Navigation path

Left navigation

Additional tools



EUROPEISKA
UNIONENS RÅD

SV

Bryssel den 7 maj 2009

8435/09 (Presse 78)

(OR. en)

Gemensam förklaring av toppmötet om det östliga partnerskapet i Prag, Prag den 7 maj 2009

I närvaro av

***

EUROPEISKA UNIONEN , företrädd av

Mirek TOPOLÁNEK

Europeiska rådets ordförande

José Manuel BARROSO

Europeiska kommissionens ordförande

Javier SOLANA

Generalsekreterare för Europeiska unionens råd/hög representant för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken

***

ARMENIEN , företrätt av

Serzj SARGSIAN

Republiken Armeniens president

ÖSTERRIKE , företrätt av

Hans Dietmar SCHWEISGUT

Österrikes ständiga representant vid Europeiska unionen

AZERBAJDZJAN , företrätt av

Ilham ALIJEV

Republiken Azerbajdzjans president

VITRYSSLAND , företrätt av

Vladimir SEMASJKO

Republiken Vitrysslands förste vice premiärminister

BELGIEN , företrätt av

Herman VAN ROMPUY

Konungariket Belgiens premiärminister

BULGARIEN , företrätt av

Sergej STANISJEV

Republiken Bulgariens premiärminister

CYPERN , företrätt av

Markos KYPRIANOU

Republiken Cyperns utrikesminister

TJECKIEN , företrätt av

Mirek TOPOLÁNEK

Republiken Tjeckiens premiärminister

DANMARK , företrätt av

Lars Løkke RASMUSSEN

Konungariket Danmarks statsminister

ESTLAND , företrätt av

Andrus ANSIP

Republiken Estlands premiärminister

FINLAND , företrätt av

Matti VANHANEN

Republiken Finlands statsminister

FRANKRIKE , företrätt av

François FILLON

Republiken Frankrikes premiärminister

GEORGIEN , företrätt av

Micheil SAAKASJVILI

Georgiens president

TYSKLAND , företrätt av

Angela MERKEL

Förbundsrepubliken Tysklands förbundskansler

GREKLAND , företrätt av

Konstantinos KARAMANLIS

Republiken Greklands premiärminister

UNGERN , företrätt av

Gordon BAJNAI

Republiken Ungerns premiärminister

IRLAND , företrätt av

Brian COWEN

Irlands premiärminister (Taoiseach)

ITALIEN , företrätt av

Maurizio SACCONI

Republiken Italiens minister för arbetsmarknadsfrågor, hälsovård och socialpolitik

LETTLAND , företrätt av

Valdis DOMBROVSKIS

Republiken Lettlands premiärminister

LITAUEN , företrätt av

Vygaudas UŠACKAS

Republiken Litauens utrikesminister

LUXEMBURG , företrätt av

Jean ASSELBORN

Storhertigdömet Luxemburgs vice premiärminister samt utrikes- och invandringsminister

MALTA , företrätt av

Tonio BORG

Republiken Maltas vice premiärminister samt utrikesminister

POLEN , företrätt av

Donald TUSK

Republiken Polens premiärminister

PORTUGAL , företrätt av

Luís AMADO

Republiken Portugals ministro de estado, utrikesminister

REPUBLIKEN MOLDAVIEN , företrädd av

Andrei STRATAN

Republiken Moldaviens vice premiärminister, utrikesminister och minister för europeisk integrering

RUMÄNIEN , företrätt av

Emil BOC

Rumäniens premiärminister

SLOVAKIEN , företrätt av

Robert FICO

Republiken Slovakiens premiärminister

SLOVENIEN , företrätt av

Borut PAHOR

Republiken Sloveniens premiärminister

SPANIEN , företrätt av

Miguel Angel MORATINOS

Konungariket Spaniens utrikesminister

SVERIGE , företrätt av

Fredrik REINFELDT

Konungariket Sveriges statsminister

NEDERLÄNDERNA , företrätt av

Jan Peter BALKENENDE

Konungariket Nederländernas premiärminister

UKRAINA , företrätt av

Viktor JUSJTJENKO

Ukrainas president

FÖRENADE KUNGARIKET , företrätt av

David MILIBAND

Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utrikes- och samväldesminister

