Utskriftsversion | Rättsligt meddelande | Nyheter | Sökning | Kontaktperson | Index | Ordlista | Om denna webbplats
En konstitution för Europa Ignorera språkvalet och gå direkt till listan över faktablad (åtkomsttangent=1)
EUROPA > Sammanfattning av lagstiftningen > EU:s beslutsförfaranden

DEN EUROPEISKA INTEGRATIONEN OCH FÖRDRAGEN >

EU:s beslutsförfaranden


Det nya systemet för omröstning med kvalificerad majoritet


Inledning
Ett nytt system för kvalificerad majoritet
Särskilda bestämmelser
Sammanfattning

INLEDNING

Som ett resultat av sitt arbete föreslog konventet ett helt nytt system för omröstning med kvalificerad majoritet, nämligen med "dubbel majoritet", vilket innebär majoriteten av medlemsstaterna och av unionens befolkning. Denna fråga har varit i centrum för debatten under regeringskonferensen . Regeringskonferensen antog den av konventet föreslagna principen men föreslog också några förändringar i syfte att förenkla övergången mellan de båda systemen.

Det nya system som införs genom det konstitutionella fördraget kan betraktas som en verklig revolution i rådets beslutsfattande. För det första förenklas systemet avsevärt. Viktningen av röster som varit föremål för långa och svåra förhandlingar mellan medlemsstaterna kommer att avskaffas. I stället för de tre kriterier som hittills har tillämpats för uppnående av kvalificerad majoritet (tröskeln för de vägda rösterna, majoriteten av medlemsstaterna och 62 % av unionens befolkning) kommer endast två kriterier hädanefter att tillämpas, nämligen majoriteten av medlemsstaterna och majoriteten av unionens befolkning.

Genom det konstitutionella fördraget överges alltså systemet med viktning av röster i rådet och det ersätts med ett enkelt, effektivt och flexibelt system.

Beslutsfattandet i rådet förenklas eftersom ett större antal kombinationer av medlemsstater kan uppnå kvalificerad majoritet jämfört med systemet enligt Nicefördraget . Detta är väsentligt för att den utvidgade unionen ska kunna fungera väl och bibehålla sin handlingskraft.

För det andra är systemet flexibelt: vid senare utvidgningar kommer problemet med långvariga förhandlingar om rösternas fördelning på medlemstater och fastställande av tröskeln för kvalificerad majoritet att undvikas.

För det tredje återspeglas i det nya systemet unionens dubbla roll som staternas och folkens union. Eftersom varje stat har en röst respekteras medlemsstaternas jämlikhet, men samtidigt beaktas deras olika demografiska tyngd.

[ Till sidans början ]

ETT NYTT SYSTEM MED KVALIFICERAD MAJORITET

I artikel I.25 i det konstitutionella fördraget definieras det nya systemet med kvalificerad majoritet. Det gamla systemet i vilket varje medlemsstat tilldelades ett visst antal röster har ersatts med ett system med dubbel majoritet.

Hädanefter uppnås kvalificerad majoritet när ett beslut stöds av 55 % av medlemsstaterna innefattande åtminstone 15 stater, som samtidigt representerar åtminstone 65 % av unionens befolkning.

Bestämmelsen att en kvalificerad majoritet ska utgöras av 55 % av medlemsstaterna innefattande åtminstone 15 av dessa kräver en precisering. I en union med 25 medlemsstater utgör 15 medlemsstater 60 % av det totala antalet. I en union som har utvidgats till att omfatta över 25 stater förlorar denna bestämmelse sin betydelse. När unionen har 26 medlemsstater motsvaras 55 % åtminstone 15 medlemsstater. Således får denna bestämmelse betraktas som en övergångsbestämmelse.

I artikel I-25 fastställs att dessa bestämmelser också tillämpas när Europeiska rådet fattar beslut med kvalificerad majoritet. I detta fall deltar varken Europeiska rådets ordförande eller kommissionens ordförande i omröstningen.

I det konstitutionella fördraget fastställs att det nya systemet ska börja tillämpas den 1 november 2009 vilket är tillträdesdagen för den nya kommissionen efter valet till Europaparlamentet 2009. Mellan 2004 och 2009 kommer systemet enligt Nicefördraget att tillämpas . I konstitutionsfördraget fastställs dessa bestämmelser i "protokollet om övergångsbestämmelser rörande unionens institutioner och organ" vilket är bifogat konstitutionen.

[ Till sidans början ]

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER

Utöver den allmänna regeln om dubbel majoritet finns det för följande fall särskilda bestämmelser om undantag som kräver en förklaring:


Rättsakter som antas utan förslag från kommissionen

För det första, de fall då Europeiska rådet eller ministerrådet inte beslutar på ett förslag från kommissionen eller utrikesministern, krävs för uppnående av kvalificerad majoritet 72 % av medlemsstaterna och 65 % av unionens befolkning. Antalet erforderliga medlemsstater är alltså högre än i andra fall.

