Navigation path

Left navigation

Additional tools

José Manuel Durão Barroso Europeiska kommissionens ordförande Tillståndet i unionen 2010 Strasbourg den 7 september 2010

European Commission - SPEECH/10/411   07/09/2010

Other available languages: EN FR DE DA ES NL IT PT FI EL CS ET HU LT LV MT PL SK SL BG RO

SPEECH/10/411

José Manuel Durão Barroso

Europeiska kommissionens ordförande

Tillståndet i unionen 2010

Strasbourg den 7 september 2010

Herr talman,

ärade parlamentsledamöter,

Det är ett stort privilegium att hålla det första talet om tillståndet i unionen inför Europaparlamentet.

Från och med nu kommer talet om tillståndet i unionen att bli det tillfälle då vi planerar de kommande 12 månadernas arbete.

Många av de beslut vi kommer att fatta i år kommer att ge effekter under lång tid framöver. De kommer att utgöra ramarna för det Europa vi vill ha, ett Europa fullt av möjligheter där de som har ambitioner lyfts fram och de som behöver hjälp inte glöms bort. Ett Europa som är öppet för omvärlden och människorna som bor där, och som skapar ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

Under det senaste året har den ekonomiska och finansiella krisen ställt unionen inför en av de största utmaningarna någonsin. Vårt inbördes beroende av varandra blev tydligt och vår solidaritet sattes på prov på ett sätt som aldrig hänt tidigare.

När jag ser tillbaka på hur vi reagerat är jag övertygad om att vi klarade det bra. Vi vidtog de åtgärder som behövdes, i fråga om ekonomiskt stöd till medlemsstater under exceptionella förhållanden, ekonomisk styrning, finansiell reglering och tillväxt och sysselsättning. Vi har också lyckats bygga en grund som moderniseringen av våra ekonomier kan utgå från. Vi har visat att Europa är att räkna med. De som förutspådde Europeiska unionens fall hade fel. EU-institutionerna och medlemsstaterna har visat prov på ledarskap. Mitt budskap till alla européer är att ni kan lita på att EU gör vad som krävs för att skapa en trygg framtid för er.

De ekonomiska utsikterna i EU ser idag bättre ut än för ett år sedan, inte minst som ett resultat av våra resoluta åtgärder. Återhämtningen börjar ta fart, även om takten varierar inom unionen. Tillväxten det här året kommer att bli högre än vad som ursprungligen förväntades. Arbetslösheten som visserligen fortfarande är alldeles för hög ökar inte längre. Det kvarstår naturligtvis viss osäkerhet och vissa risker, inte minst utanför EU.

Vi ska dock inte ha några illusioner, vårt arbete är långt ifrån avslutat. Vi kan inte slå oss till ro. Ökningen av budgetarna hade en roll att spela för att motverka nedgången i den ekonomiska verksamheten, men nu är det dags att sluta med det. Utan strukturreformer kommer vi inte att skapa en hållbar tillväxt. Vi måste använda de kommande tolv månaderna till att påskynda arbetet med reformagendan. Nu är tiden inne för att modernisera vår sociala marknadsekonomi så att den kan konkurrera globalt och klara av det demografiska problemet. Nu är tiden inne för att göra de rätta investeringarna för vår framtid.

Detta är ett sanningens ögonblick för Europa. Europa måste visa att det är mer än 27 olika nationella lösningar. Tillsammans är vi starka – ensam är svag. Oavsett om vi handlar på nationell, regional eller lokal nivå, är förutsättningen för att lyckas att vi tänker europeiskt.

Idag ska jag redogöra för vad jag anser bör prioriteras i vårt samarbete under det kommande året. Jag har inte möjlighet att nu ta upp alla frågor inom EU:s politik och inte heller alla våra initiativ. Jag skickar er ett utförligare program via talman Jerzy Buzek.

