Navigation path

Left navigation

Additional tools

3218:e mötet i rådet Utrikes frågor Bryssel den 31 januari 2013

European Council - PRES/13/39   31/01/2013

Other available languages: EN FR DE DA ES NL IT PT FI EL CS ET HU LT LV MT PL SK SL BG RO GA

PRELIMINÄR VERSION 26.IV.2007

EUROPEISKA

UNIONENS RÅD

SV

5858/13

(OR. en)

PRESSE 39

PR CO 4

PRESSMEDDELANDE

3218:e mötet i rådet

Utrikes frågor

Bryssel den 31 januari 2013

Ordförande Catherine Ashton

Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik

De viktigaste resultaten från rådets möte

Rådet framhöll åter EU:s kraftfulla och fortsatta engagemang för Malis suveränitet, enhet och territoriella integritet. Unionen välkomnade de framgångar som Malis försvarsmakt haft i norra Mali med stöd av Frankrike och stater inom regionen mot terroristgrupperna. EU framhäll vikten av ett kontinuerligt internationellt åtagande för att stödja Mali, och framför allt av de insatser som görs av de afrikanska staterna. EU välkomnade även antagandet av en färdplan som en central åtgärd mot ett fullständigt återställande av konstitutionell ordning.

Rådet välkomnade också slutet på övergångsperioden i Somalia som ett historiskt tillfälle att lägga två årtiondens konflikt bakom sig och utfäste sig att fortsätta sina kollektiva ansträngningar till stöd för Somalias omvandling. Rådet höll ett åsiktsutbyte med Somalias president, Hassan Sheikh Mohamud.

Inför en debatt vid Europeiska rådets möte den 7–8 februari gick rådet igenom situationen i Syrien och Egypten och granskade EU:s respons på den arabiska våren.

Rådet godkände krishanteringskonceptet för ett tänkbart civilt GSFP-uppdrag till stöd för gränsförvaltning i Libyen.

INNEHÅLL1

DELTAGARE 4

PUNKTER SOM DISKUTERADES

Det södra grannskapet

Mali

Somalia/Afrikas horn

Arktis

Förenta staterna

ANDRA, GODKÄNDA PUNKTER

UTRIKES FRÅGOR

    Irak – restriktiva åtgärder

    Tillfälligt mottagande av vissa palestinier

    Afghanistan – restriktiva åtgärder

    EU:s insatser mot spridning av massförstörelsevapen

    Tunisien – restriktiva åtgärder

UTVECKLINGSSAMARBETE

    EU:s stöd till hållbara förändringar i övergångssamhällen

DEN GEMENSAMMA SÄKERHETS- OCH FÖRSVARSPOLITIKEN

    EU:s övningsprogram för perioden 2013–2015

    Stöd till gränsförvaltningen i Libyen

DELTAGARE

Den höga representanten:

Catherine ASHTON Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik

Belgien:

Didier REYNDERS Vice premiärminister samt utrikesminister, utrikeshandelsminister och minister för Europafrågor

Bulgarien:

Nikolaj MLADENOV Utrikesminister

Tjeckien:

Karel SCHWARZENBERG Förste vice premiärminister och utrikesminister

Danmark:

Villy SØVNDAL Utrikesminister

Tyskland:

Guido WESTERWELLE Förbundsutrikesminister

Estland:

Urmas PAET Utrikesminister

Irland:

Lucinda CREIGHTON Biträdande minister för Europafrågor

Eamon GILMORE Tánaiste (vice premiärminister) och utrikes- och handelsminister

Grekland:

Dimitrios KOURKOULAS Statssekreterare för utrikesfrågor

Spanien:

Gonzalo DE BENITO SECADES Statssekreterare för utrikesfrågor

Frankrike:

Laurent FABIUS Utrikesminister

Italien:

Giuliomaria TERZI DI SANT'AGATA Utrikesminister

Cypern:

