Navigation path

Left navigation

Additional tools

Other available languages: EN FR DE DA ES NL IT PT FI EL

[Graphic in PDF & Word format]


EUROPEISKA
UNIONENS RÅD

SV
C/06/131
9148/06 (Presse 131)
(OR. en)
PRESSMEDDELANDE
2729:e mötet i rådet
Utbildning, ungdom och kultur
Bryssel den 18-19 juni 2006
Ordförande Franz Morak
Statssekreterare vid förbundskanslerns kansli
Elisabeth Gehrer
Förbundsminister för utbildning, vetenskap och kultur

De viktigaste resultaten från rådet
Rådet antog en gemensam ståndpunkt om införande av restriktiva åtgärder mot vissa tjänstemän i Vitryssland.
Rådet nådde en politisk överenskommelse om programmen Media 2007, Kultur 2007 och "Medborgare för Europa" samt om en rekommendation om skyddet av minderåriga när det gäller audiovisuella tjänster och direkttjänster.

INNEHÅLL1

DELTAGARE 5

PUNKTER SOM DISKUTERADES

KULTUR OCH AUDIOVISUELLA FRÅGOR 8

– Programmet Kultur 2007 8

– Europeiska kulturhuvudstäder 9

– Europeiska året för interkulturell dialog (2008) 9

– Programmet "Medborgare för Europa" 10

– Unescos konvention om kulturyttringar 11

– Att stärka den kreativa industrin i Europa 12

– Skyddet av minderåriga och människans värdighet 13

– Television utan gränser 14

UTBILDNING 16

– En europeisk indikator för språkkunskaper – Rådets slutsatser 16

– Nyckelkompetenser för livslångt lärande 20

– Europeiska kvalitetsstadgan för rörlighet 21

– Programmet för livslångt lärande 22

– Översyn av EU:s strategi för hållbar utveckling 23

ÖVRIGA FRÅGOR 24

ANDRA GODKÄNDA PUNKTER

AUDIOVISUELLA FRÅGOR

Programmet Media 2007 26

UNGDOMSFRÅGOR

Värdet av icke-formellt och informellt lärande – Resolution från rådet 26

YTTRE FÖRBINDELSER

Vitryssland – Rådet antar finansiella restriktioner 31

Förbindelserna med Monaco 31

UTVECKLINGSSAMARBETE

AVS-EU-ministerrådet i Papua Nya Guinea den 1-2 juni 32

BESLUT SOM ANTOGS GENOM SKRIFTLIGT FÖRFARANDE

Europeiska centralbanken - Utnämning av direktionsledamot 32

ÖPPENHET OCH INSYN

Allmänhetens tillgång till handlingar 32

DELTAGARE

Medlemsstaternas regeringar och Europeiska kommissionen företräddes av följande personer:

Belgien:

Fadila LAANAN Minister för kultur, audiovisuella frågor och ungdomsfrågor (franskspråkiga gemenskapen)

Frank VANDENBROUCKE Vice ministerpresident för den flamländska regeringen samt flamländsk minister för arbetsmarknadsfrågor, skolundervisning och yrkesutbildning

Tjeckien:

Petra SMOLÍKOVÁ Biträdande kulturminister

Petra BUZKOVÁ Minister för utbildning, ungdomsfrågor och idrott

Danmark:

Jeppe TRANHOLM-MIKKELSEN Biträdande ständig representant

Bertel HAARDER Utbildnings- och kyrkominister

Tyskland:

Eberhard SINNER Biträdande minister för mediefrågor

Peter WITT Biträdande ständig representant

Frieder MEYER-KRAHMER Statssekreterare vid förbundsministeriet för utbildning och forskning

Estland:

Raivo PALMARU Kulturminister

Tiit NABER Biträdande ständig representant

Grekland:

Giorgos VOULGARAKIS Kulturminister

Thedoros ROUSOPOULOS Minister utan portfölj och regeringens talesman

Marietta GIANNAKOU Utbildningsminister och minister för religiösa frågor

Spanien:

Francisco ROS PERÁN Statssekreterare för telekommunikation och informationssamhället

Mercedes CABRERA CALVO-SOTELO Minister för utbildning och vetenskap

Frankrike:

Renaud DONNEDIEU de VABRES Kultur- och kommunikationsminister

Gilles de ROBIEN Minister för utbildning, högre utbildning och forskning

Irland:

John BROWNE Biträdande minister vid ministeriet för jordbruk och livsmedel, med särskilt ansvar för skogsbruk

Mary HANAFIN Minister för utbildning och vetenskap

Italien:

Alessandro PIGNATTI Biträdande ständig representant

Cypern:

Pefkios GEORGIADES Utbildnings- och kulturminister

Lettland:

Helena DEMAKOVA Kulturminister

Tatjana KOKE Statssekreterare för utbildning och vetenskap

Litauen:

Vladimiras PRUDNIKOVAS Kulturminister

Remigijus MOTUZAS Minister för utbildning och vetenskap

Luxemburg:

Jean-Louis SCHILTZ Minister för utvecklingssamarbete och humanitära insatser, kommunikationsminister samt försvarsminister

Octavie MODERT Statssekreterare för förbindelserna med parlamentet, statssekreterare för jordbruk, vinodling och landsbygdsutveckling samt statssekreterare för kultur, högre utbildning och forskning

Georges FRIDEN Biträdande ständig representant

Ungern:

András BOZÓKI Minister för det nationella kulturarvet

Bálint MAGYAR Utbildningsminister

Malta:

Francis ZAMMIT DIMECH Minister för turism och kultur

Theresa CUTAJAR Biträdande ständig representant

Nederländerna:

Medy van der LAAN Statssekreterare för utbildning, kultur och vetenskap

Maria van der HOEVEN Utbildnings- och kulturminister samt minister för vetenskap

Österrike:

Franz MORAK Statssekreterare vid förbundskanslerns kansli

Georg LIENBACHER Generaldirektör vid förbundskanslerns kansli

Elisabeth GEHRER Förbundsminister för utbildning, vetenskap och kultur

Anton DOBART Generaldirektör

Polen:

Krzysztof OLENDZKI Understatssekreterare vid kulturministeriet

Stanisław SŁAWIŃSKI Understatssekreterare vid ministeriet för utbildning och vetenskap

Portugal:

Isabel PIRES DE LIMA Kulturminister

Augosto SANTOS SILVA Minister för parlamentsärenden

Jorge PEDREIRA Statssekreterare åt utbildningsministern med ansvar för utbildningsfrågor

Slovenien:

Jelka PIRKOVIČ Statssekreterare vid kulturministeriet

Milan ZVER Minister för utbildning och idrott

Slovakien:

Juraj NOCIAR Biträdande ständig representant

Dorotea MIKULOVÁ Statssekreterare vid utbildningsministeriet

Finland:

Tanja KARPELA Kulturminister

Susanna HUOVINEN Kommunikationsminister

Antti KALLIOMÄKI Undervisningsminister

Sverige:

Leif PAGROTSKY Utbildnings- och kulturminister

Storbritannien:

Shaun WOODWARD Statsekreterare för kreativa näringsgrenar och turism

Peter PEACOCK Statssekreterare för utbildnings- och ungdomsfrågor (Skottlands regering)

Kommissionen:

Vivianne REDING Ledamot

Ján FIGEL Ledamot

De anslutande staternas regeringar företräddes enligt följande:

Bulgarien:

Ina KILEVA Vice kulturminister

Daniel VALTJEV Vice premiärminister samt minister för utbildning och vetenskap

Rumänien:

Virgil NITULESCU Statssekreterare vid ministeriet för kultur- och religionsfrågor

Dumitru MIRON Statssekreterare vid ministeriet för utbildning och forskning

PUNKTER SOM DISKUTERADES

KULTUR OCH AUDIOVISUELLA FRÅGOR

  • Programmet Kultur 2007

Efter överenskommelsen om finansieringsramen för 2007-2013 har rådet nu nått en politisk överenskommelse om hela[1] utkastet till beslut om inrättande av programmet Kultur 2007 i syfte att ge finansiellt stöd till Europas kultursektor under perioden 2007-2013 (8950/06).