I stora drag ser jag fem stora utmaningar för unionen under det kommande året:

  • Reda ut den ekonomiska krisen och ekonomisk styrning,

  • återskapa tillväxt och sysselsättning genom att skynda på reformagendan Europa 2020,

  • bygga ett område med frihet, rättvisa och säkerhet,

  • inleda förhandlingar om en modern EU-budget,

  • öka vårt inflytande på den globala arenan.

xxx

Låt mig inleda med den ekonomiska krisen och ekonomisk styrning. Tidigare under året agerade vi resolut när medlemmarna i euroområdet och euron behövde vår hjälp.

Vi har lärt oss av våra misstag och gör nu betydande framsteg när det gäller ekonomisk styrning. Kommissionen lade fram sina förslag i maj och juni. De blev väl mottagna, både här i Europaparlamentet och i den arbetsgrupp som leds av Europeiska rådets ordförande, och ligger till grund för det samförstånd som vuxit fram. Den 29 september kommer vi att lägga fram våra mest brådskande förslag till lagstiftning så att utvecklingen inte avstannar.

Ohållbara budgetar gör oss sårbara. Skulder och underskott leder till starka konjunktursvängningar, och raserar det sociala skyddsnätet. Pengar som används till att betala skulder och räntor är pengar som borde användas till att betala sociala utgifter eller till att förbereda oss för kostnaderna för en åldrande befolkning. En skuldsatt generation blir en ohållbar nation. Våra förslag kommer att stärka stabilitets- och tillväxtpakten genom ökad övervakning och tillsyn.

Vi måste göra något åt kraftiga makroekonomiska obalanser, framför allt i euroområdet. Det är anledningen till att vi i ett tidigt skede lade fram förslag för att upptäcka tillgångsbubblor, brist på konkurrenskraft och andra källor till obalanser.

Jag konstaterar nu att regeringarna är beredda att acceptera effektivare övervakning, med stöd av incitament för att följa reglerna och sanktioner i ett tidigare skede. Kommissionen kommer att stärka sin roll som oberoende domare och se till att de nya reglerna följs.

Vi kommer att komplettera den monetära unionen med en verklig ekonomisk union.

Om reformerna genomförs som vi föreslår kommer de också att ge euron långsiktig stabilitet. Det är nyckeln till vår ekonomiska framgång.

För ekonomisk tillväxt behöver vi också en stark och stabil finansiell sektor. En sektor som tjänar den reala ekonomin, en sektor som sätter en stolthet i ändamålsenliga regler och ändamålsenlig övervakning.

Vi vidtog åtgärder för att öka insynen i bankerna. Idag är läget bättre än för ett år sedan. I och med publiceringen av resultatet av bankernas stresstest bör bankerna nu vara i stånd att låna ut till varandra, så att människor och företag i Europa åter kan få tillgång till kapital.

Vi har föreslagit att enskilda personers sparande ska skyddas upp till 100 000 euro, och vi kommer att förslå att otillåten naken blankning förbjuds. Vi kommer också att ta itu med kreditswappar. Den tid då man kunde spela med andras tillgångar är förbi. Vi fortsätter att insistera på att det är bankerna, inte skattebetalarna, som måste betala för att täcka kostnaderna för bankernas egna risker för misslyckanden. Vi stiftar lagar som förbjuder bonusar för snabba vinster som i morgon har förvandlats till stora förluster. Som en del av denna strategi förespråkar jag också skatter på finansiell verksamhet och i höst kommer vi att lägga fram förslag i denna fråga.

Den politiska överenskommelsen om paketet för finansiell tillsyn nyligen är mycket goda nyheter. Kommissionens förslag som bygger på de Larosière-rapporten kommer att ge oss ett effektivt europeiskt övervakningssystem. Jag vill framföra mitt tack till Europaparlamentet för den konstruktiva roll ni spelat och hoppas att ni kommer att ge ert slutgiltiga godkännande den här månaden.