Erato KOZAKOU-MARCOULLIS Utrikesminister

Lettland:

Edgars RINKĒVIČS Utrikesminister

Litauen:

Linas A. LINKEVIČIUS Utrikesminister

Luxemburg:

Christian BRAUN Ständig representant

Ungern:

Péter GYÖRKÖS Ständig representant

Malta:

Francis ZAMMIT DIMECH Utrikesminister

Nederländerna:

Frans TIMMERMANS Utrikesminister

Österrike:

Michael SPINDELEGGER Vicekansler samt förbundsminister för Europafrågor och internationella frågor

Polen:

Radosław SIKORSKI Utrikesminister

Portugal:

Paulo PORTAS Utrikesminister

Rumänien:

Titus CORLĂŢEAN Utrikesminister

Slovenien:

Karl Viktor ERJAVEC Vice premiärminister samt utrikesminister

Slovakien:

Miroslav LAJČÁK Vice premiärminister och utrikesminister

Finland:

Erkki TUOMIOJA Utrikesminister

Sverige:

Carl BILDT Utrikesminister

Förenade kungariket:

William HAGUE Förste minister, utrikes- och samväldesminister

Kommissionen:

Maria DAMANAKI Ledamot

Kristalina GEORGIEVA Ledamot

Štefan FÜLE Ledamot

Den anslutande statens regering företräddes enligt följande:

Kroatien:

Vesna PUSIĆ Förste vice premiärminister samt utrikes- och Europaminister

PUNKTER SOM DISKUTERADES

Det södra grannskapet

Inför en debatt i Europeiska rådet den 7–8 februari analyserade rådet det aktuella läget i fråga om den arabiska våren och granskade EU:s respons.

Rådet diskuterade också de senaste händelserna i Egypten samt den senaste utvecklingen i Syrien.

Mali

Rådet debatterade situationen i Mali och antog följande slutsatser:

"1. Europeiska unionen, som erinrar om sina slutsatser av den 17 januari 2013, upprepar sitt åtagande att beslutsamt fortsätta att verka för Malis suveränitet, enhet och territoriella integritet. Mot denna bakgrund och i konsekvens med de relevanta resolutionerna från FN:s säkerhetsråd, särskilt resolutionerna 2071 och 2085, stöder EU regionens och det internationella samfundets insatser. EU välkomnar att Malis väpnade styrkor, med stöd av Frankrike och regionen, har drivit tillbaka terroristgrupperna i norra Mali och upprepar sitt fulla stöd för denna insats. EU välkomnar också att Malis nationalförsamling antagit färdplanen för övergången.

2. EU understryker vikten av ett fortsatt internationellt engagemang till stöd för Mali, särskilt mobiliseringen av afrikanska stater. Mot denna bakgrund välkomnar EU resultatet av den givarkonferens som Afrikanska unionen (AU) anordnade den 29 januari 2013 och uppmanar till ett snabbt genomförande av slutsatserna därifrån. EU uppmanar AU och Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap (Ecowas) att påskynda mobiliseringen av det av Afrika ledda internationella stöduppdraget i Mali (Misma), till vilket EU är berett att lämna ekonomiskt och logistiskt stöd. Med tanke på att stödet till Misma utgör en av EU:s prioriteringar i Afrika upprepar rådet att det är berett att ge Misma ett betydande stöd genom den fredsbevarande resursen för Afrika. Rådet uppmanar därför kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att utan dröjsmål och på grundval av en begäran genomföra de åtaganden som EU gjorde vid den internationella givarkonferensen i Addis Abeba, framför allt kommissionens tillkännagivande av ett bidrag på 50 miljoner euro. EU uppmanar andra givare att bidra till en hållbar och förutsägbar finansiering av operationen.