Det erinras om att det nya programmet, som är en efterföljare till programmet Kultur 2000, kommer att prioritera tre mål:

  • Främjande av rörlighet över gränserna för personer som arbetar inom kultursektorn i EU.
  • Uppmuntran av rörlighet över gränserna för såväl konstverk som kulturella produkter.
  • Uppmuntran av den interkulturella dialogen.

Utkastet till program föreskriver tre delområden för insatserna :

  • Direkt finansiellt stöd för kulturverksamheter.
  • Stöd till organ som verkar på europeisk nivå inom kulturområdet.
  • Stöd till analyser samt till insamling och spridning av information och till insatser avsedda att förbättra verkan av projekt som rör europeiskt kultursamarbete.

Det bör noteras att både kommissionen och rådet på förslag av Europaparlamentet enades om att delområde 2.2 i kommissionens förslag, som rör stöd till insatser för att skydda minnesmärken, bör flyttas till det föreslagna programmet "Medborgare för Europa".

Föreslagen rättslig grund : Artikel 151.5 i fördraget – enhällighet krävs för ett beslut i rådet och tillämpning av medbeslutandeförfarande med Europaparlamentet.

Europaparlamentet lämnade sitt första yttrande den 25 oktober (13677/05). Ett stort antal av de föreslagna ändringarna har införlivats med texten antingen i sin helhet eller i sak. Den överenskomna texten kommer att antas som en gemensam ståndpunkt vid ett kommande möte i rådet och överlämnas till Europaparlamentet för en andra behandling.

  • Europeiska kulturhuvudstäder

Rådet noterade namnen på de ledande personligheter som föreslås av Österrike och Finland inför utnämningen av de jurymedlemmar som skall utse de europeiska kulturhuvudstäderna för 2011. De två jurymedlemmarna kommer att officiellt utses av rådet under andra halvåret i år.

De två föreslagna kandidaterna är Thomas Angyan (Österrike) och Seppo Kimanen (Finland).

Det erinras om att enligt beslut 1419/1999/EG[2] om att inrätta en gemenskapsåtgärd för evenemanget "Europeisk kulturhuvudstad" för åren 2005 till 2019 skall kommissionen varje år sammankalla en jury som skall avge en rapport om nomineringen av städer till europeiska kulturhuvudstäder. Juryn skall vara sammansatt av sju ledande och oberoende personligheter som skall vara experter på kulturområdet; av dem skall två utses av Europaparlamentet, två av rådet, två av kommissionen och en av Regionkommittén. Enligt beslut 2000/EG/01[3] om att rådet skall utse två jurymedlemmar skall de två medlemsstater som under innevarande år innehar ordförandeskapet i rådet vardera nominera en ledande personlighet, så att rådet kan utse dem med enkel majoritet för nästkommande år.

Evenemanget "Europeisk kulturhuvudstad" startades av rådet 1985, på initiativ av den grekiska kulturministern Melina Mercouri, för att bidra till att föra samman Europas folk. Gemenskapens stöd till initiativet fastställs genom beslut 1419/1999/EG.

Europeiska året för interkulturell dialog (2008)
Europeiska året för interkulturell dialog (2008)
  • Europeiska året för interkulturell dialog (2008)

I avvaktan på Europaparlamentets yttrande efter första behandlingen enades rådet om en allmän riktlinje om ett utkast till beslut om att utse 2008 till Europeiska året för interkulturell dialog (8951/06).

Den interkulturella dialogen bidrar till att flera av EU:s prioriteringar kan genomföras, bland annat genom att

  • respektera och främja den kulturella mångfalden i Europa och genom att verka för att EU-medborgarna med utgångspunkt i EU:s gemensamma värderingar visar ett aktivt europeiskt medborgarskap och öppenhet mot omvärlden,
  • ta hänsyn till den nya Lissabonstrategin, enligt vilken kunskapsekonomin behöver människor som kan anpassa sig efter förändringar och dra nytta av alla former av innovation för att öka välståndet,
  • stödja EU:s engagemang för solidaritet, social rättvisa och förbättrad sammanhållning med respekt för EU:s gemensamma värdegrund,
  • ge Europa bättre möjligheter att göra sin röst hörd i världen och skapa ett effektivt partnerskap med grannländerna, för att på så sätt utvidga området med stabilitet och demokrati utanför EU:s gränser och därmed bana väg för välbefinnande och säkerhet för de europeiska medborgarna och alla andra som bor i Europeiska unionen.

Genom att utse 2008 till Europeiska året för interkulturell dialog kommer gemenskapen att kunna stödja informations- och PR-kampanjer, evenemang och initiativ samt enkäter och undersökningar för att främja den interkulturella dialogen.

Initiativet till ett europeiskt år kommer att vara till gagn för såväl europeiska medborgare som personer som är tillfälligt eller permanent bosatta inom unionen.

Föreslagen rättslig grund: Artikel 151.5 i fördraget – enhällighet krävs för ett beslut i rådet och tillämpning av medbeslutandeförfarande med Europaparlamentet.

  • Programmet "Medborgare för Europa"

Rådet nådde en politisk överenskommelse om ett utkast till beslut om fastställande av programmet "Medborgare för Europa" för perioden 2007-2013 för att främja ett aktivt europeiskt medborgarskap.

Beträffande den kvarstående fråga som rådet skall lösa (de utsedda organen och avvecklingsperioden) kom man överens om att i förteckningen lägga till Institute für Europäische Politik, European Council on Refugees and Exiles och Maisons de l'Europe samt fastställa en avvecklingsperiod på tre år för finansieringen.

Lettland, Litauen, Polen, Portugal och Storbritannien meddelade att de tänkte avstå från att rösta när rättsakten antas.

Kommissionen gjorde ett uttalande till rådets protokoll, där den beklagar kommittéförfarandenas tillämpningsområde.

