Utskriftsversion | Rättsligt meddelande | Nyheter | Sökning | Kontaktperson | Index | Ordlista | Om denna webbplats
Regerings-konferensens arbete 2003/2004 Ignorera språkvalet och gå direkt till listan över faktablad (åtkomsttangent=1)
EUROPA > Sammanfattning av lagstiftningen > Regeringskonferensen 2003/2004

DEN EUROPEISKA INTEGRATIONEN OCH FÖRDRAGEN >

Arkiv   Arkiv   Arkiv   Arkiv

Regeringskonferensen 2003/2004


Förhandlingarna under det irländska ordförandeskapet


Ett nytt tillvägagångssätt: informella kontakter

Europeiska rådets möte i mars 2004: ett politiskt engagemang

Återupptagning av förhandlingarna

Möte för "kontaktpunkterna"
Det sjunde ministermötet
Det åttonde ministermötet
Det nionde ministermötet
Europeiska rådets möte i juni 2004: den slutliga överenskommelsen om konstitutionen

Resultaten av regeringskonferensen 2003/2004

Slutredigering av texterna
Underteckandet av konstitutionen

Eftersom det var omöjligt för alla att enas om konstitutionen vid Europeiska rådets möte i december 2003, bad man det irländska ordförandeskapet att höra alla parter och bedöma möjligheterna till framsteg i regeringskonferensen. Med iakttagande av största förtegenhet rådfrågade det irländska ordförandeskapet alla delegationer för att hitta en lösning på dödläget.Ordförandeskapets förslag att återuppta förhandlingarna mottogs positivt av Europeiska rådet i mars och de formella förhandlingarna återupptogs i maj 2004.

Genom att behandla en fråga i taget kom ordförandeskapet fram till kompromisser i de flesta öppna frågor och lade fram ett begränsat antal frågor vid det avgörande mötet för Europeiska rådet i juni. Stats- och regeringscheferna fick sålunda bara avgöra de viktigaste frågorna, bland annat de institutionella frågorna och särskilt röstningssystemet i rådet. På kvällen den 18 juni 2004 försåg stats- och regeringscheferna Europeiska unionen med dess första konstitution.

[ Till sidans början ]

ETT NYTT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT: INFORMELLA KONTAKTER

Den första etappen gick ut på att fastställa vad regeringskonferensen redan hade uppnått, det vill säga de punkter där det avgående italienska ordförandeskapet ansåg att det redan mer eller mindre fanns ett samförstånd. Det irländska ordförandeskapet rådgjorde följaktligen med det italienska ordförandeskapet för att underlätta övergången och för att få en lägesbeskrivning efter Europeiska rådets möte i december. Efter detta samråd meddelade ordförandeskapet att de kommande förhandlingarna skulle bygga på konventets text och på dokumentet från mötet i Neapel .

För det andra kontaktade ordförandeskapet redan den första dagen alla delegationer. För att situationen skulle lossna valde ordförandeskapet ett informellt tillvägagångssätt genom att ta allt fler bilaterala kontakter med högt uppsatta tjänstemän i delegationerna. På politisk nivå kontaktade Europeiska rådets ordförande, Irlands premiärminister Bertie Ahern, sina kolleger i januari och februari. Parallellt höll rådets ordförande, Irlands utrikesminister Brian Cowen, samtal med sina kolleger.

Det var särskilt viktigt för ordförandeskapet att höra de olika ländernas ståndpunkter och försöka förstå dem. Dessa kontakter hölls på ett ytterst diskret sätt, vilket gjorde det möjligt för delegationerna att frångå det taktiska spel som följer med alla förhandlingar. Denna sistnämnda punkt var ytterst viktig för ordförandeskapet för att fastställa läget i förhandlingarna och bedöma det.

Ordförandeskapet hade inte fastställt någon dagordning för denna första etapp. Huvudmålet var att analysera läget noggrant. Efter misslyckandet i december var stämningen bland delegationerna ganska dyster och flera av dem förväntade sig ett långt avbrott i förhandlingarna. För ordförandeskapet blev det viktigt att med detsamma ge ny fart åt regeringskonferensen och avgöra om medlemsstaterna var redo att fortsätta.