Vi måste också att arbeta vidare med reglering. Inom kort kommer vi att lägga fram initiativ om derivat, ytterligare åtgärder för kreditvärderingsinstitut och en ram för avveckling av banker och krishantering. Vårt mål är en reformerad finansiell sektor vid utgången av 2011.

Sunda offentliga finanser och ansvarstagande finansmarknader ger oss den tillförsikt och ekonomiska styrka som krävs för hållbar tillväxt. Vi måste lägga dragkampen mellan budgetkonsolidering och tillväxt bakom oss. Det finns utrymme för båda.

xxx

Ärade parlamentsledamöter,

Sunda offentliga finanser är ett medel för att skapa tillväxt som i sin tur ger sysselsättning. Vårt mål är tillväxt, hållbar tillväxt, tillväxt för alla. Detta är vår övergripande prioritering, och det är där vi måste satsa.

Europa 2020 börjar nu. Vi måste tidigarelägga och påskynda de mest tillväxtfrämjande reformerna på vår agenda. Det skulle kunna höja tillväxtnivåerna med över en tredjedel till 2020.

Detta innebär att vi måste koncentrera oss på tre prioriteringar: att få fler människor i arbete, stärka konkurrenskraften för våra företag och fördjupa den inre marknaden.

Låt mig först tala om människor och jobb.

Mer än 6,3 miljoner personer har blivit av med sina jobb sedan 2008. Var och en av dem borde få chansen att komma tillbaka i arbete. Sysselsättningsgraden i Europa ligger på i genomsnitt 69 % för personer i åldrarna 20–64 år. Vi är överens om att denna siffra bör ha stigit till 75 % 2020 och att arbetskraften framför allt bör omfatta fler kvinnor och fler äldre personer.

Medlemsstaterna har kvar större delen av ansvaret för sysselsättningspolitiken. Men vi kommer inte att stå med armarna i kors. Jag vill se ett EU som hjälper människor att ta tillvara nya möjligheter, en union med socialt ansvar där det finns plats för alla. Det är det Europa som vi kommer att bygga om medlemsstaterna, EU-institutionerna och parterna på arbetsmarknaden gör framsteg med vår gemensamma reformagenda.

Denna bör koncentreras på kompetens och arbetstillfällen och investeringar i livslångt lärande.

Och den bör fokusera på att frigöra den inre marknadens tillväxtpotential för att skapa en starkare inre marknad för arbetstillfällen.

Det finns möjligheter. Vi har mycket hög arbetslöshet men det finns för närvarande 4 miljoner lediga jobb i EU. Kommissionen kommer senare i år att föreslå att en europeisk platsbank. Den kommer att visa var det finns lediga jobb och vilken kompetens som krävs. Vi kommer också att lägga fram planer på ett europeiskt kompetenspass.

Vi måste också åtgärda problemen med fattigdom och utestängning. Vi måste se till att vi inte sviker de mest utsatta. Detta är huvudinriktningen för plattformen mot fattigdom. Den kommer att samla alla europeiska åtgärder för utsatta grupper som barn och äldre personer.

Eftersom fler och fler reser, studerar eller arbetar utomlands kommer vi också att stärka de medborgerliga rättigheterna när våra invånare rör sig över gränserna. Kommissionen kommer att ta itu med de kvarvarande hindren för detta redan i höst.

xxx

Ärade parlamentsledamöter,

Tillväxt måste bygga på konkurrenskraften hos våra företag.

Vi bör fortsätta att göra livet lättare för våra små och medelstora företag. De står för två av tre arbetstillfällen inom den privata sektorn. Innovation och byråkrati är några av deras största problem, och vi försöker hjälpa dem med båda.

Strax före sommaren presenterade kommissionen det största paketet hittills inom ramen för sjunde ramprogrammet för forskning, till ett värde av 6,4 miljarder euro. De här pengarna kommer att gå till små och medelstora företag liksom till forskare.