3. Antagandet av färdplanen utgör ett viktigt steg framåt mot ett fullt återupprättande av den konstitutionella ordningen, inbegripet civilsamhällets kontroll över de väpnade styrkorna, och av statsmakten i hela Mali och EU uppmanar till dess omedelbara genomförande. Genom detta steg framåt blir det möjligt att stegvis återuppta det europeiska utvecklingsbiståndet och snabbt börja tillgodose de viktigaste behoven i Mali. Rådet uppmanar också den höga representanten och Europeiska kommissionen att lägga fram förslag om särskilda åtgärder till stöd för genomförandet av färdplanen, inbegripet stöd till valprocessen. EU erinrar om vikten av att återupprätta en nationell inkluderande dialog som är öppen för befolkningsgrupperna i norr och alla grupper som avvisar terrorism och erkänner Malis territoriella integritet. Det är också av avgörande betydelse att statsmakten, rättsstaten och de offentliga tjänsterna återupprättas så snabbt som möjligt i de befriade områdena i centrala och norra Mali. Därför välkomnar rådet, i konsekvens med den övergripande europeiska hållningen, Europeiska utrikestjänstens och kommissionens gemensamma ansträngningar för att förbereda konkreta biståndsåtgärder med hjälp av samtliga tillgängliga instrument.

4. Rådet välkomnar påskyndandet av förberedelserna för uppdraget EUTM Mali med uppgift att tillhandahålla utbildning och rådgivning åt Malis försvarsmakt, vilket ska bidra till att förstärka den civila makten och respekten för de mänskliga rättigheterna. Rådet erinrar om att rådet den 17 januari 2013 enades om att senast i mitten av februari anta ett beslut om att sätta igång detta uppdrag och påbörja de första rådgivningsinsatserna.

5. EU är djupt oroat av de påstådda kränkningarna av de mänskliga rättigheterna och uppmanar de maliska myndigheterna att omedelbart utreda denna sak. EU är berett att på lämpligt sätt bistå i kampen mot dessa övergrepp. EU understryker vikten av respekten för internationell rätt och påminner särskilt de maliska myndigheterna om deras primära ansvar för att skydda civilbefolkningen. Alla de som begår brott mot de mänskliga rättigheterna måste ställas till svars för sina handlingar. EU välkomnar Internationella brottmålsdomstolens beslut att börja utreda sådana brott och uppmanar de maliska myndigheterna att samarbeta. EU uppmanar också till en snabb mobilisering av observatörer och förstärkning av samarbetet mellan internationella organisationer, framför allt för att övervaka att de mänskliga rättigheterna respekteras i hela Mali.

6. EU välkomnar den höga representantens avsikt att i Bryssel den 5 februari stå värd för nästa möte i gruppen för stöd och uppföljning angående situationen i Mali, där AU, Ecowas och FN delar ordförandeskapet. Detta möte kommer att utgöra ett lämpligt tillfälle att stärka samordningen av det internationella engagemanget till förmån för Mali, stödet för genomförandet av färdplanen och uppföljningen av AU:s givarkonferens."

Somalia/Afrikas horn

Rådet diskuterade situationen i Somalia och på Afrikas horn. Under lunchen höll rådet ett åsiktsutbyte med Somalias president, Hassan Sheikh Mohamud. Rådet antog följande slutsatser:

"1. Det är med tillfredsställelse EU hälsar slutet på övergångsperioden i Somalia som ett historiskt tillfälle att lägga två årtiondens konflikt bakom sig. Att en provisorisk författning har antagits, ett federalt parlament har valts och en ny president har valts för med sig nya utsikter till varaktig fred och välstånd för Somalia. Att president Hassan Sheikh Mohamud besökt EU är ett tecken på EU:s erkännande av den nya politiska situationen i Somalia och på ett stärkt partnerskap mellan EU och Somalia.

