Chemin de navigation

Left navigation

Additional tools

2982:a mötet i rådet Konkurrenskraft (inre marknaden, industri och forskning) Bryssel den 3–4 december 2009

Conseil de l'Europe - PRES/09/365   03/12/2009

Autres langues disponibles: FR EN DE DA ES IT PT EL LT LV PL SK SL BG RO



EUROPEISKA
UNIONENS RÅD

SV

17076/09 (Presse 365)

(OR. en)

PRESSMEDDELANDE

2982:a mötet i rådet

Konkurrenskraft (inre marknaden, industri och forskning)

Bryssel den 3–4 december 2009

Ordförande Tobias KRANTZ
Sveriges högskole- och forskningsminister
Nyamko SABUNI
Sveriges minister för konsumentfrågor
Maud OLOFSSON
Sveriges näringsminister, vice statsminister
Ewa BJÖRLING
Sveriges handelsminister

De viktigaste resultaten från rådets möte

Rådet antog slutsatser om förbättrat patentsystem i Europa och enades om en kommande förordning om EU-patentet (tidigare "gemenskapspatentet").

Som ett bidrag till EU:s framtida strategi för hållbar sysselsättning och tillväxt antog rådet slutsatser om hur man kan åstadkomma en konkurrenskraftig, innovativ och eko-effektiv ekonomi, om prioriteringar för den inre marknaden och om bättre lagstiftning.

Inom forskningsområdet antog rådet slutsatser om

  • vägledning om framtida prioriteringar för europeisk forskning och forskningsbaserad innovation i Lissabonstrategin efter 2010,

  • framtiden för IKT-forskning , -innovation och -infrastruktur,

  • gemensam programplanering för forskning i Europa, inbegripet inledande av ett pilotinitiativ för bekämpning av neurodegenerativa sjukdomar , särskilt Alzheimers sjukdom.

Dessutom antog rådet en resolution om den förbättrade förvaltningen av det europeiska forskningsområdet .

INNEHÅLL 1

DELTAGARE

PUNKTER SOM DISKUTERADES

VÄGLEDNING OM FRAMTIDA PRIORITERINGAR FÖR EUROPEISK FORSKNING OCH FORSKNINGSBASERAD INNOVATION Rådets slutsatser

EN FÖRBÄTTRAD FÖRVALTNING AV DET EUROPEISKA FORSKNINGSOMRÅDET Rådets resolution

FRAMTIDEN FÖR FORSKNING, INNOVATION OCH INFRASTRUKTUR AVSEENDE INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK Rådets slutsatser

GEMENSAM PROGRAMPLANERING FÖR FORSKNING I EUROPA Rådets slutsatser

DIREKTIVET OM KONSUMENTERS RÄTTIGHETER

FÖRBÄTTRAT PATENTSYSTEM I EUROPA Rådets slutsatser

MOT ETT KONKURRENSKRAFTIGT, INNOVATIVT OCH EKO-EFFEKTIVT EUROPA – Rådets slutsatser

BÄTTRE LAGSTIFTNING Rådets slutsatser

EUROPEISKT PRIVAT AKTIEBOLAG

PRIORITERINGAR FÖR DEN INRE MARKNADEN Rådets slutsatser

ÖVRIGA FRÅGOR

ANDRA, GODKÄNDA PUNKTER

INRE MARKNADEN

  • Trösklar för tilldelning av kontrakt – Offentlig upphandling

ALLMÄNNA FRÅGOR

  • Genomförande av Lissabonfördraget – Utnämningar

JORDBRUK

  • Typgodkännande av jordbruks- och skogsbrukstraktorer – föreskrivande förfarande med kontroll

DELTAGARE

Medlemsstaternas regeringar och Europeiska kommissionen företräddes av följande personer:

Belgien:

Vincent VAN QUICKENBORNE Minister för företag och förenklad administration

Benoît CEREXHE Minister i huvudstadsregionen Bryssels regering, med ansvar för arbetsmarknadsfrågor, ekonomi, vetenskaplig forskning, brandförsvar och akutsjukvård

Kris PEETERS Ministerpresident för den flamländska regeringen samt flamländsk minister för institutionella reformer, administrativa frågor, utrikespolitik, mediefrågor, turism, hamnar, jordbruk, havsfiske och landsbygdspolitik

Bulgarien:

Evgeni ANGELOV Biträdande minister för ekonomi, energi och turism

Tjeckien:

Miroslava KOPICOVÁ Minister för utbildning, ungdomsfrågor och idrott

Martin TLAPA Biträdande industri- och handelsminister

Danmark:

Lene ESPERSEN Ekonomi- och näringsminister

Uffe TOUDAHL PEDERSEN Statssekreterare vid ministeriet för vetenskap, teknik och utveckling

Tyskland:

Rainer BRÜDERLE Förbundsminister för ekonomi och teknik

Sabine LEUTHEUSSER-SCHNARRENBERGER Förbundsjustitieminister

Tomas RACHEL Statssekreterare åt förbundsministern för utbildning och forskning

Estland:

Tõnis LUKAS Minister för utbildning och vetenskap

Juhan PARTS Ekonomi- och kommunikationsminister

Irland:

Mary COUGHLAN Tánaiste (vice premiärminister) och minister för näringslivs- och handelsfrågor samt arbetsmarknadsfrågor

Grekland:

Stavros ARNAOUTAKIS Statssekreterare för ekonomi, konkurrenskraft och sjöfart

Spanien:

Cristina GARMENDIA MENDIZÁBAL Minister för vetenskap och innovation

Miguel SEBASTIÁN GASCÓN Minister för industri, turism och handel

Frankrike:

Pierre LELLOUCHE Statssekreterare med ansvar för Europafrågor vid ministeriet för utrikesfrågor om Europafrågor

