Utskriftsversion | Rättsligt meddelande | Nyheter | Sökning | Kontaktperson | Index | Ordlista | Om denna webbplats
En konstitution för Europa Ignorera språkvalet och gå direkt till listan över faktablad (åtkomsttangent=1)
EUROPA > Sammanfattning av lagstiftningen > EU:s institutioner

DEN EUROPEISKA INTEGRATIONEN OCH FÖRDRAGEN >

EU:s institutioner


Den institutionella ramen


Inledning
Rättssystemet: Domstolen och tribunalen
Unionens övriga institutioner
Unionens rådgivande organ
Översiktstabell

INLEDNING

Konstitutionen bygger på Europeiska unionens grundläggande institutionella ram som för närvarande utgörs av fem institutioner (Europaparlamentet, ministerrådet, kommissionen, domstolen och revisionsrätten), Europeiska centralbanken och tre andra viktiga organ (Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och Europeiska investeringsbanken).
I konstitutionens artikel I-19 anges att den institutionella ramen ska omfatta Europaparlamentet , Europeiska rådet , ministerrådet (nedan kallat "rådet"), Europeiska kommissionen och Europeiska unionens domstol .

Europeiska rådet behandlas alltså helt och hållet som en särskild institution, medan revisionsrätten inte är med i den grundläggande institutionella ramen. Revisionsrätten nämns separat i kapitel II i avdelning IV under rubriken "Unionens övriga institutioner och dess rådgivande organ", liksom Europeiska centralbanken (ECB) som formellt får status som institution. I denna nya presentation i de två olika kapitlen finns vid sidan om de fem huvudinstitutionerna (Europaparlamentet, Europeiska rådet, ministerrådet, Europeiska kommissionen och domstolen) två sekundära institutioner (revisionsrätten och Europeiska centralbanken) som bägge är oavhängiga gentemot övriga institutioner när de utövar sina befogenheter.

Sju olika instanser och organ har alltså fått status som institution.
Bland dessa har de fyra viktigaste institutionerna (parlamentet, Europeiska rådet, ministerrådet och kommissionen) genomgått stora förändringar medan endast vissa av de bestämmelser som rör domstolen har ändrats påtagligt.

Vad gäller EU:s övriga institutioner och organ har knappast några förändringar införts. Det enda som ändrats är längden på mandatperioden för ledamöterna i Regionkommittén och Europeiska sociala och ekonomiska kommittén .

Konstitutionen medför heller inte några ändringar när det gäller var institutionerna ska ha sina säten eftersom det protokoll som fogats till EG-fördraget fortsätter att gälla.

I konstitutionen återfinner man dessutom de tidigare bestämmelserna om samråd och interinstitutionellt samarbete som ska ligga till grund för ett lojalt samarbete mellan institutionerna (artiklarna I-19 och III-397).

[ Till sidans början ]

RÄTTSSYSTEMET: DOMSTOLEN OCH TRIBUNALEN

Efter de omfattande förändringarna av rättssystemet i och med Nicefördraget , vilket bland annat innebar en bättre fördelning av befogenheterna mellan de bägge instanserna och möjlighet att inrätta specialdomstolar inom tribunalen, föreslås i konstitutionen ytterligare några ändringar.

Genom konstitutionen ändras benämningen på domstolen. Uttrycket "Europeiska unionens domstol" omfattar hädanefter officiellt hela det tvådelade rättssystemet. Den högsta instansen benämns "domstolen" och Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt får namnet "tribunalen". I artikel I-29 anges att Europeiska unionens domstol ska bestå av "domstolen, tribunalen och specialdomstolar".

I artikel III-359 i konstitutionen föreskrivs att specialdomstolarna är knutna till tribunalen och att de får inrättas genom en europeisk lag som antagits i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet . I denna lag, som ska antas på förslag av domstolen eller kommissionen, ska det fastställas regler om domstolens sammansättning och anges hur omfattande behörighet den har.

