Navigation path

Left navigation

Additional tools

2632:a mötet i rådet
Miljö
Bryssel den 20 december 2004

European Council - PRES/04/357   20/12/2004

Other available languages: EN FR DE DA ES IT PT FI EL

[Graphic in PDF & Word format]


EUROPEISKA
UNIONENS RÅD

SV

C/04/357

Bryssel den 20 december 2004

15962/04 (Presse 357)

PRESSMEDDELANDE

2632:a mötet i rådet
Miljö
Bryssel den 20 december 2004

Ordförande Pieter VAN GEEL
Nederländernas statssekreterare för bostadsfrågor, fysisk planering och miljöfrågor

De viktigaste resultaten från rådet
Rådet antog ett beslut om fastställande av de ekonomiska bidragen för 2005 till Europeiska utvecklingsfonden för att finansiera biståndsprojekt i länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet samt medlemsstaternas utomeuropeiska länder och territorier samt ett beslut om förlängning av ett EU-program mot naturkatastrofer fram till slutet av 2006.
Rådet antog vidare en gemensam ståndpunkt om ett utkast till direktiv om badvattenkvaliteten.
Rådet nådde även en politisk överenskommelse om
– ett utkast till direktiv om batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer,
– om ett utkast till förordning om tillämpning av konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor (Århuskonventionen) på Europeiska gemenskapens institutioner och organ,
– ett utkast till beslut om ingående, på gemenskapens vägnar, av Århuskonventionen.

INNEHÅLL1

DELTAGARE 5

PUNKTER SOM DISKUTERADES

ÅRHUSKONVENTIONEN 7

BATTERIER OCH ACKUMULATORER 8

KEMIKALIER (REACH) 9

GENETISKT MODIFIERAD RAPSPRODUKT 10

KLIMATFÖRÄNDRINGAR 11

LISSABONSTRATEGIN 14

STRATEGIN FÖR HÅLLBAR UTVECKLING 15

DET FINANSIELLA INSTRUMENTET FÖR MILJÖN (LIFE+) 15

STYRELSEN FÖR FN:S MILJÖPROGRAM 16

DEN MARINA MILJÖN 17

ÖVRIGA FRÅGOR 18

ANDRA GODKÄNDA PUNKTER

MILJÖ

Badvatten* 19

DEN EUROPEISKA SÄKERHETS- OCH FÖRSVARSPOLITIKEN

Krishanteringsinsatser – Avtal med Bulgarien 19

Krishanteringsoperation – Avtal med Schweiz 19

HANDELSPOLITIK

Stålprodukter – Kazakstan, Ryssland och Ukraina 19

UTVECKLINGSPOLITIK

Europeiska utvecklingsfonden – Ekonomiska bidrag för 2005 20

UTVIDGNINGEN

Kroatien – Föranslutningsstrategi – Finansiellt och tekniskt bistånd 20

SÄKERHETSFÖRESKRIFTER

Inspektionsprogram för 2005 20

RÄDDNINGSTJÄNST

Naturkatastrofer – Förlängning av EU:s handlingsprogram 21

FISKE

Djuphavsarter – de nya medlemsstaterna* 21

Konventionen rörande fisket i Östersjön och Bälten – EU-utvidgningen 21

DELTAGARE

Medlemsstaternas regeringar och Europeiska kommissionen företräddes av följande personer:

Belgien:

Evelyne HUYTEBROECK Minister i huvudstadsregionen Bryssels regering, med ansvar för miljö, energifrågor och vattenpolitik

Bruno TOBBACK Miljö- och pensionsminister

Tjeckien:

Libor AMBROZEK Miljöminister

Danmark:

Connie HEDEGAARD Miljöminister

Tyskland:

Jürgen TRITTIN Förbundsminister för miljö, naturskydd och reaktorsäkerhet

Estland:

Olavi TAMMEMÄE Vice miljöminister

Grekland:

Stavros KALOGIANNIS Statssekreterare för miljö, fysisk planering och offentliga arbeten

Spanien:

Cristina NARBONA RUIZ Miljöminister

Frankrike:

Serge LEPELTIER Minister för ekologi och hållbar utveckling

Irland:

Dick ROCHE Minister för miljö, natur- och kulturarv samt lokalt självstyre

Italien:

Roberto TORTOLI Statssekreterare för miljö och naturvård

Cypern:

Efthymios EFTHYMIOU Minister för jordbruk, naturresurser och miljö

Lettland:

Raimonds VEJONIS Miljöminister

Litauen:

Arūnas KUNDROTAS Miljöminister

Luxemburg:

Lucien LUX Miljö- och transportminister

Ungern:

Miklós PERSÁNYI Miljöminister och minister för vattenfrågor

Malta:

George PULLICINO Minister för landsbygdsfrågor och miljö

Nederländerna:

Pieter VAN GEEL Statssekreterare för bostadsfrågor, fysisk planering och miljöfrågor

Österrike:

Josef PRÖLL Förbundsminister för jord- och skogsbruk, miljö samt vattenförvaltning

Polen:

Krysztof SZAMALEK Statssekreterare vid miljöministeriet

Portugal:

Luís NOBRE GUEDES Minister för miljö och fysisk planering

Slovenien:

Janez PODOBNIK Minister för miljö och fysisk planering

Slovakien:

Peter STANKO Statssekreterare vid miljöministeriet

Finland:

Jan-Erik ENESTAM Miljöminister

Sverige:

Lena SOMMESTAD Miljöminister

Storbritannien:

Elliot MORLEY Biträdande miljöminister

Kommissionen:

Stavros DIMAS Ledamot

PUNKTER SOM DISKUTERADES

ÅRHUSKONVENTIONEN

Rådet nådde en politisk överenskommelse, varvid Belgien meddelade sin avsikt att rösta mot och Tyskland meddelade sin avsikt att avstå från att rösta, om utkastet till Europaparlamentets och rådets förordning om tillämpning av konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor (Århuskonventionen) på Europeiska gemenskapens institutioner och organ.

Vidare nådde rådet enhällig politisk överenskommelse om ett utkast till beslut om ingående, på gemenskapens vägnar, av Århuskonventionen.

