd -
III-168 Statliga stöds förenlighet med den inre marknaden -
III-170 och III-171 Harmonisering av indirekta skatter -
III-172 och III-173 Tillnärmning av medlemsstaternas nationella lagstiftning rörande den inre marknadens upprättande och funktion -
III-176 Europeiska immateriella rättigheter och andra centraliserade förfaranden Nya bestämmelser
III-203- 209 Sysselsättning -
III-213 Den öppna samordningsmetoden på det sociala området (samarbete mellan medlemsstaterna) -
III-220- 224 Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning Betydande ändringar
III-231 Jordbruk och fiske -
III-236- III-245 Transport -
III-248- 255 Forskning och teknisk utveckling Betydande ändringar
III-254 Rymden Nya bestämmelser
III-256 Energi Nya bestämmelser
III-278 Folkhälsa Betydande ändringar
III-279 Industri Betydande ändringar
III-281 Turism Nya bestämmelser
III-282 Utbildning, yrkesutbildning, ungdoms- och idrottsfrågor
Nya bestämmelser
III-284 Räddningstjänst Nya bestämmelser
III-285 Administrativt samarbete Nya bestämmelser

[ Till sidans början ] [ Föregående sida ] [ Nästa sida ] [ Innehållsförteckning ]


Dessa sidor är inte rättsligt bindande för Europeiska kommissionen, är inte fullständiga och utgör inte en officiell tolkning av konstitutionen.


Utskriftsversion | Rättsligt meddelande | Nyheter | Sökning | Kontaktperson | Index | Ordlista | Om denna webbplats | Till början av sidan