I artikel III-357 i konstitutionen fastställs att en kommitté ska inrättas med uppgift att avge yttrande om kandidaternas lämplighet att utöva ämbetena som domare och generaladvokat innan medlemsstaternas regeringar fattar beslut.

Konstitutionen ändrar inte på domstolens uppgifter. Det anges dock att "medlemsstaterna skall fastställa de möjligheter till överklagande som behövs för att säkerställa ett effektivt domstolsskydd inom de områden som omfattas av unionsrätten" (artikel I-29).

Dock underlättas tillträde till domstolen för enskilda personer genom att en möjlighet öppnas för fysiska och juridiska personer att rättsligt invända mot "en regleringsakt som direkt berör dem och som inte medför genomförandeåtgärder" (artikel III-365). Konstitutionen bör underlätta för medborgarna att överklaga sådana unionsbestämmelser som ligger till grund för sanktioner, även om de inte berör dem som individer (vilket idag föreskrivs i fördragen).

[ Till sidans början ]

UNIONENS ÖVRIGA INSTITUTIONER

Genom konstitutionen ges Europeiska centralbanken (ECB) status som institution, utan att dess oavhängighet försvinner. Artikel I-30 innehåller alla allmänna bestämmelser om ECB och Europeiska centralbankssystemet (ECBS) utan att innehållet förändras. I artikel I-30 sammanställs ECB:s uppgifter, vilka därmed blir tydligare och mer synliga. För övrigt fortsätter protokollet om ECBS och ECB att gälla.

Revisionsrättens funktion beskrivs i korthet i artikel I-31 i konstitutionen. Mer konkreta bestämmelser återfinns i artiklarna III-384 och III-385, men innehållet i dem har inte ändrats i förhållande till de nuvarande bestämmelserna.

[ Till sidans början ]

UNIONENS RÅDGIVANDE ORGAN

I konstitutionen har de rådgivande organen inte fått status som institutioner, vilket Regionkommittén krävde. Den enda ändring som gjorts är att mandattiden för ledamöterna i EU:s båda rådgivande organ Regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén har förlängts från fyra till fem år. Genom denna ändring blir mandattiden lika lång som den mandattid som fastställs för Europaparlamentet (artikel III-386 för Regionkommittén och III-390 för Europeiska ekonomiska och sociala kommittén).
Slutligen ska det noteras att organens sammansättning inte längre fastställs i konstitutionen. Den ska fastställas i ett europeiskt beslut som ska antas av rådet med enhällighet (artikel III-386 för Regionkommittén och artikel III-389 för Europeiska ekonomiska och sociala kommittén).

[ Till sidans början ]

ÖVERSIKTSTABELL

Artiklar Ämne Kommentarer
I-19 Den institutionella ramen Betydande ändringar
I-30, III-382 och III-383 Europeiska centralbanken -
I-31, III-384 och III-385 Revisionsrätten
I-29 och III-353 till III-381 Domstolen
I-29 Domstolen (utnämning) Betydande ändringar
III-355 och III-357 Domstolen (val av domare och generaladvokater)
III-359 Domstolen (specialdomstolar)

III-365
Domstolen (talan som väcks av medborgare)
I-32 Unionens rådgivande organ -
III-386 till III-388 Regionkommittén
III-389 till III-392 Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
Protokoll om lokalisering av säten för Europeiska unionens institutioner och vissa av dess organ, myndigheter och enheter Institutionernas säten -
Protokoll om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken -
Protokoll om stadgan för Europeiska unionens domstol
Domstolen -

[ Till sidans början ] [ Föregående sida ] [ Nästa sida ] [ Innehållsförteckning ]


Temasidorna förpliktar inte Europeiska kommissionen rättsligt, har inte anspråk på att vara uttömmande och innehåller inte någon tolkning av konstitutionen.


Utskriftsversion | Rättsligt meddelande | Nyheter | Sökning | Kontaktperson | Index | Ordlista | Om denna webbplats | Till början av sidan