Italien:

Andrea RONCHI Minister utan portfölj, med ansvar för gemenskapspolitik

Cypern:

Costas IACOVOU Ledare för planeringsavdelningen inom planeringsbyrån

Efstathios CHAMBOULLAS Generaldirektör vid handelsministeriet

Lettland:

Artis KAMPARS Ekonomiminister

Tatjana KOĶE Minister för utbildning och vetenskap

Litauen:

Rimantas ŽYLIUS Biträdande ekonomiminister

Luxemburg:

Jeannot KRECKÉ Ekonomi- och utrikeshandelsminister

Ungern:

Judit LÉVAYNÉ FAZEKAS Statssekreterare vid justitie- och polisministeriet

Zoltán MESTER Understatssekreterare vid ministeriet för nationell utveckling och ekonomiska frågor

Malta:

Jason AZZOPARDI Statssekreterare för inkomster och egendomar vid ministeriet för finanser, ekonomi och investeringar

Nederländerna:

Maria van der HOEVEN Ekonomiminister

Ronald PLASTERK Utbildnings- och kulturminister samt minister för vetenskap

Österrike:

Johannes HAHN Förbundsminister för vetenskap och forskning

Reinhold MITTERLEHNER Förbundsminister för ekonomi, familje- och ungdomsfrågor

Polen:

Igor DZIALUK Understatssekreterare vid justitieministeriet

Marcin KOROLEC Understatssekreterare vid ekonomiministeriet

Jerzy SZWED Understatssekreterare vid ministeriet för vetenskap och högre utbildning

Portugal:

José MARIANO GAGO Minister för vetenskap, teknik och högre utbildning

José VIEIRA DA SILVA Minister för ekonomiska frågor, innovation och utveckling

Fernando SERRASQUEIRO Statssekreterare för handel, tjänster samt konsumentskydd

Rumänien:

Bogdan MANOIU Minister för Europafrågor

Bogdan CHIRIOIU Statssekreterare

Marian ECHANESCU Statssekreterare

Slovenien:

Jozsef GYÖRKÖS Statssekreterare vid ministeriet för högre utbildning, vetenskap och teknik

Slovakien:

Jozef HABÁNIK Statssekreterare vid utbildningsministeriet

Peter ŽIGA Statssekreterare vid ekonomiministeriet

Finland:

Anni SINNEMÄKI Arbetsminister

Riina NEVAMÄKI Statssekreterare, näringsminister

Sverige:

Maud OLOFSSON Näringsminister, vice statsminister

Ewa BJÖRLING Handelsminister

Tobias KRANTZ Högskole- och forskningsminister

Nyamko SABUNI Minister för konsumentfrågor

Jöran HÄGGLUND Statssekreterare åt näringsministern

Gunnar WIESLANDER Statssekreterare åt handelsministern

Storbritannien:

Kevin BRENNAN Biträdande minister för fortutbildning, yrkeskvalifikationer, lärlingsutbildning och konsumentfrågor

David LAMMY Biträdande minister för högre utbildning och immateriella rättigheter

Ian LUCAS Statssekreterare för näringsliv och lagstiftningsreform

Kommissionen:

Günter VERHEUGEN Vice ordförande

Janez POTOČNIK Ledamot

Neelie KROES Ledamot

Meglena KUNEVA Ledamot

PUNKTER SOM DISKUTERADES

VÄGLEDNING OM FRAMTIDA PRIORITERINGAR FÖR EUROPEISK FORSKNING OCH FORSKNINGSBASERAD INNOVATION Rådets slutsatser

Rådet höll en riktlinjedebatt om de framtida prioriteringarna för forskning som ett bidrag till Lissabonstrategin efter 2010 för skapande av tillväxt och sysselsättning.

Debatten inriktades på tre huvudfrågor avseende målen för strategin efter 2010, behovet av att säkerställa bättre samspel mellan forskning, forskningsbaserad innovation och utbildning och en väsentlig förenkling av administrativa processer och regler för forskningsfinansiering.

Efter debatten antog rådet slutsatserna i dokument 17189/09 .

EN FÖRBÄTTRAD FÖRVALTNING AV DET EUROPEISKA FORSKNINGSOMRÅDET Rådets resolution

Rådet antog resolutionen i dokument 17159/09 .

FRAMTIDEN FÖR FORSKNING, INNOVATION OCH INFRASTRUKTUR AVSEENDE INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK Rådets slutsatser

Rådet antog slutsatserna i dokument 17190/09 .

GEMENSAM PROGRAMPLANERING FÖR FORSKNING I EUROPA Rådets slutsatser

a) Inledande av ett pilotinitiativ för gemensam programplanering för bekämpning av neurodegenerativa sjukdomar, särskilt Alzheimers sjukdom

b) Framsteg med den gemensamma programplaneringen och vägen framåt

Rådet antog slutsatserna i dokument 17226/09 .

DIREKTIVET OM KONSUMENTERS RÄTTIGHETER

Vid ett offentligt sammanträde höll rådet en riktlinjedebatt om ett utkast till direktiv som syftar till att förbättra den inre marknadens funktion och samtidigt säkerställa en hög skyddsnivå för konsumenternas rättigheter i hela EU, genom att revidera och komplettera fyra befintliga direktiv 1 och införa nya bestämmelser om leveransvillkor och riskens övergång.

Resultatet av debatten kommer att ge vägledning och en solid grund för det fortsatta arbetet under de kommande månaderna.

Efter debatten sammanfattade ordförandeskapet diskussionen på följande vis:

"Inläggen gällde främst de stora utmaningarna inför framtiden, däribland

  • konsumenternas och medborgarnas situation på den inre marknaden,

  • den tekniska utvecklingen och e-handeln som till sin natur är gränslös,

  • den gränsöverskridande dimensionen mellan regioner, mellan grannländer och inom hela den inre marknaden, och

  • behovet av jämvikt mellan konsumenternas rättigheter och näringsidkarnas skyldigheter.