Efter den slutliga utformningen på samtliga gemenskapsspråk kommer de båda texterna att antas vid ett kommande rådsmöte, den första som rådets gemensamma ståndpunkt och den andra som en slutlig text.

Syftet med det utkast till förordning som rådet enades om idag är att tillämpa kraven i enlighet med Århuskonventionen på Europeiska gemenskapens institutioner och organ särskilt genom att

  • garantera allmänhetens rätt att ta del av miljöinformation som finns hos gemenskapens institutioner och organ,
  • se till att miljöinformation blir successivt tillgänglig genom elektroniska databaser som är lätt åtkomliga för allmänheten,
  • ge allmänheten en möjlighet att delta när det gäller planer och program avseende miljön,
  • ge tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor på gemenskapsnivå enligt vissa villkor.

Rådet informerades om läget när det gäller behandlingen av ett förslag till direktiv om tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor.

Århuskonventionen, undertecknad av Europeiska gemenskapen och de flesta medlemsstater år 1998, består av tre pelare:

  • allmänhetens tillgång till miljöinformation,
  • allmänhetens deltagande i beslutsprocesser,
  • tillgång till rättslig prövning.

Alltsedan 1998 har Europeiska gemenskapen åtagit sig att anpassa gemenskapslagstiftningen till kraven i konventionen.

Direktivet om tillgång till information[1] och direktivet om allmänhetens deltagande när det gäller vissa planer och program[2] omfattar den första respektive den andra pelaren i konventionen.

BATTERIER OCH ACKUMULATORER

Rådet nådde politisk överenskommelse om ett utkast till Europaparlamentet och rådets direktiv om batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer[3]. Belgien, Grekland och Irland meddelade att de avser att lägga ner sin röst och Italien uppgav att man inte kunde rösta för utkastet.

Efter språkgranskning på gemenskapens alla språk kommer texten att vid ett kommande möte, utan ytterligare diskussion, antas i form av en gemensam ståndpunkt.

När det gäller de viktigaste frågorna som behandlades vid rådets möte (nickelkadmium-batterier och insamlingsmål) fastställs följande i överenskommelsen:

  • Ett partiellt förbud mot bärbara nickelkadmium-batterier som inte gäller batterier som används i: a) medicinsk utrustning, b) nödbelysning och alarmsystem, c) sladdlösa elektriska handverktyg. Kommissionen bör emellertid göra en tidig översyn av undantaget för sladdlösa elektriska handverktyg (inom fyra år efter det att direktivet har trätt i kraft). Förbudet medför att medlemsstaterna inte åläggs några skyldigheter vad gäller övervakningen av avfallsflödet.
  • Insamlingsmål för bärbara batterier i två etapper: 25 % av den genomsnittliga årliga försäljningen, vilket skall uppnås fyra år efter införlivandedatumet och ökas till 45 % åtta år efter införlivandet.
  • En införlivandeperiod på två år för medlemsstaterna, så att de lagar och andra författningar som krävs för att omsätta direktivet kan träda i kraft.

De miljöproblem som är förknippade med batterier och ackumulatorer beror huvudsakligen på det material de innehåller. De största miljöeffekterna uppkommer vid produktions- och avfallshanteringsfaserna. Att minska farliga ämnen i avfallet är ett av gemenskapens miljömål.

Mot denna bakgrund syftar direktivet till att uppnå en hög skyddsnivå för hälsa och miljö genom att

  • förbjuda saluföring av vissa batterier och ackumulatorer,
  • införa krav på separat insamling av förbrukade batterier och ackumulatorer, varvid den mängd av förbrukade batterier som skall bortförskaffas i hög grad minskas och metallavfall i största möjliga utsträckning återförs till det ekonomiska kretsloppet.

Utkastet till direktiv är avsett att ge ytterligare garantier för att marknaden skall fungera väl, undanröja hinder för den fria marknaden och för konkurrensen inom gemenskapen och därigenom undvika skillnader i medlemsstaternas lagstiftning.

För att förhindra att batterier och ackumulatorer hamnar i miljön och för att konsumenterna inte skall förvirras av olika avfallshanteringskrav för olika batterier, omfattar utkastet till direktiv alla batterier och ackumulatorer som släpps ut på marknaden i gemenskapen.

Genom förslaget till direktiv kommer att direktiven 91/157/EEG, 91/101/EG och 93/86/EEG att upphävas och ersättas med ett enda rättsligt instrument.

KEMIKALIER (REACH)

Rådet höll en riktlinjedebatt om utkastet till förordning och utkastet till direktiv om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (REACH) och om inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet.

Syftet med debatten var att ge allmän vägledning för fortsatt arbete. Vid debattens slut gjorde ordförandeskapet följande sammanfattning:

  1. När det gäller seminariet om konsekvensanalysen av REACH i Haag den 25-27 oktober 2004 välkomnade rådet slutsatserna och rekommendationerna och gav sina förberedande organ i uppdrag att i samarbete med kommissionen beakta dem i sitt framtida arbete. Rådet betonade vikten av att undvika onödiga djurförsök och underströk behovet av att förbättra skyddet av människors hälsa och av miljön och samtidigt säkerställa den europeiska kemikalieindustrins, i synnerhet små och medelstora företags, konkurrenskraft.
  2. Vad gäller fastställandet av prioriteringar vid registreringen betonades vikten av att ytterligare alternativ på området undersöks, särskilt genom att ämnen som kan medföra mycket stora risker behandlas på ett tidigt stadium. Det underströks att man måste undersöka genomförbara kostnadseffektiva lösningar med tillräcklig flexibilitet, samtidigt som registreringsfasen inte överbelastas och industrin ges visst mått av säkerhet. Mot denna bakgrund ansåg delegationerna det lämpligt att undersöka att vid fastställandet av prioriteringarna vid registreringen eventuellt även inkludera potentiella PBT och vPvB.

Rådet noterade att även om en riskbaserad metod är svår att tillämpa vid registreringen skulle den kunna vara lämplig för de följande faserna av REACH, vilket borde ytterligare analyseras. Den allmänna bedömningen var att det behövs flexibilitet, så att nya problem som dyker upp prioriteras i lämplig grad.