Syftet med programmet är att bevara kontinuiteten i det pågående programmet om medborgardeltagande[4]. Enligt förslaget avser programmet särskilt att

  • främja rörligheten för medborgarna i hela Europa och föra samman människor, särskilt i lokalsamhällen, för att de skall framföra och utbyta erfarenhet, åsikter och värderingar, lära av historien och bygga för framtiden,
  • via samarbete mellan det civila samhällets organisationer på europeisk nivå främja verksamhet, debatt och reflektion som har koppling till EU-medborgarskapet,
  • göra Europatanken mer konkret för medborgarna genom att främja och framhäva Europas värderingar och landvinningar, alltmedan man värnar om minnet av det förflutna,
  • uppmuntra en balanserad integrering av medborgare och det civila samhällets organisationer i alla medlemsstater, genom att bidra till dialog mellan kulturerna och framhäva såväl Europas mångfald som dess enighet, med särskild uppmärksamhet på verksamhet tillsammans med de medlemsstater som nyligen anslutit sig till Europeiska unionen.

Programförslaget omfattar bl.a. åtgärder som vänortsverksamhet, stöd till forskning om och analys av europeisk politik, stöd till minneshögtider eller prisutdelningar på europeisk nivå.

Föreslagen rättslig grund: Artiklarna 151 och 308 i fördraget – enhällighet krävs för ett rådsbeslut och medbeslutandeförfarande med Europaparlamentet tillämpas.

Europaparlamentet antog sitt yttrande vid första behandlingen den 5 april 2006 (8028/06). Den överenskomna texten kommer att antas som en gemensam ståndpunkt vid ett kommande rådsmöte och överlämnas till Europaparlamentet för en andra behandling.

För ytterligare information se kommissionens förslag 8154/05.

  • Unescos konvention om kulturyttringar

Rådet antog ett beslut om Europeiska gemenskapens ingående av Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar (8953/06 + 8661/1/06).

Konventionen om kulturell mångfald antogs vid Unescos generalkonferens i Paris den 20 oktober 2005. I konventionen fastställs en rad rättigheter och skyldigheter när det gäller att skydda och främja kulturell mångfald.

Syftet med förslaget är att bemyndiga Europeiska gemenskapen att godkänna och följaktligen bli part i Unescos konvention, tillsammans med medlemsstaterna.

Europeiska gemenskapens och medlemsstaternas fulla deltagande i genomförandet av konventionen kommer att bidra till att

  • inrätta en ny stöttepelare för globala styrelseformer för att garantera skydd för och främjande av kulturell mångfald,
  • betona det specifika och dubbelbottnade (kultur och ekonomi) i kulturrelaterade varor och tjänster,
  • erkänna vikten av och legitimiteten i de offentliga åtgärderna för att skydda och främja kulturell mångfald,
  • erkänna vikten av internationellt samarbete och främja det för att man skall kunna hantera situationer där kulturen är utsatt, särskilt i utvecklingsländerna,
  • fastställa en lämplig koppling med övriga internationella instrument för att möjliggöra det faktiska genomförandet av konventionen.

Föreslagen rättslig grund: Artiklarna 133, 151, 181 och 181 a samt artikel 300.2 och 300.3 i fördraget - enhällighet krävs för ett rådsbeslut.

  • Att stärka den kreativa industrin i Europa
inrätta en ny stöttepelare för globala styrelseformer för att garantera skydd för och främjande av kulturell mångfald,

Rådet diskuterade ämnet Att stärka den kreativa industrin i Europa: ett bidrag till tillväxt och sysselsättning.

Den 2-3 mars 2006 i Wien hölls EU:s expertseminarium om Innehåll för konkurrenskraft, som anordnats av det österrikiska ordförandeskapet. Seminariets slutsatser godkändes som Ordförandeskapets slutsatser (se bilagan till 8954/06).

Ordförandeskapet rapporterade till rådet att seminariet hade visat att innehållsindustrin och den kreativa industrin har stora möjligheter att skapa tillväxt och sysselsättning och därigenom bidra till att Lissabonagendans mål för Europa uppfylls. Vid seminariet betonades också att det behövs en sammanhängande politisk inriktning för innehållsindustrin och den kreativa industrin, särskilt för att informations- och kommunikationstekniken (IKT) skall utnyttjas fullt ut.

Med utgångspunkt från resultaten från seminariet och andra initiativ anordnade ordförandeskapet dagens diskussion om följande frågor (8954/06)

  • Prioriteringar för innehållsindustrin och den kreativa industrin som är av intresse för en uppdatering av arbetsplanen för kultur och genomförande av i2010-initiativet.
  • Förbättrad dialog mellan samtliga aktörer inom kultursektorn, den audiovisuella sektorn och IKT-sektorn på europeisk nivå.
skyddet av minderåriga och människans värdighet
  • Skyddet av minderåriga och människans värdighet

Rådet nådde en politisk överenskommelse om ett utkast till rekommendation om skyddet av minderåriga och människans värdighet och om rätten till genmäle med avseende på den europeiska industrin för audiovisuella tjänster och informationstjänster på Internet (8956/06).

Slovakien och Storbritannien meddelade sin avsikt att avstå från att rösta när akten antas. Den nederländska delegationen kommer i en anda av kompromissvilja att acceptera rekommendationen, men kommer att göra ett uttalande till protokollet.

I utkastet till rekommendation uppmanas medlemsstaterna, industrin och berörda parter (tittarorganisationer) samt kommissionen att öka skyddet av minderåriga och människans värdighet när det gäller radio, TV och Internet. Medlemsstaterna rekommenderas även att överväga att vidta åtgärder när det gäller rätten till genmäle i samband med direktanslutna medier.

Utkastet till rekommendation bygger på rådets rekommendation 98/560/EG av den 24 september 1998[5], som fortfarande gäller. Den är ett svar på de nya utmaningar både i kvantitativa termer (mer "olagligt" innehåll) och kvalitativa termer (nya plattformar, nya produkter) som den tekniska utvecklingen för med sig på området.

I utkastet till rekommendation behandlas följande frågor:

  • Mediekunskap.
  • Åldersmärkning eller klassificering av audiovisuellt innehåll.
  • Hur könen representeras i medier och reklam.
  • Rätt till genmäle.

Föreslagen rättslig grund: Artikel 157 i fördraget – det krävs kvalificerad majoritet för ett rådsbeslut och medbeslutandeförfarande med Europaparlamentet tillämpas.

Europaparlamentet avgav sitt yttrande från första behandlingen den 7 september 2005 (11955/05). Den text som man kommer överens om kommer att antas som en gemensam ståndpunkt vid ett senare rådsmöte och skickas till Europaparlamentet för en andra behandling.

  • Television utan gränser

I avvaktan på Europaparlamentets yttrande från första behandlingen noterade rådet en lägesrapport och diskuterade förslaget till direktiv om ändring av direktivet om utförandet av sändningsverksamhet för television[6].

Debatten gällde närmare bestämt följande frågor i samband med det föreslagna direktivet:

  • Åtskillnaden mellan linjära och icke-linjära tjänster ur lämplighets- och hållbarhetssynpunkt.
  • De gemensamma regler[7] som skall tillämpas på båda kategorierna av tjänster.
  • I vilken utsträckning reglerna för TV-reklam och teleshopping skall moderniseras och förenklas[8].

Delegationerna välkomnade kommissionens initiativ att eftersträva en revidering av regelverksramen för audiovisuella tjänster. De nämnde ett antal frågor som behöver diskuteras mer ingående, bl.a. behovet av större rättslig klarhet, särskilt i fråga om definitioner och räckvidd, och av att undvika hinder för utvecklingen av den audiovisuella industrin, hur principen om ursprungsland fungerar osv.

