Navigation path

Left navigation

Additional tools

Other available languages: EN FR DE DA ES NL IT PT FI EL

[Graphic in PDF & Word format]


EUROPEISKA
UNIONENS RÅD

SV
C/05/336
15201/1/05 REV 1 (Presse 336)
PRESSMEDDELANDE
2699:e mötet i rådet
Sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor
Bryssel den 8(9 december 2005
Ordförande John HUTTON
Arbets- och pensionsminister
Alan JOHNSON
Handels- och industriminister
Patricia HEWITT
Hälsovårdsminister
i Förenade kungariket
De viktigaste resultaten från rådet
Rådet antog
  • ett beslut om godkännande på Europeiska gemenskapens vägnar om avtalet om det internationella programmet för bevarande av delfiner,
  • en förordning om fastställande av orienteringspriser och gemenskapens producentpriser för fiskeåret 2006 för vissa fiskeriprodukter i enlighet med förordning (EG) nr 104/2000,
  • ett direktiv om ändring av EU:s regler om buller från maskiner för användning utomhus,
  • ett direktiv om uppdatering av förteckningen över farliga ämnen enligt direktiv 76/769/EEG,
  • ett direktiv om användning av fordon hyrda utan förare för godstransporter på väg.
Rådet antog gemensamma ståndpunkter om
  • ett utkast till förordning om tillsättning av vitaminer och mineralämnen samt vissa andra ämnen i livsmedel,
  • ett utkast till förordning om näringspåståenden och hälsopåståenden.
Rådet nådde politisk överenskommelse
  • om Europaparlamentets och rådets direktiv om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet - omarbetad version,
  • om ett utkast till Europaparlamentets och rådets förordning om läkemedel för pediatrisk användning.
Rådet nådde även partiell politisk överenskommelse om ett utkast till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av ett program för sysselsättning och social solidaritet.

INNEHÅLL1

DELTAGARE 5

PUNKTER SOM DISKUTERADES

SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALPOLITIK 8

– Informellt toppmöte (på Hampton Court den 27 oktober 2005) 8

– Befolkning och humankapital 8

– Genomgång av de nationella reformprogrammen 9

– Arbetstidsdirektivet 9

– Program för sysselsättning och social solidaritet - PROGRESS 9

– Jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet - Omarbetad version 10

– Möjligheter att överföra kompletterande pensionsrättigheter 11

HÄLSOFRÅGOR 12

– Folkhälsoaspekter på pandemisk influensa 12

– Pediatriska läkemedel 15

– Psykisk hälsa 16

ÖVRIGA FRÅGOR 17

ANDRA GODKÄNDA PUNKTER

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Tillsättning av vitaminer och mineralämnen i livsmedel* 19

Näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel* 19

FISKE

Bevarande av delfiner 20

Avtalet mellan EU och Seychellerna 20

Orienteringspriser 20

INRE MARKNADEN

Bullergränser för maskiner som är avsedda att användas utomhus - Hälsoskydd 21

Hälsoskydd - Farliga ämnen* 21

TRANSPORT

Hyra av fordon för godstransporter 22

DELTAGARE

Medlemsstaternas regeringar och Europeiska kommissionen företräddes av följande personer:

Belgien:

Peter VANVELTHOVEN Arbetsmarknadsminister och IT-minister

Rudy DEMOTTE Social- och folkhälsominister

Tjeckien:

Čestmír SAJDA Biträdande arbetsmarknads- och socialminister, avdelningen för Europeiska unionen och internationella förbindelser

Michal POHANKA Biträdande hälsovårdsminister med ansvar för förvaltningen

Danmark:

Claus Hjort FREDERIKSEN Arbetsmarknadsminister

Lars BARFOED Minister för familje- och konsumentfrågor

Christian SCHØNAU Statssekreterare vid inrikes- och hälsovårdsministeriet

Tyskland:

Ulla SCHMIDT Förbundsminister för hälsovård och sociala frågor

Gerd ANDRES Statssekreterare åt förbundsministern för ekonomi och arbetsmarknadsfrågor samt ledamot av förbundsdagen

Estland:

Jaak AAB Socialminister

Grekland:

Panos PANAGIOTOPOULOS Minister för sysselsättning och socialt skydd

Nikitas KAKLAMANIS Minister för hälsovård och social solidaritet

Spanien:

Jesús CALDERA SÁNCHEZ-CAPITÁN Arbetsmarknads- och socialminister

Elena SALGADO MÉNDEZ Minister för hälsovård och konsumentfrågor

Frankrike:

Xavier BERTRAND Minister för hälso- och sjukvård samt solidaritetsfrågor

Gérard LARCHER Biträdande minister med ansvar för sysselsättning, arbetsmarknadsfrågor och ungdomars integrering i arbetslivet

Irland:

Mary HARNEY Tánaiste (vice premiärminister) och minister för hälsovård och barnfrågor

Tony KILLEEN Biträdande minister vid ministeriet för näringslivs- och handelsfrågor samt arbetsmarknadsfrågor, med särskilt ansvar för arbetsmarknadsfrågor, inbegripet yrkesutbildning

Italien:

Francesco STORACE Hälsovårdsminister

Cypern:

Christos TALIADOROS Arbetsmarknads- och socialförsäkringsminister

Andreas GAVRIELIDES Hälsovårdsminister

Lettland:

Dagnija STAĶE Minister för välfärd

Gundars BĒRZIŅŠ Hälsovårdminister

Litauen:

Rimantas ŠADŽIUS Biträdande hälsovårdsminister

Rimantas KAIRELIS Statssekreterare vid arbetsmarknads- och socialministeriet

Luxemburg:

François BILTGEN Arbetsmarknadsminister, kulturminister, minister för högre utbildning och forskning samt minister för religiösa frågor

Mars DI BARTOLOMEO Hälsovårds- och socialminister

Ungern:

Gábor CSIZMÁR Arbetsmarknadsminister

Jenő RÁCZ Hälsovårdsminister

Malta:

Louis GALEA Minister för utbildnings-, ungdoms- och sysselsättningsfrågor

Nederländerna:

Aart Jan de GEUS Arbetsmarknads- och socialminister

Hans HOOGERVORST Minister för hälsovård, välfärd och idrott

Österrike:

Martin BARTENSTEIN Förbundsminister för ekonomi och arbetsmarknadsfrågor

Ursula HAUBNER Förbundsminister för social trygghet, generationsfrågor och konsumentskydd

Maria RAUCH-KALLAT Förbundsminister för hälsovård och kvinnofrågor

Polen:

Zbigniew RELIGA Hälsovårdsminister

Kazimierz KUBERSKI Understatssekreterare vid ministeriet för sysselsättning och socialpolitik

Portugal:

José VIEIRA DA SILVA Arbetsmarknadsminister samt minister för social sammanhållning

António CORREIA DE CAMPOS Hälsovårdsminister

Slovenien:

Janez DROBNIČ Minister för arbetsmarknads- och familjefrågor samt sociala frågor

Andrej BRUČAN Hälsovårdsminister

Slovakien:

Iveta RADIČOVÁ Minister för arbetsmarknadsfrågor, sociala frågor och familjefrågor

Peter OTTINGER Statssekreterare vid hälsovårdministeriet

Finland:

Tarja FILATOV Arbetsminister

Liisa HYSSÄLÄ Omsorgsminister

Sverige:

Hans KARLSSON Statsråd vid Näringsdepartementet, med ansvar för arbetslivsfrågor

Morgan JOHANSSON Statsråd vid Socialdepartementet, med ansvar för folkhälsa och socialtjänst

Storbritannien:

Alan JOHNSON Handels- och industriminister

Patricia HEWITT Hälsovårdsminister

Rosie WINTERTON Biträdande minister med ansvar för hälsovård

John HUTTON Arbets- och pensionsminister

James PLASKITT Statssekreterare vid arbets- och pensionsministeriet

Gerry SUTCLIFFE Statssekreterare för arbetsmarknadsförhållanden och konsumentfrågor

Kommissionen:

Markos KYPRIANOU Ledamot

Vladimír ŠPIDLA Ledamot

Rådets generalsekretariat:

Tom MULHERIN Ordförande för Europeiska kommittén för socialt skydd

Maarten CAMPS Ordförande för sysselsättningskommittén

De anslutande staternas regeringar företräddes enligt följande:

Bulgarien:

Emilija MASLAROVA Arbetsmarknads- och socialminister

Radoslav GAJDARSKI Hälsovårdsminister

Rumänien:

Gheorghe BARBU Arbetsmarknadsminister med ansvar för social solidaritet och familjefrågor

Anton Vlad ILIESCU Statssekreterare vid ministeriet för hälsovård

PUNKTER SOM DISKUTERADES

SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALPOLITIK

  • Informellt toppmöte (på Hampton Court den 27 oktober 2005)

Rådet noterade ordförandeskapets muntliga rapport om resultatet av stats- och regeringschefernas möte på Hampton Court den 27 oktober 2005.

  • Befolkning och humankapital

Rådet höll en riktlinjedebatt om befolkning och humankapital som i synnerhet omfattade följande frågor på förslag av ordförandeskapet (15189/05):

  • Åtgärder som skall vidtas av medlemsstaterna och Europeiska unionen för att öka den totala sysselsättningsgraden för personer i arbetsför ålder. Hur insatser för att förbättra humankapitalet stöder detta arbete.
  • Specifika åtgärder som medlemsstaterna bör vidta för att maximera sysselsättningsmöjligheterna för ungdomar, äldre arbetstagare och missgynnade grupper. De specifika hindren för att höja sysselsättningsgraden för dessa grupper.

Debatten följde grönboken Befolkningsförändringar och nya solidariska band mellan generationerna som kommissionen lade fram i mars 2005 (7607/05).

Sysselsättningskommitténs ordförande rapporterade till rådet om kommitténs arbete som hade inriktats på frågan om humankapital och detta tjänade också som referenspunkt för debatten.