  1. Behovet av att reglera ämnen i färdigvaror insågs av vissa delegationer, men man uttryckte dock tvivel om huruvida kommissionens förslag på detta område är genomförbart och ifrågasatte dess inverkan på konkurrenskraften.

Vissa betänkligheter framfördes avseende registreringen av farliga ämnen som är avsedda och/eller kan komma att frigöras från varor. Det ansågs att man vid ett tidigt stadium av REACH bör inrikta sig på varor som innehåller ämnen som kan medföra mycket stora risker.

Det uttrycktes även oro över att varor som framställs i EU skulle kunna drabbas av konkurrensnackdelar i förhållande till importörer av varor till EU. Rådet noterade förslaget om professionella kunders "rättighet att få veta" vilka farliga ämnen varorna innehåller samt myndighetens eventuella uppgift att förse dem med relevant information.

Rådet gav sina förberedande organ i uppgift att mer i detalj granska dessa frågor och att, förutom vad gäller kostnadseffektiviteten, beakta fördelarna av REACH för människors hälsa och miljön.

Rådet (miljö) höll redan den 28 juni 2004 en riktlinjedebatt om viktiga frågor som rör a) godkännande och begränsning, b) ersättningens roll, c) kvalitetssäkring[4].

Ad hoc-gruppen för kemikalier har nu nått långt i behandlingen av avdelningarna I (Allmänna frågor), II (Registrering av ämnen) och III (Utbyte av uppgifter och undvikande av onödiga försök på djur) i utkastet till förslag. Arbetsgruppen har hittills fastställt följande huvudpunkter som bör övervägas i rådet:

  • Slutsatser och rekommendationer från seminariet om konsekvensanalyser av REACH.
  • Obligatoriskt utbyte av uppgifter som inte härrör från försök på djur, varvid man bör enas om den centrala uppsättningen uppgifter och fördelningen av kostnaderna.
  • Informationsskyldighet avseende lågvolymämnen.
  • Fastställande av prioriteringar vid registreringen.
  • Registrering eller anmälan av ämnen som ingår i varor.

Rådet (konkurrenskraft) diskuterade framför allt de tre första punkterna under mötet den 25-26 november 2004[5].

Syftet med gemenskapens kemikaliepolitik är att undvika kemisk förorening av luft, vatten, mark och byggnader, så att den biologiska mångfalden bevaras och arbetstagarnas och medborgarnas hälsa och säkerhet skyddas. Särskilt är det viktigt att kontrollen av långlivade, ackumulerbara och toxiska ämnen förbättras.

Politiken syftar till att bevara den känsliga jämvikten mellan hälso- och miljöfördelarna och behovet av att upprätthålla en konkurrenskraftig, innovativ och sysselsättningsskapande europeisk industri och en väl fungerande inre marknad.

Se vidare kommissionens förslag 15409/03.

GENETISKT MODIFIERAD RAPSPRODUKT

Rådet noterade att ingen kvalificerad majoritet har uppnåtts så att det kan fattas beslut om kommissionens förslag om att bevilja tillstånd att släppa ut en rapsprodukt (Brassica napus L., linje GT73) som modifierats genetiskt för tolerans mot herbiciden glyfosat på marknaden (12343/04).

Om rådet inte fattar något beslut, kan kommissionen anta sitt förslag.

De nederländska myndigheterna har mottagit en anmälan från Monsanto SA om att en rapsprodukt (Brassica napus L., linje GT73) som modifierats genetiskt för tolerans mot herbiciden glyfosfat avses släppas ut på marknaden.

I februari 2004 lämnade Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet sitt yttrande, där Brassica napus L., linje GT73, uppges inte utgöra någon risk för människors eller djurs hälsa och, vad avser de föreslagna användningsområdena, inte heller för miljön. Myndigheten fann även att den övervakningsplan som utarbetats av den som fått medgivandet är lämplig för de avsedda användningsområdena för GT73-rapsen[6].

I juni 2004 förelade kommissionen den föreskrivande kommittén[7] ett utkast till beslut om tillstånd till utsläppande på gemenskapsmarknaden av produkten. Kommissionen kunde emellertid inte lämna något yttrande, eftersom den inte uppnådde kvalificerad majoritet.

I enlighet med kommittéförfarandet[8] överlämnade kommissionen därför ett förslag till rådets beslut, vilket innebar att rådet måste fatta ett beslut inom en tremånadersperiod[9]. Det krävs kvalificerad majoritet inom rådet för att anta eller avslå kommissionens förslag. Om rådet inte fattar något beslut, skall förslaget antas av kommissionen.

KLIMATFÖRÄNDRINGAR

Rådet antog följande slutsatser om Klimatförändringar: Strategier och mål på medellång och lång sikt:

"EUROPEISKA UNIONENS RÅD

1. VÄLKOMNAR resultatet av det tionde mötet i konferensen mellan parterna till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar ("konventionen") i Buenos Aires, bland annat arbetsprogrammet från Buenos Aires om anpassning och motåtgärder samt det betydelsefulla beslutet att nästa år inleda en dialog mellan alla parter om pågående och framtida insatser för anpassning och minskning för att åtgärda klimatförändringar; SER FRAM EMOT att möta alla parter till konventionen i denna dialog och bekräftar samtidigt sitt stöd till fortsatt kamp mot klimatförändringar enligt konventionen och dess Kyotoprotokoll för att uppnå det slutgiltiga målet med konventionen.

