Navigation path

Left navigation

Additional tools

EUROPEISKA RÅDET
ORDFÖRANDEN

SV

Bryssel den 15 februari 2013

(OR. en)

EUCO 40/13

PRESSE 58

PR PCE 33

Europeiska rådets ordförande
Herman Van Rompuy
En budget för framtiden

För en vecka sedan nådde våra länders 27 stats- och regeringschefer, efter en lång natts förhandlingar, en överenskommelse om Europeiska unionens budget för de kommande sju åren. På måndag kommer jag att lägga fram och försvara överenskommelsen inför Europaparlamentet.

Som framgår av medierapporteringen försökte varje ledare få till stånd bästa möjliga villkor för sitt eget land och sina egna medborgare. Detta är fullständigt berättigat, liksom det faktum att vissa fokuserade mer på sina skattebetalares intressen medan andra fokuserade mer på mottagarnas behov. För mig är huvudsaken att vi tillsammans nådde en överenskommelse om en budget för återstoden av decenniet, och att detta gagnar Europa som helhet.

Sifferuppgifterna talar för sig själva. De övergripande utgiftsmålen minskar, men andelen investeringar för tillväxt och sysselsättning ökar. Detta återspeglar de två centrala övervägandena bakom de val vi lägger fram: att anpassa oss till budgetbegränsningarna över hela Europa och samtidigt investera för framtiden.

Precis som överallt i Europa ligger fokus på att göra mer med mindre pengar, också vad gäller administrativa kostnader, och att se till att varje euro gör så stor nytta som möjligt. Svångremmarna dras åt över hela Europa och unionen själv kan inte utgöra något undantag, så enda möjligheten var en återhållsam budget. För första gången någonsin har utgiftstaken sänkts i förhållande till föregående period, och de har begränsats till exakt 1 % av EU:s bruttonationalinkomst.

Med tanke på de aktuella ekonomiska utmaningarna är det vår högsta prioritering att fokusera på sysselsättning, tillväxt och konkurrenskraft. Vi har helt enkelt inte råd att offra framtidsinriktade investeringar i utbildning, forskning och innovation. Det är därför det i den nya budgeten avsätts ytterligare 37 % (eller 34 miljarder euro) till just dessa områden och dessutom betydande summor för gränsöverskridande energi- och transportnätverk och gränsöverskridande digitala nätverk (30 miljarder euro). Nyckelinitiativ som Erasmus för alla, utbytesprogrammet för studenter och lärare, och Horisont 2020, kontinentens största forsknings- och innovationsprogram, kommer också att ges en reellt ökad finansiering.

Detta möjliggjordes tack vare en modernisering av budgeten. Till exempel håller fokus för jordbruksområdet, ett politikområde där alla beslut fattas på EU-nivå, på att flyttas från heltäckande subventioner mot säkerställande av rimliga inkomster för jordbrukare, livskvalitet i landsbygdsområden och miljövänligare metoder. En hållbar livsmedelssektor är ytterst viktig för oss alla. Jordbruket tillhör inte det förgångna men tack vare reformerna av den gemensamma jordbrukspolitiken minskar dess relativa tyngd i budgeten, vilket den kommer att fortsätta göra.

Vad gäller den stigande ungdomsarbetslösheten – som påverkar en av fyra unga européer, i vissa länder varannan – kommer ett nytt initiativ värt 6 miljarder euro att bidra till att hantera det dramatiska läget. Stöd kommer att betalas ut från regionala fonder för att hjälpa de länder som drabbats hårdast av krisen. Fonderna kommer även fortsättningsvis att inriktas på de fattigaste regionerna och de sämst ställda för att förbättra den sociala sammanhållningen i unionen. Och trots krisen kommer de medel som gör det möjligt för Europa att delta i hanteringen av stora globala frågor, som utvecklingsbistånd och klimatförändringar, att bevaras.

På många sätt är detta en moderniserad, realistisk budget, som är inriktad på de mest akuta problemen. Som den kompromiss den är, utgör den kanske inte den perfekta budgeten för någon, men den utgör en sammanjämkning av allas åsikter. En del beklagar att alla investeringsförslag inte kunde tas med, eftersom det skulle ha blivit för dyrt.

Jag beklagar det själv, men det vore vilseledande att lägga fram anpassningar av ett utkast som "nedskärningar" när den budget vi enats om i själva verket innebär avsevärt mycket mera pengar för investeringar i tillväxt än den nuvarande. Och det här är pengar som kommer att göra skillnad.

Förra veckans överenskommelse är inte slutet på historien. Europaparlamentet kommer nu att behandla den politiska överenskommelse som ledarna nått för att förbereda en slutförhandling. Redan inför toppmötet gav parlamentsledamöter uttryck för berättigade farhågor gällande exempelvis behovet av nya inkomstkällor eller sätt att åstadkomma flexibilitet i budgeten. Det är rimligt att tänka på detta eftersom ingen kan förutspå var Europa kommer att vara om sju år. Dessutom bidrar flexibilitet till att säkerställa att unionens betalningar kan motsvara dess åtaganden.

En sjuårig investeringsbudget bidrar starkt till att skapa förutsägbarhet. Utan den kan vi bara anslå pengar för ett år i taget. För vetenskapsmän, välgörenhetsorganisationer och universitet och för lokala och regionala myndigheter över hela Europa vore det ett stort bakslag. Stora projekt är beroende av den. Vid en tidpunkt då förtroendet för våra ekonomier steg för steg håller på att återupprättas kommer befästandet av detta sjuårsperspektiv för Europa att vara ett positivt tecken.

________________________


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website