Vid plenarmötet i januari 2003 uppmanande Europaparlamentet stats- och regeringscheferna att fortsätta ansträngningarna och överkomma meningsskiljaktigheterna, så att ett balanserat och positivt resultat skulle uppnås. Dessutom bekräftade Europaparlamentet att det stödde konventets förslag.

Inom ramen för rådet för allmänna frågor den 26 januari 2004 passade ordförandeskapet på att inleda en första öppen diskussion mellan utrikesministrarna under lunchen. Diskussionen var inte något formellt möte för regeringskonferensen utan snarare ett öppet forum. Vid lunchens slut noterade den irländske utrikesministern att alla parter var villiga att återuppta arbetet och angelägna om att hitta en lösning. Ordförandeskapet fortsatte därför sina samråd under de två månaderna som föregick Europeiska rådets möte, och försökte bland annat uppnå en informell överenskommelse om röstningssystemet i rådet.

[ Till sidans början ]

Europeiska rådets möte i mars 2004: ett politiskt engagemang

Efter de många kontakter som togs mellan det irländska ordförandeskapet och delegationen kunde Irlands premiärminister den 22 mars översända en rapport till sina kolleger. I den texten sammanfattade ordförandeskapet de informella samtal som det dittills genomfört och framförde vissa tankar kring de mest komplicerade frågorna. I rapporten som främst var beskrivande fanns inga formella förslag kring de oavgjorda frågorna. Man föreslog snarare hur man skulle kunna komma fram till lösningar. Ordförandeskapet konstaterade att alla delegationer ville avsluta förhandlingarna så snart som möjligt. Ordförandeskapet ansåg att de flesta oavgjorda frågorna kunde lösas utan större svårigheter, eftersom det fanns ett brett samförstånd inom ramen för en övergripande överenskommelse kring en stor del av de förslag som det italienska ordförandeskapet hade lagt fram vid Europeiska rådets möte i december 2003 (dokument CIG 60/03). Dessutom ifrågasattes inte längre den stora merparten av konventets förslag.

De känsligaste frågorna var alltjämt kommissionens storlek och sammansättning, och i synnerhet fastställandet av röstning med kvalificerad majoritet och dess tillämpningsområde . Även frågan om minsta antalet mandat vid Europaparlamentet kvarstod. Enligt ordförandeskapet kunde man finna en allmän lösning på dessa frågor och andra omtvistade punkter om det fanns politisk vilja och tillräcklig flexibilitet. Man nämnde inget datum för ett eventuellt slutförande av förhandlingarna.

Vid middagen den 25 mars lämnade Europeiska rådets ordförande en muntlig rapport till sina kolleger, och på den följde en öppen diskussion mellan stats- och regeringscheferna. Målet var att undersöka om det fanns en gemensam politisk vilja att snabbt gå framåt mot en överenskommelse. Enligt observatörer och med tanke på den nye spanska premiärministerns ställningstagande samt till följd av attentaten i Madrid verkade andan i regeringskonferensen ha ändrats och viljan att hitta en kompromiss ökat. Inför dessa utmaningar var stats- och regeringscheferna beslutna att återuppta förhandlingarna och enas om de punkter som ännu kvarstod, för att förse Europa med den handlingsförmåga som behövdes. Det irländska ordförandeskapet fick följaktligen uppdraget att återuppta regeringskonferensens arbete. Rådet förband sig att avsluta det konstitutionella förfarandet senast till Europeiska rådets möte den 17 -18 juni.


[ Till sidans början ]

ÅTERUPPTAGNING AV FÖRHANDLINGARNA

Möte för "kontaktpunkterna"

Till följd av det politiska engagemanget i mars fortsatte ordförandeskapet diskussionerna via sina bilaterala kontakter och fastställde en vägledande tidsplan för möten. Innan formella förhandlingar inleddes samlade ordförandeskapet sina "kontaktpunkter", det vill säga högt uppsatta tjänstemän i medlemsstaternas delegationer.