2. ERKÄNNER att klimatförändringarna är en av mänsklighetens största utmaningar, som sannolikt kommer att få betydande negativa globala, miljömässiga, ekonomiska och sociala följder och som förväntas negativt påverka en hållbar utveckling och miljontals människors utkomst världen över; BEKRÄFTAR att om man skall nå det slutgiltiga målet att förhindra farlig antropogen inverkan på klimatsystemet, bör den totala ökningen av jordytans globala årsmedeltemperatur inte överskrida de förindustriella nivåerna med mer än 2ºC; FRAMHÅLLER att Kyotoprotokollet är ett viktigt första steg när det gäller den globala kampen mot klimatförändringar; BETONAR resultaten i IPCC:s tredje utvärderingsrapport som innebär att betydande ytterligare åtgärder kommer att bli nödvändiga för att minska utsläppen av växthusgaser och begränsa klimatförändringarnas negativa effekter,

3. NOTERAR att det råder vetenskaplig osäkerhet om vad en temperaturökning på 2oC motsvarar i växthusgaskoncentrationer och utsläppsvägar; ERKÄNNER emellertid att nyare vetenskaplig forskning och arbete under IPCC visar att det är osannolikt att en stabilisering av växthusgaskoncentrationerna på en nivå över 550 ppmv CO2-ekvivalenter skulle stämma överens med det långsiktiga målet 2oC och att om det därför skall finnas en rimlig möjlighet att kunna begränsa den globala uppvärmningen till högst 2oC kan det behövas en stabilisering av koncentrationerna på en nivå betydligt under 550 ppmv CO2-ekvivalenter; NOTERAR att om detta långsiktiga temperaturmål fortfarande skall kunna nås krävs det att de globala växthusgasutsläppen når en topp inom två decennier och följs av påtagliga minskningar i storleksordningen minst 15 % och kanske t.o.m. 50 % senast 2050 jämfört med 1990 års nivåer,

4. FRAMHÅLLER att klimatförändringar är en global utmaning som kräver en övergripande och global reaktion; BEKRÄFTAR nödvändigheten av att, i samband med FN:s klimatförändringsprocess, skyndsamt påbörja arbetet med den ram som skall gälla efter 2012; SER FRAM MOT att under 2005 med alla parter i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) inleda en gemensam och öppen dialog om ytterligare åtgärder; BETONAR sin vilja att inom ramen för en övergripande överenskommelse åta sig sin beskärda del av de globala ansträngningar som krävs för att minska utsläppen,

5. INSER att beslutsfattande i våra samhällen, inte minst i näringslivet, kräver ett långsiktigt globalt politiskt perspektiv som kan ge ledning för investeringar, vägleda utvecklingen av ett lämpligt regelverk och stimulera investeringar i utveckling och spridning av teknik; NOTERAR, mot bakgrund av de globala utsläppsminskningar som krävs och om hänsyn tas till att de samlade växthusgasutsläppen från utvecklingsländer som söker uppnå hållbara utvecklingsmål kommer att öka, nödvändigheten av att samtliga industriländer i betydande grad stärker sina minskningsansträngningar på medellång sikt, i enlighet med principen om gemensamt men differentierat ansvar och insatser efter förmåga, för att kunna möta den långsiktiga utmaning som minskning av utsläppen utgör; FRAMHÅLLER behovet av att föreslå strategier på medellång och lång sikt, bland annat mål vid mötet i rådet (miljö) i mars 2005 som ett bidrag till övervägandet vid Europeiska rådets vårmöte 2005 av strategier på medellång och lång sikt, inklusive mål, med beaktande av kommissionens rapport om kostnader och nytta,

6. INSER att en global strategi bör inbegripa ett brett deltagande av länder för att komma fram till ett system efter 2012 som är miljöeffektivt, ekonomiskt effektivt och socialt rättvist och där hänsyn tas till gemensamt men differentierat ansvar och insatser efter förmåga; FRAMHÅLLER att industriländerna bör fortsätta att ta ledningen när det gäller att minska utsläppen av växthusgaser; BETONAR att EU redan genomför Kyotoprotokollet och UPPMANAR ENTRÄGET de industriländer som inte avser att ratificera Kyotoprotokollet att göra jämförbara ansträngningar under den första åtagandeperioden och konstruktivt engagera sig i gemensamma överväganden om åtgärder som skall vidtas efter 2012,

7. ERKÄNNER att utvecklingsländerna redan vidtar åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser; NOTERAR att det för att stabilisera globala utsläpp av växthusgaser inom två decennier och därefter minska dem också är nödvändigt att öka utvecklingsländernas insatser för att kontrollera sina utsläpp, inbegripet åtgärder för att öka energieffektiviteten; INSER att dessa insatser bör vara förenliga med hållbar ekonomisk och social utveckling och utrotande av fattigdomen, som är utvecklingsländernas centrala prioriteringar, och att hänsyn bör tas fullt ut till utvecklingsländernas specifika behov och särskilda förhållanden, särskilt de minst utvecklade ländernas; BETONAR vikten av att hänsyn till klimatförändringar införlivas i strategier för minskad fattigdom och i nationella strategier för hållbar utveckling,

8. UPPMUNTRAR parterna att undersöka nya tillvägagångssätt för differentiering mellan parterna inom en rättvis och flexibel ram som erbjuder möjligheter att bredda och fördjupa parternas bidrag till minskade klimatförändringar i enlighet med principen om gemensamt men differentierat ansvar och insatser efter förmåga; UNDERSTRYKER att ett sådant globalt tillvägagångssätt kan vara till stöd för uppfyllandet av andra politiska mål för hållbar utveckling och leda till att samarbetet utvidgas till andra områden, t.ex. överföring av teknik, energiförsörjningstrygghet och minskning av lokala luftföroreningar,

9. BEKRÄFTAR sitt stöd till fortsatt kamp mot klimatförändringar enligt konventionen och dess Kyotoprotokoll; FRAMHÅLLER sin önskan om snara diskussioner med alla parter om ett framtida system för klimatförändringar, som bör utformas på ett övergripande sätt med beaktande av alla viktiga växthusgaser, sektorer och minskningsalternativ samt utsläpp från internationell luftfart och sjöfart; NOTERAR att hänsyn måste tas till den roll som markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk spelar; BETONAR den avgörande betydelsen av de metodregler som har fastställts enligt konventionen och protokollet; UNDERSTRYKER vikten av att även efter 2012 inom en global ram använda verktyg som t.ex. handel med utsläppsrätter och projektbaserade mekanismer för kostnadseffektiv minskning av utsläpp och stöd till hållbar utveckling i utvecklingsländerna, för att säkerställa kontinuitet i projekt som genomförs under den första åtagandeperioden enligt Kyotoprotokollet,