Delegationerna hänvisade i synnerhet till följande frågor som skall beaktas i syfte att uppnå det önskade målet att öka den totala sysselsättningsgraden:

  • Förbättring av arbetstagarnas färdigheter och kvalifikationer genom livslångt lärande.
  • Begreppet "att göra arbete lönsamt".
  • Säkerställande av en lämplig hantering av migrationsströmmarna.
  • Möjlighet att förena familje- och yrkesliv.

Resultatet av debatten bör tjäna som underlag för kommissionens fortsatta arbete med den demografiska utmaningen.

  • Genomgång av de nationella reformprogrammen

Rådet noterade en muntlig rapport från ordföranden för sysselsättningskommittén om det första resultatet av kommitténs genomgång av sysselsättningsdimensionen i de nationella reformprogrammen.

Enligt den reviderade Lissabonstrategin och efter antagandet av integrerade riktlinjer i juli 2005 har medlemsstaterna förberett sina (första) nationella reformprogram som avspeglar båda delarna av de integrerade riktlinjerna, nämligen de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken och riktlinjerna för sysselsättningen. Det var de senare som gicks igenom, i separata inbördes utvärderingar, av sysselsättningskommittén.

Resultatet av sysselsättningskommitténs arbete kommer att beaktas av kommissionen när den förbereder rapporten om Lissabonstrategin som väntas i januari 2006.

  • Arbetstidsdirektivet

Rådet diskuterade ingående utkastet till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/88/EG om arbetstidens förläggning i vissa avseenden[1] på grundval av ett antal kompromissförslag från ordförandeskapet.

Ordförandeskapet välkomnade den positiva andan under diskussionen och noterade de betydande framstegen med att fastställa möjliga inslag i en överenskommelse. Ordförandeskapet beklagade emellertid att skillnaderna mellan medlemsstateras respektive arbetsmarknader liksom de nya bestämmelsernas komplexitet gjorde det omöjligt att nå en övergripande överenskommelse i detta skede.

Målet med kommissionens ändrade förslag är dubbelt:

  • För det första att beakta EG-domstolens rättspraxis, i synnerhet avgörandena i fallen Simap[2] och Jaeger[3] enligt vilka läkares jourtid i sin helhet skall betraktas som arbetstid, när det krävs att denne är fysiskt närvarande vid sjukvårdsinrättningen.
  • För det andra att se över några av bestämmelserna i direktiv 2003/88/EG beträffande möjligheten att inte tillämpa begränsning av veckoarbetstiden (48 timmar) om arbetstagaren samtycker till att utföra sådant arbete ("undantagsalternativet").

De huvudfrågor som ännu återstår att lösa rör undantagsalternativet samt frågan om huruvida begränsningen av veckoarbetstiden skall beräknas per avtal eller per arbetstagare.

Rättslig grund är artikel 137.2 - kvalificerad majoritet krävs för ett rådsbeslut och medbeslutandeförfarande med Europaparlamentet.

Europaparlamentet avgav sitt yttrande vid den första behandlingen den 11 maj 2005 (8725/05).

  • Program för sysselsättning och social solidaritet - PROGRESS

Rådet nådde en partiell politisk överenskommelse om ett utkast till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av ett program för sysselsättning och social solidaritet (PROGRESS)[4].

Att denna överenskommelse är "partiell" beror på att budgetaspekterna har lämnats därhän i avvaktan på resultatet av diskussionerna om gemenskapens framtida budgetram (budgetplanen för 2007-2013)[5]. Rådet förväntas därför anta denna text i form av en gemensam ståndpunkt efter det att budgetfrågan[6] och andra frågor som är oupplösligt kopplade till denna slutgiltigt har lösts.

Målet med programmet är att ekonomiskt stödja genomförandet av Europeiska unionens mål när det gäller sysselsättning och sociala frågor och därigenom bidra till genomförandet av Lissabonstrategin.

Programmet består av fem avsnitt, nämligen sysselsättning, socialt skydd och social integration, arbetsvillkor, antidiskriminering och mångfald samt jämställdhet.

Genom att upprätta ett enda, enhetligt finansieringsorgan kommer beslutet att konsolidera de fyra nuvarande särskilda handlingsprogrammen och ge utrymme för fortsättning och utveckling av de åtgärder som har inletts på grundval av

  • rådets beslut om inrättande av gemenskapens handlingsprogram mot diskriminering (2001-2006)[7],
  • rådets beslut om inrättande av ett program avseende gemenskapens strategi för jämställdhet mellan kvinnor och män[8],
  • Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av ett program för gemenskapsåtgärder som skall uppmuntra medlemsstaterna att samarbeta för att motverka social utslagning[9],
  • rådets beslut om gemenskapens stödåtgärder inom sysselsättningsområdet[10] och
  • Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av ett handlingsprogram för gemenskapen för att främja organisationer som på europeisk nivå verkar för jämställdhet mellan kvinnor och män[11],

samt den verksamhet som bedrivs på gemenskapsnivå avseende arbetsvillkor.

Den föreslagna rättsliga grunden är artiklarna 13.2, 129 och 137.2 a i fördraget - kvalificerad majoritet krävs för ett rådsbeslut och medbeslutandeförfarande med Europaparlamentet.

Europaparlamentet avgav sitt yttrande den 6 september (11954/05).

  • Jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet - Omarbetad version

Rådet nådde politisk överenskommelse om Europaparlamentets och rådets direktiv om genomförandet av principen om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet - omarbetad version (14878/05 + ADD 1).

Den text som man enades om kommer, efter slutgranskning på samtliga gemenskapsspråk, att antas formellt som en gemensam ståndpunkt och överlämnas till Europaparlamentet inför den andra behandlingen. Den politiska överenskommelsen har förhandlats fram med Europaparlamentet och väntas därför utgöra grund för en snabb uppgörelse vid den andra behandlingen.

Det erinras om att syftet med förslaget är att bidra till rättssäkerhet och klarhet genom att i en enda text föra samman de viktigaste bestämmelserna på detta område liksom vissa konsekvenser av EG-domstolens fasta rättspraxis.

Syftet med utkastet är att föra samman följande sju direktiv till ett enda instrument:

  • Direktiv 75/117/EEG om lika lön.
  • Direktiv 76/207/EEG, ändrat genom direktiv 2002/73/EG, om likabehandling i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor.
  • Direktiv 86/378/EEG, ändrat genom direktiv 96/97/EG om likabehandling i företags- eller yrkesbaserade system för social trygghet.
  • Direktiv 97/80/EG, ändrat genom direktiv 98/52/EG, om bevisbörda vid mål om könsdiskriminering.

Den föreslagna rättsliga grunden är artikel 141.3 i fördraget - kvalificerad majoritet krävs för ett rådsbeslut och medbeslutandeförfarande med Europaparlamentet.

Europaparlamentet avgav sitt yttrande vid den första behandlingen den 6 juli 2005 (10811/05).

  • Möjligheter att överföra kompletterande pensionsrättigheter

Kommissionen förelade rådet sitt förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om bättre möjligheter att överföra kompletterande pensionsrättigheter (13686/05). Ordförandeskapet informerade rådet om behandlingen hittills i rådets förberedande organ.

Med tanke på den ökande betydelsen av de kompletterande pensionssystemen när det gäller att täcka riskerna inför ålderdomen i medlemsstaterna är syftet med kommissionens förslag att samtidigt minska hindren för fri rörlighet mellan medlemsstaterna och för rörlighet inom en medlemsstat på grund av begränsande bestämmelser i dessa kompletterande pensionssystem som begränsar möjligheterna för mobila arbetstagare att bygga upp tillräckliga pensionsrättigheter. De viktigaste målen är att

  • underlätta möjligheterna till tjänstepensionsrättigheter,
  • säkerställa ett tillräckligt skydd för vilande rättigheter för avgående arbetstagare,
  • underlätta överföring av intjänade pensionsrättigheter,
  • se till att arbetstagare får tillräcklig information i händelse av yrkesmässig rörlighet.

På initiativ av ordförandeskapet inledde medlemsstaternas experter redan i oktober behandlingen av förslaget och inriktade sig till att börja med på att förtydliga de viktigaste delarna. Av detta inledande arbete framkom det att medan målet i sig är välkommet kommer det att krävas ett omfattande tekniskt arbete med förslaget, i synnerhet på grund av de olika förhållandena i de olika medlemsstaterna.

Den föreslagna rättsliga grunden är artiklarna 42 och 94 i fördraget - enhällighet krävs för ett rådsbeslut och medbeslutandeförfarande med Europaparlamentet.

HÄLSOFRÅGOR

  • Folkhälsoaspekter på pandemisk influensa

Rådet höll en debatt med inriktning på behovet av att allmänheten får tydlig information, grundad på bevis, samt av åtgärder på såväl nationell nivå som på EU-nivå som förberedelse inför ett eventuellt utbrott av en pandemisk influensa hos människor.

Debatten rörde följande frågor:

  • Informationsutbyte och samordning (t.ex. mellan medlemsstaterna, kommissionen, Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar och med Världshälsoorganisationen) när det gäller information till allmänheten om pandemisk influensa.
  • Det specifika bidrag som medlemsstaterna anser att EU-åtgärder, särskilt FoU-program, skulle kunna lämna som beredskap inför en pandemi.
  • Andra specifika åtgärder på EU-nivå som medlemsstaterna anser kan ge mervärde åt det arbete som redan utförs (exempelvis genom Världshälsoorganisationen) för att förbättra produktionskapaciteten och ge snabbare tillgång till antivirala medel och vacciner.