Denna bestämmelse finns med redan i de gällande fördragen i följande fall: När rådet agerar utan att ett föregående förslag från kommissionen erfordras (särskilt när det gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) och polisiärt och rättsligt samarbete i straffrättsliga frågor), för kvalificerad majoritet åtminstone två tredjedelar av medlemsstaterna (artikel 205 i EG-fördraget och artiklarna 23 och 34 i unionsfördraget). I det konstitutionella fördraget kan man skönja samma tankegång som ligger bakom dessa bestämmelser och genom detta höjs obetydligt den gällande tröskeln om två tredjedelar till 72 % av medlemsstaterna.

Blockerande minoritet

För det andra föreskriver det konstitutionella fördraget att en blockerande minoritet ska bestå av åtminstone fyra medlemsstater. För att betydelsen av denna bestämmelse ska kunna inses måste man beakta medlemsstaternas olika demografiska tyngd. Utan denna bestämmelse vore det möjligt för endast tre av de fyra mest folkrika medlemsstaterna (Tyskland, Frankrike, Italien och Storbritannien) att bilda en blockerande minoritet eftersom deras demografiska tyngd representerar mer än 35 % av unionens befolkning.

Denna bestämmelse underlättar beslutsfattandet eftersom den försvårar bildandet av en blockerande minoritet. Den kan betraktas som en skyddsbestämmelse mot en eventuell styrande allians av "stora" medlemsstater. I praktiken kommer bestämmelsen förmodligen att ha begränsad betydelse eftersom så tydliga åsiktsskillnader mellan de "stora" och "små" medlemsstaterna knappast förekommer.

En särskild övergångsbestämmelse vid knapp majoritet

Slutligen ska en särskild bestämmelse tillämpas i de fall då en kvalificerad majoritet är mycket knapp, dvs. när det beslut som ska fattas är omstritt. I det konstitutionella fördraget har man här påverkats av Ionnina-kompromissen", ett förfarande som togs i bruk 1994 och som gäller ända fram till dess att den nya röstviktningen som beslutades genom Nicefördraget träder i kraft. Uttalandet från regeringskonferensen rörande artikel I-25, som är bifogat konstitutionsfördraget, innehåller ett utkast till beslut om genomförande av artikel I-25.

Detta beslut syftar till att förenkla övergången från systemet enligt Nicefördraget med medlemsstaternas vägda röster och det nya systemet med dubbel majoritet. Det bör antas av rådet på dagen för ikraftträdandet av konstitutionen.

Enligt beslutet ska rådet fortsätta att överväga antagandet av en akt om vissa ledamöter av rådet begär det. För att en sådan framställning ska kunna göras krävs det att de som begär det representerar antingen,

Denna bestämmelse tillämpas således endast i de fall då den uppnådda kvalificerade majoriteten är relativt knapp.

I dessa fall gör rådet allt som ligger i dess makt för att inom rimlig tid finna en lösning på vissa medlemsstaters problem. Rådets ordförande, kommissionen och andra medlemmar av rådet ger allt sitt stöd för att en bred överenskommelse ska kunna uppnås.

Denna begäran får emellertid aldrig leda till överskridande av de frister som föreskrivs i konstitutionsfördraget (exempelvis om det i konstitutionen föreskrivs att rådet bör fatta beslut inom en viss tid), genom unionens bestämmelser eller genom rådets arbetsordning. Någon vetorätt föreligger alltså inte.

I praktiken kommer detta beslut förmodligen att ha begränsad betydelse med tanke på att rådet i sitt dagliga arbete alltid försöker åstadkomma ett så brett samförstånd som möjligt och ofta lyckas nå enighet utan att en formell omröstning behöver tillgripas. Vad Ionnina-kompromissen beträffar har den ytterst sällan tillämpats. Bestämmelsen utgör alltså ett politiskt åtagande från medlemsstaterna att inte försätta medlemsstater i minoritet om det finns möjlighet till en bredare överenskommelse.

Beslutet kommer att träda i kraft den 1 november 2009 vilket även är dagen för övergången till det nya systemet med dubbel majoritet. Det kommer att förbli i kraft åtminstone t.o.m. 2014. Därefter kan rådet upphäva det genom ett europeiskt beslut, således genom röstning med kvalificerad majoritet.

[ Till sidans början ]

ÖVERSIKTSTABELL

Artiklar Ämne Anmärkningar
I-25 Kvalificerad majoritet Nya bestämmelser
Protokoll om övergångsbestämmelser för unionens institutioner och organ Röstvägning i Europeiska rådet och ministerrådet till 2009. Övergångsbestämmelser

[ Till sidans början ] [ Föregående sida ] [ Nästa sida ] [ Innehållsteckning ]


Denna handling binder inte kommissionen rättsligt, den är inte uttömmande och har inget tolkningsvärde avseende konstitutionen.


Utskriftsversion | Rättsligt meddelande | Nyheter | Sökning | Kontaktperson | Index | Ordlista | Om denna webbplats | Till början av sidan