Trots att medlemsstaternas utgångspunkter ibland skiljer sig åt ser vi att det krävs fler gemensamma regler för att uppnå en modern, tydlig europeisk konsumentpolitik som skapar rättssäkerhet.

Det svenska ordförandeskapet kommer att beakta delegationernas synpunkter när en reviderad version av utkastet till direktiv färdigställs.

Det finns ett brett stöd för utvidgade definitioner av distansavtal och avtal utanför fasta affärslokaler för att säkerställa att konsumenterna har rätt till särskild information och ångerrätt i fler fall än i dag.

Ett antal delegationer uttryckte sitt stöd för gemensamma bestämmelser om ångerrätt och en stor majoritet av delegationerna nämnde en ångerrätt för konsumenterna på 14 dagar både när det gäller distansavtal och avtal utanför fasta affärslokaler.

Bestämmelserna om leveransvillkor och om varor som är behäftade med fel väckte vissa farhågor hos flera deltagare samtidigt som de visade att de var villiga att arbeta för att nå fram till lösningar.

Ett stort antal EU-medlemsstater anser att det finns specifika områden som inte bör omfattas av vissa eller alla delar i direktivet, t.ex. avtal om fast egendom och finansiella tjänster."

Det har under tidigare förhandlingar framkommit att det krävs ett klargörande i texten till kommissionens förslag ( 14183/08 ) för att väsentliga delar korrekt ska återspeglas, såsom det framtida direktivets tillämpningsområde, överensstämmelsen med annan gemenskapslagstiftning och interaktionen med medlemsstaternas allmänna avtalsrätt.

Förslaget omfattar rätten till information och ångerrätt vid köp på distans och utanför fasta affärslokaler, återbetalning när ett avtal hävs på grund av försenad leverans och åtgärder för varor som är behäftade med fel. Det finns också ett förbud mot oskäliga avtalsvillkor. Målet är en uppsättning uppdaterade, tydliga och mer enhetliga regler för konsumenternas rättigheter när de köper varor och tjänster, i syfte att bidra till en väl fungerande inre marknad samt att säkerställa en hög skyddsnivå för konsumenterna.

Förslaget, som kräver medbeslutande med Europaparlamentet, lades fram i oktober 2008 efter den översyn av konsumentregelverket som inleddes 2004.

FÖRBÄTTRAT PATENTSYSTEM I EUROPA Rådets slutsatser

EU-PATENTFÖRORDNINGEN

Rådet höll en debatt om ett förbättrat patentsystem i Europa och antog slutsatser om huvuddragen i det framtida patentsystemet som grundar sig på två pelare som omfattar

1. införandet av ett enhetligt system för lösning av patenttvister med exklusiv behörighet vad avser civilrättsliga tvister som rör intrång i EU-patent och europeiska patent och deras giltighet, och som skulle bestå av en förstainstansdomstol (med en central avdelning samt lokala och regionala avdelningar) och en appellationsdomstol,

2. inrättandet av ett EU-patent som ett enhetligt rättsligt instrument för meddelande av patent som är giltiga inom hela EU. Vid ett offentligt sammanträde enades rådet också om en allmän riktlinje (dvs. en principöverenskommelse i avvaktan på Europaparlamentets yttrande) om ett utkast till förordning om inrättande av ett EU-patent.

Slutsatserna, som kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet, återges nedan.

"EUROPEISKA UNIONENS RÅD

1. SOM ERINRAR om att en förbättring av patentsystemet i Europa är en nödvändig förutsättning för att stimulera tillväxt genom innovation och att hjälpa europeiska företag, särskilt små och medelstora företag, att hantera den ekonomiska krisen och den internationella konkurrensen,

2. SOM ANSER att ett sådant förbättrat patentsystem utgör en vital del av den inre marknaden och att det bör grunda sig på två pelare, nämligen införandet av ett Europeiska unionens patent (nedan kallat EU-patent) och upprättandet av en integrerad, specialiserad och enhetlig jurisdiktion för patentrelaterade tvister för att på så sätt förbättra upprätthållandet av patent och höja den rättsliga säkerheten,

3. ERKÄNNER det stora arbete som rådets förberedande organ redan har utfört vad avser de rättsinstrument som är nödvändiga för att upprätta ovan nämnda två pelare,

4. ÄR ENIGT OM att nedanstående slutsatser om huvuddragen för en domstol för europeiska patent och EU-patent (I) kan ligga till grund för, och för EU-patentet (II) bör utgöra en del av det övergripande slutliga avtalet om ett paket åtgärder för ett förbättrat patentsystem i Europa i vilket ingår att inrätta en domstol för europeiska patent och EU-patent (nedan kallad patentdomstolen), ett EU-patent, inbegripet den separata förordning om översättningsarrangemangen som avses i punkt 36 nedan, ett förstärkt partnerskap mellan Europeiska patentverket och medlemsstaternas centrala organ för industriell äganderätt och, i nödvändig utsträckning, ändringar i den europeiska patentkonventionen,

5. FRAMHÅLLER att nedanstående slutsatser inte påverkar en begäran om yttrande från EG‑domstolen och medlemsstaternas enskilda skriftliga bidrag samt förutsätter ett yttrande från EG-domstolen,

6. NOTERAR utkastet till avtal om domstolen för europeiska patent och gemenskapspatent i dokument 7928/09 av den 23 mars 2009 (nedan kallat utkastet till avtal) och bekräftar att vissa delar av det planerade avtalet är föremål för särskilda diskussioner,

7. UNDERSTRYKER att det system som här planeras bör inrättas med vederbörlig hänsyn till medlemsstaternas konstitutionella bestämmelser och bör inte påverka begäran om ett yttrande från EG-domstolen, och att inrättandet av patentdomstolen kommer att grunda sig på ett avtal, vars ratificering av medlemsstaterna måste äga rum i fullständig överensstämmelse med deras respektive konstitutionella krav,

8. ÄR ENIGT OM att beslutet om patentdomstolens säte bör fattas som en del av det övergripande slutliga avtal som avses i punkt 4 ovan och ska vara i överensstämmelse med relevant EU-regelverk,

9. ERKÄNNER att några medlemsstater har grundläggande rättsliga betänkligheter om inrättandet av patentdomstolen och den övergripande arkitektur som planeras för denna och som avspeglas i dessa slutsatser, vilka måste tas upp igen mot bakgrund av EG‑domstolens yttrande.

