Navigation path

Left navigation

Additional tools

EUROPEISKA
UNIONENS RÅD

SV

15491/12

(OR. en)

PRESSE 447

PR CO 58

PRESSMEDDELANDE

3196:e mötet i rådet

Transport, telekommunikation och energi

Transportfrågor

Luxemburg den 29 oktober 2012

Ordförande Efthemios Flourentzou
Minister för kommunikation och offentliga arbeten i Cypern

De viktigaste resultaten från rådets möte

Rådet enades om en allmän riktlinje om en omarbetning av 1993 års förordning om gemensamma regler för fördelning av ankomst- och avgångstider vid flygplatser i EU med bristande kapacitet. För att optimera systemet för fördelning mot bakgrund av den ökande överbelastningen på flygplatser kommer flygbolag genom den nya förordningen bland annat att ha möjlighet att köpa och sälja ankomst- och avgångstider. Förordningen ger också möjlighet att avgiftsbelägga för sent återlämnande av outnyttjade ankomst- och avgångstider till reserven, och förstärker oberoendet för och samarbetet mellan samordnarna av ankomst- och avgångstider. Den kompromiss som uppnåtts vid rådets möte ger medlemsstaterna möjlighet att tillämpa tillfälliga restriktioner i handeln med ankomst- och avgångstider i vederbörligen motiverade fall, men ger kommissionen rätt att motsätta sig sådana beslut.

Rådet enades också om en allmän riktlinje avseende två utkast till direktiv om flaggstaters respektive hamnstaters ansvar vad gäller tillämpningen av konventionen om arbete till sjöss, som antogs 2006 av Internationella arbetsorganisationen (ILO). Syftet med ILO:s konvention om arbete till sjöss är att säkerställa rimliga arbets- och levnadsförhållanden ombord på fartyg och begränsa den sociala dumpningen och därmed säkerställa sund konkurrens för redare som respekterar sjömännens rättigheter.

Rådet nådde en politisk överenskommelse om en ny förordning om färdskrivare vid vägtransporter, vilket i huvudsak bekräftar den allmänna riktlinje som rådet enades om i juni i år. Det nya utkastet till lagstiftning, som ska ersätta 1985 års förordning om färdskrivare, är utformat för att försvåra bedrägerier och för att minska de administrativa bördorna framför allt genom att införa en satellitkopplad "smart färdskrivare" samt genom ett antal nya reglerande åtgärder.

Rådet godkände också undertecknandet och den provisoriska tillämpningen av ett avtal med Europeiska organisationen för säkrare flygtrafiktjänst (Eurocontrol) om inrättande av en ny och stabil ram för ökat samarbete.

Slutligen höll rådet en debatt om en föreslagen uppdatering av de gemensamma reglerna om periodisk provning av trafiksäkerheten hos motorfordon, som syftar till att förbättra trafiksäkerheten och miljöskyddet. Resultaten av debatten kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet med detta förslag.

Rådet antog, utan diskussion, ett direktiv om inrättandet av ett gemensamt europeiskt järnvägsområde, som moderniserar det regelverk för Europas järnvägssektor som ingår i de tre direktiven i det första järnvägspaketet från 2001.

INNEHÅLL1

DELTAGARE

PUNKTER SOM DISKUTERADES

LUFTFART

Åtgärder mot överbelastning på flygplatserna genom uppdatering av reglerna för fördelning av ankomst- och avgångstider

Ökat samarbete med Eurocontrol

SJÖFART

Tillämpning av konventionen om arbete till sjöss

LANDTRANSPORTER

Förordningen om färdskrivare

Nya regler om regelbundna fordonskontroller av trafiksäkerhet

ÖVRIGA FRÅGOR

Ministerkonferens om EU:s integrerade havspolitik

Utsläppshandel inom luftfartssektorn

Luftfartstoppmöte om ett gemensamt europeiskt luftrum

Incidenter med luften i flygplanskabiner

Informellt möte mellan transport- och telekommunikationsministrarna

Världskongressen om intelligenta transportsystem (ITS)

Europeiska trafiksäkerhetsdagen

Transportförbindelser mellan EU och Ryssland

ANDRA, GODKÄNDA PUNKTER

TRANSPORTFRÅGOR

  1. Ett gemensamt europeiskt järnvägsområde *

HANDELSPOLITIK

  1. Antidumpning – aluminiumradiatorer – Kina

UTRIKES FRÅGOR

  1. Rättigheter för personer med funktionsnedsättning – en mekanism på EU-nivå

MILJÖ

  1. Svavelhalt i marina bränslen

  2. Uttjänta fordon

SYSSELSÄTTNING

  1. Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter till förmån för Danmark och Tyskland

UTNÄMNINGAR

  1. Regionkommittén

RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS GENOM SKRIFTLIGT FÖRFARANDE

  1. Restriktiva åtgärder – Republiken Guinea

DELTAGARE

Medlemsstaternas regeringar och Europeiska kommissionen företräddes av följande personer:

Belgien:

Olivier BELLE Ställföreträdande ständig representant

Bulgarien:

Kamen KITJEV Biträdande minister för transport, informationsteknik och kommunikation

Tjeckien:

Jiří ŽÁK Biträdande transportminister

Danmark:

Henrik Dam KRISTENSEN Transportminister

Tyskland:

Peter RAMSAUER Förbundsminister för transport, byggande och stadsplanering

Estland:

Juhan PARTS Ekonomi- och kommunikationsminister

Irland:

Leo VARADKAR Minister för transport, turism och idrott

Grekland:

Konstantinos MOUSOUROULIS Minister för maritima frågor

Nikolaos STATHOPOULOS Generalsekreterare

Spanien:

Ana María PASTOR JULIÁN Minister för infrastruktur och offentliga arbeten

Carmen LIBRERO Generalsekreterare för transport

Frankrike:

Frédéric CUVILLIER Minister till ministern för ekologi och hållbar utveckling, transport- och bostadsfrågor med ansvar för transportfrågor, marina frågor och fiskefrågor

Italien:

Mario CIACCIA Biträdande minister för infrastruktur och transporter

Cypern:

Efthemios FLOURENTZOU Minister för kommunikation och offentliga arbeten

Lettland:

Aivis RONIS Transportminister

Litauen:

Rimvydas VAŠTAKAS Biträdande transport- och kommunikationsminister

Luxemburg:

Claude WISELER Minister för hållbar utveckling och infrastruktur

Michèle EISENBARTH Ställföreträdande ständig representant

Ungern:

Olivér VÁRHELYI Ställföreträdande ständig representant

Malta:

Austin GATT Minister för infrastruktur, transport och kommunikationer

Nederländerna:

Melanie SCHULTZ van HAEGEN–MAAS GEESTERANUS Infrastruktur- och miljöminister

Joop ATSMA Statssekreterare för infrastruktur och miljö

Österrike:

Doris BURES Förbundsminister för transport, innovation och teknik

Polen:

Maciej JANKOWSKI Understatssekreterare vid ministeriet för transport, byggnadsverksamhet och maritim ekonomi

Portugal:

Pedro COSTA PEREIRA Ställföreträdande ständig representant

Rumänien:

Valentin PREDA Statssekreterare, ministeriet för transport och infrastruktur

Slovenien:

Uroš VAJGL Ställföreträdande ständig representant

Slovakien:

František PALKO Statssekreterare vid ministeriet för tranport, byggnadsverksamhet och regional utveckling

Finland :

Marja RISLAKKI Ställföreträdande ständig representant

Sverige:

Catharina ELMSÄTER-SVÄRD Infrastrukturminister

Förenade kungariket:

Stephen HAMMOND Statssekreterare för transportfrågor

Kommissionen:

Siim KALLAS Vice ordförande

Den anslutande statens regering företräddes enligt följande:

Kroatien:

Siniša Hajdaš DONČIĆ Minister för maritima frågor, transport och infrastruktur

PUNKTER SOM DISKUTERADES

LUFTFART

Åtgärder mot överbelastning på flygplatserna genom uppdatering av reglerna för fördelning av ankomst- och avgångstider

Rådet enades om en allmän riktlinje om en omarbetning av 1993 års förordning om gemensamma regler för fördelning av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens flygplatser (15442/12). Systemet för fördelning av ankomst- och avgångstider, som tillämpas vid flygplatser med betydande kapacitetsbrister, är ett verktyg för hantering av bristande kapacitet på ett öppet och icke-diskriminerande sätt. Avsikten är att genom omarbetningen åtgärda den tilltagande överbelastningen vid flygplatser.

Omarbetningen syftar till att säkerställa att ankomst- och avgångstider fördelas till sådana transportföretag som är kapabla att dra största möjliga ekonomiska nytta av dem, och på så sätt erbjuda bästa möjliga fördelning och kapacitetsutnyttjande. Av detta skäl kommer en serie åtgärder att införas:

  1. flygbolag kommer att tillåtas att sälja och köpa ankomst- och avgångstider ("andrahandshandel"),

  2. medlemsstater kommer att ha möjlighet att införa avgifter för transportföretag som återlämnar outnyttjade ankomst- och avgångstider till reserven när det har blivit för sent att omfördela dem,

  3. oberoendet för samordnare av ankomst- och avgångstider kommer att stärkas, liksom samarbetet mellan dessa, och öppenheten i förfarandet för tilldelning av ankomst- och avgångstider kommer att ökas,

  4. nätverksförvaltaren för det gemensamma europeiska luftrummet (Single European Sky) kommer att knytas till processen för tilldelning av ankomst- och avgångstider, för att den inverkan tilldelningen av ankomst- och avgångstider till en viss flygplats har på hela det europeiska luftfartstrafiknätverket ska kunna beaktas.