10. INSER att ytterligare politiska åtgärder är nödvändiga för att uppnå en ekonomi med ett lågt utsläpp av växthusgaser och därigenom förbättra konkurrenskraften, t.ex. genom att med ny teknik skapa konkurrensfördelar; ERKÄNNER behovet av att eventuellt ytterligare öka energieffektiviteten genom förbättrade standarder; BETONAR nödvändigheten av att i betydande grad främja investeringar i forskning och utveckling när det gäller energiteknik med låga utsläpp av kolföreningar, bland annat i fråga om energieffektivitet och förnybara energikällor samt spridning av befintlig och ny teknik; BETONAR också i detta sammanhang betydelsen av EU:s kommande ramprogram för teknisk forskning 2007-2013; VÄLKOMNAR processen att utforma en strategi för att gripa sig an tidsramen på medellång och lång sikt för förnybar energi efter 2010 i enlighet med slutsatserna från rådets möte (energi) i november 2004; ERKÄNNER att Cardiffprocessen måste fullföljas, särskilt när det gäller att införliva klimathänsyn i andra politikområden, eftersom man därigenom ofta kan uppnå nyttiga sidoeffekter; BETONAR sin oro över de ökade utsläppen från transportsektorn; UPPSKATTAR bidragen från andra rådskonstellationer när det gäller att integrera klimathänsyn i andra politikområden; FRAMHÅLLER sin avsikt att ytterligare utveckla Europeiska unionens system för handel med utsläppsrätter och SER i det avseendet FRAM MOT den första översynen 2006 av EU:s system för handel med utsläppsrätter; ERINRAR OM sin avsikt att överväga kopplingar till andra system för handel med utsläppsrätter för att utveckla en effektiv global marknad för handel med utsläppsrätter; UPPMANAR Europeiska kommissionen att utarbeta en strategisk ram för åtgärder och teknik avseende klimatförändringar (undanröjande av hinder) inom ramen för Europeiska klimatförändringsprogrammet, på grundval bland annat av den rapport från kommissionen om kostnader och nytta som begärdes vid Europeiska rådets vårmöte 2004 i syfte att göra det möjligt att fatta beslut om sätt och metoder att uppfylla ett framtida EU-mål,

11. UPPREPAR att minskade klimatförändringar utgör hörnstenen i den nuvarande och den framtida klimatförändringspolitiken och - eftersom klimatförändringar redan sker - att anpassning till klimatförändringar är ett nödvändigt komplement till denna politik; UPPREPAR att samhällena i utvecklingsländer och industriländer, även med betydande utsläppsminskningar under de kommande decennierna måste förbereda sig för och anpassa sig till konsekvenserna av vissa oundvikliga klimatförändringar; NOTERAR att ett uppskjutande av minskningarna kommer att öka behovet av anpassning eller eventuellt även omöjliggöra en sådan, t.ex. om snabba, icke-linjära förändringar sker; BETONAR att anpassningsstrategiernas genomförbarhet i stor utsträckning beror på minskningsnivån;

UPPREPAR vikten av att i strategier för fattigdomsminskning och i nationella strategier för hållbar utveckling ta hänsyn till klimatrisker i syfte att i möjligaste mån minska utvecklingsländernas sårbarhet för klimatförändringar; FRAMHÅLLER nödvändigheten av att begränsa klimatförändringarnas effekter i syfte att stödja nationella och internationella insatser för att uppnå millennieutvecklingsmålen samt syftena och målen i genomförandeplanen från Johannesburg; UNDERSTRYKER att den av rådet i november 2004 antagna EU- handlingsplanen för klimatförändringar inom ramen för utvecklingssamarbetet är viktig för att dessa mål skall uppnås; FRAMHÅLLER nödvändigheten av att ytterligare utveckla synergier mellan Riokonventionerna och de andra multilaterala miljöavtalen,

12. FRAMHÅLLER att arbetet med klimatförändringar leder till kostnader men att det även möjliggör och stimulerar innovation till stöd för Lissabonagendans mål om ekonomisk tillväxt, full sysselsättning och hållbar utveckling; NOTERAR att ett bredare deltagande i insatserna för att minska utsläppen av växthusgaser är nödvändigt för att uppnå miljömålet och kommer att bidra till att sänka ekonomiska anpassningskostnader och undvika snedvridning av konkurrensen; BETONAR att det är synnerligen viktigt vid bedömningen av kostnaderna för och nyttan av den framtida klimatförändringspolitiken att ta med monetära, icke-monetära och icke-konkreta aspekter av klimatförändringspolitiken både i kostnaderna för åtgärder (med beaktande av aspekter som teknisk utveckling, minskningsmöjligheter och konsumtionsmönster) och i kostnaderna för icke-vidtagna åtgärder (t.ex. skador från mer frekventa allvarliga väderleksförhållanden, riskerna för abrupta klimatförändringar, minskad biologisk mångfald, oåterkalleliga konsekvenser, sociala aspekter och säkerhetsaspekter samt återverkningar på andra regioner, liksom positiva konsekvenser som fördelaktiga sidoeffekter och det bidrag som teknisk innovation ger till konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt); SER FRAM MOT kommissionens rapport om kostnader och nytta inför diskussionen vid Europeiska rådets vårmöte 2005 om strategier på medellång och lång sikt för utsläppsminskning med uppställda mål."

Rådets slutsatser är avsedda som ett bidrag till Europeiska rådets vårmöte 2005.

LISSABONSTRATEGIN

Rådet hade en ingående debatt om förberedelserna av halvtidsöversynen av Lissabonstrategin, i synnerhet beträffande miljöaspekterna, på grundval av högnivågruppens rapport (Kok-rapporten) och konstaterade behovet av att fortsätta diskussionerna i ärendet under det kommande ordförandeskapet.