I. HUVUDDRAGEN FÖR DOMSTOLEN FÖR EUROPEISKA PATENT OCH EU‑PATENT

DOMSTOLEN FÖR EUROPEISKA PATENT OCH EU-PATENT

10. Patentdomstolen bör ha exklusiv behörighet vad avser civilrättsliga tvister som rör intrång i EU-patent och europeiska patent och deras giltighet.

11. Såsom angetts i utkastet till avtal bör patentdomstolen bestå av en förstainstansrätt, en appellationsdomstol och ett kansli. Förstainstansrätten bör bestå av en central avdelning samt lokala och regionala avdelningar.

12. EG-domstolen ska garantera principen om EU-rättens företräde och en enhetlig tolkning av denna.

PANELERNAS SAMMANSÄTTNING

13. För att bygga upp tillit och förtroende hos patentsystemets användare och garantera hög kvalitet och effektivitet i patentdomstolens arbete är det väsentligt att panelernas sammansättning organiseras på ett sådant sätt att man med hjälp av förenade resurser utnyttjar domares och rättstillämpares erfarenheter av patenttvister på bästa sätt på nationell nivå. Erfarenheter kan också erhållas genom teoretisk och praktisk utbildning som bör tillhandahållas för att förbättra och öka tillgängliga erfarenheter av patenttvister och att säkerställa en bred geografisk utbredning av sådana kunskaper och erfarenheter.

14. De lokala och regionala avdelningarnas alla paneler och förstainstansrättens centrala avdelning bör garantera samma höga arbetskvalitet och samma höga juridiska och tekniska kunskapsnivå.

15. Avdelningar i en avtalsslutande stat som under tre år i rad inlett mindre än femtio mål per år bör antingen ansluta sig till en regional avdelning med en kritisk massa på minst femtio mål per år eller sammanträda i en sammansättning där en av de juridiskt kvalificerade domarna är medborgare i den berörda avtalsslutande staten och att två av dessa domare som inte är medborgare i den berörda avtalsslutande staten, kommer från domarpoolen och överförs till avdelningen från fall till fall.

16. Avdelningar i en avtalsslutande stat där man under en period på tre år i rad inlett mer än femtio mål per kalenderår bör sammanträda i en sammansättning där två av de juridiskt kvalificerade domarna är medborgare i den avtalsslutande staten. Den tredje juridiskt kvalificerade domaren, som har ett annat medborgarskap, överförs från domarpoolen. De juridiskt kvalificerade domarna från domarpoolen bör överföras på långtidsbasis när detta är nödvändigt för att avdelningar med hög arbetsbelastning ska fungera effektivt.

17. De lokala och regionala avdelningarnas alla paneler bör bestå av en kompletterande teknisk domare när det gäller ett genkäromål om återkallande eller, när det gäller talan om intrång, på begäran av en av parterna. Den centrala avdelningens alla paneler bör sammanträda i en sammansättning av två juridiskt kvalificerade domare och en tekniskt kvalificerad domare. Den tekniskt kvalificerade domaren bör ha kvalifikationer på det berörda tekniska området och kan överföras från domarpoolen från fall till fall. Under vissa förhållanden, som ska anges i arbetsordningen, och med parternas samtycke kan mål i förstainstansrätten behandlas av en enda juridiskt kvalificerad domare.

18. Överföring av domare bör grunda sig på deras juridiska eller tekniska expertis, språkkunskaper och relevanta sakkunskaper.

19. Bestämmelserna om panelernas sammansättning och överföring av domare bör säkerställa att patentdomstolen är en oberoende och opartisk domstol i den mening som avses i artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande friheterna.

BEHÖRIGHET VAD AVSER TALAN OCH GENKÄROMÅL OM ÅTERKALLANDE

20. För att säkerställa att lokala och regionala avdelningar arbetar skyndsamt och mycket effektivt är det väsentligt att avdelningarna har en viss flexibilitet när det gäller hur de ska behandla genkäromål om återkallande.

a) Direkt talan om återkallande av patent bör dras inför den centrala avdelningen.

b) Ett genkäromål om återkallande kan, när det gäller en talan om intrång, dras inför en lokal eller regional avdelning. Den berörda lokala eller regionala avdelningen kan

i) fortsätta behandlingen av genkäromålet om återkallande, eller

ii) hänvisa genkäromålet till den centrala avdelningen och antingen fortsätta behandlingen av talan om intrång eller låta behandlingen vila, eller

iii) hänvisa hela målet för den centrala avdelningen efter överenskommelse mellan parterna.

RÄTTEGÅNGSSPRÅK

21. Utkastet till avtal, stadgan och rättegångsreglerna bör föreskriva arrangemang som garanterar parterna att språkordningen är rättvis och förutsägbar. Dessutom bör patentdomstolens alla avdelningar tillhandahålla översättnings- och tolkningstjänster vid muntliga förhandlingar för att bistå de berörda parterna i den utsträckning som anses lämplig, särskilt om en av parterna är ett litet eller mellanstort företag eller en privat part.

