Navigation path

Left navigation

Additional tools

3157:e mötet i rådet Utrikes frågor Bryssel den 22–23 april 2012

European Council - PRES/12/117   23/03/2012

Other available languages: EN FR DE DA ES NL IT PT FI EL CS ET HU LT LV MT PL SK SL BG RO GA

EUROPEISKA
UNIONENS RÅD

SV

7849/12

(OR. en)

PRESSE 117

PR CO 18

PRESSMEDDELANDE

3157:e mötet i rådet

Utrikes frågor

Bryssel den 22–23 april 2012

Ordförande Catherine Ashton
Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik

De viktigaste resultaten från rådets möte

Rådet förde en ingående diskussion om Syrien och fördömde med kraft den syriska regimens brutala attacker och systematiska kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Med anledning av den syriska regimens fortsatta bruk av våld mot civila har rådet återigen skärpt EU:s restriktiva åtgärder.

Rådet diskuterade situationen i Vitryssland och upprepade sin allvarliga oro över den fortsatta bristande respekten för de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatsprincipen. Mot denna bakgrund skärpte rådet de restriktiva åtgärderna mot dem som är ansvariga för repressionen mot det civila samhället i landet.

Ett år efter antagandet av EU-strategin för säkerhet och utveckling i Sahel bekräftade rådet sitt åtagande att bidra till att Sahel utvecklas till en fredlig, stabil och välmående region. Samtidigt fördömde rådet skarpt de nyss gjorda försöken att med våld överta makten i Mali och uppmanade kommissionen att vidta de säkerhetsåtgärder som situationen kräver vid genomförandet av EU:s utvecklingssamarbete.

EU:s försvarsministrar diskuterade vid sitt halvårsvisa möte i rådet läget avseende den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) och de pågående insatserna. Rådet antog också slutsatser om sammanslagning och gemensamt utnyttjande av militära resurser, och betonade att det är politiskt absolut nödvändigt att bevara och utveckla de militära resurserna för att upprätthålla och förbättra GSFP.

Vidare aktiverade rådet EU:s operationscentrum för GSFP-uppdrag och insatser på Afrikas horn. Detta är den första aktiveringen av ett operationscentrum.

Rådet förlängde EU:s insats för bekämpande av piratdåd, Atalanta, med två år och utvidgade styrkornas insatsområde till att inbegripa Somalias kustområde och inre farvatten.

Rådet skärpte också EU:s restriktiva åtgärder, vilka antagits som en reaktion på allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Iran, och förlängde dem med 12 månader. Dessutom godkände rådet genomförandelagstiftning för EU:s senaste restriktiva åtgärder som reaktion på Irans kärntekniska program. Denna kommer att säkerställa att åtgärderna får full verkan.

INNEHÅLL1

DELTAGARE

PUNKTER SOM DISKUTERADES

DEN GEMENSAMMA SÄKERHETS- OCH FÖRSVARSPOLITIKEN

Insatser

Militära resurser

SAHEL

VITRYSSLAND

SYRIEN

ANDRA, GODKÄNDA PUNKTER

DEN GEMENSAMMA SÄKERHETS- OCH FÖRSVARSPOLITIKEN

  • EU–Albanien – insatser för krishantering

  • Eunavfor Atalanta

  • EU:s operationscentrum

  • Kvinnor, fred och säkerhet

UTRIKES FRÅGOR

  • Riktlinjer för EU:s politik i fråga om tortyr

  • Stöd till verksamheten i Organisationen för förbud mot kemiska vapen

  • Förbindelserna med Hashemitiska konungariket Jordanien

  • Transnistrien – restriktiva åtgärder

  • Afghanistan – restriktiva åtgärder

  • Iran – restriktiva åtgärder

  • Stiftelsen EU–Latinamerika/Västindien

DELTAGARE

Hög representant:

Catherine ASHTON Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik

Belgien:

Didier REYNDERS Vice premiärminister samt utrikesminister, utrikeshandelsminister och minister för Europafrågor

Michel Tilleman Ambassadör, ledamot i kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik

Bulgarien:

Anju ANGELOV Försvarsminister

Nikolaj MLADENOV Utrikesminister

Tjeckien:

Jiří ŠEDIVÝ Biträdande försvarsminister

Jiří SCHNEIDER Satssekreterare och biträdande utrikesminister

Danmark:

Nick HÆKKERUP Försvarsminister

Villy SØVNDAL Utrikesminister

Tyskland:

Guido WESTERWELLE Förbundsutrikesminister

Christian SCHMIDT Statssekreterare åt förbundsförsvarsministern samt ledamot av förbundsdagen

Estland:

Harri TIIDO Ambassadör, ledamot i kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik

Irland:

Eamon GILMORE Tánaiste (vice premiärminister) och utrikes- och handelsminister

Michael HOWARD Generalsekreterare, försvarsministeriet

Grekland:

Kostas SPILIOPOULOS Statssekreterare för försvarsfrågor

Stavros DIMAS Utrikesminister

Spanien:

Pedro MORÉNES EULATE Försvarsminister

José Antonio GARCIA-MARGALLO Utrikes- och samarbetsminister

Frankrike:

Alain JUPPÉ Ministre d'État, utrikes- och Europaminister

Jean-Louis FALCONI Ambassadör, ledamot i kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik

Italien:

Giampaolo DI PAOLA Försvarsminister

Giuliomaria TERZI DI SANT'AGATA Utrikesminister

Cypern:

Demetris ELIADES Försvarsminister

Erato KOZAKOU-MARCOULLIS Utrikesminister

Lettland:

Edgars RINKĒVIČS Utrikesminister

Dace TREIJA-MASI Ambassadör, kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik

Litauen:

Vytautas UMBRASAS Biträdande försvarsminister

Audronius AŽUBALIS Utrikesminister

Luxemburg:

Jean-Marie HALSDORF Försvarsminister

Georges FRIDEN Politisk direktör

Ungern:

Csaba HENDE Försvarsminister

János MARTONYI Utrikesminister

Malta:

Tonio BORG Vice premiärminister samt utrikesminister

Godwin GRIMA Förste ständige sekreterare

Nederländerna:

Hans HILLEN Försvarsminister

Uri ROSENTHAL Utrikesminister

Österrike:

Norbert DARABOS Försvarsminister

Michael SPINDELEGGER Vicekansler samt förbundsminister för Europafrågor och internationella frågor

Polen:

Tomasz SIEMIONIAK Försvarsminister

Radosław SIKORSKI Utrikesminister

Portugal:

José Pedro AGUIAR BRANCO Försvarsminister

Paulo PORTAS Ministro de estado, utrikesminister

Rumänien:

Viorel OANCEA Statssekreterare för försvars- och planeringspolitik, försvarsministeriet

Luminita ODOBESCU Statssekreterare, utrikesministeriet

Slovenien:

Karl Viktor ERJAVEC Vice premiärminister samt utrikesminister

Aleš HOJS Försvarsminister

Slovakien:

Róbert ONDREJCSÁK Statssekreterare vid försvarsministeriet

Milan JEŽOVICA Statssekreterare vid utrikesministeriet

Finland:

Erkki TUOMIOJA Utrikesminister

Marcus RANTALA Statssekreterare

Sverige:

Sten TOLGFORS Försvarsminister

Carl BILDT Utrikesminister

Storbritannien:

William HAGUE Förste minister, utrikes- och samväldesminister

Gerald HOWARTH Minister för internationell säkerhetsstrategi

Kommissionen:

Štefan FÜLE Ledamot

Andris PIEBALGS Ledamot

Kristalina GEORGIEVA Ledamot

Christian DANIELSSON Biträdande generalsekreterare

Den anslutande statens regering företräddes av följande personer:

Kroatien:

Ante KOTROMANOVIČ Försvarsminister

Vesna PUSIĆ Utrikes- och Europaminister

PUNKTER SOM DISKUTERADES

DEN GEMENSAMMA SÄKERHETS- OCH FÖRSVARSPOLITIKEN

Rådet gick igenom utvecklingen inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP).

Insatser

Rådet diskuterade läget i EU:s militära GSFP-insatser och hur man ska gå vidare. Insatserna inbegriper Althea i Bosnien och Hercegovina, Eunavfor Atalanta för bekämpande av piratdåd utanför Somalias kust och EU:s utbildningsuppdrag för somaliska styrkor.

Den höga representanten informerade också ministrarna om tänkbar ny verksamhet inom GSFP.

Militära resurser

Styrelsen för Europeiska försvarsbyrån sammanträdde i anslutning till rådet. För närmare uppgifter, se pressmeddelandet från EDA.