2. EU understryker vikten av somaliskt egenansvar och framhåller att det är de somaliska myndigheterna som har huvudansvaret för återuppbyggnaden av ett land som är fritt från hotet om våld och organiserad brottslighet, som är ekonomiskt bärkraftigt och som för en dialog med sina grannar och världssamfundet. Det har skett ett paradigmskifte i förbindelserna mellan EU och Somalia och för att återspegla detta är EU, i förenlighet med sin allomfattande strategi, fast beslutet att stödja den nya regeringens vision och prioriteringar. EU utfäster sig att fortsätta sina kollektiva ansträngningar till stöd för Somalias omvandling och att föra en mer direkt dialog med det somaliska folket och de somaliska institutionerna. I detta sammanhang uppmuntrar EU Somalia att ansluta sig till Cotonouavtalet.

3. Rådet välkomnar tillkännagivandet från den höga representanten/vice ordföranden och den somaliska presidenten att EU kommer att stå värd för en konferens, som främst kommer att inriktas på Somalias behov och prioriteringar på medellång och lång sikt. Vid konferensen kommer man att försöka godkänna ett avtal mellan Somalia och världssamfundet, med vägledning från den nya given från Pusan för instabila stater och i syfte att se till att Somalia får politiskt stöd, säkerhetsstöd och utvecklingsstöd som på bästa sätt tillgodoser det somaliska folkets behov och intressen. EU välkomnar också initiativet från Storbritannien att stå värd för en konferens, som främst kommer att inriktas på de omedelbara prioriteringarna stärkt säkerhet, rättsväsendet, förvaltning av de offentliga finanserna och stöd till Somalias politiska framsteg. EU välkomnar den somaliska federala regeringens åtagande att stå som en av värdarna för de båda konferenserna.

4. EU stöder den somaliska presidentens omedelbara prioritering att utöka säkerheten i landet. På grundval av en reviderad nationell stabiliserings- och säkerhetsplan och därmed förbundna strategier för reformering av säkerhetssektorn kommer EU att fortsätta att bidra till utvecklingen av en somalisk säkerhetskapacitet som är ansvarsskyldig gentemot den politiska makten samt rättskapacitet i hela landet med skydd för befolkningen och respekt för de mänskliga rättigheterna. EU framhåller vikten av att man internationellt samordnar med och kompletterar varandra när det gäller stöd till utvecklingen av Somalias säkerhetssektor.

Europeiska unionens militära uppdrag i syfte att bidra till utbildning av somaliska säkerhetsstyrkor (EUTM Somalia) har sedan 2010 utbildat närmare 3 000 somaliska soldater, vilka nu utgör stommen i den nationella somaliska försvarsmakten. Med utgångspunkt i dessa framsteg och för att tillgodose de somaliska myndigheternas föränderliga behov beslutade rådet den 22 januari 2013 att förlänga EUTM Somalias mandat till och med den 31 mars 2015 och att utnämna brigadgeneral Gerald Aherne till uppdragschef. Genom uppdraget kommer man att tillhandahålla utbildning och rådgivning för att bidra till att bygga upp en effektiv, välintegrerad, självgående och ansvarig somalisk försvarsmakt i fortsatt nära samarbete med Afrikanska unionens uppdrag i Somalia (Amisom), Uganda, USA och andra partner. Efterhand som säkerhetsläget medger det kommer EUTM Somalia gradvis att flytta sin verksamhet från Uganda till Somalia.

EU har även lämnat stöd till rättsväsendet. Unionen har bidragit till domstolskapacitet samt utbildning av och löneutbetalningar till somaliska polisstyrkor i nära samarbete med FN. Dessutom kommer EU:s EUCAP Nestor-uppdrag att hjälpa Somalia och stater i regionen att utveckla en självgående kapacitet för att utöka sjöfartsskyddet och havsförvaltningen, inbegripet domstolskapacitet.