22. Rättegångsspråket för de lokala och regionala avdelningarna bör i allmänhet vara det eller de språk som talas i den avtalsslutande stat där avdelningarna är lokaliserade. De avtalsslutande staterna kan dock utse en eller flera av Europeiska patentbyråns officiella språk som rättegångsspråk för den lokala eller regionala avdelning som den hyser. Rättegångsspråket för den centrala avdelningen bör vara patentspråket. Språket för appellationsdomstolen bör vara rättegångsspråket för förstainstansrätten.

23. Alla senare beslut som på något sätt påverkar arrangemangen för rättegångsspråk enligt avtalet om patentdomstolen bör fattas enhälligt.

ÖVERGÅNGSPERIODEN

24. Övergångsperioden bör inte vara längre än fem år efter det att avtalet om patentdomstolen har trätt i kraft.

25. Under övergångsperioden kan talan om intrång eller återkallande av ett Europapatent fortfarande väckas vid de nationella domstolarna eller vid en annan behörig myndighet i en avtalsslutande stat som har behörighet enligt nationell lag. Alla pågående förhandlingar inför en nationell domstol i slutet av övergångsperioden ska fortsätta att omfattas av övergångsordningen.

26. Om talan redan har väckts vid patentdomstolen, bör innehavarna av Europapatent eller patentansökningar som meddelas eller ansökts om innan avtalet om patentdomstolen trädde i kraft ha möjlighet att avstå från patentdomstolens exklusiva behörighet, om avståendet meddelas kansliet senast en månad före övergångsperiodens utgång.

ÖVERSYNSKLAUSUL FÖR PANELERNAS SAMMANSÄTTNING OCH GENKÄROMÅL OM ÅTERKALLANDE

27. Kommissionen bör noga övervaka funktionen, effektiviteten och konsekvenserna av bestämmelserna om panelernas sammansättning i förstainstansrätten och behörigheten vad avser talan och genkäromål om återkallande, se punkterna 15, 16 och 20. Antingen sex år efter det att avtalet om patentdomstolen har trätt i kraft eller efter ett tillräckligt antal patentintrångsfall, ca 2 000, har avgjorts av patentdomstolen, beroende på vilken tidpunkt som infaller sist, och, om så är nödvändigt, med regelbundna mellanrum därefter bör kommissionen på grundval av ett brett samråd med användare och ett yttrande från patentdomstolen utarbeta en rapport med rekommendationer för den fortsättning, annullering eller ändring av relevanta bestämmelser som bör beslutas av den gemensamma kommittén.

28. Kommissionen bör särskilt överväga alternativa lösningar som kan förstärka panelernas multinationella sammansättning hos de lokala och regionala avdelningarna och som skulle hänvisa genkäromål om återkallande, eller hela målet, till den centrala avdelningen efter överenskommelse med båda parter.

PRINCIPERNA FÖR PATENTDOMSTOLENS FINANSIERING

29. Patentdomstolen bör finansieras genom egna inkomster i form av domstolsavgifter och, åtminstone under den övergångsperiod som avses i punkt 24, genom bidrag från Europeiska unionen (nedan kallad EU) och från de avtalsslutande parter som inte är medlemsstater, om så är nödvändigt.

30. En avtalsslutande stat som inrättar en lokal avdelning bör tillhandahålla de lokaler och utrusning som är nödvändiga för detta ändamål.

31. Domstolsavgifterna bör fastställas av den gemensamma kommittén efter förslag från kommissionen som bör innehålla kommissionens bedömning av de förväntade kostnaderna för patentdomstolen. Domstolsavgifterna bör fastställas på en nivå som garanterar den rätta jämvikten mellan principen om rättvis tillgång till rättslig prövning, särskilt för små och medelstora företag och mikroenheter, och ett lämpligt bidrag från parterna för patentdomstolens kostnader med beaktande av de ekonomiska fördelarna för de berörda parterna, och målet om en självfinansierad domstol med balanserade finanser. Stödåtgärder som riktar sig till små och medelstora företag och mikroenheter skulle också kunna övervägas.

32. Patentdomstolen bör organiseras på det mest ändamålsenliga och kostnadseffektiva sättet och bör garantera en skälig tillgång till rättslig prövning, med beaktande av små och medelstora företags och mikroenheters behov.

33. Den gemensamma kommittén bör regelbundet se över patentdomstolens kostnader och finansiering och domstolskostnadens storlek bör omprövas periodvis enligt punkt 31 ovan.

34. Vid slutet av övergångsperioden och på grundval av en rapport från kommissionen om patentdomstolens kostnader och finansiering bör den gemensamma kommittén överväga att vidta åtgärder som syftar på att uppnå självfinansieringsmålet.

ANSLUTNING

35. Inledningsvis bör anslutning av stater, som är avtalsslutande stater i den europeiska patentkonventionen men som inte är medlemsstater i EU, vara öppen för avtalsslutande parter i Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta). Efter övergångsperioden kan den gemensamma kommittén enhälligt besluta att uppmana de avtalsslutande parterna i den europeiska patentkonventionen att ansluta sig om de fullt ut har genomfört alla relevanta bestämmelser i EU-rätten och har infört effektiva strukturer för patentskydd.

II. EU-PATENT

ÖVERSÄTTNINGSARRANGEMANG

36. EU-patentförordningen bör åtföljas av en separat förordning som reglerar översättningsarrangemangen för det EU-patent som rådet antagit enhälligt i enlighet med artikel 118 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. EU‑patentförordningen bör få verkan samtidigt som den separata förordningen om översättningsarrangemang för EU-patentet.