Den viktigaste ännu olösta fråga som ministrarna måste avgöra gällde möjligheten för flygbolag att sälja och köpa ankomst- och avgångstider. Vissa delegationer begärde att skyddsåtgärder ska införas eftersom de var bekymrade över den möjliga negativa inverkan som andrahandshandeln skulle kunna ha på – ekonomiskt mindre lönsamma – regionala flygsträckor samt den eventuella andrahandshandeln med ankomst- och avgångstider i spekulativt syfte. I likhet med kommissionen framhöll dock andra delegationer behovet av en enhetlig tillämpning av systemet, och pekade på risken för fragmentering av marknaden. Som en kompromiss som är godtagbar för en majoritet av delegationerna har texten till det utkast till förordning som lagts fram av ordförandeskapet (15282/12) ändrats för att medlemsstaterna ska kunna tillämpa tillfälliga restriktioner när ett betydande och påvisbart problem med andrahandshandel uppstår. Sådana restriktioner måste vara transparenta, icke-diskriminerande och proportionella samt motiveras för och meddelas kommissionen, som har rätt att motsätta sig dem. Medlemsstaterna är skyldiga att följa kommissionens beslut, som också måste motiveras.

Dessutom, fortfarande inom ramen för systemet för andrahandshandel, har villkoren mjukats upp en aning när det gäller användningen av omlagda ankomst- och avgångstider som erhållits efter ett byte av nyligen tilldelade ankomst- och avgångstider, vilket är tillåtet endast i syfte att förbättra ankomst- och avgångstiderna för den berörda trafiken. Man enades om att sådana omlagda ankomst- och avgångstider inte nödvändigtvis måste utnyttjas under en hel tidtabellsperiod.

Den kompromiss som uppnåtts omfattar också ett antal ändringar av andra delar av utkastet till förordning:

  1. När tillbakadragande av ankomst- och avgångstider vid händelse av missbruk skulle vara en sanktion som inte står i proportion till överträdelsen kommer samordnaren att som ett alternativ kunna ge rekommendationer för sanktioner som kan utdömas.

  2. Bestämmelserna om annullering av ankomst- och avgångstider på grund av officiella helgdagar togs bort eftersom de anses vara överflödiga.

  3. Mindre ändringar gjordes också i bestämmelserna om förfarandena för nödsituationssamordningen, om tillgången till samordnarens databas, om den information som lufttrafikföretag ska tillhandahålla samt om den information som ska samordnaren ska tillhandahålla åt flygplatsens ledningsorgan.

Vad gäller de ändringar som kommissionen har föreslagit i de nuvarande villkoren för beviljande av företräde för lufttrafikföretag till sådana ankomst- och avgångstider som de tilldelats under tidigare tidtabellsperioder (så kallad historisk fördelning av ankomst- och avgångstider), har diskussionerna i rådets förberedande organ redan visat att en stor majoritet av medlemsstaterna motsätter sig sådana ändringar. Vid rådets möte stod kommissionen fast vid sitt förslag att höja miniminivån för den grad av utnyttjande av tilldelade ankomst- och avgångstider som lufttrafikföretagen måste uppnå från nuvarande 80 % till 85 % samt det lägsta antalet ankomst- och avgångstider som får begäras för samma tid samma veckodag (så kallade serier av ankomst- och avgångstider) från nuvarande 5 till 15 för sommarsäsongen och 10 för vintersäsongen. De flesta medlemsstaterna föredrar dock att behålla det nuvarande systemet, med hänvisning till flygbolagens behov av flexibilitet, framför allt för att undvika tomma flygningar vars enda syfte är att säkerställa rätten till tider. Det kommer dock att vara möjligt att öka det lägsta antalet tider som krävs inom ramen för lokala riktlinjer.

Förslaget, som lades fram av kommissionen i december 2011 (18009/11 ), ingår i ett "flygplatspaket" som också inbegriper förslag om marktjänster och bullerrelaterade driftsrestriktioner vid flygplatser. Paketet utgör ett svar på två stora utmaningar: kapaciteten vid flygplatser och flygplatstjänsternas kvalitet.

Europaparlamentet, vars godkännande också krävs för att förordningen ska kunna antas, har ännu inte antagit någon ståndpunkt om förslaget.

Ökat samarbete med Eurocontrol

Rådet godkände undertecknandet och den provisoriska tillämpningen av ett avtal med Europeiska organisationen för säkrare flygtrafiktjänst (Eurocontrol) om inrättande av en ny och stabil ram för ökat samarbete (13792/12).

Genom avtalet, där samarbetsområdena förtecknas och formerna och mekanismerna för samarbete definieras, bekräftas att Eurocontrol utgör EU:s tekniska och driftsmässiga arm vid utarbetandet och genomförandet av EU:s program för ett gemensamt europeiskt luftrum, samtidigt som EU anges som programmets regleringsinstans. Det ger också en ram för civil-militär samordning av flygledningstjänsten och för alleuropeisk samordning bortom EU:s gränser. Dessutom kommer avtalet att göra det möjligt för EU att bidra till den pågående reformen av Eurocontrols ledningsstruktur.

Avtalet syftar också till att åstadkomma synergieffekter och undvika dubblering när det gäller det arbete som Europeiska byrån för luftfartssäkerhet (Easa) utför i fråga om säkerhetsrelaterade flygledningstjänster och i miljöfrågor.