I det föreslagna direktivet görs ett försök att utreda den senaste och viktigaste tekniska och marknadsmässiga utvecklingen samtidigt som man tryggar en konkurrensutsatt marknad med lika villkor.

Syftet med direktivet är att införa gemensamma minimiregler för alla audiovisuella medietjänster, oberoende av vilken teknisk överföringsplattform som används för att tillhandahålla dessa tjänster, och på så sätt säkerställa neutralitet i fråga om plattform, samt att modernisera reglerna för reklam.

I det föreslagna direktivet införs begreppet audiovisuella medietjänster och görs åtskillnad mellan linjära tjänster (t.ex. programmerade sändningar via traditionell TV, Internet eller mobiltelefoner, där tittaren passivt mottar innehållet) och icke-linjära tjänster (t.ex. beställvideo, som tittaren aktivt söker från nätet). Endast en uppsättning grundläggande regler kommer att tillämpas på icke-linjära tjänster.

Reglerna för reklam, som huvudsakligen rör linjära tjänster, förenklas. Reklambegränsningen per dag slopas medan den övre gränsen på 12 minuter per timme behålls. Minimitiden på 20 minuter mellan reklamavbrotten avskaffas också, medan filmer, nyheter och barnprogram endast kan avbrytas var 35:e minut. Regler för produktplacering, som för närvarande inte omfattas av direktivet, införs.

Föreslagen rättslig grund: Artiklarna 47 och 55 i fördraget – kvalificerad majoritet krävs för ett rådsbeslut och medbeslutandeförfarande med Europaparlamentet tillämpas.

För ytterligare upplysningar se kommissionens förslag 15983/05.

UTBILDNING

  • En europeisk indikator för språkkunskaper – Rådets slutsatser

Rådet antog följande slutsatser:

"RÅDET

som beaktar

  • det strategiska mål för Europeiska unionen som fastställdes av Europeiska rådet i Lissabon den 23-24 mars 2000 och bekräftades av Europeiska rådet i Stockholm den 23-24 mars 2001, nämligen "att bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning",
  • mandatet från Europeiska rådet i Lissabon till rådet (utbildning) att "allmänt dryfta konkreta framtida mål för utbildningssystemen med fokusering på gemensamma intressen och prioriteringar och respekt för den nationella mångfalden ..."[9],
  • rådets resolution av den 14 februari 2002 om främjande av språklig mångfald och språkinlärning[10], där det bland annat understryks att
  • språkkunskaper är en av de basfärdigheter som varje medborgare behöver tillägna sig för att effektivt kunna delta i det europeiska kunskapssamhället och som därigenom underlättar såväl integrationen i samhället som den sociala sammanhållningen, och att
  • alla europeiska språk har samma värde och värdighet i kulturellt hänseende, och utgör en integrerad del av den europeiska kulturen och civilisationen,

och där medlemsstaterna uppmanas att upprätta system för validering av språklig kompetens på grundval av den av Europarådet framtagna gemensamma europeiska referensramen för språk,

  • slutsatserna från Europeiska rådet i Barcelona av den 15– 16 mars 2002[11], där man
  • välkomnade det detaljerade arbetsprogrammet för uppföljningen av målen för utbildningssystemen[12],
  • uppmanade till ytterligare åtgärder för att förbättra grundläggande kompetens i synnerhet genom undervisning i minst två främmande språk från mycket tidig ålder, och
  • uppmanade till upprättande av en indikator för språklig kompetens år 2003,
  • rådets slutsatser om nya indikatorer på utbildningsområdet från maj 2005[13],
  • meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet och rådet med titeln "Europeisk indikator för språkkunskaper"[14],
  • utkastet till rekommendation från Europaparlamentet och rådet om nyckelkompetenser för livslångt lärande[15], där kommunikation på främmande språk anges som en nyckelkompetens,
  • meddelandet från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén med titeln "En ny ramstrategi för flerspråkighet"[16],

BEKRÄFTAR att

  • kunskaper i främmande språk både bidrar till att främja ömsesidig förståelse mellan folken och är en förutsättning för en rörlig arbetskraft samt bidrar till konkurrenskraften i Europeiska unionens ekonomi,
  • periodisk övervakning av resultat och framsteg genom indikatorer och referensvärden är en väsentlig del av Lissabonprocessen som gör det möjligt att fastställa god praxis i syfte att tillhandahålla strategisk vägledning och styrning för åtgärder både på kort och på lång sikt inom arbetsprogrammet "Utbildning 2010",

ERKÄNNER att

  • det behövs åtgärder för att avhjälpa den nuvarande avsaknaden av tillförlitliga jämförande uppgifter om resultatet av undervisningen i och inlärningen av främmande språk,
  • dessa åtgärder måste grundas på insamling av uppgifter genom objektiva språkfärdighetstest som skall utarbetas och genomföras så att de garanterar uppgifternas tillförlitlighet, exakthet och giltighet,
  • dessa uppgifter kan bidra till att fast ställa och utbyta bästa metoder i språkundervisningspolitik och språkutlärningsmetoder genom ökat utbyte av information och erfarenhet,
  • medlemsstaterna behöver en tydligare uppfattning om de praktiska och finansiella arrangemang varje medlemsstat måste vidta för att genomföra den europeiska indikatorn för språkkunskaper,

BETONAR att

  • utarbetandet av indikatorn fullt ut bör respektera medlemsstaternas ansvar för att organisera sina utbildningssystem och inte bör medföra onödiga administrativa eller finansiella bördor för den organisation och de institutioner som berörs,
  • metoden för insamling av uppgifter bör ta hänsyn till det tidigare arbetet på området på såväl internationell som unions- och medlemsstatsnivå samt planeras och genomföras på ett kostnadseffektivt sätt,
  • den europeiska indikatorn för språkkunskaper bör införas så snart som möjligt, i enlighet med följande uppdragsbeskrivning:
  • det bör samlas in uppgifter om kunskaperna i det första och det andra främmande språket,
  • genom en gemensam serie test som används på ett representativt stickprov av målpopulationen i varje medlemsstat,
  • från ett representativt stickprov av elever i skol- och yrkesutbildning i slutskedet av ISCED-nivå 2,
  • när undervisningen i det andra främmande språket inte inleds förrän i slutet av ISCED 2 får medlemsstaterna vid den första omgången i insamlingen av uppgifter besluta att samla in uppgifter för det andra främmande språket rörande elever i ISCED-nivå 3,
  • för de språk för vilka det existerar ett lämpligt representativt urval av inlärare i en viss medlemsstat;
  • testresultaten bör beräknas enligt skalorna i den gemensamma europeiska referensramen för språk[17],
  • eftersom respekten för den språkliga mångfalden utgör ett grundläggande värde i Europeiska unionen bör indikatorn baseras på uppgifter om kunskaper i alla de av Europeiska unionens officiella språk som lärs ut som i främmande språk i unionen, men av praktiska skäl är det tillrådligt att vid den första omgången i insamlingen av uppgifter dela ut test på de av Europeiska unionens språk som undervisas mest i medlemsstaterna, då de erbjuder ett tillräckligt stort urval testpersoner;
  • medlemsstaterna skall själva bestämma vilka av dessa officiella språk som skall omfattas av test,
  • indikatorn bör bedöma de fyra aktiva och passiva språkliga färdigheterna, men av praktiska skäl är det tillrådligt att vid första insamlingsomgången använda test för de tre färdigheter som är lättast att bedöma (dvs. hörförståelse, läsförståelse och skriftlig färdighet),
  • kommissionen bör ställa testmetodiken till förfogande för de medlemsstater som vill använda den för att själva utarbeta test i andra språk,
  • lämplig bakgrundsinformation som underlättar bedömningen av bakomliggande faktorer bör också samlas in,