5. EU lovordar det arbete som utförts av Amisom och välkomnar slutförandet av Afrikanska unionens strategiska översyn. Amisom kan förväntas fortsätta att spela en helt avgörande roll för säkerheten i Somalia under tiden som de somaliska säkerhetsstyrkornas kapacitet utvecklas. Med beaktande av att stöd till Amisom fortfarande är en av EU:s prioriteringar i Afrika uttrycker EU på nytt sin beredvillighet att lämna betydande stöd till Amisom genom den fredsbevarande resursen för Afrika. EU uppmanar andra biståndsgivare att se till att det finns förutsägbar och hållbar finansiering för Amisom.

6. EU välkomnar slutförandet av Förenta nationernas (FN) strategiska översyn av sin närvaro i Somalia och ser fram emot en förstärkt FN-roll i Somalia, bl.a. när det gäller effektiv samordning av internationella åtaganden till stöd för fred och statsbyggande.

7. EU understryker vikten av att skapa försoning inom nationen och av att bygga upp institutioner med ansvarighet, öppenhet och insyn på lokal, regional och nationell nivå genom en metod som inkluderar samtliga klaner och samhällsgrupper. EU kommer att stödja regeringens arbete med att främja demokrati och rättsstatlighet och stärka respekten för mänskliga rättigheter. EU framhåller betydelsen av att genom en folkomröstning anta en slutgiltig författning som återspeglar alla somaliers vilja, av att uppmuntra till samtal och fredligt samspel mellan centrum och regionerna samt av att vidta förberedelser för val. EU kommer också att stödja inkluderande lokalt utvecklings- och försoningsarbete. EU understryker den helt avgörande roll som det civila samhället och medierna spelar vid övergången.

8. EU åtar sig också att stödja den socioekonomiska återhämtning som krävs för att förbättra somaliers välfärd och utkomstmöjligheter. EU kommer att ge stöd till tillhandahållande av grundläggande tjänster, stärka förvaltningen av de offentliga finanserna och stödja landets återupprättande av kontakter med de internationella finansinstitutionerna. EU kommer att bidra till uppbyggnad av motståndskraft, bl.a. genom att sammankoppla nödhjälp, återuppbyggnad och utveckling när EU ger bistånd till Somalia.

9. EU kommer att fortsätta att ge humanitärt bistånd för att tillgodose Somalias folks mest akuta behov och samtidigt helt och fullt leva upp till de humanitära principerna opartiskhet, människokärlek, objektivitet och oberoende. EU uppmanar alla parter i Somalia att säkerställa säker och obehindrad tillgång till humanitärt stöd och att uppfylla sina skyldigheter enligt internationell humanitär rätt.

10. EU noterar att förbättrade villkor på land även kommer att bidra till att motverka de bakomliggande orsakerna till sjöröveriet utanför Somalias kust. EU lovordar framgången för den EU-ledda marina styrkan Eunavfor Atalanta i kampen mot sjöröveri. EU siktar på att befästa bekämpningen av sjöröveriet i västra Indiska oceanen med hjälp av Atalanta och samtidigt begränsa sjörövargruppers möjligheter att operera från land genom att bygga upp somalisk brottsbekämpningskapacitet, inbegripet genom Eucap Nestor, och bryta sönder sjörövarnätverken, inbegripet deras finansiärer och logistik. Detta kommer att göras tillsammans med de somaliska myndigheterna, med beaktande av deras föränderliga behov samt den politiska och säkerhetsmässiga situationen på plats och med användning av uppdrag och verksamhet inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken och andra EU-instrument på ett enhetligt och ömsesidigt förstärkande sätt.

11. EU är fortfarande bekymrat över det ständiga hot som terrorismen utgör för Somalia självt, regionen i stort och globalt. EU har åtagit sig att bidra till uppbyggnaden av regional kapacitet att gripa sig an terrorismhotet, att stödja regionalt brottsbekämpningssamarbete och att motverka våldsam extremism, bl.a. genom arbetet i det globala forumet för terrorismbekämpning, genom att arbeta tillsammans med regionala organ, nationella regeringar på Afrikas horn och i Jemen och nyckelpartner som FN och AU. [Rådet noterar därför att medlemsstaterna i dag ställde sig bakom en EU-handlingsplan för terrorismbekämpning för Afrikas horn och Jemen inom ramen för deras behörighetsområde.