Efter diskussionen sammanfattade ordförandeskapet enligt följande:

Ordförandeskapet

1. INSER behovet av att skilja mellan dels aviär influensa, där Världshälsoorganisationen (WHO) har framhållit att risken är mycket liten för den stora allmänheten, dels säsongsinfluensa, som uppkommer varje år men för vilken det finns årlig vaccinering, och dels risken för en pandemisk influensa. Framstegen för att uppnå målet att vaccinera riskgrupper mot säsongsinfluensa kommer även att bidra till förberedelserna inför en eventuell influensapandemi genom att vaccinproduktionens kapacitet ökas,

2. INSER giltigheten i det vetenskapligt utlåtandet att risken för att den aviära influensan skall överföras direkt till människor från fåglar fortfarande är mycket låg,

3. INSER att riskerna med den aviära och pandemiska influensan berör ett stort antal politikområden inom rådet. Som framgår av rådets tidigare slutsatser har en ordförandeskapsgrupp upprättats för aviär och pandemisk influensa för att samordna verksamhet inom rådet och se till att alla berörda politikområden finns med i rådets diskussioner. I dessa slutsatser redogörs det även för internationella möten som har ägt rum nyligen i denna fråga,

4. INSER att ett avgörande första steg för att skydda folkhälsan från risken för en pandemi är att medlemsstaterna genomför sina nationella planer i enlighet med WHO:s riktlinjer. Nationella planer utgör också grunden för internationellt samarbete på global nivå och EU-nivå,

5. INSER betydelsen av Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar för vetenskaplig rådgivning till Europeiska kommissionen och medlemsstaterna,

6. ERINRAR OM att det redan finns krav på EU-nivå att samla in övervakningsinformation om influensa och att dela med sig av denna på ett sätt som medger jämförelse över hela Europa. Medlemsstaterna har dessutom åtagit sig att till varandra, till Europeiska kommissionen och till Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar dela med sig av information om åtgärder för att skydda folkhälsan från riskerna av pandemisk influensa,

7. NOTERAR Europeiska kommissionens två meddelanden om dels planer för generisk beredskap vid plötsliga hot mot folkhälsan i EU dels om beredskapsplaner för influensapandemier i EU och kommer att behandla dem i detalj,

8. NOTERAR betydelsen av att testa beredskapsplanerna och noterar de preliminära slutsatserna från Europeiska kommissionen om dess övning Gemensam plattform som visade var det fanns områden som behövde utvecklas ytterligare i beredskapsplaneringen i hela Europa,

9. NOTERAR betydelsen av att medlemsstaterna och Europeiska gemenskapen tillämpar den internationella hälsostadgan som en värdefull åtgärd för att förbättra beredskapen på såväl nationell nivå som EU-nivå och betonar sitt åtagande att tillämpa den internationella hälsostadgan så snart som möjligt,

10. NOTERAR betydelsen av att stärka samordningen mellan medlemsstaterna och Europeiska kommissionen i en rad frågor och därvid, när så är möjligt, använda befintliga samordningsmekanismer. Samordningen binder inte medlemsstaterna vid att vidta likadana åtgärder i hela Europeiska unionen. För en effektiv samordning av planeringen inför en pandemi behövs det även deltagande av internationella organisationer som WHO (och i förekommande fall organisationer som FAO, OIE och Världsbanken) inför den globala agendan om kontroll av pandemisk influensa,

11. FRAMHÅLLER behovet av tydlig och objektiv information till allmänheten för att minska risken för förvirrande meddelanden till medborgarna i Europa. Ansvaret för att informera medborgarna om riskerna vilar huvudsakligen på medlemsstaterna men det finns ett behov av samordning mellan medlemsstaterna och med Europeiska kommissionen och i synnerhet med Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar för att undvika förvirrande meddelanden, i synnerhet i situationer där medlemsstaterna beslutar att vidta skilda åtgärder för att skydda sin befolkning från pandemisk influensa,

12. ÄR ENIGT OM behovet av att skyndsamt prioritera uppbyggandet av produktionskapaciteten för de antivirala medel som kommer att krävas för att göra skyddet av befolkningen så effektivt som möjligt. Noterar att ansvaret för detta huvudsakligen vilar på medlemsstaterna men att det kan förekomma kompletterande åtgärder på EU-nivå för att hjälpa till med att hantera detta och noterar att det bör bli ytterligare diskussioner om tillgängliga alternativ för att hantera ett utbrott, inbegripet genomförbarheten och mervärdet av att EU håller ett litet riktat strategiskt lager av antivirala medel,

13. NOTERAR betydelsen av att bygga upp produktionskapaciteten för vaccin och noterar betydelsen av att öka forskningen för att utveckla nya vaccin varvid EU:s ramprogram för forskning och utveckling kan spela en viktig roll,

14. UPPMANAR Europeiska kommissionen

1) att snarast möjligt lägga fram förslag till en snabb tillämpning av de delar av den internationella hälsostadgan som rör gemenskapen,

2) att stärka de befintliga mekanismerna för samordningen mellan medlemsstaterna och Europeiska kommissionen i nära samarbete med Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar för att ge medlemsstaterna möjlighet att utbyta information om föreslagna motåtgärder och att överväga hur förvirrande meddelanden till allmänheten kan undvikas och

3) att överväga förslag om kompletterande praktiska åtgärder som kan leda till att åtgärder på nationell nivå och i internationella organisationer, i synnerhet WHO, ger ett mervärde på EU-nivå,

15. UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA

1) att se till att den nationella planeringen skyndas på och fullbordas,

2) att med varandra och med Europeiska kommissionen utbyta information om vad som har meddelats allmänheten om pandemisk influensa och om åtgärder för att skydda folkhälsan från riskerna med pandemisk influensa och

3) att snarast möjligt vidta åtgärder för att tillämpa den internationella hälsostadgan.

