Utskriftsversion | Rättsligt meddelande | Nyheter | Sökning | Kontaktperson | Index | Ordlista | Om denna webbplats
En konstitution för Europa Ignorera språkvalet och gå direkt till listan över faktablad (åtkomsttangent=1)
EUROPA > Sammanfattning av lagstiftningen > EU:s politik

DEN EUROPEISKA INTEGRATIONEN OCH FÖRDRAGEN >

EU:s politik


Försvarspolitiken


Inledning
Allmänna tillämpningsbestämmelser
Samarbete mellan vissa medlemsstater
Finansiering av försvarspolitiken
Översiktstabell

INLEDNING

Den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP) är liksom tidigare en integrerad del av Europeiska unionens (EU) gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP). Denna politik omfattar den gradvisa utformningen av en gemensam försvarspolitik för EU. Syftet är att den ska leda till ett gemensamt försvar, när Europeiska rådet med enhällighet har beslutat det (artikel I-41).

De olika medlemsstaternas militära resurser och deras visioner i fråga om säkerhet och försvar skiljer sig i hög grad åt. Därför innehåller konstitutionen bestämmelser som bygger på flexibla arrangemang som alla medlemsstater kan godta, eftersom de respekterar deras olika inriktningar och politiska åtaganden.

Dessutom omfattas beslutsprocessen för försvarspolitiken helt och hållet av regeln om enhällighet.

Bestämmelserna i Fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) när det gäller försvaret har ändå förstärkts avsevärt, dels genom bestämmelser om en allmän tillämpning för alla medlemsstater, dels genom bestämmelser som tillåter en grupp medlemsstater att avancera snabbare än de andra i vissa frågor som rör säkerhet och försvar.

[ Till sidans början ]

ALLMÄNNA TILLÄMPNINGSBESTÄMMELSER

De nya allmänna bestämmelserna om en allmän tillämpning omfattar både en uppdatering av Petersberguppdragen och införandet av en solidaritetsklausul.

I det konstitutionella fördraget uppdateras de s.k. Petersberguppdrag som avses i artikel 17.2 i EU-fördraget. Andra uppdrag läggs till, som gemensamma insatser för avrustning, militära rådgivnings- och biståndsinsatser, konfliktförebyggande och fredsbevarande insatser. I konstitutionen anges också att alla dessa uppdrag kan bidra till kampen mot terrorism (artikel III-309).

Dessutom införs det i artikel I-43 i konstitutionen en solidaritetsklausul som innebär att om en medlemsstat utsätts för en terroristattack eller drabbas av en naturkatastrof eller en katastrof som orsakas av människor ska de andra medlemsstaterna bistå den. I det fallet ska unionen mobilisera alla instrument som står till dess förfogande, även de militära resurser som medlemsstaterna tillhandahåller, för att hjälpa den berörda medlemsstaten. Detta är ett komplement till den nya bestämmelsen om skydd och beredskap (artikel III-284).

[ Till sidans början ]

SAMARBETE MELLAN VISSA MEDLEMSSTATER

Enligt artikel III-310 i konstitutionen får rådet anförtro genomförandet av ett militärt uppdrag åt en grupp medlemsstater som så önskar och som förfogar över den förmåga som är nödvändig för ett sådant uppdrag. Dessa medlemsstater ska i samverkan med unionens utrikesminister sinsemellan komma överens om hur uppdraget ska genomföras.

För att förbättra och rationalisera medlemsstaternas militära förmåga föreskrivs det i konstitutionen att en byrå för utveckling av försvarskapacitet och för forskning, anskaffning och försvarsmateriel ska inrättas. Byrån går under namnet Europeiska försvarsbyrån (och inte Europeiska byrån för krigsmateriel, som konventet föreslog i sitt utkast). Den står under ministerrådets ledning och ska vara öppen för alla medlemsstater som önskar delta i den (artikel III-311). Ministerrådet ska med kvalificerad majoritet anta ett europeiskt beslut om stadgan för byrån, dess säte samt regler för dess verksamhet.