Rådet antog följande slutsatser om sammanslagning och gemensamt utnyttjande av militära resurser:

"1. Rådet betonar att det är absolut politiskt nödvändigt att bevara och utveckla de militära resurserna för att upprätthålla och förbättra GSFP. Det europeiska samarbetet för sammanslagning och gemensamt utnyttjande av militära resurser utgör en gemensam reaktion på europeiska resursbrister, och syftar till att förbättra den operativa effektiviteten inom ramen för åtstramningen på det finansiella området och den föränderliga strategiska situationen. Militära resurser och den politiska viljan att generera styrkor underbygger EU:s förmåga att bidra till säkerhet och stabilitet genom operativa insatser.

2. I detta sammanhang välkomnar rådet de avsevärda framsteg med konkreta samarbetsinitiativ som gjorts med stöd av Europeiska försvarsbyrån, såsom lufttankning, medicinskt stöd, utbildning (oskadliggörande av improviserade sprängladdningar, helikopterutbildningsprogram, utbildning för flygtransportbesättningar, snabbjet- och marin utbildning (Fast Jet and Naval)) samt övervakning till havs. Styrelsen för Europeiska försvarsbyrån godkände den 22 mars 2012 ett politiskt uttalande om lufttankning och välkomnade en avsiktsförklaring om multinationella modulära medicinska enheter.

Dessa projekt samt andra samarbetsprojekt som inrättats av medlemsstaterna inom bilaterala eller regionala ramar utgör ett paket med konkreta initiativ som hittills utvecklats inom Gentprocessen för förstärkning av försvarssamarbetet. De understryker medlemsstaternas starka engagemang för att förstärka de europeiska militära resurserna och framhäver mervärdet hos europeiska åtgärder och insatser i detta hänseende och den långsiktiga potentialen för sammanslagning och gemensamt utnyttjande, även med tanke på det kommande Natotoppmötet i Chicago.

3. Rådet efterlyser också insatser inom underrättelseverksamhet, övervakning och spaning, framtida militära kommersiella satelliter (Satcom), smart krigsmateriel och marin logistik och uppmuntrar till fortsatt arbete med träning och utbildning med stöd av EUMS.

4. Rådet välkomnar samarbetet mellan EU och Nato angående utvecklingen av militära resurser för krishantering, särskilt initiativen för sammanslagning och gemensamt utnyttjande och smart försvar. Rådet noterar med tillfredsställelse de produktiva kontakterna mellan de båda organisationernas personal och uppmuntrar starkt till en fortsättning på dessa kontakter på ett transparent sätt i syfte att undvika dubbelarbete samt garantera konsekvens och en resursutveckling där organisationerna stöder varandra.

5. Betydande framsteg har gjorts, men rådet upprepar att det behövs en mer hållbar och strukturerad politik för sammanslagning och gemensamt utnyttjande på längre sikt. Systematiskt samarbete kommer att kräva en förändrad inställning, fortsatt politisk slagkraft och politiskt engagemang. Rådet uppmuntrar medlemsstaterna att i ett mycket tidigt skede av sina nationella processer systematiskt undersöka möjligheten till lösningar som går ut på sammanslagning och gemensamt utnyttjande.

6. Inom ramen för ytterligare utveckling av det metodiska tillvägagångssättet vid sammanslagning och gemensamt utnyttjande, välkomnar rådet det arbete som utförs inom ramen för Europeiska försvarsbyrån om faktorer som möjliggör internationellt samarbete. Poolning av efterfrågan, harmonisering av förfarandena för kvalificering/certifiering och gemensamt utnyttjande av överskottsutrustning kommer att stödja förbättringar och minska livscykelkostnaderna. Rådet, som noterar potentialen hos programmet för att spara och återinvestera (Save and Reinvest), uppmanar Europeiska försvarsbyrån att närmare utforska dessa möjligheter.

7. Rådet är medvetet om försvarets bredare konsekvenser för teknik, innovation och tillväxt och noterar med oro den övergripande minskningen av investeringarna i försvarsforskning och -teknik och dess konsekvenser för Europas förmåga att utveckla framtida försvarsresurser. Rådet upprepar att man helhjärtat går in för samarbete inom forskning och teknisk utveckling. Det uppmuntrar Europeiska försvarsbyrån och kommissionen att fortsätta synergin med europeisk politik, särskilt på området forskning och teknisk utveckling, bland annat när det gäller det nya europeiska ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling (Horisont 2010). Detta kommer att bidra till att förstärka det europeiska försvarets industriella och tekniska bas."

SAHEL

Rådet utvärderade genomförandet av EU-strategin för säkerhet och utveckling i Sahelregionen och diskuterade utmaningarna för regionen.