12. EU är medvetet om att stabilitet i närområdet som helhet är en nödvändig förutsättning för fred, säkerhet och välstånd i Somalia. EU framhåller behovet av att länderna i regionen gradvis intensifierar sina ansträngningar att bygga upp goda förbindelser med sina grannländer, utveckla regional kapacitet och skapa samarbete och integration i regionen, i synnerhet på det ekonomiska området, och lägger grunden till en regional politisk, ekonomisk och säkerhetsmässig ram. Som ett första steg uppmanar EU enträget Somalia och dess grannländer att ingå ett avtal om goda grannförbindelser under överinseende av den mellanstatliga utvecklingsmyndigheten (Igad) och med stöd från dess partner. Vidare uppmuntrar EU Somalias aktiva medverkan inom Igad och uppmanar enträget samtliga länder i regionen att visa prov på sin beredvillighet att lösa bilaterala tvister inom ramen för myndigheten. EU står, som redan angavs i EU:s strategiska ram för Afrikas horn, redo att verka för dessa mål och arbeta i nära samarbete med AU och Igad och dess medlemsstater för att uppnå dem, bl.a. genom det arbete som utförs av Europeiska unionens särskilda representant för Afrikas horn.

EU framhåller att fredliga och trovärdiga val i Kenya i mars 2013 är av särskild betydelse för säkerheten och välståndet i landet och i regionen i stort."

Arktis

Rådet diskuterade de föreslagna åtgärderna i riktning mot en EU-politik för Arktis i enlighet med det gemensamma meddelandet från kommissionen och den höga representanten.

Förenta staterna

Rådet diskuterade utrikespolitiska prioriteringar som kan komma att stå på dagordningen för president Obamas andra regering.

ANDRA, GODKÄNDA PUNKTER

UTRIKES FRÅGOR

Närmare samarbete och regional integration i Maghreb

Rådet antog följande slutsatser:

"1. Rådet, som bekräftar den strategiska vikten av det europeiska grannskapet och erinrar om rådets slutsatser om den europeiska grannskapspolitiken av den 20 juni 2011, välkomnar det gemensamma meddelandet Stöd till närmare samarbete och regional integration i Maghreb: Algeriet, Libyen, Mauretanien, Marocko och Tunisien och välkomnar den höga representantens och kommissionens många förslag i meddelandet.

2. Rådet noterar med tillfredsställelse att meddelandet har utarbetats i en anda av solidaritet och partnerskap vid ett tillfälle då Maghrebregionen, som förblir en huvudprioritering för EU, genomgår historiska och djupgående förändringar.

3. Rådet välkomnar meddelandets underliggande princip, enligt vilken drivkraften för förändring och besluten om hur integrationen på bästa sätt kan genomföras enbart tillhör Maghrebländerna själva.

4. I meddelandets förslag fastställs en agenda för EU-stöd till fem Maghrebländer i deras egna insatser för ett närmare samarbete och en större regional integration, i synnerhet inom ramen för Arabiska Maghrebunionen (AMU). EU:s politik för Maghrebregionen kompletterar och utvecklar åtgärderna inom partnerskapet för demokrati och delat välstånd tillsammans med den europeiska grannskapspolitikens nya strategi, som bygger på principen om differentiering. Rådet välkomnar även meddelandets tonvikt på demokratiska reformer och ekonomisk utveckling för alla, liksom de samarbetsramar som redan finns i regionen, särskilt unionen för Medelhavsområdet och 5+5-samarbetet, och erinrar om Arabförbundets roll. Rådet betonar också att regionala samarbetsinitiativ är ömsesidigt förstärkande.

