Utskriftsversion | Rättsligt meddelande | Nyheter | Sökning | Kontaktperson | Index | Ordlista | Om denna webbplats
En konstitution för Europa Ignorera språkvalet och gå direkt till listan över faktablad (åtkomsttangent=1)
EUROPA > Sammanfattning av lagstiftningen > EU:s institutioner

DEN EUROPEISKA INTEGRATIONEN OCH FÖRDRAGEN >

EU:s institutioner


Europeiska rådet


Inledning
Debatter i konventet och regeringskonferensen
Allmänna bestämmelser
Europeiska rådets sammansättning
Europeiska rådets ordförande
Övriga bestämmelser
Översiktstabell

INLEDNING

Genom konstitutionen ändras Europeiska unionens grundläggande institutionella ram . I artikel I-19 i konstitutionsfördraget förtecknas de olika institutionerna. Europeiska rådet, som består av medlemsstaternas stats- och regeringschefer, anges här tillsammans med Europaparlamentet, ministerrådet, kommissionen och domstolen.

Europeiska rådet, som från och med början av 1960-talet höll oregelbundna möten och som inrättades på ett mer kontinuerligt sätt 1974, har spelat en viktig roll för den europeiska integrationen. Europeiska rådets beskaffenhet och funktioner har fastställts successivt vartefter de tillämpats. I Enhetsakten omnämns Europeiska rådet för första gången, men utan att få status som institution. I fördraget om upprättandet av Europeiska unionen (EU-fördraget) fastställs att Europeiska rådets uppdrag är att ge unionen de impulser som behövs för dess utveckling och att bestämma dess allmänna politiska riktlinjer. Genom EU-fördraget gavs dessutom Europeiska rådet specifika uppgifter i den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) samt inom den ekonomiska och monetära unionen (EMU).

Det kan vara på sin plats att förklara skillnaderna mellan de olika institutionerna eftersom det råder viss förvirring på denna punkt. I ministerrådet sammanträder i regel medlemsstaternas företrädare på ministernivå, men sammanträdena kan även bestå av stats- eller regeringscheferna om de frågor som behandlas är särskilt viktiga.

Genom konstitutionsfördraget upphör denna sammanblandning och det införs en klar åtskillnad mellan Europeiska rådet och ministerrådet, genom att var och en av de bägge institutionerna får sina specifika uppgifter och sammansättning:

Denna skillnad belyses ytterligare genom att Europeiska rådet får en fast ordförande som utses för två och ett halvt år i taget. Detta är en institutionell nyhet som är tänkt att göra Europeiska rådets ordförandeskap synligare och stabilare.

[ Till sidans början ]

DEBATTER I KONVENTET OCH REGERINGSKONFERENSEN

Konventet diskuterade under lång tid inrättandet av en ständig ordförande för Europeiska rådet för att ersätta det nuvarande systemet med roterande ordförandeskap (ett nytt ordförandeskap varje halvår).

Den kompromiss som uppnåddes inom konventet, och som bekräftades under regeringskonferensen, bygger på att man utser en ordförande med tydliga befogenheter, vilken kan se till att arbetet blir konsekvent och göra Europeiska rådet synligare utan att äventyra unionens institutionella balans.

Europeiska rådets roll anges i tre artiklar i konstitutionen. I artikel I-21 fastställs de allmänna bestämmelserna, i artikel I-22 anges vilken roll Europeiska rådets ordförande ska ha och i artikel III-341 finns vissa mer specifika bestämmelser om hur institutionerna fungerar.

[ Till sidans början ]

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Genom konstitutionsfördraget inrättas Europeiska rådet som en institution inom unionen och ges en tydligt definierad och begränsad roll, genom att dess funktioner skiljs från ministerrådets. I artikel I-21 klargörs vilken roll Europeiska rådet ska ha för unionens utveckling, nämligen att det ska "ge unionen de impulser som behövs för dess utveckling och bestämma dess allmänna politiska riktlinjer och prioriteringar". När det gäller EU:s yttre åtgärder föreskrivs i konstitutionen att Europeiska rådet ska fastställa unionens strategiska intressen och mål (artikel III-293). För det konkreta genomförandet av politiken ansvarar däremot de övriga institutionerna (kommissionen, Europaparlamentet och rådet). Europeiska rådet spelar dock en mer konkret roll inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

I konstitutionen föreskrivs dessutom att vissa beslut av mer konstitutionell karaktär ska fattas av Europeiska rådet. Det gäller t.ex. Europaparlamentets sammansättning (artikel I-20), villkoren för rotationen för ordförandeskapet i rådet (artikel I-24), system med lika rotation för kommissionens sammansättning (artikel I-26), tillfälligt upphävande av vissa rättigheter för en medlemsstat som allvarligt och bestående åsidosätter unionens värden (artikel I-59) och övergång från beslut med enhällighet till kvalificerad majoritet (artikel IV-445).

Europeiska rådet har också en central roll vid olika utnämningar. Det är exempelvis Europeiska rådet som föreslår Europaparlamentet en kandidat till befattningen som kommissionens ordförande (artikel I-27) och som med godkännande av kommissionens ordförande utnämner unionens utrikesminister (artikel I-28).