Eurocontrol är en civil-militär, mellanstatlig organisation med 39 avtalsslutande parter från hela Europa, inklusive alla EU:s medlemsstater utom Estland. Den spelar en central roll inom flygledningstjänsten (ATM) i Europa och tillhandahåller expertis och tekniskt stöd till EU inom detta område. Förra året utsågs Eurocontrol till nätverksförvaltare för flygledningstjänsten inom programmet för ett gemensamt europeiskt luftrum, vars syfte är att införa ett säkert och effektivt system för flygledningstjänsten på europeisk nivå på grundval av en rättslig ram som antogs 2004 och 2009.

SJÖFART

Tillämpning av konventionen om arbete till sjöss

Rådet enades om en allmän riktlinje avseende två utkast till direktiv om flaggstaters respektive hamnstaters ansvar vad gäller tillämpningen av konventionen om arbete till sjöss, som antogs 2006 av Internationella arbetsorganisationen (ILO).

Utkastet till flaggstatsdirektiv (14790/12) syftar till att se till att medlemsstaterna uppfyller sina förpliktelser som flaggstater att övervaka att fartyg som för deras flagg följer reglerna i direktiv 2009/13/EG, genom vilket en stor del av konventionen om arbete till sjöss har införlivats i EU:s lagstiftning. Det nya direktivet behövs, eftersom 2009 års direktiv, genom vilket avtal om konventionen mellan unionens arbetsmarknadsparter tillämpas, inte omfattar efterlevnad.

Till följd av arbetet i rådets förberedande organ har kommissionens förslag (8241/12) ändrats, framför allt för att förlänga tidsfristen för införlivande och för att ge medlemsstaterna möjligheten att tillämpa ett flexiblare system för övervakning av mindre fartyg på mindre än 200 bruttotonnage som inte går i internationell sjöfart.

Slovenien har betänkligheter mot den rättsliga grund som valts för direktivet eftersom denna inte är en socialpolitisk bestämmelse i fördraget, vilket var fallet med 2009 års direktiv, utan en transportpolitisk bestämmelse som kommissionen ansåg vara mer lämplig. Den slovenska delegationen avstod därför från att rösta och utfärdade ett uttalande för att förklara sin ståndpunkt (14790/12 ADD 2).

Enligt utkastet till direktiv, i vilket delar av bestämmelserna om efterlevnad i konventionen om arbete till sjöss är införlivade, måste flaggstater inrätta kontrollmekanismer för att säkerställa övervakning av efterlevnaden. Där föreskrivs också att en personal som ansvarar för övervakningen ska ha nödvändig yrkeskompetens och vara oberoende. Dessutom föreskrivs rutiner för klagomål.

Genom utkastet till hamnstatsdirektiv (13904/12) ändras direktiv 2009/16 om hamnstatskontroll. Ändringarna gäller framför allt

  1. kontroll av nya dokument, i synnerhet certifikatet för arbete till sjöss och deklarationen om efterlevnad av konventionen om arbete till sjöss,

  2. en utökning av inspektionerna till att omfatta andra krav i konventionen om arbete till sjöss,

  3. hantering av klagomål, samt

  4. införandet av allvarliga eller upprepade överträdelser av konventionen om arbete till sjöss som grund för att kvarhålla ett fartyg.

Dessutom införs nya regler om delegerade befogenheter och genomförandebefogenheter som tilldelas kommissionen för att beakta de nya förfaranden som infördes genom Lissabonfördraget, som trädde i kraft efter antagandet av 2009 års direktiv.

Under diskussionerna i rådets förberedande organ gjordes några ändringar i kommissionens förslag (18239/12). Framför allt beslöt man att undanröja möjligheten att underkasta fartyg tillhörande en flaggstat som inte har ratificerat en uppsättning konventioner ytterligare inspektioner, som kan ske när som helst, utöver de reguljära inspektionerna. Vidare klargjordes situationen för medlemsstater som inte har ratificerat konventionen om arbete till sjöss, genom att det i skälen till direktivet anges att dessa ska anstränga sig för att iaktta förfaranden och praxis enligt konventionen. Dessutom utökade rådet förteckningen över konventioner enligt vilka hamnstatskontroll ska genomföras genom att lägga till två konventioner, nämligen konventionen om kontroll av skadliga påväxthindrande system på fartyg och konventionen om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom bunkerolja. Detta bör bidra till att ytterligare stärka miljöskyddet i EU:s hamnar. Generellt har formuleringarna i utkastet till direktiv anpassats för att stämma bättre överens med texten i konventionen.

Syftet med ILO:s konvention om arbete till sjöss är att säkerställa rimliga arbets- och levnadsförhållanden ombord på fartyg och begränsa den sociala dumpningen och därmed säkerställa sund konkurrens för redare som respekterar sjömännens rättigheter. Konventionen omfattar frågor som minimikrav för sjömän vid arbete ombord på fartyg, anställningsvillkor, logi, rekreationsanläggningar, mat och förplägnad, hälsoskydd, hälso- och sjukvård, välfärd och social trygghet samt efterlevnad och verkställighet.