UPPMANAR kommissionen att

  • vid första lägliga tillfälle inrätta en rådgivande kommitté ("den rådgivande gruppen för en europeisk indikator för språkkunskaper"), sammansatt av en företrädare för varje medlemsstat och en företrädare för Europarådet, vars mandat skall vara att ge kommissionen råd i tekniska frågor, t.ex.
  • specifikationerna vid anbudsförfarandet för utarbetande av testinstrument,
  • bedömningen av avtalspartens arbete,
  • lämpliga arrangemang, standarder och tekniska protokoll för insamling av uppgifter i medlemsstaterna, samtidigt som hänsyn tas till behovet av att förhindra onödiga administrativa och finansiella bördor för medlemsstaterna,
  • i syfte att bistå medlemsstaterna med att definiera de organisatoriska och resursmässiga konsekvenserna, ge denna grupp det inledande uppdraget att ta fram en tidsplan för arbetet och en mer detaljerad beskrivning av testens uppbyggnad och hur de skall hanteras, bland annat
  • stickprovsstorleken,
  • den bästa testmetoden, och
  • de bästa arrangemangen för att genomföra testen, varvid möjligheten till e-test skall beaktas,
  • minsta stickprovsstorlek som bör avgöra om testet för ett visst språk skall göras tillgängligt för medlemsstaterna,
  • senast vid utgången av 2006 skriftligen rapportera till kommissionen om hur arbetet framskrider och i förekommande fall om eventuella kvarstående frågor,

UPPMANAR medlemsstaterna att

  • vidta alla nödvändiga åtgärder för att gå vidare med inrättandet av den europeiska indikatorn för språkkunskaper."
  • Nyckelkompetenser för livslångt lärande

I avvaktan på Europaparlamentets yttrande från första behandlingen godkände rådet en allmän riktlinje[18] om ett utkast till rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande (8641/06).

Med förslaget fullgörs ett uppdrag som gavs av Europeiska rådet i Lissabon 2000 ("Varje medborgare måste få de kunskaper som behövs för att leva och arbeta i detta nya informationssamhälle") och som upprepades och vidareutvecklades i arbetsprogrammet "Utbildning 2010", som antogs av Europeiska rådet i Barcelona i mars 2002 och där man också uppmanade till ytterligare åtgärder för att "förbättra grundläggande kompetens" och att främja den europeiska dimensionen i utbildningen. Syftet med arbetet var att kartlägga de grundläggande färdigheterna och förstå hur dessa färdigheter tillsammans med de traditionella grundläggande färdigheterna bättre kan integreras i läroplanerna, läras in och upprätthållas livet ut. Alla bör ha verklig tillgång till grundläggande färdigheter, även de som har särskilda behov, de som hoppar av skolan och vuxna inlärare. Utvärdering av grundläggande färdigheter bör främjas så att det förbättrar vidare lärande och anställbarhet.

Syftet med utkastet till rekommendation är att upprätta ett europeiskt referensredskap för de grundläggande färdigheter (nyckelkompetenser) som alla medborgare måste förvärva genom livslångt lärande för att uppnå självförverkligande, öka det aktiva deltagandet och förbättra anställbarheten i kunskapsbaserade ekonomier och samhällen.

Nyckelkompetenserna är följande:

  • Kommunikation på modersmålet.
  • Kommunikation på främmande språk.
  • Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens.
  • Digital kompetens.
  • "Lära sig att lära".
  • Social och medborgerlig kompetens.
  • Initiativförmåga och företagaranda.
  • Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer.

I förslaget fastställs vidare hur nyckelkompetenserna kan uppnås genom livslångt lärande.

Föreslagen rättslig grund: Artiklarna 149 och 150 i fördraget – kvalificerad majoritet krävs för ett rådsbeslut. Medbeslutandeförfarande med Europaparlamentet tillämpas.

En överenskommelse med Europaparlamentet kan eventuellt nås vid första behandlingen.

  • Europeiska kvalitetsstadgan för rörlighet

I avvaktan på Europaparlamentets yttrande från första behandlingen godkände rådet en allmän riktlinje om ett utkast till rekommendation om gränsöverskridande rörlighet inom gemenskapen i utbildningssyfte: Europeiska kvalitetsstadgan för rörlighet (8958/06).

Förslaget bygger på EU:s arbetsprogram "Utbildning 2010", i vilket det fastställs en gemensam uppsättning principer för att uppnå ökad effektivitet i all slags organiserad rörlighet i utbildningssyfte.

Det är värt att erinra om att över 1 000 000 unga människor har ägnat en del av sina studier åt att studera i en annan medlemsstat enligt Erasmusprogrammet och därigenom bidragit till att öka förståelsen av den kulturella och språkliga mångfalden samt till att skapa ett europeiskt område för utbildning i enlighet med Lissabonstrategins mål. Det är på grund av detta slags rörlighet som Erasmus otvetydigt är en av de EU-åtgärder som är mest allmänt känd bland ett stort antal EU-medborgare.

Den föreslagna stadgan innehåller tio praktiska och lätt tillgängliga riktlinjer som omfattar tiden före avresan, själva vistelsen och tiden efter återkomsten:

  • Information och vägledning.
  • Utbildningsplan.
  • Individualisering.
  • Allmän förberedelse.
  • Språkliga aspekter.
  • Logistiskt stöd.
  • Mentorsystem.
  • Erkännande.
  • Återanpassning och utvärdering.
  • Åtaganden och ansvar.

Föreslagen rättslig grund: Artiklarna 149 och 150 i fördraget – kvalificerad majoritet krävs för ett rådsbeslut och medbeslutandeförfarande med Europaparlamentet tillämpas.

  • Programmet för livslångt lärande

Med utgångspunkt i resultatet av förhandlingarna om den preliminära budgetplanen 2007-2013 diskuterade rådet de finansiella aspekterna på programmet för livslångt lärande i avvaktan på att kommissionen skall lägga fram sitt ändrade förslag

Det erinras om att det nya integrerade programmet kommer att omfatta fyra redan befintliga underprogram inom det nuvarande Sokratesprogrammet: Comenius (skolutbildning), Erasmus (högre utbildning), Leonardo da Vinci (yrkesutbildning) och Grundtvig (vuxenutbildning).

Programmet syftar till att genom livslångt lärande bidra till utvecklingen av gemenskapen som ett avancerat kunskapssamhälle med hållbar ekonomisk utveckling, fler och bättre arbetstillfällen och större social sammanhållning, samtidigt som ett gott miljöskydd säkerställs för kommande generationer, samt till att främja utbyte, samarbete och rörlighet mellan de olika utbildningssystemen inom gemenskapen så att de blir en kvalitetsreferens för hela världen.