I artikel III-312 i konstitutionen införs möjligheten att inrätta ett permanent fördjupat samarbete på säkerhets- och försvarsområdet, en möjlighet som inte fanns i EU-fördraget. Genom den här artikeln införs möjligheten att inrätta ett permanent strukturerat samarbete mellan de medlemsstater som uppfyller de kriterier och gör de åtaganden om militära resurser som anges i ett protokoll till konstitutionen. Det här är utan tvekan en stor förändring jämfört med de nuvarande bestämmelserna om GUSP i EU-fördraget. Inom ramen för EU-fördraget fastställs motsvarande förteckning över kriterier endast mellan de deltagande staterna. Men det strukturerade samarbetet medför också andra förändringar. De medlemsstater som önskar delta i samarbetet ska underrätta rådet och unionens utrikesminister om sin avsikt. Inom tre månader ska rådet anta ett europeiskt beslut om upprättande av samarbetet och med kvalificerad majoritet fastställa förteckningen över deltagande medlemsstater. Det är möjligt att ansluta sig till samarbetet i ett senare skede och även att lämna det. Dessutom kan en medlemsstats deltagande tillfälligt upphävas om staten inte längre uppfyller kriterierna. Förutom de europeiska besluten om gruppens sammansättning, nya deltagare och upphörande eller tillfälligt upphävande av en stats deltagande ska rådets europeiska beslut och rekommendationer inom ramen för det permanenta strukturerade samarbetet antas med enhällighet bland de deltagande staterna.

Ett protokoll om det permanenta strukturerade samarbetet fogades till konstitutionen vid regeringskonferensen.

Slutligen införs genom artikel I-41.7 i konstitutionen en möjlighet till ett närmare samarbete i fråga om ömsesidigt försvar. Om en deltagande stat skulle utsättas för ett väpnat angrepp på sitt territorium ska den inom ramen för det här samarbetet få stöd och bistånd med alla till buds stående medel av de övriga deltagande staterna. Samarbetet ska genomföras i nära samarbete med Nato (Nordatlantiska fördragsorganisationen).

[ Till sidans början ]

FINANSIERING AV FÖRSVARSPOLITIKEN

Förbudet mot att belasta EU:s budget med utgifter i samband med operationer som har militära eller försvarsmässiga konsekvenser finns kvar i konstitutionen. Det är medlemsstaterna som ska stå för dessa utgifter i enlighet med den på bruttonationalinkomsten grundade fördelningsnyckeln. Enligt konstitutionen får emellertid ett europeiskt beslut fattas för att garantera snabb tillgång till anslag i budgeten som är avsedda för brådskande finansiering av initiativ för förberedande verksamhet inför Petersberguppdragen.

Dessutom inrättas en startfond med bidrag från medlemsstaterna för att finansiera förberedande verksamhet för de Petersberguppdrag som inte ska belasta EU:s allmänna budget. Ministerrådet ska med kvalificerad majoritet anta närmare bestämmelser för fondens förvaltning (artikel III-513).

[ Till sidans början ]

ÖVERSIKTSTABELL

Artiklar Ämne Kommentarer
I-16 Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken -
I-28 Utrikesministerns utnämning, roll och ansvar Nya bestämmelser
I-40 Särskilda bestämmelser för genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken -
I-41 Särskilda bestämmelser för genomförandet av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken Viktiga ändringar
I-43 Solidaritetsklausul Nya bestämmelser
I-44 Fördjupat samarbete (allmänna bestämmelser) -
III-309 Petersberguppdragen -
III-310 Genomförande av ett uppdrag av en grupp medlemsstater Nya bestämmelser
III-311 En byrå för för utveckling av försvarskapacitet och för forskning, anskaffning och försvarsmateriel (Europeiska försvarsbyrån) Nya bestämmelser
III-312 Strukturerat samarbete Nya bestämmelser
III-313 Finansiella bestämmelser -
Protkoll om det permanenta strukturerade samarbetet Permanent strukturerat samarbete Nya bestämmelser

[ Till sidans början ] [ Föregående sida ] [ Nästa sida ] [ Innehållsförteckning ]


Dessa sidor binder inte kommissionen juridiskt, gör inte anspråk på att vara uttömmande och innehåller inte någon tolkning av konstitutionen.


Utskriftsversion | Rättsligt meddelande | Nyheter | Sökning | Kontaktperson | Index | Ordlista | Om denna webbplats | Till början av sidan