***

EUROPAPARLAMENTET , företrätt av

Hans-Gert PÖTTERING

Europaparlamentets talman

REGIONKOMMITTÉN , företrädd av

Luc Van den BRANDE

Regionkommitténs generalsekreterare

EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN , företrädd av

Ivan VOLEŠ

Ledamot av Ekonomiska och sociala kommittén

***

EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN , företrädd av

Philippe MAYSTADT

Ordförande för Europeiska investeringsbanken

EUROPEISKA BANKEN FÖR ÅTERUPPBYGGNAD OCH UTVECKLING , företrädd av

Thomas MIROW

Ordföranden för Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling

***

Stats- och regeringschefer från och företrädare för republiken Armenien, republiken Azerbajdzjan, republiken Vitryssland, Georgien, republiken Moldavien och Ukraina, företrädarna för Europeiska unionen och stats‑ och regeringscheferna från samt företrädarna för dess medlemsstater har samlats i Prag för att föra upp sina förbindelser på en ny nivå genom att upprätta det östliga partnerskapet och har antagit följande gemensamma förklaring:

Ett ambitiösare partnerskap mellan Europeiska unionen och partnerländerna

1. Det östliga partnerskapet lanseras som en gemensam satsning av Europeiska unionens medlemsstater och deras östeuropeiska partner (nedan kallade partnerländerna), på grundval av ömsesidiga intressen och åtaganden samt delaktighet och ansvar. Det kommer att utvecklas gemensamt, under full insyn.

Deltagarna i Pragtoppmötet är eniga om att det östliga partnerskapet ska att bygga på uppslutning kring principerna om internationell rätt och grundläggande värderingar, inklusive demokrati, rättsstatsprincipen och respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, liksom kring marknadsekonomi, hållbar utveckling och god samhällsstyrning.

Det östliga partnerskapet bygger vidare på och kompletterar befintliga bilaterala avtalsförbindelser. Det kommer att utvecklas utan att detta inverkar på de enskilda partnerländernas strävan i fråga om sina framtida förbindelser med Europeiska unionen. Det kommer att styras av principerna om differentiering och villkorlighet.

Det östliga partnerskapet kommer att utvecklas parallellt med det bilaterala samarbetet mellan EU och tredjestater.

2. Huvudsyftet med det östliga partnerskapet är att skapa de nödvändiga förutsättningarna för att påskynda politisk associering och fördjupad ekonomisk integrering mellan Europeiska unionen och berörda partnerländer. Denna betydande förstärkning av EU:s politik gentemot partnerländerna ska åstadkommas genom att det utvecklas en särskild östlig dimension inom den europeiska grannskapspolitiken. För att uppnå detta kommer det östliga partnerskapet att försöka stödja politiska och socioekonomiska reformer i partnerländerna och därmed underlätta tillnärmningen till Europeiska unionen. Detta främjar det gemensamma engagemanget för stabiliteten, säkerheten och välståndet i Europeiska unionen, partnerländerna och hela den europeiska kontinenten.

Det östliga partnerskapet bör ytterligare främja stabilitet och multilateralt förtroendeskapande. Konflikter lägger hinder i vägen för samarbete. Därför betonar deltagarna i Pragtoppmötet behovet av att med det snaraste nå en fredlig uppgörelse grundad på den internationella rättens principer och normer och beslut och dokument som godkänts inom denna ram.

Vidare kan det östliga partnerskapet bidra till att utveckla närmare inbördes band mellan partnerländerna.

3. Det östliga partnerskapet har ett klart politiskt budskap om behovet av att hålla fast vid och stärka reformkursen. Det östliga partnerskapet kommer att innebära ytterligare en impuls till partnerländernas ekonomiska och sociala samt regionala utveckling. Det kommer att underlätta goda styrelseformer, bl.a. inom den finansiella sektorn, främja regional utveckling och social sammanhållning och bidra till att minska de socioekonomiska klyftorna i partnerländerna. Härigenom kommer det östliga partnerskapet att komplettera makroekonomiskt bistånd som lämnas genom relevanta internationella instrument.

Ett fördjupat bilateralt engagemang

4. Deltagarna i Pragmötet har en gemensam önskan att fördjupa och intensifiera de bilaterala förbindelserna mellan EU och partnerländerna, med beaktande av varje partnerlands specifika situation och strävanden och under iakttagande av befintliga bilaterala förbindelser mellan EU och respektive partnerland. De enades om att bilateralt samarbete inom ramen för det östliga partnerskapet bör bilda grunden för associeringsavtal mellan EU och de partnerländer som är villiga och kapabla att uppfylla de åtaganden som följer av detta.