LANDTRANSPORTER

Förordningen om färdskrivare

Rådet nådde en politisk överenskommelse om en ny förordning om färdskrivare vid vägtransporter (13725/12). Den politiska överenskommelsen utgör en bekräftelse på den allmänna riktlinje som rådet enades om i juni i år, med mindre anpassningar av ordalydelsen i vissa delar för att avspegla ändringar som Europaparlamentet har antagit sedan dess.

En delegation framhöll dock att den inte kunde stödja texten i utkastet till förordning eftersom den hade önskat se ett mer omfattande undantag från skyldigheten att använda färdskrivare för små och medelstora företag.

Den politiska överenskommelsen kommer att formaliseras i form av en ståndpunkt vid första behandlingen efter juristlingvisternas granskning. Rådet kommer parallellt att fortsätta att föra informella förhandlingar med Europaparlamentet i syfte att nå fram till en överenskommelse om en slutlig text som kan antas gemensamt av de båda institutionerna vid andra behandlingen.

Syftet med det nya utkastet till lagstiftning, som kommer att ersätta 1985 års förordning om färdskrivare, är att försvåra bedrägerier och minska den administrativa bördan genom att till fullo utnyttja ny teknik och införa ett antal nya regleringsåtgärder.

Den text rådet enades om innehåller följande huvuddelar:

När det gäller användningen av teknik:

  1. Den nuvarande manuella registreringen av fordonets lokaliseringsuppgifter kommer att ersättas av automatisk registrering genom satellitpositionering. För att minska kostnaderna kommer endast avgiftsfria positioneringstjänster att användas.

  2. Kommunikation på distans med färdskrivaren som ger grundläggande information om efterlevnaden kommer att möjliggöra tidig upptäckt av eventuell manipulering eller eventuellt missbruk och därmed tillåta kontrolltjänstemän att bättre genomföra riktade vägkontroller och undvika onödiga kontroller. Det kommer dock inte att finnas någon skyldighet för medlemsstaterna att se till att deras besiktningsmyndigheter är utrustade med de nödvändiga instrumenten för denna typ av fjärrstyrd tidig upptäckt.

  3. Färdskrivaren får dessutom på vissa villkor vara utrustad med ett gränssnitt som underlättar dess integrering i intelligenta transportsystem (ITS).

Utkastet till förordning innehåller också garantier för skydd av personuppgifter: registrering av fordonets position kommer att begränsas till den plats där den dagliga arbetsperioden börjar och slutar, tillgång till information kommer att begränsas till kontrollmyndigheterna och förarens uttryckliga medgivande kommer att krävas för att få tillgång till personuppgifter genom extern ITS-utrustning.

Den "smarta färdskrivaren", dvs. tillämpningen av den nya satellitbaserade tekniken, kommer att bli obligatorisk 40 månader efter det att de tekniska specifikationerna för den nya färdskrivaren har fastställts, förmodligen 2017 eller 2018.

Ändringarna av bestämmelserna innebär strängare krav på verkstäder som ansvarar för att installera och kalibrera färdskrivare. För att minska den administrativa bördan kommer man att förlänga giltighetstiden för det undantag från skyldigheten att använda färdskrivare som medlemsstaterna kan bevilja vissa användare, främst små- och medelstora företag. För dessa användare införs genom det nya utkastet till förordning ett undantag för transporter inom en radie på 100 km. Hittills har detta undantag varit begränsat till 50 km i vissa fall.

Regleringsåtgärderna kommer att börja gälla två år efter offentliggörandet av förordningen i Europeiska unionens officiella tidning, med undantag av bestämmelserna om godkännande och kontroll av verkstäder och användningen av förarkort, som kommer att börja gälla ett år tidigare.

I den text som rådet enats om bibehålls inte kommissionens förslag om att infoga ett mikrochip med förarkortsfunktioner i körkortet för yrkesförare, eftersom de flesta delegationerna tvivlar på om en sådan sammanslagning skulle rättfärdiga de kostnader som den medför.

Kommissionen har ett antal betänkligheter mot texten så som den ändrats av rådet (se uttalandet i (13725/12 ADD 1). Förutom att kommissionen vill stryka kortsammanslagningen anser den att tidpunkten för införande av den smarta färdskrivaren för sent inplanerad och kommissionen är också bekymrad över möjligheten att förarkort utfärdas till förare som är bosatta i medlemsstaters territorier där EU:s fördrag inte tillämpas (dvs. Färöarna och Grönland).

Kommissionen lade fram sitt förslag i juli 2011 (13195/11). Europaparlamentet fastställde sin ståndpunkt vid första behandlingen av förslaget i juli 2012.