Att investera i innovation innebär också att arbeta för att Europa ska ha universitet i världsklass. Jag vill att de ska locka till sig de bästa förmågorna, både i Europa och från resten av världen. Vi kommer att ta initiativ till en modernisering av universiteten i Europa. Jag vill att Europa ska vara långt framme i vetenskap, utbildning och kultur.

Vi måste förbättra Europas innovationsresultat inte bara vid universiteten, utan längs hela kedjan, från forskning till detaljhandel, framför allt genom innovationspartnerskap. Vi behöver en innovationsunion. Nästa månad kommer kommissionen att fastställa hur detta ska uppnås.

En annan verklig utmaning blir att se om medlemsstaterna är redo för ett genombrott i frågan om ett patent som gäller i hela EU. Våra innovatörer betalar ofta tio gånger mer än sina konkurrenter i USA eller Japan. Vi har lagt fram ett förslag som på ett betydande sätt skulle sänka kostnaderna och fördubbla täckningen. Efter årtionden av diskussioner är det nu dags att fatta beslut.

Vi kommer också att göra mer för att minska byråkratin. Små och medelstora företag hämmas av alla byråkratiska regler. 71 % av alla verkställande direktörer säger att det största hindret för att lyckas är byråkrati. Kommissionen har lagt fram förslag som ska leda till besparingar på 38 miljarder euro per år för europeiska företag.

Genom att uppmuntra innovation, minska byråkratin och få fram högkvalificerad arbetskraft kan vi se till att den europeiska tillverkningsindustrin fortsätter att hålla världsklass. Att Europa har en framgångsrik industriell bas är av största vikt för vår framtid. Nästa månad kommer kommissionen att presentera en ny industripolitik för en globaliserad tid.

xxx

Vi har människorna, vi har företagen. Vad de behöver är en öppen och modern inre marknad.

Den inre marknaden är Europas största tillgång och vi utnyttjar den inte tillräckligt. Vi måste skynda oss att fördjupa den.

Bara 8 % av Europas 20 miljoner små och medelstora företag handlar över gränserna och ännu färre investerar över gränserna. Och även om de har tillgång till Internet känner drygt en tredjedel av konsumenterna inte tillräcklig trygghet för att göra inköp över gränserna.

På mitt uppdrag har Mario Monti lagt fram en expertrapport och identifierat 150 svaga länkar och flaskhalsar på den inre marknaden.

Nästa månad ska vi besluta hur vi ska fördjupa den inre marknaden genom en övergripande och ambitiös akt för den inre marknaden.

Energi är en viktig drivkraft för tillväxt och ett prioriterat område för insatser: vi måste fullborda den inre energimarknaden, bygga och sammankoppla energinät och sörja för energiförsörjningstrygghet och energisolidaritet. Vi måste göra samma sak för energin som vi har gjort för mobiltelefonerna, nämligen införa verklig valfrihet för konsumenterna på den europeiska marknaden.

Detta kommer att ge oss en verklig energigemenskap i Europa.

Vi måste se till att rörledningar och kraftledningar inte är beroende av gränser.

Vi måste ha infrastruktur för sol- och vindenergi.

Vi måste se till att vi har en gemensam standard för laddning av batterier till elfordon i hela Europa, så att det blir lika naturligt att ladda bilen som att tanka den.

Nästa år kommer vi att lägga fram en energihandlingsplan, ett paket rörande infrastruktur och en handlingsplan för energieffektivitet för att genomföra denna vision i praktiken. Jag kommer själv att resa till området kring Kaspiska havet senare i år för att främja utvecklingen av den södra korridoren som ett sätt att öka vår försörjningstrygghet.

För att bygga upp ett resurseffektivt Europa måste vi lyfta blicken bortom energin. Under 1900-talet upplevde världen en enastående resursintensiv tillväxt. Under det århundradet ökade den globala befolkningen fyrfaldigt samtidigt som den ekonomiska tillväxten var 40-faldig. Men under samma period ökade vår användning av fossila bränslen 16 gånger, fiskefångsterna 35 gånger och vattenanvändningen 9 gånger. Och våra koldioxidutsläpp ökade 17 gånger.