5. Utöver de nuvarande möjligheterna till handel och investeringar kommer nya associeringsavtal att sörja för upprättande av, eller en målsättning om att upprätta, djupgående och omfattande frihandelsområden, där de positiva effekterna av liberalisering av handel och investeringar kommer att förstärkas genom tillnärmning av lagstiftning som leder till konvergens med lagar och standarder inom EU. Öppna marknader och ekonomisk integration är grundförutsättningar för hållbar ekonomisk utveckling i partnerländerna och för att stödja politisk stabilisering. Upprättande av bilaterala djupgående och omfattande frihandelsområden mellan EU och partnerländerna kan i ett långsiktigt perspektiv utvecklas till ett nät av djupgående och omfattande frihandelsområden.

6. Europeiska unionen kommer att utveckla övergripande program för institutionsuppbyggnad med varje partnerland för sig i syfte att förbättra deras förvaltningskapacitet, bl.a. genom utbildning, tekniskt bistånd och eventuella lämpliga innovativa åtgärder.

7. Stöd till medborgarnas rörlighet och liberalisering av viseringsbestämmelserna under säkra förhållanden är en annan viktig aspekt av det östliga partnerskapet. Det kommer att främja rörlighet för partnerländernas medborgare genom avtal om viseringslättnader och återtagande. I enlighet med den övergripande strategin för migration ska EU också ta successiva steg mot en fullständig liberalisering av viseringsbestämmelserna som ett mål på lång sikt för de enskilda partnerländerna efter prövning från fall till fall, under förutsättning att en väladministrerad och säker rörlighet finns på plats.

8. Det östliga partnerskapet syftar till att förstärka energitryggheten genom samarbete i fråga om långsiktig stabil och säker energiförsörjning och energitransitering, bland annat genom bättre lagstiftning, energieffektivitet och ökad användning av förnybara energikällor. Föreskrifter om inbördes energiberoende kan inkluderas i de nya associeringsavtalen eller andra bilaterala arrangemang mellan EU och partnerländerna. Energisamarbetet bör också ta hänsyn till EU:s andra strategiska energiöversyn och varje partnerlands energipolitik.

Fokus på multilateralt samarbete

9. Det östliga partnerskapets multilaterala ram kommer att sörja för ett samarbete och en öppen och fri dialog som tjänar partnerskapets syften. Den kommer fungerar på grundval av gemensamma beslut av Europeiska unionen och partnerländerna. Den kommer att vara ett forum för utbyte av information och erfarenhet om partnerländernas utveckling mot övergång, reform och modernisering och ger EU ännu ett instrument för att följa dessa processer. Den kommer att möjliggöra utveckling av gemensamma ståndpunkter och gemensam verksamhet. Den multilaterala ramen syftar till att stärka kopplingarna mellan partnerländerna själva och kommer att bli ett forum för diskussioner om den vidare utvecklingen av det östliga partnerskapet.

Tillnärmning av lagstiftning är avgörande för de partnerländer som är villiga att göra framsteg och närma sig EU. Den multilaterala ramen kommer att utgöra utgångspunkten för ett systematiskt åtagande på denna punkt, bland annat genom särskilda möten där Europeiska unionen presenterar och förklarar EU‑lagstiftning och EU‑normer och dessa jämförs med nationell politik och lagstiftning.

10. Möten med stats‑ och regeringscheferna från länderna i det östliga partnerskapet ska i princip hållas vartannat år. De bör äga rum i EU och i partnerländerna. Utrikesministrarna kommer att träffas varje år. Dessa högnivåmöten kommer att föra det östliga partnerskapet framåt och bidra till dess vidare utformning.

11. Fyra temaplattformar som för närvarande organiseras av Europeiska kommissionen kommer att möjliggöra målorienterade sessioner och tjäna som forum för öppna och fria diskussioner, på grundval av de huvudsakliga samarbetsområdena, nämligen demokrati, goda styrelseformer och stabilitet; ekonomisk integrering och konvergens med EU:s sektorspolitik; energitrygghet; personkontakter.

12. Inledande möten för de fyra temaplattformarna kommer att äga rum under juni 2009. Varje plattform kommer att anta en uppsättning realistiska kärnmål som periodiskt bör uppdateras, med ett motsvarande arbetsprogram och kommer att gå igenom de framsteg som gjorts. Möten mellan högre tjänstemän som arbetar med reformer på de berörda politikområdena skulle hållas åtminstone två gånger om året. Plattformarna kommer att rapportera till utrikesministrarnas årliga möten. Plattformarnas arbete kan stödjas genom sektorsinriktade ministermöten. Det kommer också att finnas paneler till stöd för temaplattformarnas arbete inom specifika områden.

Efter prövning från fall till fall kommer tredjestater att kunna delta i konkreta projekt, verksamhet och möten inom de temaplattformar där detta bidrar till målen för särskilda verksamheter och de allmänna målen för det östliga partnerskapet. Verksamhet inom det östliga partnerskapets multilaterala ramar bör vara frivillig och baserad på principerna för ett samarbetsinriktat tillvägagångssätt.