ÅRSAVGIFTER

37. Årsavgifterna för EU-patent bör vara progressiva under hela patentets livslängd och, tillsammans med de avgifter som ska betalas under ansökningsfasen, täcka alla kostnader i samband med meddelande och förvaltning av EU-patent. Årsavgifterna ska betalas till Europeiska patentverket som behåller 50 procent av årsavgifterna och fördelar återstoden mellan medlemsstaterna i enlighet med en fördelningsnyckel som ska användas för patentrelaterade ändamål.

38. En särskild kommitté inom Europeiska patentorganisationens förvaltningsråd bör så snart EU-patentförordningen träder i kraft fastställa såväl årsavgiftens storlek som fördelningsnyckeln för deras meddelande. Den särskilda kommittén bör endast bestå av företrädare för EU och alla medlemsstaterna. Den ståndpunkt som EU och medlemsstaterna ska inta i den särskilda kommittén måste bestämmas inom rådet samtidigt som EU-patentförordningen antas. Årsavgifternas storlek bör utöver ovannämnda principer fastställas så att den underlättar innovation och främjar de europeiska företagens konkurrenskraft. Den bör också avspegla storleken på den marknad som EU-patentet omfattar och ligga på samma nivå som årsavgifterna för vad som anses vara ett genomsnittligt Europapatent vid tidpunkten för den särskilda kommitténs första beslut.

39. Fördelningsnyckeln bör fastställas med beaktande av en uppsättning rättvisa, skäliga och relevanta kriterier, t.ex. patentverksamhetens omfattning och marknadens storlek. Fördelningsnyckeln bör ge kompensation, bl.a. för att ha ett annat officiellt språk än Europeiska patentverkets officiella språk, för att ha oproportionerligt liten patentverksamhet och för att nyligen ha blivit medlem i Europeiska patentverket.

40. Den särskilda kommittén bör regelbundet ompröva sina beslut.

FÖRSTÄRKT PARTNERSKAP

41. Syftet med det förstärkta partnerskapet är att främja innovation genom att öka effektiviteten vid meddelande av patent genom att undvika dubbelarbete med målet att skyndsammare utfärda patent som kommer att ge innovativa produkter och tjänster en snabbare tillgång till marknaden och minska ansökningskostnaderna. Det förstärkta partnerskapet bör såväl använda sig av den befintliga sakkunskapen hos de centrala organen för industriell äganderätt som stärka dessas kapacitet att förbättra patentsystemets samlade kvalitet i framtiden.

42. Det förstärkta partnerskapet bör göra det möjligt för Europeiska patentverket att regelbundet, när så är lämpligt, dra nytta av resultaten av alla utredningar som görs av det centrala organet för industriell äganderätt i medlemsstaterna till den europeiska patentorganisationen om nationella patentansökningar, för vilka man begär prioritet vid en efterföljande inlämning av ansökan om ett Europapatent. Ett sådant resultat bör vara tillgängligt för Europeiska patentverket i enlighet med dess utnyttjandesystem.

43. Det centrala organet för industriell äganderätt kan spela en mycket viktig roll när det gäller att främja innovation. Alla centrala organ för industriell äganderätt, inklusive de som inte gör några utredningar under det nationella förfarandet för meddelande av patent, kan spela en väsentlig roll i det förstärkta partnerskapet genom att ge råd till potentiella sökanden, inklusive små och medelstora företag, sprida information och ta emot ansökningar.

44. Det förstärkta partnerskapet bör fullt ut respektera Europeiska patentverkets centrala betydelse när det gäller att granska och meddela Europapatent. Enligt det förstärkta partnerskapet förväntas det europeiska patentverket överväga, men inte vara tvunget, att utnyttja det arbete som utförs av deltagande patentverk. Europeiska patentverket bör fritt kunna göra ytterligare utredningar. Det förbättrade partnerskapet får inte inskränka den sökandes möjlighet att lämna in sin patentansökan direkt till Europeiska patentverket.

45. Det förstärkta partnerskapet bör vara föremål för periodvisa översyner, och då bör man i lämplig utsträckning beakta synpunkter från patentsystemets användare. Regelbunden återkoppling från Europeiska patentverket till de deltagande patentverken om hur Europeiska patentverket använder utredningsrapporterna kommer dessutom att vara väsentlig för att möjliggöra en finjustering av utredningsprocessen till förmån för optimalt resursutnyttjande.

46. Det förstärkta partnerskapet bör också grunda sig på den europeiska utredningsstandarden som innehåller kriterier för säkerställande av kvalitet. Denna standard bör utöver utredningar innehålla standarder för bl.a. utbildning, verktyg, återkoppling och utvärdering.

47. Samtidigt som EU-patentförordningen antas bör den ståndpunkt som EU och medlemsstaterna ska inta avseende genomförandet av det förstärkta partnerskapet, inbegripet den europeiska utredningsstandarden, fastställas inom rådet och sedan genomföras inom ramen för det europeiska patentnätverket, framför allt utnyttjandesystemet och det europeiska kvalitetssystemet på Europeiska patentorganisationens politikområde.

48. Deltagande av de centrala organen för industriell äganderätt i det förstärkta partnerskapet bör vara frivilligt men öppet för alla. För att underlätta utnyttjande och sammanslagning av alla tillgängliga resurser bör regionalt samarbete uppmuntras. Möjligheten att begränsa dessa centrala organs deltagande till ett eller flera specifika tekniska områden, bör dessutom analyseras, provas och utvärderas ytterligare.

49. De åtgärder som nu vidtagits bör inte påverka vidareutvecklingen av det förstärkta partnerskapet, inbegripet framtida modeller för att förbättra partnerskapet mellan Europeiska patentverket och de centrala organen för industriell äganderätt. Mot bakgrund av detta bör Europeiska patentverket och medlemsstaterna göra en omfattande utvärdering av det förstärkta partnerskapets funktion och vidareutveckling på grundval av erfarenheterna från genomförandet och de resultat som uppnåtts av de centrala organen för industriell äganderätt i uppfyllandet av den europeiska utredningsstandarden.