Nya regler om regelbundna fordonskontroller av trafiksäkerhet

Rådet hade en debatt om förslaget till förordning om uppdatering av de gemensamma reglerna för periodisk provning av motorfordons trafiksäkerhet (12786/12). Debatten, som utgick från ett dokument från ordförandeskapet (15093/12), var inriktad på hur hög grad av harmonisering avseende fordonsprovning man vill uppnå genom de nya reglerna samt på förteckningen över fordon som ska genomgå periodisk provning och hur ofta provningarna ska genomföras. Syftet med debatten var att ge rådets förberedande organ riktlinjer för det fortsatta arbetet med kommissionens förslag.

Rådet var allmänt sett positivt inställt till kommissionens initiativ att ytterligare harmonisera de gemensamma reglerna om fordonsprovning. Ett stort antal ministrar ansåg att ett lagstiftningsinitiativ av detta slag på ett värdefullt sätt kan bidra till att målen för ökad trafiksäkerhet uppnås och att miljöskyddet förbättras.

Många medlemsstater hade dock betänkligheter mot lagstiftningsförslagets rättsliga form och skulle föredra ett direktiv framför en förordning. De ansåg att ett direktiv, som lämnar större utrymme för beaktande av de särskilda förhållandena i medlemsstaterna, är lämpligare om man vill uppnå en högre grad av harmonisering och riktigt genomförande. En delegation såg inte behovet av ett initiativ som kommissionens förslag i det nuvarande läget utan pekade på de höga kostnader som är förenade med förslaget och ifrågasatte nyttan i termer av trafiksäkerhet.

En majoritet av medlemsstaterna var bekymrade över förteckningen över fordon som ska genomgå provning, och ett stort antal delegationer ifrågasatte förslaget att provningen även ska omfatta två- och trehjuliga fordon, traktorer och lätta släpvagnar. Dessutom var många delegationer tveksamma till förslaget om att öka provningsperiodiciteten.

Den uppdatering som kommissionen har föreslagit är avsedd att förbättra trafiksäkerheten, i synnerhet för att bidra till EU:s mål att halvera antalet dödsolyckor i trafiken till 2020. Den syftar också till att förbättra miljöskyddet genom att minska utsläpp från fordon som beror på bristande underhåll.

I jämförelse med de nu gällande reglerna enligt 2009 års direktiv, där minimistandarder för periodisk provning av trafiksäkerhet definieras, föreslår kommissionen att räckvidden för provning ska utökas för att även omfatta motorcyklar och skotrar samt lätta släpvagnar (under 3,5 ton) och att provningsperiodiciteten för äldre fordon ska ökas. Dessutom ska nya krav införas särskilt för provningsutrustning och provningspersonalens färdigheter och utbildning, samt för övervakning av provningsanläggningarna.

Enligt förslaget ska bilar, i enlighet med nu gällande regler, kontrolleras för första gången högst fyra år efter första registreringsdatum, och en andra provning ska utföras högst två år därefter. Därefter ska emellertid provningen genomföras inte vartannat år, som nu, utan varje år. Denna uppdatering bedöms som nödvändig eftersom statistiken visar att antalet allvarliga olyckor orsakade av tekniska fel ökar avsevärt efter fem år. Fordon med höga miltal, dvs. sådana fordon som har gått 160 000 km eller mer vid den första reguljära trafiksäkerhetsprovningen, ska också av säkerhetsskäl vara föremål för årliga kontroller. Samma intervall ska gälla motorcyklar och skotrar. Att även denna fordonskategori ska omfattas av provningsprogrammet bedöms som nödvändigt eftersom motorcyklister är den grupp trafikanter som är utsatt för störst säkerhetsrisker.

Förslaget till förordning, som kommissionen presenterade i juli 2012, utgör en del av ett trafiksäkerhetspaket som också omfattar förslag till förordningar om vägkontroller av trafiksäkerheten hos nyttofordon (12809/12) samt om registreringsbevis för fordon (12803/12).

ÖVRIGA FRÅGOR

Ministerkonferens om EU:s integrerade havspolitik

Ordförandeskapet informerade ministrarna om den informella ministerkonferensen om EU:s integrerade havspolitik, som hölls i Limassol (Cypern) den 7–8 oktober. Diskussionerna vid konferensen fokuserade på fastställandet av den verksamhet på havs- och sjöfartsområdet som bedöms utgöra avgörande faktorer för tillväxt och sysselsättning samt de stödåtgärder som behöver vidtas på EU-nivå och nationell nivå samt den framtida utvecklingen av den integrerade havspolitiken. Konferensen antog "Limassolförklaringen", som förespråkar en agenda på det marina området och sjöfartsområdet till stöd för Europa 2020-strategin (14792/12). Antagandet av förklaringen sammanföll med offentliggörandet av kommissionens meddelande om initiativet Blå tillväxt, som utgjorde det främsta underlaget för konferensen (13908/12).