Detta innebär att vi måste nå resultat i fråga om vårt klimat- och energipaket, som utgör en viktig drivkraft för förändring. Detta innebär att integrera element från olika politikområden som rör klimatförändringar, energi, transport och miljö till en sammanhängande strategi för resurseffektivitet och en utsläppssnål framtid.

En framtidsorienterad jordbrukssektor kommer att spela en stor roll i EU:s åtgärder för att ta itu med några av de största utmaningar vi står inför, t.ex. den globala livsmedelsförsörjningstryggheten, förlusten av biologisk mångfald och en hållbar förvaltning av naturresurser. Detsamma gäller för vår havspolitik.

Allt detta kommer inte bara att stärka vår ekonomi på lång sikt, utan det ger nya möjligheter redan idag. Arbetstillfällena i miljöindustrin har ökat med 7 % per år sedan 2000. Jag vill se 3 miljoner ”gröna arbetstillfällen” senast 2020, som ett komplement till sysselsättningen i de traditionella branscherna.

Vad vi behöver är hållbar tillväxt och smart tillväxt. Hälften av produktionstillväxten i Europa under de senaste 15 åren har byggt på informations- och kommunikationsteknik. Denna trend förväntas stärkas. Vår europeiska digitala agenda kommer att ge upphov till en inre digital marknad till ett värde som 2020 utgör 4 % av EU:s BNP.

xxx

Ärade ledamöter,

Allt vi gör är kommer människorna i Europa till godo. En grundläggande dimension i vårt europeiska projekt är just att bygga upp ett område av frihet, säkerhet och rättvisa.

Vi arbetar hårt för att genomföra handlingsplanen för Stockholmsprogrammet. Vi kommer att göra en verklig kraftansträngning på området asyl och invandring.

För legala invandrare kommer Europa att vara en plats där mänskliga rättigheter respekteras och tillämpas i praktiken. Samtidigt kommer vi att bekämpa utnyttjande av illegala invandrare i Europa och vid våra gränser. Kommissionen kommer att lägga fram nya förslag om bevakningen av EU:s yttre gränser.

Vi kommer också att lägga fram en intern säkerhetsstrategi för hur vi ska hantera hoten från organiserad brottslighet och terrorism.

Européerna kommer att uppleva att de har samma grundläggande rättigheter och skyldigheter var de än rör sig. Alla i Europa måste följa lagen, och regeringarna måste iaktta de mänskliga rättigheterna, inbegripet minoriteters rättigheter. Det finns ingen plats för rasism och xenofobi i Europa. Om det uppstår problem i sådana känsliga frågor måste vi alla agera ansvarsfullt. Jag vill här framföra en kraftfull vädjan att vi inte ska återuppväcka de mörka krafterna ur Europas förflutna.

Ett område av rättvisa, frihet och säkerhet kommer att göra Europa till en plats där människor kan utvecklas.

xxx

Ärade ledamöter,

En annan utmaning är att lösa frågorna rörande EU:s framtida budget.

Nästa månad kommer vi att presentera kommissionens första idéer för budgetöversynen. Den kommer att utgöra startskotten en öppen debatt utan tabun, som utgör en förberedelse för de lagförslag som vi kommer att lägga fram under andra kvartalet nästa år.

Vi måste satsa våra pengar där vi får största möjliga utbyte av dem. Vi bör investera pengarna där de fungerar som en hävstång för tillväxt och för vår europeiska dagordning framåt. Utgifternas kvalitet bör vara ett rättesnöre för oss alla.

Det är därför viktigt att inte bara ta upp kvantitet utan också kvalitet när vi diskuterar utgifter och investeringar.

Jag anser att EU tillför ett verkligt mervärde. Jag kommer därför att arbeta för en ambitiös budget för EU efter 2013.

Jag anser att vi bör slå ihop våra resurser för att stödja våra politiska prioriteringar.