5. Mot bakgrund av den senaste tidens händelser i Sahara-Sahelområdet, som visar att det finns allvarliga terroristhot mot denna region, mot Europa och Maghreb, ser rådet positivt på meddelandets förslag om säkerhetssamarbete, däribland kampen mot terrorismen och gränsbevakning, och uppmanar den höga representanten och kommissionen att samarbeta med EU:s samordnare för kampen mot terrorism för att genomföra förslagen och stärka samverkan med länderna i regionen.

6. Rådet ser fram emot att utveckla diskussionen om den höga representantens och kommissionens förslag. Rådet betonar vikten av att fortsätta dialogen om meddelandet med Maghrebländerna och att sprida dess innehåll till allmänheten i dessa länder. I detta sammanhang välkomnar rådet förslaget att hålla en dialog på hög nivå mellan EU och Maghrebländerna och hoppas att ett första möte kan hållas inom kort för att diskutera frågor av gemensamt intresse. Rådet önskar se över meddelandets genomförande i december 2013."

Irak – restriktiva åtgärder

Rådet ändrade förordning nr 1210/2003 om vissa specifika begränsningar av de ekonomiska och finansiella förbindelserna med Irak. Detta kommer att möjliggöra överföring av frysta tillgångar till den efterföljare till utvecklingsfonden för Irak som den irakiska regeringen har inrättat enligt villkoren i FN:s säkerhetsråds resolutioner 1483 (2003) och 1956 (2010).

Tillfälligt mottagande av vissa palestinier

Rådet förlängde med ytterligare tolv månader giltigheten av nationella inresetillstånd till EU och nationella uppehållstillstånd i EU för vissa palestinier i enlighet med gemensam ståndpunkt 2002/400/Gusp.

Afghanistan – restriktiva åtgärder

Rådet ändrade de restriktiva åtgärderna med anledning av situationen i Afghanistan för att beakta de beslut som fattats av Förenta nationerna. Rådet uppdaterade en uppgift och avförde tre andra uppgifter från förteckningen över personer som är föremål för sanktionerna. Restriktionerna utgörs av reseförbud och frysning av tillgångar.

EU:s insatser mot spridning av massförstörelsevapen

Rådet godkände en halvårsrapport för andra halvåret 2012 om tillämpningen av EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen.

Tunisien – restriktiva åtgärder

Rådet förlängde åtgärderna mot personer som är ansvariga för förskingring av den tunisiska statens medel, bland annat Tunisiens f.d. president Zine El Abidine Ben Ali, med tolv månader, dvs. fram till den 31 januari 2014.

UTVECKLINGSSAMARBETE

EU:s stöd till hållbara förändringar i övergångssamhällen

Rådet antog slutsatser om EU:s stöd till hållbara förändringar i övergångssamhällen, se 17708/12.

Initiativet avser länder i EU:s närområde eller annorstädes, vilkas samhällen befinner sig i övergång till en allomfattande demokrati. EU:s stöd till övergångsprocesser syftar till att främja demokratiskt styre, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen, ekonomisk och social välfärd samt fred och stabilitet. Kraftfull tonvikt kommer att läggas vid att lindra social ojämlikhet, med fokusering på kvinnors och barns rättigheter. EU kommer för att uppnå dessa mål att tillgripa en bred uppsättning av befintliga åtgärder alltifrån den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken till utvecklingssamarbete.

DEN GEMENSAMMA SÄKERHETS- OCH FÖRSVARSPOLITIKEN

EU:s övningsprogram för perioden 2013–2015

Rådet godkände EU:s övningsprogram för perioden 2013–2015. Programmet innehåller olika slag av krishanteringsövningar.

Stöd till gränsförvaltningen i Libyen

Rådet godkände krishanteringskonceptet för ett tänkbart civilt GSFP-uppdrag för stöd till gränssäkerheten i Libyen. För närmare uppgifter se pressmeddelande 5823/13.


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website