Rådet antog följande slutsatser:

"1. Ett år efter framläggandet av en EU-strategi för säkerhet och utveckling i Sahel och mot bakgrund av de turbulenta händelserna i regionen i stort, som har sammanfallit med en ny livsmedelsförsörjningskris, bekräftade rådet sitt åtagande att bidra till att Sahel utvecklas till en fredlig, stabil och välmående region.

2. Rådet fördömde skarpt försöken att med våld överta makten i Mali. Det manade till ett omedelbart slut på våldet och frisläppande av statstjänstemän, skydd av civila, återupprättande av konstitutionellt styre och hållande av demokratiska val enligt planerna. EU kommer att nära samarbeta med Afrikanska unionen (AU) och Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap (Ecowas). Rådet uppmanade kommissionen att vidta de försiktighetsåtgärder situationen kräver vid genomförandet av EU:s utvecklingssamarbete. Rådet betonade att det direkta stödet till befolkningen kommer att fortsätta, liksom det humanitära biståndet.

3. Rådet som betonade vikten av att respektera Malis territoriella integritet, upprepade sin uppmaning till ett omedelbart eldupphör i norra Mali samt en inkluderande dialog, som EU är berett att stödja.

4. Rådet uttryckte sin djupa oro över den försämrade säkerhetssituationen i Sahelregionen. Rådet framhöll att det är fast beslutet att i partnerskap med regionala organisationer och andra internationella partner stödja länderna i Sahel i deras kamp mot de inbördes relaterade utmaningar som fattigdom, terrorism, våldsam extremism och organiserad brottslighet och spridningseffekterna från den senaste tidens kris i Libyen utgör. I detta sammanhang välkomnade rådet de senaste tolv månadernas framsteg med strategins genomförande och den samordnade användningen av alla EU-instrument på områdena utveckling, samhällsstyrning, rättstatsprincipen, migration och säkerhet i syfte att stödja den samhällsekonomiska utvecklingen i Mali, Mauretanien och Niger samt stärka deras förmåga att ta itu med de gissel som utgörs av terrorism och organiserad brottslighet, inbegripet narkotikahandel och människohandel.

5. Rådet uppmanade till en intensifiering av det pågående regionala samarbetet för att komplettera nationella strategier för att främja stabilitet och utveckling i de berörda länderna. I detta sammanhang välkomnade rådet Afrikanska unionens (AU) och FN:s ökade engagemang till stöd för regionalt kontrollerade processer och framhöll behovet av att fortsätta att ha en nära kontakt med regionala organisationer, bl.a. AU och Ecowas.

6. Med tanke på de särskilda utmaningar vad gäller säkerheten som regionens stater står inför, godkände rådet krishanteringskonceptet för ett civilt rådgivnings-, bistånds- och utbildningsuppdrag i Sahel inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, med operativt fokus i Niger, i syfte att stödja gendarmeriet, den nationella polisen och det nationella gardet genom att öka deras samverkansförmåga och kapacitet till brottsbekämpning, särskilt när det gäller att bekämpa terrorism och organiserad brottslighet, samtidigt som rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna respekteras fullt ut. Rådet framhöll behovet av att utan dröjsmål gå vidare med den operativa planeringen, så att uppdraget kan vara på plats vid slutet av sommaren 2012.

7. Den bräckliga säkerhetssituationen i regionen har ytterligare förvärrats både av den allt värre livsmedels- och näringskrisen, som påverkar 15 miljoner människor, och av de humanitära följderna av konflikten i norra Mali, som har lett till ett stort antal internflyktingar och andra flyktingar, för vilka säkerhet och tillgång till humanitärt bistånd bör säkerställas. EU har bidragit med snabbt humanitärt bistånd till ett värde av
123,5 miljoner euro och kommer tillsammans med medlemsstaterna att fortsätta att bidra med bistånd som behövs för att hantera de akuta behoven hos de mest drabbade befolkningsgrupperna, i Sahelländerna och i regionen i stort. I detta syfte håller ett belopp på 9 miljoner euro på att tas i anspråk för katastrofbistånd till de människor som drabbats av konflikten i norra Mali.

8. Nationellt egenansvar, regional solidaritet, flexibel finansiering, givarsamordning och en intensifierad dialog mellan aktörer på det humanitära området och aktörer på utvecklingsområdet, är av avgörande betydelse för att övervinna regionens långvariga, kroniska problem med livsmedelsförsörjning och undernäring och för att bygga upp återhämtningsförmågan. EU är – med utgångspunkt i nationella initiativ – berett att öka sitt stöd till regionens länder, så att de ska kunna undvika denna typ av kris i framtiden och uppnå hållbar livsmedels- och näringstrygghet. EU planerar i sammanhanget att bidra med ytterligare 164,5 miljoner euro i syfte att förstärka och komplettera befintliga utvecklingsåtgärder för att främja livsmedelstrygghet i regionen.