  • Pediatriska läkemedel

Rådet nådde politisk överenskommelse med kvalificerad majoritet[12] om ett utkast till Europaparlamentets och rådets förordning om läkemedel för pediatrisk användning (14865/05).

Den överenskomna texten kommer, efter slutgranskning på samtliga gemenskapsspråk, att antas formellt som en gemensam ståndpunkt och överlämnas till Europaparlamentet inför den andra behandlingen.

Det erinras om att förslaget utformades som svar på rådets resolution från december 2000[13] i vilken kommissionen uppmanades att lägga fram förslag till förstärkning av klinisk prövning så att läkemedel som är fullt ut anpassade till barns särskilda behov finns tillgängliga på EU-marknaden. Det beräknas att 50-90 % av de läkemedel som används vid behandling av barn aldrig har genomgått någon särskild undersökning eller godkänts för användning inom den åldersgruppen.

Det viktigaste syftet med utkastet till förordning är att förbättra barnhälsan och samtidigt undanröja hinder för handeln med pediatriska läkemedel inom gemenskapen.

Målet är att

  • garantera att läkemedel för barn har varit föremål för forskning av hög kvalitet och lämplig klinisk prövning,
  • säkerställa att dessa läkemedel är vederbörligen godkända,
  • förbättra informationen om användningen av särskilda läkemedel för barn, och öppenhet när det gäller pediatrisk klinisk prövning

samtidigt som onödiga kliniska prövningar på barn undviks.

Utkastet till förordning innehåller därför en kombination av skyldigheter och stimulansåtgärder. Den viktigaste skyldigheten är kravet på att ett pediatriskt prövningsprogram läggs fram som ett led i förfarandet för att få godkännande för försäljning, medan stimulansåtgärderna är förlängningen av ensamrätten och införandet av en ny typ av godkännande för försäljning (med benämningen PUMA) för de generiska läkemedlen.

Det föreslagna systemet omfattar humanläkemedel enligt definitionen i direktivet om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel[14] och överensstämmer fullt ut med EU-direktivet om kliniska prövningar[15].

Genom utkastet till förordning införs också vissa ändringar av förordningen om införande av tilläggsskydd för läkemedel[16], direktivet om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel, förordningen om inrättande av gemenskapsförfaranden för godkännande av och tillsyn över läkemedel[17] samt EU-direktivet om kliniska prövningar[18].

Den föreslagna rättsliga grunden är artikel 95 i fördraget - kvalificerad majoritet krävs för ett rådsbeslut och medbeslutandeförfarande med Europaparlamentet.

Europaparlamentet avgav sitt yttrande vid den första behandlingen den 7 september 2005 (11956/05).

Kommissionens ändrade förslag antogs den 11 november 2005 (14487/05).

  • Psykisk hälsa

Kommissionen informerade rådet om grönboken "Förbättring av befolkningens psykiska hälsa. Mot en strategi för psykisk hälsa i Europeiska unionen" som offentliggjordes i oktober 2005 (13442/05).

I grönboken skisseras vikten av den psykiska hälsan för vissa av EU:s strategiska mål (välstånd, solidaritet och social rättvisa, medborgarnas livskvalitet) och föreslås att det utformas en strategi för psykisk hälsa på gemenskapsnivå med fastställande av eventuella prioriteringar. Strategins mål skulle vara att främja större synlighet för den psykiska hälsan på alla politikområden, utveckla ökad kunskapsspridning om detta ämne och skapa samförstånd om vad alla aktörer kan bidra med för att förbättra den psykiska hälsan.

Grönboken läggs fram för offentligt samråd fram till slutet av maj 2006, till vilket alla berörda parter kan bidra. Resultatet av samrådet kan leda till utarbetandet av EU:s strategi för psykisk hälsa senast i slutet av 2006.

ÖVRIGA FRÅGOR

Ordförandeskapet informerade rådet om följande frågor:

  • Den årliga uppföljning av handlingsplanen från Peking (15241/05).
  • Ordförandeskapets konferenser om följande:
  • Den framtida utvecklingen i EU för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen - i Liverpool den 18-19 oktober (15399/05).
  • Investering i framtiden: Företagens sociala ansvar och finanssektorn - den 1-2 december 2005 (15401/05).
  • Europeisk rundabordskonferens om social utslagning: "Halvvägs till Lissabon" - i Glasgow den 17-18 oktober) (15223/05).
  • Förslag till beslut om inrättande av ett gemenskapsprogram för hälso- och konsumentskyddsåtgärder (lägesrapport).
  • Hälsorelaterade ojämlikheter och patientsäkerhet (15087/05).
  • Möte på hög nivå i rådets arbetsgupp för folkhälsa (15281/05).
  • gare
  • avgående arbetstagare

Kommissionen informerade rådet om följande frågor:

  • Kommissionens tvåårsrapport om funktionshinder (15398/05).
  • Samförståndsavtal mellan Europeiska kommissionen och Kina om samarbete på området för sysselsättning och sociala frågor (15369/05).
  • En samordnad strategi i kampen mot hiv/aids i Europeiska unionen och grannländerna (15299/05).
  • Kommissionens högnivågrupp för hälso- och sjukvård (15177/05).
  • Ramkonvention om tobakskontroll (15300/05).
  • Internationella hälsostadgan (15301/05).