Det handlar inte om att lägga ut mer eller mindre pengar, utan att satsa dem på ett intelligentare sätt, genom att se EU:s budget och de nationella budgetarna som en helhet. EU-budgeten är inte till för Bryssel, utan för de människor som ni företräder: för de arbetslösa arbetare som omskolas med hjälp av Socialfonden, för de studerande som deltar i Erasmusprogrammet, för de regioner som får stöd från Sammanhållningsfonden.

Energinät som sammankopplas, forskning och utvecklingsbistånd är klara exempel på att en euro som satsas på EU-nivå ger mer i utbyte än en euro som satsas på nationell nivå. En del medlemsstater kan se denna logik även på områden som typiskt faller under nationell behörighet, t.ex. försvaret. De är medvetna om att de kan göra enorma besparingar om de slår samman en del av sina medel och sin verksamhet. Genom att slå samman sina medel på EU-nivå kan medlemsstaterna minska sina kostnader, undvika överlappningar och få bättre avkastning på sina investeringar.

Det är därför vi också bör utreda möjligheterna till nya finansieringskällor för större europeiska infrastrukturprojekt. Jag kommer t.ex. att föreslå att vi ska börja emittera obligationer för investering i EU-projekt i samarbete med Europeiska investeringsbanken. Vi kommer också att vidareutveckla offentlig-privata partnerskap.

Såsom detta parlament har klargjort måste vi också ta itu med frågan om egna resurser. Det nuvarande systemet är överlastat och upprätthålls genom ett intrikat system av ändringar. Befolkningen i våra länder förtjänar ett rättvisare, effektivare och öppnare system. Vissa kommer inte att hålla med om alla de förslag som vi kommer att lägga fram. Det är i mitt tycke märkligt att vissa redan förkastar dem redan innan de vet vad de går ut på.

Jag vet att en fråga av intresse för detta parlament är hur lång nästa budgetperiod kommer att bli. Det finns flera alternativ. Jag skulle gärna se en tioårig ram, med en halvtidsöversyn av den finansiella dimensionen efter fem år, dvs. ett ”fem plus fem”-alternativ. Detta kommer att möjliggöra långtidsplanering och ger en tydligare koppling till mandaten för båda våra institutioner.

En del av en trovärdig EU-budget är naturligtvis en ständig strävan efter inbesparingar. Jag håller på att utreda de administrativa kostnaderna inom kommissionen och andra EU-organ, såsom byråerna. Vi måste får bort alla fall av ineffektivitet. Vi kommer att bygga på revisionsrättens rekommendationer för att förbättra den ekonomiska förvaltningen.

xxx

Ärade ledamöter,

Den sista utmaning som jag vill ta upp idag är hur vi ska öka vårt inflytande på den globala arenan.

När vi är sysselsatta med våra vardagsproblem kan vi ibland förlora perspektivet och glömma vad vi har uppnått. En fredlig och framgångsrik övergång till ett EU som är dubbelt så stort som tidigare, och som förhandlar om nya anslutningar. En stabil valuta, euron, som är en av världens främsta valutor. Ett stabilt partnerskap med våra grannländer som gör oss alla starkare. Om vi agerar beslutsamt har har vi ingenting att frukta under 2000-talet.

När nu de strategiska partnerskapen för 2000-talet håller på att växa fram bör EU ta vara på möjligheten att forma sin framtid. Jag hoppas att snart få se EU spela en roll i de internationella frågorna som motsvarar unionens ekonomiska tyngd. Våra partner följer våra förehavanden och förväntar att vi uppträder som ett enigt Europa, inte bara som 27 enskilda länder. Om vi inte agerar gemensamt kommer Europa inte att utgöra en kraftfull aktör i världen, och våra partner kommer att gå vidare utan oss: utan EU och också utan dess medlemsstater. Av denna anledning har jag i mina politiska riktlinjer uttryckt en önskan att Europa ska vara en global aktör, en global ledare. Det är en central uppgift och utmaning för vår generation.