9. Rådet uppmanade den höga representanten och Europeiska kommissionen att påskynda genomförandet av Sahelstrategin och att regelbundet rapportera om vilka framsteg som görs."

Rådet godkände också krishanteringskonceptet för ett eventuellt civilt GSFP-uppdrag för att förbättra kapaciteten att bekämpa terrorism och organiserad brottslighet i Sahelregionen, inledningsvis med inriktning på Niger. Uppdraget ska bistå myndigheterna med råd om de närmare planerna för att genomföra den nigerska säkerhetsstrategin och tillhandahålla specialiserad utbildning för alla relevanta aktörer på säkerhetsområdet i Niger. Antagandet av krishanteringskonceptet inleder den operativa planeringen av uppdraget.

VITRYSSLAND

Rådet diskuterade situationen i Vitryssland och antog följande slutsatser:

"1. Rådet som erinrar om sina slutsatser av den 31 januari 2011 och den 20 juni 2011 upprepar sin allvarliga oro över den fortsatta bristen på respekt för de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatsprincipen i Vitryssland och beklagar att ytterligare repressiva åtgärder har vidtagits.

2. Eftersom de politiska fångarna inte har frisläpps och rehabiliterats och med hänsyn till att situationen ytterligare försämrats, beslutade rådet att föra upp ytterligare personer som är ansvariga för allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna eller för repressionen mot det civila samhället och den demokratiska oppositionen på förteckningen över de personer som omfattas av reseförbud och frysning av tillgångar. Rådet beslutade även att föra upp ytterligare affärsmän och företag som drar fördel av eller stöder regimen på förteckningen och kommer att besluta om ytterligare uppföranden av samma slag vid rådets kommande möten om inte alla vitryska politiska fångar frisläpps. EU:s restriktiva åtgärder är föremål för kontinuerlig uppdatering och översyn.

3. EU kräver att alla politiska fångar som fortfarande är internerade omedelbart frisläpps och rehabiliteras. Unionen fördömer att det överklagande som gjorts av människorättsförsvararen och den politiske fången Ales Bjaljatski har avslagits samt att Syarhei Kavalenka dömts till två års fängelse. EU är djupt oroat över rapporterna om tortyr av och inhumana fängelseförhållanden för politiska fångar så som de f.d. presidentkandidaterna Andrej Sannikau och Mikalaj Statkevitj samt aktivisterna Dzmitryj Bandarenka, Dzmitryj Dasjkevitj och Mikalaj Autuchovitj. Rådet erinrar de vitryska myndigheterna om deras skyldighet enligt internationell rätt att se till att förbudet mot tortyr och grym, omänsklig och förnedrande behandling följs och om deras ansvar att utreda rapporter om sådan behandling.

4. EU erinrar om den höga representantens Catherine Ashtons uttalande den 17 mars 2012 och fördömer starkt avrättningen av Uladzislau Kavaljou och Dzmitryj Kanavalau. EU framför återigen sin uppmaning till de vitryska myndigheterna att ansluta sig till ett globalt moratorium mot dödsstraff som ett första steg i riktning mot ett universellt avskaffande. EU är motståndare till dödsstraff under alla förhållanden.

5. EU upprepar sin uppmaning till de vitryska myndigheterna att upphöra med alla trakasserier av oppositionen, människorättsförsvarare, journalister och det civila samhället och inte hindra deras rörelsefrihet. EU fördömer också ingripandena mot fredliga protester och den systematiska användningen av rättsväsendet som ett medel för att utöva förtryck, bland annat mot fredliga demonstranter. EU är också starkt oroat över införandet av ny lagstiftning som ytterligare kommer att begränsa de vitryska medborgarnas mötes- och föreningsfrihet och det fria informationsflödet på internet samt stödet till det civila samhället.

6. Rådet uppmanar återigen Vitryssland att respektera internationellt erkänd diplomatisk immunitet och privilegier för EU:s diplomatiska representationer och deras personal i Minsk och stoppa de trakasserier och hotelser som pågår.

7. I samband med det kommande världsmästerskapet i ishockey 2014 kommer EU att hålla de internationella och nationella ishockeyförbunden informerade om sin starka oro när det gäller Vitrysslands bristande respekt för de mänskliga rättigheterna, rättsstatsprincipen och de demokratiska principerna.