ÄNDRINGAR I DEN EUROPEISKA PATENTKONVENTIONEN OCH EUROPEISKA UNIONENS ANSLUTNING TILL DENNA

50. För att EU-patentet ska bli operativt i nödvändig utsträckning bör ändringar göras i den europeiska patentkonventionen. EU och dess medlemsstater bör vidta alla nödvändiga åtgärder och sätta dem i kraft, inklusive åtgärder för EU:s anslutning till den europeiska patentkonventionen. De ändringar i konventionen som anses nödvändiga i detta avseende bör inte innebära en omprövning av den materiella patenträtten som inte har något samband med inrättandet av ett EU-patent."

MOT ETT KONKURRENSKRAFTIGT, INNOVATIVT OCH EKO-EFFEKTIVT EUROPA – Rådets slutsatser

Efter en debatt antog rådet slutsatserna i dokument 17179/09 .

BÄTTRE LAGSTIFTNING Rådets slutsatser

Rådet antog slutsatserna i dokument 16111/09 .

EUROPEISKT PRIVAT AKTIEBOLAG

Eftersom man inte uppnådde den enhällighet som behövs för en överenskommelse noterade rådet att det krävs ytterligare arbete med det förslag som syftar till att fastställa den rättsliga formen för det europeiska privata aktiebolaget (även kallat Societas Privata Europaea eller "SPE-bolag").

Utkastet till förordning lades fram av kommissionen den 27 juni 2008 ( 11252/08 ) som en del av åtgärderna i "Small Business Act" för Europa (småföretagsakten). Det har behandlats vid ett flertal tillfällen i rådets förberedande organ och under en diskussion om småföretagsaktens genomförande i maj 2009 noterade rådet en lägesrapport ( 9658/09 ).

Syftet med förslaget är att skapa ett nytt instrument som ska stärka de små och medelstora företagens konkurrenskraft genom att underlätta deras etablering och verksamhet på den inre marknaden med hjälp av flexibla rättsliga bolagsramar i hela EU och genom att minska de kostnader som uppstår vid grundandet och driften av små och medelstora företag.

PRIORITERINGAR FÖR DEN INRE MARKNADEN Rådets slutsatser

Rådet antog följande slutsatser i syfte att förbereda Lissabonagendan efter 2010 för hållbar sysselsättning och tillväxt: ( 16112/09 ).

ÖVRIGA FRÅGOR

Arbetslunch med diskussion om bilindustrin

I anslutning till rådets möte bjöd ordförandeskapet in företrädare för General Motors (GM) till en informell lunch för att de skulle presentera sina planer för omstrukturering av den europeiska verksamheten. Efter presentationen diskuterade ministrarna situationen för bilindustrin. Ordförandeskapet noterade att åsikterna sammanföll om följande principer:

  • En omstrukturerad europeisk bilindustri måste bygga på styrkeområden som är unika för Europa, i första hand den inre marknaden och mål om att skapa en grönare europeisk fordonspark som ska bidra till att vi uppfyller våra klimatmål.

  • Bilindustrin i sin helhet kan främjas av effektiva företagsprocesser runt om Europa utan statligt stöd som snedvrider marknaden.

  • Förståelse för tillverkarnas behov av att anpassa produktionskapacitet till marknadsutveckling.

  • Medlemsstaterna och kommissionen spelar en viktig roll när det gäller att främja forskning, utveckling och innovation, inte minst tekniska utvecklingsåtgärder inom ramen för den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa.

  • Allt finansiellt stöd som beviljas industrin bör grundas på strikt objektiva och ekonomiska kriterier och fortlöpande noga övervakas och godkännas av kommissionen.

  • Det finns ett behov av stor öppenhet och informationsutbyte samt av att inte tillåta icke‑kommersiella förhållanden att påverka den geografiska fördelningen av de omstruktureringsåtgärder som GM eller andra företag inom bilindustrin vidtar.

  • Information och samrådspraxis måste respekteras och en socialt ansvarsfull strategi bör användas.

  • Det är av största vikt att undvika tävlingar om stöd mellan medlemsstaterna och all splittring av den inre marknaden.

På grundval av dessa principer uppmanades kommissionen att fortsätta att samordna EU:s politik i denna fråga, bland annat genom att göra en förhandsbedömning av företagsplaner och kontrollera efterlevnaden av bestämmelser om statligt stöd och den inre marknaden.

Den belgiska delegationen bidrog med en informerande not ( 16693/09 ).

Forskningsprogram för Östersjön (Bonus-169)

Kommissionen höll en kort föredragning om förslaget ( 15234/09 ) till att bekämpa de negativa konsekvenserna av förorening, klimatförändring, försurning, överutnyttjande och förlust av biologisk mångfald i Östersjön genom ett gemensamt forsknings- och utvecklingsprojekt (Bonus‑169-programmet) som genomförs av EU:s Östersjöländer ( 16768/09 ).

Projektet Iter för en experimentell fusionsreaktor

Rådet noterade informationen från kommissionen om resultatet av ett möte i rådet för Iters fusionsenergiorganisation som ägde rum i Cadarache (Frankrike) den 18 19 november.

Utveckling av teknik med låga koldioxidutsläpp (Set-planen)

Kommissionen informerade rådet om sitt meddelande om investeringar i utvecklingen av teknik med låga koldioxidutsläpp (Set-planen). Den europeiska strategiska planen för energiteknik (Set‑planen) inleddes genom rådets slutsatser av den 28 februari 2008. Den syftar till en snabbare utveckling och omfattande användning av ren, hållbar och effektiv energiteknik för att därigenom bidra till uppnåendet av EU:s energi- och klimatmål för 2020 samt till en global övergång till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp 2050.