Utsläppshandel inom luftfartssektorn

Kommissionen informerade ministrarna om unionens förberedelser inför mötet i Internationella civila luftfartsorganisationens råd (Icao-rådet) som ska hållas mellan den 29 oktober och den 16 november i Montreal, där frågan om åtgärder för att ta itu med utsläpp av växthusgaser från internationell luftfart ska diskuteras (15449/12). EU anser att en global ram för marknadsbaserade åtgärder, som bygger på principen om icke-diskriminering, utgör det bästa handlingsalternativet. Om man kan enas om en sådan ram inom en överskådlig framtid skulle EU ha möjlighet att utnyttja den flexibilitet som erbjuds genom dess utsläppshandelslagstiftning för att kunna beakta globala strategier utan att kompromissa om målen i det egna systemet för handel med utsläppsrätter (ETS).

Kommissionen informerade också ministrarna om den senaste tidens utveckling när det gäller tredjeländers motstånd mot att EU:s utsläppshandelssystem tillämpas på deras flygbolag.

Luftfartstoppmöte om ett gemensamt europeiskt luftrum

Ordförandeskapet informerade rådet om det luftfartstoppmöte som organiserades gemensamt av det cypriotiska ordförandeskapet och kommissionen i Limassol den 11–12 oktober, där man diskuterade de framsteg som gjorts beträffande genomförandet av ett gemensamt europeiskt luftrum och de åtgärder som bör vidtas närmast (15010/12). Debatten var främst inriktad på fyra frågor: prestationssystemet för flygledning, funktionella luftrumsblock, Sesarprogrammet (Single European Sky ATM Research, ett gemensamt företag för utveckling av en ny generation av det europeiska systemet för flygledningstjänsten), som utgör den tekniska grunden för det gemensamma europeiska luftrummet, samt en uppdatering av regelverket för det gemensamma europeiska luftrummet som kommissionen kommer att lägga fram. Det framhölls vid konferensen att förnyade ansträngningar krävs för att alla delar i det gemensamma europeiska luftrummet ska bli fullständiga.

Incidenter med luften i flygplanskabiner

Den tyska delegationen uttryckte oro över det ökande antalet incidenter med lukt, i synnerhet oljelukt, i luften i flygplanskabiner (15117/12). Delegationen anser att frågan bör behandlas på EU-nivå och uppmanade därför kommissionen och Europeiska byrån för luftfartssäkerhet (Easa) att vidta åtgärder.

Kommissionen påpekade att man i nygjorda studier inte kunnat finna stöd för att sådana incidenter skulle utgöra ett verkligt säkerhetsproblem, men lovade att fortsätta att bevaka frågan.

Informellt möte mellan transport- och telekommunikationsministrarna

Ordförandeskapet informerade rådet om resultaten av det informella möte mellan transport- och telekommunikationsministrarna som ägde rum i Nicosia den 17 juli (12750/12). Vid det mötet diskuterade ministrarna hur två centrala EU-strategier, den digitala agendan för Europa och EU:s transportpolitik, kan integreras på bästa möjliga sätt. Målet är att till fullo utnyttja utvecklingen av intelligenta transportsystem för att bidra till en säkrare och mer effektiv förflyttning av människor och varor genom transportnätverken. Fokus låg framför allt på öppnandet av offentliga informationskällor och utvecklingen av intelligenta transportsystem som verktyg för multimodalitetsfrågor, såsom reseplanering och samordnade biljetter.

De slutsatser som ordförandeskapet utarbetat om resultatet av det informella mötet lades också fram vid världskongressen om intelligenta transportsystem som hölls i oktober.

Världskongressen om intelligenta transportsystem (ITS)

Den österrikiska delegationen informerade rådet om resultaten av rundabordskonferensen på ministernivå som hölls inom ramen för den 19:e världskongressen om intelligenta transportsystem som hölls i Wien 22–26 oktober, där de senaste trenderna och strategierna inom området för intelligenta transportsystem diskuterades. Den internationella rundabordskonferensen, som ägde rum under kongressens öppningsdag, var inriktad på en diskussion om exempel på bästa praxis samt behoven av och utmaningarna när det gäller utvecklingen och tillämpningen av intelligenta transportsystem. Den avslutades med ett gemensamt uttalande om en allmän riktlinje för säkrare, mer effektiva och miljövänligare transportsystem och ett utvidgat politiskt åtagande att införliva intelligenta transportsystem i den nationella transportpolitiken (15397/12).

Europeiska trafiksäkerhetsdagen

Ordförandeskapet och kommissionen informerade ministrarna om den fjärde europeiska trafiksäkerhetsdagen som anordnades i Nicosia den 25 juli och som syftade till att öka medvetenheten om trafiksäkerhet bland unga (14844/12 och 15159/12). Under konferensen hölls workshoppar om betydelsen av utbildning, förstärkt efterlevnad genom uppbyggandet av ömsesidig respekt mellan polisen och unga människor, samt riskbeteenden som bruk av alkohol och droger och fortkörning.

Transportförbindelser mellan EU och Ryssland

Kommissionen informerade rådet om det ökande antalet problem i förbindelserna med Ryssland inom luftfartssektorn, vägtransportsektorn och järnvägssektorn (14838/12). Frågorna rör särskilt avgifterna för överflygning av Sibirien och diskriminering när det gäller vägavgifter och avgifter för godtransporter på järnväg. Kommissionen bad medlemsstaterna att med anledning av denna situation agera gemensamt.