8. EU upprepar sin fasta föresats att stärka kontakterna med Vitrysslands befolkning och det civila samhället och att stödja det vitryska folkets demokratiska ambitioner. Rådet välkomnar att EU nu inleder en "europeisk dialog om modernisering" tillsammans med det vitryska samhället om de reformer som krävs för moderniseringen av Vitryssland och om den potentiella utvecklingen av förbindelserna med EU i samband med detta samt ett eventuellt EU-stöd i detta avseende.

9. EU uppmanar de vitryska myndigheterna att följa upp sin tidigare meddelade avsikt att inleda en nationell dialog med det civila samhället och oppositionen för att bana väg för parlamentsval under 2012 i överensstämmelse med internationella normer och standarder. EU uppmanar de vitryska myndigheterna att samarbeta med OSSE så att OSSE på nytt kan närvara på fältet i Vitryssland och att ansluta sig till och genomföra OSSE-förpliktelserna inom alla tre dimensionerna, särskilt på området mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.

10. EU upprepar sin beredvillighet att inleda förhandlingar om avtal om förenklade viseringsförfaranden och återtagande, vilket kommer att främja direkta personkontakter till förmån för den vitryska befolkningen i stort, och beklagar djupt de vitryska myndigheternas icke-konstruktiva hållning att inte besvara den skrivelse som sändes i juni 2011 med en uppmaning att inleda förhandlingar. För att underlätta utfärdande av viseringar till den vitryska befolkningen välkomnar rådet att EU-medlemsstaterna kommer att sträva efter att maximalt utnyttja den flexibilitet som viseringskodexen för närvarande erbjuder, särskilt möjligheterna att avskaffa och sänka viseringsavgifterna för vissa kategorier av vitryska medborgare eller i enskilda fall. Rådet erinrar om möjligheterna att underlätta den fria rörligheten för personer som lever i gränsområden och uppmanar de vitryska myndigheterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att samtliga lokala avtal om gränstrafik med Vitrysslands EU-grannländer ska kunna träda i kraft i enlighet med EU:s regelverk om lokal gränstrafik.

11. Rådet kommer även fortsättningsvis att noga följa situationen i Vitryssland. Rådet håller fortsatt fast vid sin politik om ett ifrågasättande engagemang, bland annat genom dialog och det östliga partnerskapet, och erinrar om att utvecklingen av de bilaterala förbindelserna beror på vilka framsteg som Vitryssland gör när det gäller respekten för demokratiska principer, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. EU är hela tiden berett att bistå Vitryssland med att uppfylla sina skyldigheter i detta avseende."

Mot bakgrund av den ytterligare försämringen av situationen i Vitryssland skärpte rådet EU:s sanktioner mot den vitryska regimen. För närmare uppgifter, se pressmeddelande 7898/12.

SYRIEN

Rådet diskuterade den senaste utvecklingen i Syrien och antog följande slutsatser:

"1. Europeiska unionen ser med allt större bestörtning på hur situationen i Syrien utvecklas och erinrar om Europeiska rådets slutsatser om Syrien av den 1 och 2 mars 2012. EU fördömer med kraft den syriska regimens fortsatta brutala attacker och systematiska kränkningar av de mänskliga rättigheterna, inklusive användningen av tunga vapen i områden med civilbefolkning, vilka riskerar att ytterligare skruva upp våldsspiralen, intensifiera de sekteristiska sammandrabbningarna och militariseringen och hota stabiliteten i regionen. President al-Asad måste träda tillbaka så att en fredlig och demokratisk övergång kan bli möjlig. EU fördömer också de senaste bombningarna i Damaskus och Aleppo som ledde till en stor mängd dödsfall och personskador. Terrordåd kan under inga omständigheter rättfärdigas.

2. Europeiska unionen framför återigen sina allvarliga farhågor om den tilltagande försämringen av den humanitära situationen för Syriens civilbefolkning – ett resultat av det utbredda och oupphörliga våldet. De syriska myndigheterna måste omedelbart bevilja de humanitära organisationerna oinskränkt tillträde till alla delar av Syrien, så att de kan tillhandahålla humanitärt bistånd och vård. EU välkomnar här det besök som undergeneralsekreterare Valerie Amos nyligen gjorde i Syrien och hennes ansträngningar att få till stånd en överenskommelse med de syriska myndigheterna om tydliga ramar för tillträdet för humanitärt bistånd, och noterar att en preliminär bedömning av det humanitära läget i Syrien har inletts. EU välkomnar också resultatet av det syriska humanitära forumet, som hölls i Genève den 8 mars, liksom FN:s säkerhetsråds uttalande av den 1 mars 2012, där man djupt beklagar den humanitära situationen i Syrien. EU stöder till fullo åtgärder som syftar till ett samordnat, snabbt och effektivt svar på den humanitära situationen från det internationella samfundet. Mot bakgrund av de tilltagande behoven har EU och medlemsstaterna ökat sitt ekonomiska stöd till humanitära organisationer och kommer att fortsätta att mobilisera det nödvändiga biståndet. EU är djupt bekymrat över rapporter om att truppminor har lagts ut längs de syriska gränserna för att förhindra att syrierna flyr.