Tillsammans med EU:s höga representant och kommissionens vice ordförande Catherine Ashton kommer jag att presentera vår vision av hur vi kan maximera Europas roll i världen. I Europeiska utrikestjänsten har vi ett verktyg som motsvarar våra ambitioner.

I dagens globaliserade värld avgörs vårt välstånd av de förbindelser vi upprättar med strategiska partner. För att kunna åstadkomma resultat på den internationella arenan behöver vi den tyngd som Europeiska unionen ger. Storleken har verkligen betydelse, mer än någonsin förr.

Ett gott exempel är kampen mot klimatförändringar. Det är en sak att andra parter på klimatmötet inte mätte sig med oss i fråga om ambitionsnivå. Lärdomen från mötet var dock att vi inte nådde resultat eftersom vi inte förmådde tala med en röst. Förhandlingarna har avbrutits, men klimatet fortsätter att förändras. Jag vill att vi intensifierar våra kontakter med internationella partner för att deras pressmeddelanden ska omsättas i trovärdiga åtaganden och för att vi ska kunna minska utsläppen och gå framåt med snabbstartsfinansieringen.

Under de närmaste två månaderna kommer viktiga toppmöten att äga rum med strategiska partner. Ju mer vi kan fastställa en gemensam agenda med ett tydligt definierat europeiskt intresse, desto mer kan vi uppnå. Jag ser enorma möjligheter när det gäller att utarbeta en transatlantisk agenda för tillväxt och sysselsättning.

Ett forum där vi redan har lyckats att göra oss gällande är G20, där viktiga globala ekonomiska aktörer tar sig an gemensamma frågor. När ordförande Herman Van Rompuy och jag åker till Seoul i november för att företräda EU, vill vi se konkreta resultat:

Ytterligare framsteg i samordningen av den globala ekonomin.

Stabilare och mer ansvarsfulla finansmarknader och en överenskommelse om reformer av internationella finansinstitut.

Effektivare globala finansiella skyddsnät.

Ytterligare framsteg på en G20-utvecklingsagenda.

Vi kommer att fortsätta att visa ledarskap i detta forum och nära samarbeta med det franska ordförandeskapet för G8/G20 nästa år.

Vi vill dessutom se ett stöd för Doharundan. Handel främjar tillväxt och välstånd. Vi kommer också att arbeta för bilaterala och regionala frihandelsavtal. I oktober kommer kommissionen att lägga fram en förnyad handelspolitik med nya fördelar för Europa som mål.

Att vara öppen mot världen innebär också att stå sida vid sida med utvecklingsländerna, särskilt med Afrika. När jag åker till högnivåmötet om millennieutvecklingsmålen i New York om två veckor kommer jag, med ert stöd och på EU:s vägnar, att göra ett åtagande på ytterligare 1 miljard euro för millennieutvecklingsmålen.

Att vara en global aktör innebär också att stå upp för sina värderingar. De mänskliga rättigheterna är inte förhandlingsbara. Jag är upprörd över hur kvinnors rättigheter kränks i många länder. Jag är skakad över att höra att Sakineh Mohammed Ashtiani har dömts till döden genom stening. Det är så barbariskt att det inte kan beskrivas i ord. I Europa fördömer vi fördömer sådana handlingar, som inte kan berättigas enligt några moraliska eller religiösa normer.

Enligt våra värderingar måste vi också hjälpa dem som drabbats av en kris, var de än befinner sig i världen.

Vårt humanitära bistånd till Pakistan är det senaste exemplet på Europas solidaritet i handling. Det är ett slående exempel på behovet av att presentera de olika bidragen från kommissionen och medlemsstaterna som ett verkligt europeiskt biståndspaket. Medlemsstaterna har helikoptrar och insatsgrupper för civilskydd. Vi måste nu slå ihop dessa resurser för att bygga upp en verklig europeisk krishanteringskapacitet. Kommissionen kommer att lägga fram ett förslag om detta i oktober. Jag uppmanar medlemsstaterna att visa att de på allvar vill att unionen gör sig gällande på detta område.