STRATEGIN FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

Rådet antog följande slutsatser om översynen av den europeiska strategin för hållbar utveckling:

Strategin för hållbar utveckling

"EUROPEISKA UNIONENS RÅD,

SOM ERINRAR OM antagandet av Europeiska unionens strategi för hållbar utveckling (EU–SDS) vid Europeiska rådet i Göteborg 2001, UPPREPAR sin ambition att uppnå en bättre livskvalitet för alla, nu och för kommande generationer genom att se till att ekonomisk tillväxt, miljökvalitet och social sammanhållning går hand i hand, BETONAR att EU-strategin för hållbar utveckling fortfarande är giltig och ger vägledande principer för all EU-politik, ANSER att EU-SDS bör uppdateras och omarbetas, särskilt genom att ta hänsyn till den senaste utvecklingen i EU och på global nivå när det gäller hållbar utveckling, och bör erbjuda en kraftfull och tilltalande syn på

samhället i dess helhet genom att de olika aspekterna av EU-SDS sammanförs,

SOM ERINRAR OM slutsatserna från rådets möte (miljö) i mars 2004, UNDERSTRYKER att en reviderad EU-strategi för hållbar utveckling bl.a. bör innehålla lämpliga mål, behandla den generationsövergripande aspekten, ta med den yttre aspekten av hållbar utveckling, stärka synergin mellan den hållbara utvecklingens tre pelare, öka integreringen av miljöhänsyn i övriga politikområden (Cardiff) och stärka synergin mellan Lissabonprocessen och EU-strategin för hållbar utveckling så att dessa strategier i högre grad stöder varandra ömsesidigt och BETONAR att en reviderad EU-strategi för hållbar utveckling bör motsvara de förväntningar som skisserats,

SOM ERINRAR om slutsatserna från Europeiska rådet i Göteborg där det anges att Europeiska rådets årliga vårmöten kommer att granska framstegen i strategins utveckling och genomförande och vid behov ge politisk vägledning för att främja hållbar utveckling,

ANMODAR kommissionen att i god tid inför Europeiska rådets vårmöte 2005 lägga fram

  • en översiktsrapport om hur långt man hunnit i genomförandet av EU-strategin för hållbar utveckling efter Göteborgsmötet, inbegripet den yttre dimensionen,
  • en analys av de viktigaste resultaten från det offentliga samrådet,
  • politiska alternativ till en reviderad EU-strategi för hållbar utveckling,

UPPMANAR Europeiska rådet att vid sitt vårmöte 2005 ge politisk vägledning till revideringen av EU-strategin för hållbar utveckling, så att en reviderad strategi kan antas utan dröjsmål vid ett senare möte 2005 i Europeiska rådet."

Rådets slutsatser avses vara ett bidrag till Europeiska rådet.

DET FINANSIELLA INSTRUMENTET FÖR MILJÖN (LIFE+)

Rådet höll en inledande diskussion om det nyligen framlagda förslaget till förordning om det finansiella instrumentet för miljön (LIFE+) med utgångspunkt i ordförandeskapets diskussionsunderlag (15554/04).

Debatten rörde huvudsakligen följande frågor:

  • Den nya Life+-ordningen som ett politiskt stödinstrument.
  • Den föreslagna programplaneringen.
  • Teman och åtgärder som kommer att bli stödberättigade enligt den föreslagna "Life+"-förordningen.
  • Budgeten för LIFE+.

Diskussionen kommer att ge riktlinjer för den fortsatta behandlingen av ärendet. Det framkom att det finns enighet om behovet av särskilda finansiella instrument för miljön som komplettering av de miljöåtgärder som finns tillgängliga enligt andra av gemenskapens finansiella instrument men att det finns olika uppfattningar om vilka prioriteringar som skall gälla för LIFE+-instrumentet och hur detta bör fungera.

STYRELSEN FÖR FN:S MILJÖPROGRAM

Rådet diskuterade förberedelserna inför mötet i styrelsen för FN:s miljöprogram (UNEP) i februari 2005 med deltagande av Klaus Töpfer, UNEP:s verkställande direktör.

Syftet med diskussionen var att ge politiska riktlinjer för ytterligare diskussioner inom EU inför det kommande mötet i styrelsen för FN:s miljöprogram och toppmötet för översyn av millenniemålen nästa år.

Diskussionerna rörde huvudsakligen följande frågor:

  • Synergi mellan målen i genomförandeplanen från Johannesburg och millennieutvecklingsmålen (se nedan).
  • Stärkande av miljödimensionen av millennieutvecklingsmålen i policyformuleringen och genomförandet inom FN-systemet, för att på så sätt stärka sambandet mellan miljö och utveckling.
  • Ett effektivare bevarande av "de globala gemensamma tillgångarna" (t.ex. luft- och vattentillgångarna), även som ett bidrag till fred och säkerhet.
  • Förbättring av miljöstyrning på global nivå, bland annat genom att stärka FN:S miljöprogram.

Framstegen med att uppfylla millennieutvecklingsmålen kommer att ses över vid toppmötet för översyn av millenniemålen, ett plenarmöte på hög nivå som inleder 2005 års möte i FN:s generalförsamling. FN:s miljöprogram bör bidra med ett miljöunderlag till översynen 2005. I detta sammanhang uppmanade EU UNEP:s verkställande direktör att lägga fram en rapport för styrelsen för FN:s miljöprogram.

Som en sammanfattning av diskussionerna framhöll rådets ordförande att det var viktigt att enas för att stödja och genomdriva genomförandet av åtagandena från 2002 års världstoppmöte om hållbar utveckling i Johannesburg (t.ex. hållbar konsumtion och produktion, biologisk mångfald, vatten och avlopp, förnybar energi och kemikalier) samt av de åtaganden som härrör från 2000 års millenniedeklaration.

Gemensamma insatser bör bidra till att uppnå de miljörelaterade målen i FN:s millennieutvecklingsmål 7 (miljöhållbarhet) och bidra till att förbättra den miljömässiga dimensionen i de andra millennieutvecklingsmålen, t.ex. att utrota fattigdomen och extrem hunger.