Efter trepartsmötet mellan institutionerna den 4 april 2006 om budgetplanen 2007–2013 uppgår anslaget till programmet för livslångt lärande till 6 970[19] miljoner euro (i löpande priser).

Delegationerna, som uppmanats att framföra synpunkter på användningen av de finansiella medel som nu finns tillgängliga för programmet och särskilt om den relativa vikt som bör tillmätas vart och ett av de fyra underprogrammen (Comenius, Erasmus, Leonardo da Vinci och Grundtvig) (8959/06), samtyckte i stort till det förslag som kommissionen lagt fram[20] och underströk att man bör lägga vikt vid vuxenutbildning (Grundtvig) och rörlighet, särskilt för lärare och forskare (Leonardo).

Föreslagen rättslig grund: artiklarna 149.4 och 150.4 i fördraget – varvid kvalificerad majoritet för rådets beslut och medbeslutandeförfarande med Europaparlamentet skall gälla.

Europaparlamentet avgav sitt yttrande vid första behandlingen den 25 oktober 2005 (13675/05). Ett stort antal föreslagna ändringar har helt, till vissa delar eller i sak införts i texten.

För ytterligare information, se kommissionens förslag: 11587/04.

  • Översyn av EU:s strategi för hållbar utveckling

I samband med översynen av EU:s strategi för hållbar utveckling höll rådet en riktlinjedebatt om utbildningens bidrag till hållbar utveckling.

Debatten omfattade följande punkter:

  • Mål, viktiga åtgärder och de politiska styrmedel som föreslås i paketet för översynen av strategin för hållbar utveckling[21].
  • Utbildningsrådets roll vid genomförandet av EU:s strategi för hållbar utveckling, inbegripet Lissabonagendan.
  • Hur EU:s strategi för hållbar utveckling kan bidra till samstämmighet mellan EU:s interna politik och dess internationella åtaganden samt till hållbar utveckling såväl inom EU som i världen, framför allt på utbildningsområdet.

Delegationerna framhöll den grundläggande roll som utbildningen har inom strategin för hållbar utveckling eftersom denna ökar medvetandet om behovet av att bevara miljön samtidigt som den fungerar som ett redskap för att bekämpa socialt utanförskap.

Det erinras om att Europeiska rådet i december 2005 noterade kommissionens föredragning av sitt meddelande om en förnyad strategi för hållbar utveckling för de kommande fem åren[22] och såg fram emot "att i juni 2006 anta en ambitiös och omfattande strategi som innehåller målsättningar, indikatorer och ett effektivt övervakningsförfarande, och som bör integrera den interna och den externa dimensionen och grunda sig på en positiv och långsiktig vision, där gemenskapens prioriteringar och mål för hållbar utveckling sammanförs i en tydlig och sammanhängande strategi som på ett enkelt och effektivt sätt kan förmedlas till medborgarna"[23].

Kommissionens "paket för översynen av strategin för hållbar utveckling" består av

  • själva meddelandet, med förslag om sex prioriterade områden, införlivande av den yttre dimensionen i utformningen av den interna politiken, ett effektivt övervakningsförfarande och en effektiv uppföljningsprocess,
  • huvudprinciperna för hållbar utveckling, som antogs av Europeiska rådet i juni 2005 (bilaga 1),
  • mål, strategier och åtgärder (bilaga 2),
  • ett meddelande från kommissionen, som antogs i februari 2005, med en inventering av gjorda framsteg samt förslag till riktlinjer för framtiden (bilaga 3).

Alla berörda rådskonstellationer rådfrågas för närvarande med sikte på att Europeiska rådet i juni 2006 skall anta den förnyade EU-strategin för hållbar utveckling.

ÖVRIGA FRÅGOR

Rådet informerades om följande frågor:

  • Upptagande i förteckningen över "det europeiska kulturarvet" " (9165/06)
  • Information från den franska och den spanska delegationen
  • Ändrat namn på koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau
  • Information från den polska delegationen
  • Meddelande från kommissionen: Genomförande av de reformer som är nödvändiga för att modernisera den högre utbildningen i Europa (uppföljning av Hampton Court) (9166/06)
  • Information från kommissionen
  • Samråd om det framtida europeiska systemet för överföring av meriter på yrkesutbildningsområdet
  • Information från kommissionen

ANDRA GODKÄNDA PUNKTER

AUDIOVISUELLA FRÅGOR

Programmet Media 2007

Med anledning av avtalet om finansieringsramen för perioden 2007–2013 nådde rådet en fullständig[24] politisk överenskommelse om ett beslut om att inrätta ett stödprogram för den europeiska audiovisuella sektorn (Media 2007) (8955/06 +COR 1).

Det erinras om att programmet, som kombinerar de nuvarande programmen Media Plus och Media yrkesutbildning, syftar till att stödja den europeiska audiovisuella sektorn för att uppnå målen att

  • bevara och främja Europas kulturella mångfald och dess filmarv och audiovisuella arv,
  • säkerställa de europeiska medborgarnas tillgång till detta kulturarv,
  • främja dialogen mellan kulturerna,
  • öka spridningen av och tittandet på europeiska audiovisuella verk inom och utanför Europeiska unionen,
  • stärka den europeiska audiovisuella sektorns konkurrenskraft på en öppen och konkurrensutsatt europeisk marknad.

Den godkända texten kommer att antas som gemensam ståndpunkt vid ett kommande rådsmöte och översändas till Europaparlamentet inför den andra behandlingen.

UNGDOMSFRÅGOR

Värdet av icke-formellt och informellt lärande – Resolution från rådet

Rådet antog följande resolution:

"Europeiska unionens råd och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet,

som beaktar att

1. det i slutsatserna från Europeiska rådet i Lissabon den 23 och 24 mars 2000 fastställs nya strategiska mål för att stärka sysselsättning, ekonomiska reformer och social sammanhållning som integrerade delar av en kunskapsbaserad ekonomi, att medlemstaterna av Europeiska rådet uppmanades att vidta erforderliga åtgärder i sina konstitutionella bestämmelser och att rådet och kommissionen uppmanades att inom ramen för sina respektive befogenheter bland annat utarbeta en gemensam modell för meritförteckningar, vilken kan användas på frivillig grund, vilket skulle underlätta för såväl utbildningsanstalter som arbetsgivare att bedöma förvärvad kompetens och främja rörligheten,

2. det i vitboken Nya insatser för Europas ungdom av den 21 november 2001[25] framhålls att det i samband med erkännandet av icke-formellt och informellt lärande behövs en tydligare definition av begrepp, förvärvad kompetens och kvalitetsstandarder, ökat värdesättande av dem som deltar i sådan verksamhet, ett utökat erkännande av denna typ av verksamhet och ökad komplementaritet med den formella allmänna och yrkesinriktade utbildningen,

3. Europeiska rådet i Barcelona den 15 och 16 mars 2002 antog ett konkret arbetsprogram med målet att göra dessa utbildningssystem till en kvalitetsreferens för hela världen senast 2010 och enades om att de tre grundläggande principerna för programmet skall vara förbättrad kvalitet, underlättande av allmänt tillträde och öppenhet gentemot omvärlden,