Vi gör framsteg i fråga om en gemensam utrikespolitik. Men låt oss inte göra oss några illusioner: utan en gemensam försvarspolitik kommer vi inte att ha den tyngd i världen som vi behöver. Jag anser att det nu är dags att vi tar oss an denna utmaning.

xxx

Ärade ledamöter,

Europas nya institutionella uppbyggnad som skapades genom Lissabonfördraget håller fortfarande på att finna sina former.

Vad som verkligen räknas är de resultat som institutionerna åstadkommer för människorna. Det som räknas är om EU har en positiv inverkan på deras dagliga liv.

Hemligheten bakom EU:s framgång är den unika gemenskapsmodellen. Kommissionen måste nu mer än någonsin driva dagordningen framåt med sin vision och sina förslag.

Jag har efterlyst en särskild relation mellan kommissionen och Europaparlamentet, de två främsta gemenskapsinstitutionerna. Jag kommer att intensifiera mitt politiska samarbete med er.

Europa är inte bara Bryssel eller Strasbourg. Det är våra regioner. Det är de städer och byar som ni kommer ifrån. När ni rör er i era valkretsar kan ni visa på de EU- projekt som är viktiga för välståndet på orten i fråga.

När allt kommer omkring sitter vi alla i samma båt, EU-institutionerna, medlemsstaterna och regionerna. Unionen kommer inte att nå sina mål i Europa utan medlemsstaterna. Och medlemsstaterna kommer inte att nå sina mål i världen utan Europeiska unionen.

xxx

Ärade ledamöter,

Människorna i Europa förväntar sig att vi ska vidta de åtgärder som behövs för att ta oss ur krisen.

Vi måste visa dem att våra gemensamma ansträngningar i dag kommer att leda till nya arbetstillfällen, nya investeringar och ett Europa som är rustat för framtiden.

Jag är övertygad om att EU kan klara av sitt uppdrag. Vi kommer att nå de resultat vi strävar efter.

En sak är säker. Med en pessimistisk inställning kommer vi inte att klara det här, utan vi måste ha tillförsikt och en stark gemensam vilja.

Jag har idag beskrivit min vision om hur Europeiska unionen ska nå dessa resultat.

Jag har åtagit mig att lägga fram förslag för att bygga upp vår ekonomiska union.

Jag har talat för vikten av att påskynda vår reformagenda.

Jag har presenterat hur vi kan modernisera vår sociala marknadsekonomi för att skapa tillväxt och arbetstillfällen i en smart och hållbar ekonomi för alla, genom våra flaggskeppsinitiativ inom ramen för Europa 2020-strategin.

Jag har presenterat hur vi kan få till stånd en gemensam energipolitik i Europa.

Jag har försvarat behovet av ett område av frihet, säkerhet och rättvisa, där européerna kommer att uppleva att de har samma grundläggande rättigheter och skyldigheter var de än rör sig.

Jag har klargjort att kommissionen kommer att sträva efter en ambitiös budget.

Jag har föreslagit att vi ska börja emittera obligationer för att finansiera större EU-projekt.

Jag har tillkännagivit vårt ännu starkare engagemang för millenniennieutvecklingsmålen.

Jag har tydligt framhållit varför vi behöver en gemensam kapacitet att svara på kriser och en gemensam utrikespolitik och en gemensam försvarspolitik.

Jag har uppmanat Europas ledare att agera gemensamt om de vill att Europa ska vara en global aktör och ta tillvara Europas intressen.

Det är verkligen en nydanande, ambitiös och utmanande agenda.

För att Europa ska lyckas behöver kommissionen ert stöd, för ett starkare och mer rättvist Europa som kommer folket till godo.

Tack.

MEMO/10/393


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website