Forskningsprojektet E LI (Extreme Light Infrastructure)

Tjeckiens, Ungerns och Rumäniens forskningsministrar förklarade att de önskar och är redo att inrätta forskningsprojektet Eli och uppmanade alla medlemsstater att delta i initiativet ( 16197/09 ).

Gränsöverskridande e-handel mellan företag och konsumenter i EU

Kommissionen gjorde en kort presentation av ett meddelande ( 15058/09 ) där en analys görs av hur den gällande politiska ramen påverkar den gränsöverskridande försäljningen av varor via Internet. Av meddelandet framgår också att e-handeln fortfarande till stor del är uppdelad efter landgränser, trots en betydande potential för mer gränsöverskridande handel. Ett antal rättsliga hinder har identifierats på olika politikområden.

Konferens om konsumenträttigheter vid köp av tjänster med digitalt innehåll
(Stockholm den 4 november 2009)

Ordförandeskapet informerade rådet om resultatet av konferensen 1 .

Global övervakning för miljö och säkerhet (GMES)

Kommissionen lade fram en informerande not ( 16546/09 ) om sitt meddelande om GMES: Utmaningar och nästa etapp för rymdkomponenten ( 15496/09 ).

Hasardspel och vadslagning i EU

Rådet noterade en rapport från ordförandeskapet ( 16571/09 ) om den rättsliga ramen för hasardspel och vadslagning i EU:s medlemsstater. Det svenska ordförandeskapet har hållit en rad expertmöten om utbyte av bästa praxis med särskild inriktning på de socioekonomiska kostnaderna av hasardspel, åtgärder för ansvarsfullt spelande och förbud mot främjande av och medhjälp till brott.

Utsläppande av byggprodukter på den inre marknaden

Rådet noterade en lägesrapport från ordförandeskapet om förhandlingarna avseende ett utkast till förordning om fastställande av harmoniserade villkor för utsläppande av byggprodukter på marknaden ( 16570/09 ).

Bättre lagstiftning: undersökning om utbyte av goda exempel

Ordförandeskapet informerade kortfattat om resultaten av en undersökning där medlemsstaterna uppmanats att förteckna exempel på bra åtgärder för bättre lagstiftning och effekterna av dessa ( 16596/09 ).

Googleböcker

Kommissionen förelade konkurrenskraftsministrarna en skriftlig rapport om utkastet till lösning på den väntade grupptalan om projektet "Googlebibliotek". Rapporten förelades också rådet (utbildning, ungdom och kultur) den 26 27 november ( 15109/09 ).

Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram

Den spanska delegationen informerade rådet om arbetsprogrammet på området konkurrenskraftspolitik under Spaniens ordförandeskap första halvåret 2010. Programmet är förenligt med det kombinerade program som utarbetats av de spanska, belgiska och ungerska ordförandeskapen för perioden januari 2010 juni 2011 ( 16771/09 ).

ANDRA, GODKÄNDA PUNKTER

INRE MARKNADEN

Trösklar för tilldelning av kontrakt – Offentlig upphandling

Rådet beslutade att inte motsätta sig kommissionens antagande av en förordning som syftar till att anpassa trösklarna för förfarandena för tilldelning av kontrakt avseende

  • direktiv 2004/17/EG avseende enheter som verkar på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster,

  • direktiv 2004/18/EG om samordning av förfaranden vid offentlig upphandling, och

  • direktiv 2009/81/EG om tilldelning av kontrakt på försvars- och säkerhetsområdet.

ALLMÄNNA FRÅGOR

Genomförande av Lissabonfördraget – Utnämningar

Rådet antog, i samförstånd med den valda ordföranden för nästa kommission, José Manuel Durão Barroso, och i enlighet med artikel 17.3–4 och 17.7 i Lissabonfördraget, förteckningen över de övriga personer som det föreslår till ledamöter av kommissionen från och med slutet av kommissionen nuvarande mandatperiod till och med den 31 oktober 2014 ( 16937/09 ).

Separat utsåg Europeiska rådet, med godkännande av kommissionens ordförande och i enlighet med artikel 8.1 i Lissabonfördraget, Catherine Ashton till unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik för perioden från och med slutet av kommissionens nuvarande mandatperiod till och med den 31 oktober 2014 ( 1/09 ).

I enlighet med artikel 17.7 tredje stycket i Lissabonfördraget ordföranden, unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och de övriga kommissionsledamöterna att vara föremål för ett kollektivt godkännande vid en omröstning i Europaparlamentet.

JORDBRUK

Typgodkännande av jordbruks- och skogsbrukstraktorer – föreskrivande förfarande med kontroll

Rådet beslutade att inte motsätta sig kommissionens beslut om att anpassa ett antal direktiv om typgodkännande av jordbruks- eller skogsbrukstraktorer till tekniska framsteg. I enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll kan rådet motsätta sig kommissionen antagande av en rättsakt som överskrider kommissionens genomförandebefogenheter, inte är förenlig med syftet med eller innehållet i det grundläggande instrumentet eller inte respekterar subsidiaritets- eller proportionalitetsprinciperna om den föreskrivande kommittén tidigare stödde de föreslagna åtgärderna.

1 :

Direktiv 85/577/EEG om avtal som ingås utanför fasta affärslokaler, direktiv 93/13/EEG om oskäliga villkor i konsumentavtal, direktiv 97/7/EG om distansavtal och direktiv 1999/44/EG om försäljning av konsumentvaror och härmed förknippade garantier.

1 :

Consumer rights when purchasing digital content .


Side Bar

Mon compte

Gérez vos recherches et notifications par email


Aidez-nous à améliorer ce site