Detta möte ägde rum den 4 maj 2004 i Dublin och avsikten var att man skulle diskutera ett stort antal mindre kontroversiella frågor. Ordförandeskapet ansåg att språkliga och tekniska förtydliganden av texten (alltså inte av politisk natur) skulle kunna bidra till att tillfälligt avsluta förhandlingarna i dessa frågor, naturligtvis under förutsättning att man uppnådde en övergripande överenskommelse.Via ett sådant tillvägagångssätt hoppades ordförandeskapet att på ett effektivt sätt kunna förbereda terrängen för ett första formellt möte.

Ordförandeskapet hade förberett ett arbetsdokument som skulle ligga till grund för diskussionen. Det var inte något formellt allmänt förslag från ordförandeskapet, utan i det återfanns många av det italienska ordförandeskapets förslag som hade lagts fram efter konklaven i Neapel. I dokumentet fanns ett stort antal preciseringar som skulle underlätta en överenskommelse.

Efter mötet ansåg ordförandeskapet att en stort antal av dessa frågor omfattades av en bred kompromiss och inte längre behövde diskuteras. Den 13 maj offentliggjorde ordförandeskapet ett dokument med formuleringar kring vilka det skulle kunna bli ett brett samförstånd och en övergripande överenskommelse uppnås. Ordförandeskapet ansåg att en diskussion på ministernivå inte längre var nödvändig.

Under tiden fortsatte Irlands premiärminister Bertie Ahern sin rundresa i huvudstäderna, under vilken han fram till början av juni besökte alla medlemsstater.Vid dessa möten testade han på ett informellt sätt ordförandeskapets olika idéer och lösningar hos sina kolleger, bland annat vad gällde de institutionella frågorna. Tack vare denna strategi försäkrade han sig om att hans förslag hade ett stort stöd redan innan de presenterades som ordförandeskapets förslag.

[ Till sidans början ]

Det sjunde ministermötet - 17 -18 maj 2004

För att förbereda den första officiella diskussionen inom regeringskonferensen vid rådet för allmänna och utrikes frågor den 17-18 maj offentliggjorde ordförandeskapet ett dokument som skulle ligga till grund för överläggningarna och som innehöll de frågor vilka ordförandeskapet ansåg borde bli föremål för nya överläggningar. Den första delen innehöll frågor som redan hade analyserats av kontaktpunkterna, varav vissa krävde en ny diskussion på ministernivå, till exempel ministerrådskonstellationer och utövandet av deras ordförandeskap, den fleråriga finansieringsramen och budgetförfarandet samt stadgan om de grundläggande rättigheterna. I den andra delen fanns som diskussionsunderlag det italienska ordförandeskapets förslag angående tillämpningsområdet för röstning med kvalificerad majoritet.Vid det stadiet hade det irländska ordförandeskapet ännu inte lagt fram några nya förslag.

I den tredje delen, slutligen, gick ordförandeskapet in på vissa tekniska frågor angående kommissionen, vilka kunde bli föremål för en kompromiss. Ordförandeskapet ville dock inte att någon text om den väsentliga frågan angående kommissionens sammansättning skulle formuleras på det stadiet. För att uppmuntra ministrarna till diskussion begränsade man sig därför till att beskriva hur en eventuell kompromiss skulle kunna uppnås.

Under dessa två dagar riktades utrikesministrarnas diskussioner in på budgetförfarandet, tillämpningsområdet för röstning med kvalificerad majoritet och kommissionen. Somliga delegationer uttryckte förbehåll för ordförandeskapets förslag efter mötet med kontaktpunkterna och begärde nya justeringar. Efter dessa två dagar och med tanke på antalet frågor som återstod beslöt ordförandeskapet att lägga till ytterligare ett ministermöte som fastställdes till den 24 maj.