3. EU välkomnar det besök i Damaskus som Förenta nationernas och Arabförbundets gemensamma särskilda sändebud, Kofi Annan, nyligen gjorde, och uppmanar de syriska myndigheterna att samarbeta fullt ut med honom. EU erinrar om sitt fullständiga stöd för hans uppdrag och ansträngningar för att få slut på våldet och underlätta en fredlig och inkluderande dialog under syrisk ledning, som kan resultera i en politisk lösning som tillfredsställer det syriska folkets demokratiska förhoppningar, på grundval av FN:s generalförsamlings resolution av den 16 februari 2012 och Arabförbundets resolutioner, i synnerhet de av den 22 januari, den 12 februari och den 10 mars 2012.

4. EU framför återigen sin uppmaning till FN:s säkerhetsråd att utan dröjsmål enas om en resolution om Syrien, för att kunna få till stånd ett slut på våldet, omedelbart och obegränsat tillträde för humanitärt bistånd och en politisk process som svarar mot det syriska folkets förhoppningar. Det uppmanar alla medlemmarna i säkerhetsrådet, i synnerhet Ryssland och Kina, att förena sina ansträngningar för att få ett slut på våldet och att ge sitt fullständiga stöd till genomförandet av Arabförbundets resolutioner. EU välkomnar uttalandet av den 21 mars från ordföranden i FN:s säkerhetsråd, som uttrycker djup oro över den försämrade situationen i Syrien och fullständigt stöder de ansträngningar som görs av Förenta nationernas och Arabförbundets gemensamma särskilda sändebud, Kofi Annan.

5. EU välkomnar resultatet av debatten om Syrien i FN:s råd för mänskliga rättigheter den 12 mars 2012, och att detta råd den 23 mars 2012 antog en resolution om människorättssituationen i landet, liksom utvidgningen av mandatet till att omfatta den oberoende internationella undersökningskommissionen. Undersökningskommissionens resultat måste utredas fullständigt, eftersom den konstaterade att brott mot mänskligheten och andra allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna hade begåtts i landet. EU framför ånyo att förövare av sådana påstådda brott inte får gå ostraffade.

6. Europeiska unionen stöder den syriska oppositionen i dess kamp för frihet, värdighet och demokrati för det syriska folket. EU är berett att intensifiera sina förbindelser med alla företrädare för den syriska oppositionen som ansluter sig till principerna om icke-våld, delaktighet och demokratiska värderingar i deras arbete med att skapa en bred och inkluderande plattform. Syriens nationella råd, som erkänts av EU som den legitima företrädaren för syrierna, liksom andra företrädare för oppositionen måste nu gå samman i den fredliga kampen för ett nytt Syrien som är demokratiskt, pluralistiskt, stabilt och kan ge garantier om mänskliga rättigheter, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter, och där alla medborgare åtnjuter samma rättigheter oavsett tillhörighet, etnisk grupp, trosuppfattning eller kön. Därför uppmanar EU alla företrädare för oppositionen att inrätta en inkluderande samordningsmekanism under Arabförbundets ledning och enas om en rad gemensamma principer, för att kunna verka för en ordnad och fredlig övergång.

7. På grund av den syriska regimens fortsatta våld mot civila har EU i dag fört upp ytterligare personer och enheter på förteckningen över dem som ska omfattas av restriktiva åtgärder. EU kommer att fortsätta sin politik med att införa ytterligare åtgärder som är riktade mot regimen, men inte mot civilbefolkningen, så länge som förtrycket varar. EU kommer också att fortsätta att uppmana det internationella samfundet att göra gemensam sak i ansträngningarna att vidta åtgärder för att tillämpa och verkställa restriktiva åtgärder och sanktioner mot den syriska regimen och dess anhängare. EU uppmanar alla syrier att ta avstånd från regimens förtryckarpolitik, för att underlätta den politiska övergången.