DEN MARINA MILJÖN

Rådet antog följand slutsatser om Skydd och bevarande av den marina miljön:

"EUROPEISKA UNIONENS RÅD

1. NOTERAR rådets slutsatser av den 4 mars 2003 och genomförandeplanen från världstoppmötet om hållbar utveckling (2002) för skydd och bevarande av den marina miljön och arbetsprogrammet för biologisk mångfald i havet och vid kusterna i Förenta nationernas konvention om biologisk mångfald,

2. BETONAR vikten av att det uppnås balans mellan hållbart utnyttjande, skydd och bevarande av den marina miljön,

3. NOTERAR att kommissionen avser att lägga fram en grönbok om sjöfartspolitik och BETONAR därför att det behövs samverkan mellan den temainriktade strategin för skydd och bevarande av den marina miljön och grönboken samt att vikten av långtgående samordning och samstämmighet i strategierna för den marina miljön på alla förvaltningsnivåer och för alla program och verksamheter som inverkar på den marina miljön i högre grad måste lyftas fram,

4. VÄLKOMNAR resultaten från den andra konferensen för berörda aktörer, som gemensamt anordnades av det nederländska ordförandeskapet och kommissionen den 10-12 november 2004 i Rotterdam, i syfte att främja och få till stånd ett brett engagemang bland de berörda aktörerna i den slutliga utformningen av strategin och att ta fram underlag till vidareutvecklingen av strategin på regional nivå och NOTERAR att konferensen allmänt stödde processen och metoden samt att resultaten utgör en fast grund då strategin slutligt skall utformas,

5. UPPMANAR kommissionen att bygga vidare på resultaten från konferensen när strategin slutligt utformas och betonar vikten av (nya) frågor, t.ex.:

  • den ökande insikten om klimatförändringens inverkan som därför kan komma att bli en dominerande fråga,
  • behovet av att större uppmärksamhet ägnas åt bl.a. effekterna av föroreningar från landbaserade källor, särskilt när det gäller försurning och övergödning, fritid, turism och undervattensbuller,
  • behovet av stöd till vetenskaplig forskning och full tillgång till vetenskapliga uppgifter,
  • sjöfartens inverkan, inklusive ytterligare utveckling som omfattar olika aspekter (t.ex. barlastvatten, avfall till havs och luftföroreningar),
  • ren skrotning av fartyg,
  • behovet av att den ekosystembaserade strategin tillämpas vid förvaltningen av mänsklig verksamhet i den marina miljön,
  • behovet av att i samband med genomförandet av strategin för den marina miljön integrera dess nuvarande och framtida socioekonomiska dimensioner,

6. INSER att de regionala organisationerna för den marina miljön och fiskeriorganisationerna samt övriga berörda aktörer har en viktig uppgift då strategin skall vidareutvecklas på regional nivå och att det behövs en regional metod för genomförandet så att de regionala särdragen kan beaktas samt VÄLKOMNAR ramen för utveckling av regionala planer för att genomföra strategin inklusive arbetet med att fastställa ekologiska regioner som geografisk grund för dessa planer,

7. BETONAR att för vidareutvecklingen och genomförandet av strategin är det viktigt

  • att tredjeländer som gränsar till de regionala europeiska farvattnen delar den gemensamma synen på strategin, dess principer, syften och därtill knutna mål och att de aktivt deltar i vidareutvecklingen av strategin och tar sin del av ansvaret då den skall genomföras,
  • att i så hög grad som möjligt tillvarata de erfarenheter och resultat som har erhållits då befintlig EU-lagstiftning har genomförts, t.ex. ramdirektivet om vatten, livsmiljödirektivet osv.,
  • att på lämpligt sätt utveckla och genomföra strategin genom en process som kännetecknas av samma insyn och öppenhet som hittills har rått,
  • att inse att allmänhetens medvetenhet, kommunikation och utbildning kan användas som viktiga inslag vid utvecklingen och genomförandet av strategin,
  • att uppnå egenansvar och långsiktiga politiska åtaganden för strategins mål och syften,
  • att prioritera med hänsyn till de resurser som krävs,

8. VÄLKOMNAR kommissionens avsikt att lägga fram den temainriktade strategin för skydd och bevarande av den europeiska marina miljön i enlighet med tidsplanen i sjätte miljöhandlingsprogrammet och UPPMANAR kommissionen att – som led i strategin – införa en flexibel mekanism som gör det möjligt att tillvarata framtida kunskapstillväxt och utveckling när det gäller skydd, bevarande och hållbart utnyttjande av den marina miljön.

ÖVRIGA FRÅGOR

Rådet informerades ytterligare om följande frågor:

  • Strategi för kvicksilver
  • Konferenser anordnade av det nederländska ordförandeskapet (16048/04).
  • Legionella i Europa
  • Genomgång av nya strategier inför en reglering av industriella anläggningar (UNEP)
  • Möte på hög nivå om energi i rörelse
  • Direktiv 79/409/EEG om bevarande av vilda fåglar 25 år
  • Konferens om markstrategin
  • Konferens om handlingsplanen för miljö och hälsa (Budapest)
  • Kommande tematiska strategier
  • Utsläpp av växthusgas från luftfarten (15986/04)
  • Möte på hög nivå anordnat av EEG–FN och Unesco mellan miljö- och utbildningsministerierna (Vilnius den 17–18 mars 2005) (16005/04)
  • Hantering av bioavfall (16127/04)

ANDRA GODKÄNDA PUNKTER

MILJÖ

Badvatten*

Rådet antog en gemensam ståndpunkt om utkastet till direktiv om badvattenkvaliteten (12884/04). Den gemensamma ståndpunkten kommer att överlämnas till Europaparlamentet för den andra behandlingen enligt medbeslutandeförfarandet.

Syftet med utkastet till direktiv är att förbättra folkhälsoskyddet genom att stärka normerna för badvattenkvaliteten och ge uttömmande upplysningar till allmänheten samt för övergripande och moderna förvaltningsåtgärder. Direktivet kommer att ersätta direktiv 76/160/EEG[10] med beaktande av de vetenskapliga framstegen sedan 1976 och komplettera direktiv 2000/60/EG[11], "ramdirektivet om vatten".

För ytterligare upplysningar se pressmeddelande 10746/04.

DEN EUROPEISKA SÄKERHETS- OCH FÖRSVARSPOLITIKEN

badvattenkvaliteten
badvattenkvaliteten
krishanteringsinsatser

Krishanteringsinsatser – Avtal med Bulgarien

Rådet antog ett beslut om ingående av ett avtal med Bulgarien om fastställande av en ram för Bulgariens deltagande i EU:s militära och civila krishanteringsinsatser (15449/04).

Krishanteringsoperation – Avtal med Schweiz

Rådet antog ett beslut om ingående av avtalet med Schweiz om Schweiz medverkan i EU:s militära krishanteringsoperation i Bosnien och Hercegovina (Operation Althea) (15653/04).