[ Till sidans början ]

Det åttonde ministermötet 24 maj 2004

Vid det stadiet av förhandlingarna ansåg ordförandeskapet att tiden var inne för en allmän diskussion om framstegen. Ordförandeskapet uppmuntrade ministrarna till att formulera sina kommentarer, särskilt vad gällde de mest känsliga institutionella frågorna som ännu inte hade diskuterats gemensamt. För att förbereda detta ministermöte hade ordförandeskapet låtit två olika dokument cirkulera. Det första dokumentet var en slags sammanfattning av de bilaterala diskussionerna. I det förutsåg ordförandeskapet möjligheter till en kompromiss kring röstningssystemet i rådet och fördelningen av mandat i Europaparlamentet. I det andra dokumentet, som var resultatet av ministrarnas tidigare diskussioner, behandlades budgetförfarandet.

Under mötet gällde diskussionerna bland annat fastställandet av kvalificerad majoritet, men ministrarna tog även upp den känsliga frågan om ingressen. Ordförandeskapets förslag beträffande budgetförfarandet mottogs positivt.

[ Till sidans början ]

Det nionde ministermötet - 14 juni 2004

Som förberedelse till det sista ministermötet före det avgörande mötet för Europeiska rådet offentliggjorde ordförandeskapet två dokument. I det första fanns ordförandeskapets formella förslag i ett visst antal frågor med beaktande av de förbehåll som vissa delegationer uttryckt beträffande det dokument som delades ut efter mötet för kontaktpunkterna.I dokumentet hade man även tagit med frågor kring vilka man enligt ordförandeskapet numera kunde uppnå ett brett samförstånd. Ordförandeskapet ansåg att dokumentet utgjorde en väl balanserad lösning för delegationernas olika åsikter. Genom att dela ut detta dokument strax före det sista ministermötet ville ordförandeskapet försäkra sig om att det inte återstod några grundläggande problem. Inom drygt 40 områden var alltså en kompromiss nära förestående.

Det andra dokumentet utgjorde grunden för diskussionerna vid det nionde ministermötet och omfattade alla övriga oavgjorda frågor med undantag för frågorna som rörde institutionerna. Ordförandeskapet hade utarbetat förslag inom ett visst antal frågor, bland annat vad gällde tillämpningen av röstning med kvalificerad majoritet, stadgan om de grundläggande rättigheterna, ingressen och vissa frågor inom ekonomisk politik.

Ordförandeskapets mål var dels att bekräfta det samförstånd som det ansåg var uppnått inom frågorna i det första dokumentet och försäkra sig om att inga ytterligare diskussioner var nödvändiga, dels att förbereda terrängen och lösa så många kvarstående problem som möjligt före själva toppmötet. Under överläggningarna gjordes framsteg bland annat vad gällde tillämpningsområdet för röstning med kvalificerad majoritet. Många delegationer välkomnade tydligt ordförandeskapets förslag i vilka man verkade ha funnit en bra jämvikt mellan de olika ståndpunkterna.

[ Till sidans början ]

Europeiska rådets möte i juni 2004: den slutliga överenskommelsen om konstitutionen

Ministrarnas överläggningar bidrog till att ordförandeskapet utarbetade två nya dokument som låg till grund för Europeiska rådets överläggningar. Det första dokumentet innehöll texter som enligt ordförandeskapet skulle bli föremål för samförstånd inom ramen för en övergripande överenskommelse. I dokumentets 57 bilagor fanns texterna till de två dokument som hade offentliggjorts till ministermötet den 14 juni 2004 och som ändrats till följd av överläggningarna på ministernivå. Ordförandeskapet hoppades att man skulle kunna uppnå en övergripande överenskommelse med ledning av dessa förslag.

I det andra dokument fanns det frågor som ännu var oavgjorda.Vad gällde de institutionella frågorna (röstning i rådet, kommissionen, Europaparlamentet), lade ordförandeskapet fram sitt förslag att höja minsta antal stater och minsta procentandel befolkning som var nödvändiga för att uppnå kvalificerad majoritet. Dessutom föreslog ordförandeskapet eventuella ytterligare bestämmelser för att underlätta en kompromiss. Vad gällde de övriga sex bilagorna gällde de, förutom frågan om stadgan om de grundläggande rättigheterna, ekonomisk politik, bland annat förklaringen om stabiliseringspakten och förfarandet vid alltför högt underskott.