4. medlemsstaterna i rådets resolution om livslångt lärande av den 27 juni 2002[26] uppmanas att uppmuntra samarbete och effektiva åtgärder för att godkänna resultaten av lärande, vilket är avgörande när det gäller att bygga broar mellan formellt, icke-formellt och informellt lärande och alltså en förutsättning för förverkligandet av ett europeiskt område för livslångt lärande,

5. det på grundval av kommissionens och Europarådets gemensamma arbetsdokument Vägar mot validering och erkännande av utbildning, yrkesutbildning och lärande på ungdomsområdet vid konferensen "Bridges for Recognition" i Leuven i januari 2005 utarbetades metoder för bedömning och erkännande av utbildning och lärande inom ungdomsområdet, samtidigt som behovet av bättre validering av icke-formellt lärande betonades,

6. Europarådets omfattande arbete inom icke-formellt och informellt lärande, till exempel med en europeisk portfölj för ungdomsledare och ungdomsarbetare, betonar värdet av denna typ av utbildningserfarenhet och behovet av erkännande, särskilt med tanke på vikten av livslångt lärande,

7. det i slutsatserna av den 28 maj 2004 från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, i enlighet med Köpenhamnsdeklarationen av den 30 november 2002[27] förordas

  • antagande av vissa gemensamma europeiska principer för identifiering och validering av icke-formellt och informellt lärande,
  • utarbetande och spridning av europeiska instrument för erkännande av icke-formellt och informellt lärande,

8. Europeiska rådet i rådets slutsatser av den 21 februari 2005[28] uppmanas att införliva initiativet till en europeisk pakt för ungdomsfrågor i halvtidsöversynen av Lissabonstrategin och att fastställa riktlinjer för konkreta åtgärder,

9. det i ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådet den 23 mars 2005, som enades om en europeisk pakt för ungdomsfrågor, anges att ett strategi- och åtgärdspaket riktat till ungdomen bör utgöra en fullt integrerad del av Lissabonstrategin och att ett mål är utveckling av ett närmare samarbete mellan medlemsstaterna i fråga om yrkeskvalifikationers tydlighet och jämförbarhet samt erkännande av icke-formellt och informellt lärande,

10. resolutionen av den 15 november 2005[29] från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, tar upp genomförandet av den europeiska pakten för ungdomsfrågor och främjandet av aktivt medborgarskap samt fastställer handlingslinjer,

11. det i ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådet den 16 och 17 juni 2005 föreslås integrerade riktlinjer för tillväxt och sysselsättning (2005–2008), där genomförande av den europeiska pakten för ungdomsfrågor ingår,

12. förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av programmet Aktiv ungdom[30] ger det europeiska samarbetet en nyckelroll i främjandet av icke-formellt och informellt lärande,

13. rådet och kommissionen i sin gemensamma rapport om genomförandet av arbetsprogrammet Utbildning 2010, Att modernisera utbildningen: ett avgörande bidrag till välstånd och social sammanhållning i Europa[31], understryker vikten av att nå jämvikt mellan utbildningspolitikens sociala och ekonomiska mål och av att utveckla olika partnerskap för lärande, vilka omfattar såväl den formella som den icke-formella sektorn,

ÄR MEDVETNA OM att

1. det arbete som utförs och de resultat som uppnås av unga människor och av dem som är verksamma inom ungdomsarbete och ungdomsorganisationer behöver ges ökat erkännande, så att värdet och synligheten därav ökar, och att detta arbete och dessa resultat vederbörligen bör beaktas av arbetsgivarna, det formella utbildningssystemet och det civila samhället i allmänhet,

2. icke-formell och informell lärandeverksamhet inom ungdomsområdet kompletterar de formella utbildningssystemen, är participativ och inriktad på den lärande personen samt genomförs på frivillig grund och därför är nära förbunden med unga människors behov, ambitioner och intressen, samt att sådan verksamhet, genom att erbjuda ytterligare en källa till lärande och en möjlig inkörsport till formell utbildning, är särskilt relevant för unga människor med färre möjligheter,

3. icke-formellt och informellt lärande på ungdomsområdet sker inom ett brett och varierat antal områden och att det krävs specifika och ändamålsenliga metoder och instrument för unga människors självutveckling och sociala, kulturella och yrkesmässiga integration,

4. de offentliga och privata investeringarna inom ungdomsområdet på lokal, regional, nationell och europeisk nivå har betydande ekonomiska och sociala effekter,

5. ungdomsverksamhetens stora sociala och ekonomiska betydelse framgår av dess potentiella inverkan på utvecklingen av nyckelkompetens av praktisk relevans för arbetsmarknaden samt av att den främjar deltagande, aktivt medborgarskap och socialt ansvar,

INSER att

6. icke-formellt och informellt lärande är viktiga led i lärandeprocessen och effektiva instrument för att göra lärande attraktivt, utveckla villigheten till livslångt lärande och främja unga människors sociala integration,

7. icke-formellt och informellt lärande kan göra det möjligt för unga människor att förvärva ytterligare kunskaper, färdigheter och kompetens och bidra till deras personliga utveckling, sociala delaktighet och aktiva medborgarskap och därigenom förbättra deras utsikter till anställning,

8. ungdomsverksamhet inom icke-formellt och informellt lärande kan skapa ett betydande mervärde för samhället, ekonomin och de unga människorna själva och att bidragen från denna verksamhet därför bör göras synligare samt förstås, erkännas och stödjas på ett bättre sätt,

9. programmet Ungdom och det kommande programmet Aktiv ungdom lämnar värdefulla bidrag till förvärvande av kompetens och därför är viktiga instrument i strävan att ge unga människor möjligheter till icke-formellt och informellt lärande inom en europeisk dimension,

UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA OCH KOMMISSIONEN att

1. med beaktande av den specifika situationen i varje medlemsstat uppmuntra framtagandet av ett jämförbart och tydligt ungdomsspecifikt avsnitt inom Europass för identifiering och erkännande av de färdigheter och den kompetens som unga människor har förvärvat genom icke-formellt och informellt lärande, vilket skulle kunna åtfölja eller utgöra en integrerad del av utbildningsbevis eller andra intyg för att göra det lättare för en utomstående – särskilt i en annan medlemsstat – att förstå det ursprungliga utbildningsbevisets uppgifter om innehavarens kunskaper, färdigheter och kompetens,

2. på detta sätt göra det möjligt att identifiera de kompetenser som förvärvats och faktiskt används med syftet att de skall erkännas på arbetsmarknaden,

3. uppmuntra offentliga organ och icke-statliga organisationer att använda och om lämpligt anpassa jämförbara och tydliga instrument för erkännande av kompetensen hos dem som är verksamma inom ungdomsarbete och ungdomsorganisationer, i överensstämmelse med den europeiska portfölj för ungdomsledare och ungdomsarbetare som för närvarande utarbetas inom Europarådet,

4. inom sina respektive behörighetsområden erkänna och stödja det specifika bidrag som lämnas av ungdomsorganisationer och andra icke-statliga organisationer i tillhandahållandet av icke-formellt och informellt lärande,

5. främja tillämpning av de gemensamma europeiska principerna för identifiering och validering av icke-formellt och informellt lärande på ungdomsområdets specifika behov,

6. uppmuntra ytterligare forskning om effekterna av det icke-formella och informella lärande som tillhandahålls av dem som arbetar på ungdomsområdet och inom ungdomsorganisationerna, särskilt deras bidrag till samhället och ekonomin, bland annat genom omfattande användning av den information som lämnas av det europeiska kunskapscentrumet för ungdomspolitik,

7. uppmuntra arbetsmarknadens parter att erkänna kvaliteten och mångfalden i unga människors icke-formella och informella lärande samt dess sociala och ekonomiska mervärde,

8. uppmuntra till innovativa partnerskap mellan dem som tillhandahåller formellt och icke-formellt lärande i syfte att utveckla pedagogiska metoder som kan vara attraktiva för olika mottagargrupper,

9. främja tillgången till Europass och liknande befintliga instrument på nationell och europeisk nivå samt uppmuntra unga människor att använda dessa på frivillig grund."