HANDELSPOLITIK

Stålprodukter – Kazakstan, Ryssland och Ukraina

Rådet antog förordningar om fastställande av kvantitativa begränsningar för 2005 av handeln med vissa stålprodukter mellan Europeiska gemenskapen och Kazakstan, Ryssland och Ukraina (14052/04, 14148/04, 14134/04).

I förordningarna fastställs kvantitativa begränsningar för 2005 på samma nivå som för 2004 men med beaktande av utvidgningen av EU den 1 maj 2004 i avvaktan på ikraftträdandet av det nya bilaterala stålavtal som för närvarande förhandlas fram med vart och av de tre berörda länderna. Förordningarna kommer att upphävas automatiskt när de nya avtalen träder i kraft.

UTVECKLINGSPOLITIK

Europeiska utvecklingsfonden – Ekonomiska bidrag för 2005

Rådet antog ett beslut om fastställande av de ekonomiska bidragen för 2005 till Europeiska utvecklingsfonden (EUF) för att finansiera biståndsprojekt för länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet samt medlemsstaternas utomeuropeiska länder och territorier.

Rådet antog även ett beslut om fastställande av de första inbetalningarna till bidragen (15305/04).

De totala bidragen som skall överföras till kommissionen och till Europeiska investeringsbanken under 2005 för EUF:s biståndsåtgärder uppgår till 2,78 miljarder euro varav 1 420 miljoner euro omfattas av den första inbetalningen.

En tabell med de tre inbetalningarna för 2005 som skall betalas av de femton medlemsstaterna före utvidgningen finns i bilagan till dokument 15712/04.

UTVIDGNINGEN

Kroatien – Föranslutningsstrategi – Finansiellt och tekniskt bistånd

Rådet antog en förordning i syfte att utvidga det finansiella och tekniska biståndet till Kroatien som en del av föranslutningsstrategin (15655/04).

Kroatien blev kandidatland till EU-medlemskap i juni 2004 efter landets ansökan i mars 2001. För att hjälpa till med genomförandet av de reformer som krävs för att uppfylla kriterierna för anslutning till unionen anges det i förordningen att Kroatien skall införas som förmånsland i följande EU-program:

  • Phare som huvudsakligen stöder institutionsbyggande (förordning 3906/1989).
  • ISPA som ägnas åt utveckling av miljö och transportinfrastruktur (förordning 1267/1999).
  • Sapard för jordbruks- och landsbygdsstöd (förordning 1268/1999).

Genom förordningen förlängs dessutom under 2005 det stöd som har gått till Kroatien sedan 2000 enligt Card-programmet för projekt med regional dimension.

SÄKERHETSFÖRESKRIFTER

Inspektionsprogram för 2005

Rådet godkände EU:s årliga inspektionsprogram för 2005, som generalsekretariatets säkerhetsavdelning utarbetat på grundval av riktlinjer som rådets säkerhetskommitté fastställt i enlighet med dess säkerhetsbestämmelser.

RÄDDNINGSTJÄNST

Naturkatastrofer – Förlängning av EU:s handlingsprogram

Rådet antog ett beslut om förlängning av EU-programmet mot naturkatastrofer till slutet av 2006 (15276/04).

Genom beslutet tillåts att åtgärder som har vidtagits på gemenskapsnivå beträffande räddningstjänst fortsätter när det gäller händelser som översvämningarna i Central- och Östeuropa sommaren 2002, olyckan med Prestige i Spanien i november 2002 och värmeböljan och de omfattande skogsbränderna i södra Europa sommaren 2003.

förlängning av programmet för gemenskapsåtgärder

Budgeten för genomförande av programmet har fastställts till 4 miljoner euro för 2005 och 2006. Utgifterna sedan programmet inrättades 2000 fram till och med slutet av 2004 var 7,5 miljoner euro.

FISKE

Djuphavsarter – de nya medlemsstaterna*

Rådet antog en förordning om beviljande av fiskemöjligheter för djuphavsarter för EU:s nya medlemsstater för att beakta deras anslutning till EU från och med maj 2004 (15233/04 och 15502/04 ADD 1).

Genom förordningen, som medför en ändring av rådets förordning 2347/02, ökas fångsterna av

  • dolkfisk: med 243 ton av totalt 3353 i stället för 3219, till Estland (32), Lettland (207), Litauen (2) och Polen (2) (för områdena V, VI, VII och XII),
  • skoläst: med 230 ton av totalt 5336 i stället för 5106, till Estland (78), Litauen (101) och Polen (1) (för områdena Vb, VI och VII),
  • birkelånga: med 9 ton av totalt 5336 i stället för 5106, till Estland (6), Litauen (2) och Polen (51) (för områdena VI och VII).

Konventionen rörande fisket i Östersjön och Bälten – EU-utvidgningen

Rådet antog ett beslut om Europeiska gemenskapens utträde ur Konventionen rörande fisket och bevarandet av de levande tillgångarna i Östersjön och Bälten (15287/04).

Utträdet förklaras av Östersjöstaternas anslutning till unionen vilket gör att det återstår två parter, Ryssland och EU. Beslutet medför att de multilaterala bestämmelserna i konventionen ersätts av bilaterala förbindelser mellan EU och Ryssland.


[1] Direktiv 2003/4/EG (EUT L 41, 14.2.2003, s. 26).

[2] Direktiv 2003/35/EG (EUT L 156, 25.6.2003, s. 17).

[3] Kommissionen lade fram sitt förslag i november 2003 (15494/03). Europaparlamentet lämnade sitt yttrande vid första behandlingen i april 2004 (8504/04).

[4] Se pressmeddelande 10746/04.

[5] Se 14226/1/04 och pressmeddelande 14687/04.

[6] Se http://efsa.europa.eu

[7] Inrättad i enlighet med artikel 30 i direktiv 2001/18/EG.

[8] Se artikel 5 i rådets beslut 1999/468/EG (EGT L 184, 17.7.1999, s. 23).

[9] Förslaget är daterat den 9 september 2004 men först den 26 oktober 2004 var alla språkversioner tillgängliga.

[10] EGT L 31, 5.2.1976, s. 1.

[11] EGT L 327, 22.12.2000, s. 1.


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website