Den luxemburgska delegationen informerade rådet om resultatet av följande konferens: Det fjärde europeiska mötet om människor som lever i fattigdom - Luxemburg den 10-11 juni 2005 (14384/05).

ANDRA GODKÄNDA PUNKTER

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Tillsättning av vitaminer och mineralämnen i livsmedel*

Rådet antog, med kvalificerad majoritet[19], en gemensam ståndpunkt om ett utkast till förordning om tillsättning av vitaminer, mineralämnen och vissa andra ämnen i livsmedel vilket kommer att överlämnas till Europaparlamentet inför den andra behandlingen (9847/05 + 14793/05 ADD 1).

Syftet med utkastet till förordning är att harmonisera de nationella reglerna för tillsättning av näringsämnen (vitaminer, mineralämnen och vissa andra ämnen) till livsmedel och samtidigt säkerställa att livsmedel som saluförs är säkra och märkta på ett korrekt och tydligt sätt så att konsumenterna kan göra välinformerade val. Denna harmonisering har även bedömts nödvändig för att underlätta den fria rörligheten för dessa produkter inom gemenskapen. Utkastet innehåller en förteckning över de vitaminer och mineralämnen som får tillsättas i livsmedel samt i vilka former och på vilka villkor de får tillsättas.

Bestämmelserna i detta utkast till förordning är inte tillämpliga på de kosttillskott som omfattas av direktiv 2002/46/EG[20] och påverkar inte de särskilda bestämmelserna om livsmedel för särskilda näringsändamål, om nya livsmedel och nya livsmedelsingredienser, om tillsatser i livsmedel och aromer och om godkända enologiska metoder och processer.

Näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel*

Rådet antog enhälligt en gemensam ståndpunkt om ett utkast till förordning om näringspåståenden och hälsopåståenden som kan förekomma på märkning, presentation och i reklam för livsmedel. Den gemensamma ståndpunkten kommer att överlämnas till Europaparlamentet inför den andra behandlingen (9858/05 + 14795/05 ADD 1).

För att konsumenterna inte skall vilseledas och för att påståendena skall användas korrekt som försäljningsargument är avsikten med utkastet till förordning att endast de påståenden som är tydliga och lätt begripliga för konsumenterna skall godkännas, förutsatt att de uppfyller vissa villkor. Den person som saluför livsmedlet bör vetenskapligt kunna motivera användningen av påståendena.

Utkastet till förordning omfattar livsmedel som är avsedda för slutkonsumenter eller för att levereras till restauranger, sjukhus, skolor, serveringar och liknande storkök.

Syftet med utkastet till förordning är att harmonisera nationella bestämmelser för att garantera en hög skyddsnivå för konsumenterna och folkhälsan och samtidigt undanröja hinder för en väl fungerande inre marknad och en fri rörlighet för livsmedel (som beror på olika nationella lagstiftningar).

FISKE

Bevarande av delfiner

Rådet antog enhälligt ett beslut om godkännande på Europeiska gemenskapens vägnar av avtalet om det internationella programmet för bevarande av delfiner (14204/05).

Avtalet, som trädde i kraft 1999 och som för närvarande har femton avtalsslutande parter, har som målsättning att antalet oavsiktligt dödade delfiner i samband med ringnotsfiske efter tonfisk i östra Stilla havet, som gemenskapsfartyg deltar i, gradvis skall minska till nivåer som närmar sig noll. Detta skall uppnås genom att årliga högsta tillåtna nivåer införs och att tonfiskbeståndet inom avtalsområdet skall vara hållbart även på lång sikt.

Avtalet mellan EU och Seychellerna

Rådet antog enhälligt ett beslut om ingående av ett avtal genom skriftväxling om provisorisk tillämpning av protokollet om fastställande för perioden 18 januari 2005-17 januari 2011 av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Republiken Seychellerna om fiske utanför Seychellerna (13538/05).

Genom protokollet får gemenskapen fiskemöjligheter utanför Seychellerna motsvarande 40 notfartyg för tonfiskfiske och 12 ytlångrevsfartyg under hela perioden genom en ekonomisk ersättning på 24 750 000 euro (4 125 000 euro skall betalas per år under sex år). Fiskemöjligheterna skall fördelas mellan Spanien, Frankrike, Italien och Portugal.

Orienteringspriser

Rådet antog enhälligt en förordning om fastställande av orienteringspriser och gemenskapens producentpriser för fiskeåret 2006 för vissa fiskeriprodukter i enlighet med förordning (EG) nr 104/2000 (14615/05).

I den senare förordningen föreskrivs det att priserna skall baseras på de genomsnittliga priser som noterats för en betydande del av gemenskapens produktion på partihandelsmarknader eller i hamnar under de tre fiskeår som närmast föregår 2006. Dessutom skall hänsyn tas till utvecklingstendenserna för produktion och efterfrågan och på så sätt vara ett lämpligt instrument för att fastställa interventionsprisnivån på marknaden för vissa fiskeriprodukter och samtidigt stabilisera marknaderna och undvika produktionsöverskott i gemenskapen.