8. Så snart som en verklig demokratisk övergång påbörjas står EU berett att utveckla ett nytt och ambitiöst partnerskap med Syrien på alla områden av gemensamt intresse, bl.a. genom att mobilisera bistånd, stärka handel och ekonomiska förbindelser och stödja övergångsrättvisa och politisk övergång."

Med anledning av den syriska regimens fortsatta bruk av våld mot civila har rådet skärpt EU:s restriktiva åtgärder mot den syriska regimen. För närmare uppgifter, se pressmeddelande 7856/12.

ANDRA, GODKÄNDA PUNKTER

DEN GEMENSAMMA SÄKERHETS- OCH FÖRSVARSPOLITIKEN

EU–Albanien – insatser för krishantering

Rådet bemyndigade undertecknandet och ingåendet av ett ramavtal med Albanien för dess deltagande i EU:s krishanteringsinsatser.

Eunavfor Atalanta

Rådet förlängde varaktigheten av och den geografiska räckvidden för EU:s insats för bekämpande av piratdåd Eunavfor Atalanta. För närmare uppgifter, se pressmeddelande 7216/12.

EU:s operationscentrum

Rådet aktiverade EU:s operationscentrum för GSFP-uppdrag och insatser på Afrikas horn. Detta är den första aktiveringen av EU:s operationscentrum. För närmare uppgifter, se pressmeddelande 7858/12.

Kvinnor, fred och säkerhet

Rådet godkände EU:s reviderade policy för tillämpningen av resolutionerna från FN:s säkerhetsråd om kvinnor, fred och säkerhet inom ramen för GSFP-uppdrag och GSFP-insatser.

UTRIKES FRÅGOR

Riktlinjer för EU:s politik i fråga om tortyr

Efter en översyn av riktlinjerna för EU:s politik i fråga om tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling och bestraffning antog rådet en reviderad version, se 6129/12. Riktlinjerna är också ett operativt verktyg för kontakter med tredjeland och i multilaterala forum för mänskliga rättigheter när det gäller att stärka pågående insatser för att förebygga och utplåna tortyr i alla delar av världen.

Stöd till verksamheten i Organisationen för förbud mot kemiska vapen

Inom ramen för EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen beslutade rådet att stödja organisationen för förbud mot kemiska vapen. En budget på 2 140 000 euro tillhandahålls för projekt som stöder vetenskap och teknik, informationsutbyte, besök på anläggningar för förstöring av kemiska vapen och beredskap för konventionsstaternas beredskap att förhindra och möta angrepp som utförs med kemikalier.

Förbindelserna med Hashemitiska konungariket Jordanien

Rådet enades om Europeiska unionens och dess medlemsstaters ståndpunkt inom associeringsrådet EU–Jordanien avseende handlingsplanen för den europeiska grannskapspolitiken för EU–Jordanien. Rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar antog slutsatser för detta ändamål, se 7685/12.

Transnistrien – restriktiva åtgärder

Rådet enades om att förlänga upphävandet av de restriktiva åtgärderna mot ledarna i regionen Transnistrien i Republiken Moldavien till och med den 30 september 2012. Vid periodens utgång kommer det att se över de restriktiva åtgärderna med utgångspunkt i klart definierade riktmärken.

Afghanistan – restriktiva åtgärder

Rådet uppdaterade förteckningen över personer, grupper, företag och enheter som är föremål för restriktiva åtgärder med anledning av situationen i Afghanistan, till följd av de ändringar som antagits av FN:s sanktionskommitté.

Iran – restriktiva åtgärder

Rådet skärpte EU:s restriktiva åtgärder, vilka antagits som en reaktion på allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Iran, och förlängde dem med 12 månader. För närmare uppgifter, se pressmeddelande 7853/12.

Rådet antog också genomförandelagstiftning för EU:s senaste restriktiva åtgärder som reaktion på Irans kärntekniska program. Dess offentliggörande i EUT kommer att säkerställa full rättsverkan av de sanktioner som antogs av rådet den 23 januari. För närmare uppgifter, se pressmeddelande 7854/12.

Stiftelsen EU–Latinamerika/Västindien

Rådet bemyndigade inledande av förhandlingar om ett internationellt avtal mellan EU och dess medlemsstater och länderna i Latinamerika och Västindien om inrättande av stiftelsen EU–Latinamerika/Västindien som en internationell organisation. Rådet antog också förhandlingsdirektiven för kommissionen i dess egenskap av förhandlare för EU.


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website