ANDRA, GODKÄNDA PUNKTER

TRANSPORTFRÅGOR

Ett gemensamt europeiskt järnvägsområde *

Rådet antog1 ett direktiv om inrättandet av ett gemensamt europeiskt järnvägsområde (direktiv: 44/12, uttalanden: 14820/12 ADD 1 REV 3), efter det att Europaparlamentet hade godkänt den kompromiss som uppnåtts i förhandlingarna mellan de båda institutionerna.

Utkastet till direktiv är en omarbetning av de tre direktiv från 2001, första järnvägspaketet, som utgjorde inledningen till ett gradvis öppnande av järnvägssektorn för konkurrens på europeisk nivå. Syftet med omarbetningen är att förenkla, tydliggöra och modernisera regelverket för Europas järnvägssektor i syfte att öka konkurrensen, stärka marknadstillsynen och förbättra investeringsklimatet inom sektorn.

För närmare upplysningar, se pressmeddelandet om den överenskommelse som uppnåddes mellan rådet och Europaparlamentet i juni (11543/12).

HANDELSPOLITIK

Antidumpning – aluminiumradiatorer – Kina

Rådet antog en förordning om införande av en slutgiltig antidumpningstull och om slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av aluminiumradiatorer med ursprung i Folkrepubliken Kina (14704/12).

UTRIKES FRÅGOR

Rättigheter för personer med funktionsnedsättning – en mekanism på EU-nivå

Rådet upprättade en mekanism på EU-nivå för att främja, skydda och övervaka genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Denna mekanism på EU-nivå utgör ett komplement till nationella ramar och mekanismer och gäller tillämpningen av konventionen på två områden: inom EU:s lagstiftning och politik och EU-institutionernas förvaltningar, exempelvis när det gäller deras anställda samt i interaktionen med medborgarna och allmänheten.

MILJÖ

Svavelhalt i marina bränslen

Rådet antog ett direktiv om ändring av direktiv 1999/32/EG vad gäller svavelhalten i marina bränslen (PE-CONS 31/12).

Utsläpp från sjöfarten till följd av förbränning av marina bränslen med hög svavelhalt bidrar till luftföroreningar i form av svaveldioxid och partiklar, vilka skadar människors hälsa och bidrar till försurningen. Direktivet syftar därför till att begränsa dessa utsläpp avsevärt och tillhandahålla en hög grad av skydd för människors hälsa och miljön genom att göra de senaste reglerna om krav för marina bränslen från Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) obligatoriska, och därmed ändra direktiv 1999/32/EG.

För ytterligare information, se pressmeddelande 15177/12.

Uttjänta fordon

Rådet beslöt att inte motsätta sig antagandet av direktiv från kommissionen om ändring av bilaga II till direktiv 2000/53/EG om uttjänta fordon (13992/12).

Kommissionens akt är underställd det föreskrivande förfarandet med kontroll. Detta innebär att kommissionen kan anta direktivet nu när rådet har gett sitt medgivande, såvida inte Europaparlamentet motsätter sig detta.

SYSSELSÄTTNING

Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter till förmån för Danmark och Tyskland

Rådet antog två beslut om att använda totalt 12,8 miljoner euro från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för att stödja arbetstagare som friställts i Danmark och Tyskland.

Ett belopp på 7,5 miljoner euro öronmärks för uppsagda arbetstagare vid den stora danska vindkraftverktillverkaren Vestas, som har förlorat stora marknadsandelar till följd av ökande konkurrens från tillverkare med lägre kostnader utanför EU. Ytterligare 5,4 miljoner euro anslås till arbetstagare som har friställts hos den tyska tillverkaren av tryckerimaskiner, manroland. I likhet med Vestas har företaget förlorat betydande marknadsandelar och lidit skada av en kraftig nedgång i försäljningen till följd av den ökande konkurrensen från tillverkare i länder utanför EU som har lägre kostnader.

UTNÄMNINGAR

Regionkommittén

Rådet utnämnde Spyridon SPYRIDON (Grekland) (15140/12) och Patricia FERGUSON, Paul WATSON och Trevor CUMMINGS (Förenade kungariket) (15137/12) till ledamöter i Regionkommittén för återstoden av den nuvarande mandatperioden, dvs. till och med den 25 januari 2015.

RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS GENOM SKRIFTLIGT FÖRFARANDE

Restriktiva åtgärder – Republiken Guinea

Rådet förlängde genom skriftligt förfarande som avslutades den 26 oktober de restriktiva åtgärderna mot republiken Guinea till och med den 27 oktober 2013. Samtidigt ändrade rådet vapenembargot, för att medlemsstaterna ska ha möjlighet att under vissa villkor godkänna export av sprängämnen vars enda syfte är användning i gruvdrift och infrastrukturinvesteringar.

1 :

Österrike, Tyskland och Luxemburg röstade emot, medan Estland, Polen och Slovakien avstod från att rösta.


Side Bar