I konstitutionen preciseras att Europeiska rådet inte ska ha någon lagstiftande funktion. Alla europeiska lagar och ramlagar ska antas av ministerrådet, i de flesta fall tillsammans med Europaparlamentet. I vissa klart angivna fall kan Europeiska rådet emellertid sammankallas för att diskutera någon rättsakt ("nödbromsförfarandet").

I konstitutionen anges att Europeiska rådet ska besluta med konsensus om inte annat föreskrivs i konstitutionen.

[ Till sidans början ]

EUROPEISKA RÅDETS SAMMANSÄTTNING

Europeiska rådet ska bestå av medlemsstaternas stats- eller regeringschefer, ordföranden i Europeiska rådet och kommissionens ordförande. Unionens utrikesminister ska delta i arbetet. Om dagordningen kräver det kan Europeiska rådets medlemmar besluta att de ska biträdas av en minister med befogenhet i ärendet och, när det gäller kommissionens ordförande, av en kommissionsledamot. Europaparlamentets talman kan bjudas in att höras av Europeiska rådet (artikel III-341).

Europeiska rådet ska sammanträda var tredje månad och sammankallas då av ordföranden (artikel I-21). Om situationen kräver det ska ordföranden sammankalla ett extra möte. Antalet sammanträden har alltså ökat (i Fördraget om Europeiska unionen anges att rådet ska sammanträda minst två gånger per år), och har anpassats till nuvarande praxis.

[ Till sidans början ]

EUROPEISKA RÅDETS ORDFÖRANDE

I enlighet med konventets förslag fastställs i konstitutionsfördraget att Europeiska rådet ska få en fast ordförande som ska inneha de funktioner som för närvarande sköts av de roterande ordförandeskapen. I artikel I-22 fastställs vilka uppgifter denna nya aktör på den europeiska politiska arenan ska ha, liksom hur han eller hon ska utses.
Ordföranden ska utses av Europeiska rådet med kvalificerad majoritet för en period av två och ett halvt år. Mandatet kan förnyas en gång. Europeiska rådet kan också avbryta mandatet enligt samma förfarande i händelse av förhinder eller allvarlig förseelse.

Ordföranden ska leda och förbereda arbetet i Europeiska rådet och säkra kontinuiteten i arbetet tillsammans med kommissionens ordförande med utgångspunkt i det förberedande arbete som utförts av rådet (allmänna frågor). Till uppgifterna hör dessutom att verka för att underlätta sammanhållning och konsensus inom Europeiska rådet och att lägga fram en rapport till Europaparlamentet efter varje möte.

Ordföranden ska på sin nivå representera unionen utåt i de frågor som omfattas av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, utan att de befogenheter unionens utrikesminister har åsidosätts.

I konstitutionen anges avslutningsvis att Europeiska rådets ordförande inte samtidigt får inneha ett nationellt mandat. En av medlemsstaternas regeringschefer får alltså inte samtidigt vara ordförande i Europeiska rådet, vilket är fallet idag. Denna åtgärd motiveras av den stora arbetsbörda som det innebär att vara ordförande i Europeiska rådet, i synnerhet i ett utvidgat EU med 25 medlemmar. Det utesluter emellertid inte att Europeiska rådets ordförande kan inneha ett annat mandat inom en annan EU-institution. Detta skapar möjligheten att uppgifterna för Europeiska rådets ordförande och kommissionens ordförande i framtiden kan slås samman, om medlemsstaterna så önskar.

[ Till sidans början ]

ÖVRIGA BESTÄMMELSER

Artikel III-341 innehåller andra bestämmelser som är nödvändiga för att Europeiska rådet ska fungera väl. Om det i konstitutionsfördraget föreskrivs omröstning kan varje medlem i Europeiska rådet företräda högst en annan medlem. Att någon avstår från att rösta hindrar inte att Europeiska rådet fattar beslut som kräver enhällighet.

Europeiska rådet ska med enkel majoritet fastställa sina egna procedurregler. Europeiska rådet ska biträdas av ministerrådets generalsekretariat och det har alltså ingen egen administration.

[ Till sidans början ]

ÖVERSIKTSTABELL

Artiklar Ämne Kommentarer
I-19 Unionens institutioner Betydande ändringar
I-21 Europeiska rådet Nya bestämmelser
I-22 Europeiska rådets ordförande Nya bestämmelser
I-27 Kommissionens ordförande -
I-28 Utrikesministern Nya bestämmelser
III-341 Institutionella bestämmelser - Europeiska rådet Nya bestämmelser

[ Till sidans början ] [ Föregående sida ] [ Nästa sida ] [ Innehållsförteckning ]


Temasidorna förpliktar inte Europeiska kommissionen rättsligt, har inte anspråk på att vara uttömmande och innehåller inte någon tolkning av konstitutionen.


Utskriftsversion | Rättsligt meddelande | Nyheter | Sökning | Kontaktperson | Index | Ordlista | Om denna webbplats | Till början av sidan