YTTRE FÖRBINDELSER

Vitryssland – Rådet antar finansiella restriktioner

Rådet antog en gemensam ståndpunkt om ändring av gemensam ståndpunkt 2006/276/GUSP om restriktiva åtgärder mot vissa tjänstemän i Vitryssland genom frysning av alla penningmedel och ekonomiska resurser för personer som är ansvariga för åsidosättandet av internationella normer för genomförande av val och repressalierna mot det civila samhället och den demokratiska oppositionen i samband med presidentvalet i Vitryssland den 19 mars 2006 samt för de fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ som är associerade med dem enligt förteckningen i bilagan (8818/06). I den gemensamma ståndpunkten anges att inga penningmedel eller ekonomiska resurser direkt eller indirekt får ställas till förfogande eller göras tillgängliga för de berörda personerna.

I den gemensamma ståndpunkten fastställs en förteckning över 36 personer som berörs, däribland president Lukasjenko.

Dessa åtgärder antas utöver de reserestriktioner mot president Lukasjenko samt ledare och vissa tjänstemän i Vitryssland som infördes genom gemensam ståndpunkt 2003/276/GUSP[32], antagen av rådet den 10 april. Rådet förklarade den gången att man kunde komma att fatta beslut om ytterligare riktade åtgärder (Se rådets slutsatser av den 10 april om Vitryssland i pressmeddelandet från mötet i rådet (yttre förbindelser), dok. 7939/06).

Rådet antog även en förordning om genomförandet av dessa åtgärder på gemenskapsnivå (8847/06).

För ytterligare information, se pressmeddelande 9531/06.

Förbindelserna med Monaco

Rådet godkände den ståndpunkt som gemenskapen skall inta i gemensamma kommittén EG-Monaco om kommitténs arbetsordning.

UTVECKLINGSSAMARBETE

AVS-EU-ministerrådet i Papua Nya Guinea den 1-2 juni

Rådet godkände ett utkast till preliminär dagordning för det 31:a mötet i AVS-EU-ministerrådet i Port Moresby, i Papua Nya Guinea, den 1-2 juni.

Ministermötet kommer att ta upp frågor av gemensamt intresse som avtal om ekonomiska partnerskap, handels- och utvecklingssamarbete, migration samt EU-strategier för AVS-regioner.

Rådet godkände även ett utkast till gemensamt mötesuttalande från AVS och EU om klimatförändringar och utveckling.

BESLUT SOM ANTOGS GENOM SKRIFTLIGT FÖRFARANDE

Europeiska centralbanken - Utnämning av direktionsledamot

Stats- eller regeringscheferna i de medlemsstater som har euron som valuta antog den 19 maj ett beslut om utnämning av Jürgen Stark till ledamot i Europeiska centralbankens direktion för en period på åtta år från och med den 1 juni som ersättare för Otmas Issing, vars mandat löper ut den 31 maj.

ÖPPENHET OCH INSYN

Allmänhetens tillgång till handlingar

Rådet antog

  • svaret på brevet från Europeiska ombudsmannen om uppföljningen av klagomål 2172/2005/MHZ (8773/06),
  • svaret på bekräftande ansökan 22/c/01/06 (8729/06).


[1] Vid rådet (utbildning, ungdom och kultur) den 14-15 november 2005 nådde rådet en partiell politisk överenkommelse om förslaget.

[2] Europaparlamentets och rådets beslut 1419/1999/EG av den 25 maj 1999 (EGT L 166, 1.7.1999, s. 1).

[3] Rådets beslut av den 17 december 1999 (EGT C 9, 13.1.2000, s. 1).

[4] EUT L 30, 2.2.2004, s. 6.

[5] EGT L 270, 7.10.1998, s. 48.

[6] Rådets direktiv 89/552/EEG (EGT L 298, 17.10.1989, s. 23), senast ändrat genom direktiv 97/36/EG (EGT L 202, 30.7.1997, s. 60).

[7] Identifiering av leverantören av medietjänsten, skydd av minderåriga, förbud mot hets mot folkgrupp, främjande av kulturell mångfald, vissa kvalitativa begränsningar för och identifiering av marknadskommunikation.

[8] Regler för igenkännlighet och åtskillnad samt infogande av TV-reklam och teleshopping, regler för tidsgräns och regler för TV-sändningar som uteslutande ägnas åt reklam och teleshopping.

[9] Dok. SN 100/1/00 REV 1, punkt 27.

[10] EGT C 50, 23.2.2002, s. 1.

[11] SN 100/1/02 REV 1.

[12] Antaget av rådet (utbildning) den 14 februari 2002 (EGT C 142, 14.6.2002, s. 1).

[13] EUT C 141, 10.6.2005, s. 7.

[14] Dok. 11704/05 KOM(2005) 356 slutlig.

[15] Dok. 13425/05 – KOM(2005) 548 slutlig.

[16] Dok. 14908/05 – KOM(2005) 596 slutlig.

[17] Common European Framework of Reference for Languages: Learning, teaching, assessment, utarbetad av Europarådet.

[18] Storbritannien kunde ännu inte dra tillbaka sin reservation för parlamentsbehandling.
[19] Kommissionen hade föreslagit 13 620 miljoner euro (i löpande priser) (11587/04).

[20] Comenius: 13 %, Erasmus: 40 %, Leonardo: 25 %, Grundtvig: 3 %.

[21] 15796/05.

[22] 15796/05.

[23] Punkt 13 i slutsatserna från Europeiska rådet i december 2005 (15914/1/05).

[24] Vid mötet i rådet (utbildning, ungdom och kultur) den 14-15 november 2005 nåddes en partiell politisk överenskommelse om förslaget.

[25] Dok. 14441/01 – KOM(2001) 681 slutlig.

[26] EGT C 163, 9.7.2002, s. 1.

[27] Dok. 9600/04.

[28] EUT C 85, 7.4.2005, s. 5.

[29] EUT C 292, 24.11.2005, s. 5.

[30] Dok. 11586/04 – KOM(2004) 471 slutlig.

[31] EUT C 79, 1.4.2006, s. 1.

[32] EUT L 101, 11.4.2006, s. 5.


Side Bar