Navigation path

Left navigation

Additional tools

Other available languages: EN FR DE ES IT EL HR

Europeiska kommissionen - Frågor och svar

Frågor och svar – Ett EU som skyddar: EU:s plan för att stärka civilskyddet har börjat tillämpas

Bryssel den 21 maj 2019

I mars 2019 trädde ny lagstiftning i kraft som stärker unionens civilskyddsmekanism. Nytillskottet i form av ytterligare rescEU-reservkapacitet har nu förverkligats och ökar EU:s förmåga att agera både vid naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor.

Den nya lagstiftning som bygger ut unionens civilskyddsmekanism ökar EU:s ekonomiska och operativa stöd till medlemsländernas och övriga deltagande länders katastrofhanteringssystem. Konkret införs gradvis ytterligare en resursreserv som kallas rescEU. I det nya systemet kommer också större investeringar att göras i beredskap och kunskapsutbyte.

Vad var orsaken till att kommissionen år 2017 föreslog initiativet rescEU?

Varje år leder skogsbränder, svåra översvämningar, stormar, jordbävningar, jordskred men också katastrofer orsakade av människan (terroristdåd, kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära händelser) till dödsfall och ödelägger hela regioner. Klimatförändringarna kommer i framtiden ytterligare att förvärra effekterna av katastrofer. Bara under 2018 omkom över 100 människor i Europa i naturkatastrofer. Också de ekonomiska kostnaderna är enorma: skadorna på kontinenten uppgick till nästan 10 miljarder euro under 2016. Förra årets skogsbränder var en väckarklocka för oss – EU måste stå bättre rustat för att skydda sina medborgare från katastrofer. Samtidigt blir säkerhetsaspekterna mer komplexa. Med rescEU vidtar EU nu konkreta åtgärder för förbättrade förebyggande åtgärder och bättre beredskap och insatsförmåga vid alla typer av katastrofer.  

Som en fortsättning av den nuvarande mekanismen tillför den nyinrättade rescEU ytterligare en reserv av resurser som ägs och sköts av medlemsländerna, och som kan sättas in vid behov. Sammansättningen av denna ytterligare rescEU-reserv bygger på en analys av katastrofriskerna i EU och de luckor i medlemsländernas katastrofhanterings- och beredskapshantering som finns i dag. Till en början ska brandbekämpningsflygplan och -helikoptrar ingå bland rescEU-resurserna. Ytterligare utrustning ska tillkomma senare, bl.a. sådan som behövs för att hantera medicinska nödsituationer eller kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära händelser.

När blir rescEU insatsredo?

Skogsbränderna väntar inte. Övergångsbestämmelser införs omedelbart för att EU ska kan utnyttja tillgängliga resurser vid eventuella skogsbränder redan 2019. Under en övergångsperiod (fram till 2025) ska EU integrera nationell utrustning i rescEU med medfinansiering från EU (75 %) av beredskapskostnaderna.

Hittills har sammanlagt 7 brandbekämpningsflygplan (6 Canadair-plan och 1 Dash 8) och 6 helikoptrar erbjudits ingå i rescEU:s tillgängliga luftfartygsflotta 2019. Kommissionen är i kontakt med övrig deltagande stater som också har uttryckt intresse för att bidra.

Övrig rescEU-resurser kommer att läggas till över tid, särskilt vad gäller medicinska nödsituationer (medicinsk evakuering, fältsjukhus (av EMT-3-typ) osv.) och händelser som medför kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära risker. Preliminära tekniska diskussioner förs med medlemsländerna för att komma överens om vilken typ av resurser och vilket antal som måste finnas tillgängliga inom ramen för rescEU. Det förstärkta stödet från den europeiska civilskyddspoolen ska också få omedelbar verkan efter det formella antagandet av den reviderade lagstiftningen.

Hur fungerar rescEU operativt?

rescEU-resurser ska användas när medlemsländerna inte själva kan hantera en katastrof och behöver extra assistans från EU som måste tillhandahållas snabbt. Den är ytterligare ett ”skyddsnät”. En stor del av driftskostnaderna, liksom kostnader för att ta fram rescEU-resurser ska täckas genom EU-finansiering. rescEU-resurserna ska ägas och skötas av medlemsländerna. Det är kommissionen som i nära samarbete med de medlemsländer som begär assistans och de som äger rescEU-resurserna, som beslutar när de ska sättas in.

På vilket sätt stöder EU solidaritet mellan medlemsländerna genom användningen av nationella resurser i den europeiska civilskyddspoolen?