13. Deltagarna i Pragtoppmötet stöder lansering av flaggskeppsinitiativ som kommer att ge ytterligare impulser, konkret substans och synlighet till det östliga partnerskapet och ser här fram mot att redan tidigt hålla en diskussion om plattformarna.

14. Komplementaritet i förhållande till regionala initiativ mellan Europeiska unionen och relevanta partnerländer, särskilt Svartahavssynergin, kommer att säkerställas. Interaktion med andra regionala initiativ bör bedömas från fall till fall.

15. Höga företrädare för Europaparlamentet, Regionkommittén, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Europeiska investeringsbanken och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling har deltagit vid Pragtoppmötet. Det östliga partnerskapet kommer att engagera en lång rad aktörer, bland annat ministerier och statliga byråer, parlament, det civila samhället, internationella organisationer (exempelvis Osse, Europarådet och OECD), internationella finansinstitut, den privata sektorn och ekonomiska och sociala partner inom ramen för de multilaterala plattformarna.

Därför inbjuder deltagarna i Pragtoppmötet parlamentsledamöterna från Europeiska unionen och partnerländerna att lägga fram idéer beträffande Europaparlamentets förslag att inrätta en parlamentarisk församling för EU – östra grannskapet (EURO‑NEST PA), och Europeiska kommissionen att utveckla och föreslå former för inrättandet av civilsamhällesforum för det östliga partnerskapet.

Deltagarna uppmanar också Europeiska investeringsbanken att arbeta med investeringsstöd inom ramen för sitt mandat för de östra grannländerna med inriktning på små och medelstora företag. De uppmanar Europeiska investeringsbanken, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling och andra internationella finansinstitut att upprätta en lämplig form av krediter till förmån för små och medelstora företag.

Finansiering

16. I enlighet med uttalandet om det östliga partnerskapet från mars 2009, antaget av Europeiska rådet, kommer ökat finansiellt stöd från Europeiska unionen att tillhandahållas för syftena med det östliga partnerskapet och med beaktande av vilka framsteg som görs av enskilda partnerländer. Deltagarna i Pragtoppmötet är ense om att utöver gemenskapens bistånd och nationella samfinansiering kommer genomförandet av det östliga partnerskapet att kräva ytterligare finansiella resurser och de uppmanar därför andra givare, de internationella finansinstituten och den privata sektorn att tillhandahålla ytterligare finansiering till stöd för reformer, flaggskeppsinitiativ och projekt.

17. Det östliga partnerskapet bör inrymma ett innovativt tillvägagångssätt för att främja gemensamt ägarskap och fördjupat samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn. Proaktivt politiskt stöd och EU:s stimulanser och garantier för den privata sektorn bör skapa förutsättningar för att motivera den privata sektorn att investera i de konkreta projekten i partnerländerna och därmed bidra till uppnåendet av det östliga partnerskapets mål.

18. Deltagarna i Pragtoppmötet uppmanar EIB, EBRD och andra internationella finansinstitut att öka insatserna för att bistå alla partnerländer i reform‑ och moderniseringsprocessen och identifiera lämpliga investeringsobjekt.

Sammanfattning

19. Deltagarna i Pragtoppmötet är ense om nödvändigheten av att främja det östliga partnerskapets centrala principer och syften hos allmänheten, att mobilisera stöd för och öka medvetenheten om denna sak. Ökad synlighet för konkreta projekt och verksamheter medför att initiativet förs närmare medborgarna.

20. Deltagarna i Pragtoppmötet uppmanar nuvarande och kommande ordförandeskap för Europeiska unionens råd samt Europeiska kommissionen att intensifiera sina gemensamma ansträngningar tillsammans med partnerländerna för att fastställa tidsplanen för ministermöten och höga tjänstemannamöten inom det östliga partnerskapets multilaterala dimension, fastställa prioriteringarna inom verksamheten för temaplattformarna under perioden 2009 2010 och utarbeta förslag om ett snabbt genomförande av flaggskeppsinitiativ.

21. Deltagarna i Pragtoppmötet hyser tillförsikt om att resultaten av Pragtoppmötet och upprättandet av det östliga partnerskapet kommer att främja demokratins sak, stärka stabilitet och välfärd och skapa varaktiga och påtagliga fördelar för medborgarna i alla deltagarländer. Deltagarna i Pragtoppmötet kommer att samarbeta nära för att uppnå målen för denna gemensamma förklaring.


Side Bar