Europeiska rådets möte inleddes den 17 juni på eftermiddagen med en diskussion om regeringskonferensen, vilken avbröts av middagen som ägnades åt utnämningen av kommissionens nye ordförande. På förmiddagen den andra dagen hölls Europeiska rådets ordinära möte.

I ljuset av dessa första överläggningar och de bilaterala mötena med delegationerna (så kallade "bikter"), utarbetade ordförandeskapet ett nytt förslag. I detta dokument uppmanade ordförandeskapet stats- och regeringscheferna att enas om frågorna i dokument CIG 81/04 som kompletterades med detta nya förslag. För första gången föreslog ordförandeskapet en lösning beträffande röstningen i rådet i form av artiklar i fördraget, däribland olika kompromissklausuler. Somliga bilagor var hämtade ur dokument 81/04 och ändrade i ljuset av överläggningarna.

Diskussionen av detta dokument ägde rum den 18 juni och koncentrerades huvudsakligen på röstningssystemet. Under lunchen diskuterade stats- och regeringscheferna de icke-institutionella frågor som ännu kvarstod. Efter en sista omgång bilaterala möten lade ordförandeskapet fram sitt förslag under kvällen. I förslaget fanns det ändringar i förhållande till det tidigare förslaget, särskilt vad gällde röstningssystemet, och det omfattade nu även de sista frågorna som delegationerna tagit upp, exempelvis transportpolitik, energipolitik och Eurojust.

Ordförandeskapet ansåg att dokumentet utgjorde grunden till en övergripande och balanserad överenskommelse som kunde leda till att man antog utkastet till fördrag om en konstitution för Europa. Ordförandeskapet uppmanade konferensen att ge sitt samtycke.

Under en sista genomgång av ståndpunkter vid 22-tiden gav stats- och regeringscheferna sitt samtycke till fördraget om en konstitution för Europa.


[ Till sidans början ]

RESULTATEN AV REGERINGSKONFERENSEN 2003/2004

Resultaten av regeringskonferensen är fördelade mellan flera dokument: konstitutionens text granskad av de juridiska experterna (de olika dokumenten CIG 50/03), ordförandeskapets förslag precis före Europeiska rådets möte (dokument CIG 81/04) samt den slutliga överenskommelse som kompletterar och ändrar dessa dokument (dokument CIG 85/04).För tydlighetens skull offentliggjorde rådets generalsekretariat en provisorisk konsoliderad version som utgjorde resultatet av regeringskonferensen 2003/2004.


[ Till sidans början ]

Slutredigering av texterna

Under sommaren 2004 arbetade juridik- och språkexperter med den slutliga versionen av det konstitutionella fördraget för att undanröja alla språkliga oklarheter, eftersom konstitutionen kommer att bli juridiskt bindande i alla officiella språkversioner. Den slutliga text som innehåller en ny kontinuerlig numrering av artiklarna i det konstitutionella fördraget offentliggjordes den 6 augusti 2004. Vissa ändringar gjordes under hösten:


[ Till sidans början ]

Undertecknandet av konstitutionen

Undertecknandet av "fördraget om upprättande av en konstitution för Europa" ägde rum den 29 oktober 2004 i Rom, det vill säga på samma plats som grundfördragen undertecknades den 25 mars 1957. Därefter ska ratificering följa i de 25 medlemsstaterna enligt deras respektive konstitutionella bestämmelser.

Eftersom några medlemsländer inte ville ratificera konstitutionen, bestämde EU:s stats- och regeringschefer vid Europeiska rådets möte den 16-17 juni 2005 att inleda en period av eftertanke om EU:s framtid. Vid Europeiska rådets möte den 21-22 juni 2007 enades EU:s ledare om en kompromiss. De beslutade att sammankalla en regeringskonferens för att utarbeta och anta, inte längre en konstitution, utan ett s.k. reformfördrag för EU.

[ Till sidans början ] [ Föregående sida ] [ Nästa sida ] [ Innehållsförteckning ]


Utskriftsversion | Rättsligt meddelande | Nyheter | Sökning | Kontaktperson | Index | Ordlista | Om denna webbplats | Till början av sidan