Nyordningen innehåller också flera nya bestämmelser som ska hjälpa medlemsländerna att stärka sina nuvarande resurser och bidra med mer till den europeiska civilskyddspoolen:

  1. Den nya lagstiftningen syftar till att uppmuntra medlemsländerna (och de deltagande staterna) att hjälpa varandra när behov uppstår. Rent konkret medfinansierar EU resurser som medlemsländerna har bidragit med till den europeiska civilskyddspoolen med 75 % av driftskostnaderna när de används inom EU (eller i en deltagande stat) och 75 % av transportkostnaderna vid insatser utanför EU.
  1. Den nya lagstiftningen syftar till att göra alla befintliga nationella resurser tillgängliga för internationell användning. När nationella resurser behöver moderniseras eller repareras för användning i andra länder kan medlemsländerna ansöka om medfinansiering från EU (75 % av kostnaden för modernisering/reparation, förutsatt att det inte överstiger 50 % av förbättringskostnaderna). Dessa resurser blir i sin tur en del av den europeiska civilskyddspoolen och används för att hantera framtida katastrofer.
  1. Genom den nya lagstiftningen inrättas ett kunskapsnätverk för civilskydd som ska stödja alla civilskyddsaktörer i hela Europa och föra samman all katastrofexpertis. Detta ger alla aktörer vid katastrofinsatser möjlighet att dra lärdomar av varandras arbete och prata ”samma tekniska språk”.
  1. Kommissionen arbetar tillsammans med medlemsländerna för att investeringar som görs med hjälp av strukturfonderna ska bli ”katastrofsäkrade”. Vid investeringar tas hänsyn till nationella riskbedömningar. Kommissionen har dessutom förenklat rapporteringsmetoden. I de fall där medlemsländer behöver ytterligare stöd ger kommissionen rekommendationer om nationella förebyggande åtgärder och beredskapsåtgärder.

Europeiska civilskyddspoolen: hur mycket resurser och från vilka länder?

Den europeiska civilskyddspoolen (som tidigare kallades europeiska insatskapaciteten vid nödsituationer) består av mer än 100 insatsresurser som finns tillgängliga i poolen och som 23 olika deltagande stater har förbundit sig att erbjuda.1 Här ingår bland annat resurser som exempelvis brandbekämpningspersonal och flygplan, bekämpning av översvämningar, vattenrening samt kemisk, biologisk, radiologisk och nukleär detektion och provtagning. Erfarenheten har visat att de på förhand tillgängliga resurserna inte alltid räcker till, eftersom flera katastrofer kan inträffa samtidigt. Kommissionen förstärker därför den europeiska civilskyddspoolen genom att öka EU-finansieringen till medlemsländerna för anpassningar och reparationer samt driftskostnader gällande resurser som ingår i poolen. Detta ger medlemsländerna ett viktigt ytterligare incitament för att erbjuda sina resurser till den europeiska civilskyddspoolen.

Fungerar den nya strukturen också för att aktivera unionens civilskyddsmekanism utanför EU?

Nyordningen är främst är inriktad på att stärka EU:s och medlemsländernas samfällda förmåga att agera vid katastrofer i Europa. Men redan idag kan länder utanför EU eller internationella organisationer aktivera mekanismen och begära bistånd. Den europeiska civilskyddspoolen kan mobiliseras. EU-budgeten täcker transportkostnaderna för dessa insatser (75 % av transportkostnaderna).

rescEU kan också utnyttjas när katastrofer drabbar medlemsländernas territorier och EU-medborgare utomlands. Driftskostnaderna och transportkostnaderna täcks då helt och hållet genom finansiering från EU. De övriga deltagande staterna i EU:s civilskyddsmekanism (Island, Norge, Serbien, Nordmakedonien, Montenegro och Turkiet) kan också utnyttja de nya möjligheter som erbjuds genom rescEU.

Hur förbättrar den nya lagstiftningen beredskapen och de förebyggande åtgärderna?

De förebyggande åtgärderna och beredskapen är hörnstenarna i en effektiv insats vid naturkatastrofer. Att investera i förebyggandet av katastrofer har en tydlig fördel – man räddar liv och försörjningsmöjligheter samt minimerar de ekonomiska och fysiska skadorna. Nyordningen stärker åtgärderna för att förebygga katastrofer och innebär fortsatt stöd till medlemsstaterna för förbättringar av deras katastrofriskhantering. EU uppmanar medlemsländerna att via en förenklad rapporteringskanal lämna riskbedömnings- och riskhanteringssammanfattningar om de största riskerna, samt att ge ytterligare information om förebyggande åtgärder och beredskapsåtgärder gällande de största riskerna som kan ge verkningar över gränserna eller risker med låg sannolikhet, men med stora verkningar.

Via lagstiftningen ges också riktat stöd till de medlemsländer som ofta drabbas av allvarliga katastrofer så att de ska kunna stärka sina förebyggande åtgärder och sin beredskap genom att inrätta samrådsmekanismer, och möjligheten att kalla in experter och få rekommendationer.

Hur många gånger har civilskyddsmekanismen aktiverats sedan 2014?

De senaste fem åren (2014–2019) har mekanismen aktiverats mer än 100 gånger för katastrofer både inom och utanför EU.

Hur mycket kostar rescEU?

I den nya lagstiftningen planeras en budgetökning på omkring tvåhundra (200)* miljoner euro för kommande två år (2019–2020).

[* denna siffra beaktar en förväntad budgetminskning från 242 miljoner euro för att möjliggöra en ökning av andelen omfördelningar som görs i medlemsländerna]

 

Läs mer

Pressmeddelande – rescEU: EU inför brandbekämpningsflotta för nästa skogsbrandssäsong

 

[1] Länk till karta: https://erccportal.jrc.ec.europa.eu/getdailymap/docId/2893

QANDA/19/2590

Presskontakter:

För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post


Side Bar