INRE MARKNADEN

Bullergränser för maskiner som är avsedda att användas utomhus - Hälsoskydd

Rådet antog ett direktiv om ändring av EU:s regler för buller från maskiner som är avsedda att användas utomhus (3661/05). Direktivet antogs vid den första behandlingen enligt medbeslutandeförfarandet efter en överenskommelse med Europaparlamentet.

Genom direktivet ändras EU:s nuvarande regler enligt "bullerdirektivet" (2000/14/EG)[21] för typer av utrustning där tillåten ljudeffektsnivå gäller, huvudsakligen för att

  • tillåta att vissa typer av utrustning får saluföras och/eller tas i bruk i EU från och med den 3 januari 2006,
  • ge kommissionen tillräcklig tid för att uppfylla sina åtaganden om rapportering och uppgiftsinsamling.

I bullerdirektivet anges obligatoriska bullergränser för vissa maskiner i två steg: det första trädde i kraft 2002 och det andra kommer att träda i kraft den 3 januari 2006. Det fastställs högsta tillåtna ljudeffektsnivåer och obligatorisk bullermärkning för 22 typer av utrustning och obligatorisk bullermärkning för 35 typer av utrustning. Sedan januari 2002 måste de 57 typerna av utrustning uppfylla kraven i bullerdirektivet innan de saluförs eller tas i bruk inom den inre marknaden.

Hälsoskydd - Farliga ämnen*

Rådet antog vid den första behandlingen ett direktiv om uppdatering av förteckningen över farliga ämnen enligt direktiv 76/769/EEG för att begränsa användningen av dem i beredningar som saluförs till allmänheten (3644/05, 14427/05 ADD 1).

I direktivet kommer det att införas 346 poster som innehåller ämnen som nyligen har klassificerats eller omklassificerats. Av dessa 346 poster handlar dock 304 poster om ämnen som redan är föremål för restriktioner för försäljning till allmänheten på grund av tidigare klassificering som cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska. Alltså är det bara 42 av posterna som avser ämnen som för första gången beläggs med restriktioner vad avser försäljning.

TRANSPORT

Hyra av fordon för godstransporter

Rådet antog ett direktiv om användning av fordon hyrda utan förare för godstransporter på väg (PE-CONS 3650/05).

Genom direktivet kodifieras och upphävs direktiv 84/647/EEG. De olika rättsakter som har införlivats med direktivet ersätts genom att det sammanställs med endast de ändringar som krävs för själva kodifieringen.


[1] EUT L 299, 18.11.2003, s. 9.

[2] Domstolens dom av den 3 oktober 2000 i mål C-303/98, Sindicato de Médicos de Asistencia Pública (Simap) mot Conselleria de Sanidad y Consumo de la Generalidad Valenciana, REG 2000, s. I-7963.

[3] Domstolens dom av den 9 september 2003 i mål C-151/02, Begäran om förhandsavgörande från Landesarbeitsgericht Schleswig-Holstein (Tyskland) i det vid domstolen pågående målet mellan Landeshauptstadt Kiel och Norbert Jaeger, ännu ej offentliggjort.

[4] Redan den 3 mars 2005 godkände rådet en allmän riktlinje (6767/05).

[5] Artikel 17 i kommissionens förslag ingår inte i den godkända texten.

[6] Kommissionens bugetförslag: 628,8 miljoner euro.

[7] Rådets beslut 2000/750/EG av den 27 november 2000 (EGT L 303, 2.12.2000, s. 23).

[8] Rådets beslut 2001/51/EG av den 20 december 2000 (EGT L 17, 19.1.2001, s. 22).

[9] Europaparlamentets och rådets beslut nr 50/2002/EG av den 7 december 2001 (EGT L 10, 12.1.2002, s. 1).

[10] Europaparlamentets och rådets beslut nr 1145/2002/EG av den 10 juni 2002 (EGT L 170, 29.6.2002, s. 1).

[11] Europaparlamentets och rådets beslut nr 848/2004/EG av den 29 april 2004 (EUT L 157, 30.4.2004, s. 18, rättelse i EUT L 195, 2.6.2004, s. 7).

[12] Polen avser att rösta emot när rättsakten antas.

[13] Se pressmeddelande 14517/00.

[14] Direktiv 2001/83/EG (EGT L 311, 28.11.2001, s. 67), senast ändrat genom direktiv 2004/27/EG (EUT L 136, 30.4.2004, s. 34).

[15] Direktiv 2001/20/EG (EGT L 121, 1.5.2001, s. 34).

[16] Förordning (EEG) nr 1768/92 (EGT L 182, 2.7.1992, s. 1), senast ändrad genom anslutningsakten 2003.

[17] Förordning (EG) nr 726/2004 (EUT L 136, 30.4.2004, s. 1).

[18] Direktiv 2001/20/EG (EGT L 121, 1.5.2001, s. 34).

[19] Danmark röstade emot.

[20] EGT L 183, 12.7.2002, s. 51.

[21] EGT L 162, 3.7.2000, s. 1.


Side Bar