Navigation path

Left navigation

Additional tools

Other available languages: EN FR DE DA ES NL IT PT FI EL

C/03/369

Bryssel den 1719 december 2003

15975/03 (Presse 369)

2555:e mötet i rådet Jordbruk och Fiske Bryssel den 1719 december 2003

Ordförande:

Giovanni ALEMANNO

Republiken Italiens minister för jord- och skogsbrukspolitik

INNEHÅLL1

DELTAGARE 4

PUNKTER SOM DISKUTERADES

JORDBRUK 6

IDENTIFIERING AV FÅR OCH GETTER 6

SKYDD AV DJUR VID TRANSPORT 7

OFFENTLIG FODERKONTROLL 8

GRÄNSVÄRDEN FÖR BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER 8

JORDBRUKSMARKNADEN 8

     Förslag om tobak, olivolja, bomull och humle 8

FISKE 8

TAC:er OCH KVOTER FÖR 2004 8

Jämförande tabell: TAC:er och kvoter 2003/2004 11

ÅTERHÄMTNINGSPLANER FÖR TORSK OCH NORDLIG KUMMEL 20

ORIENTERINGSPRISER OCH GEMENSKAPENS PRODUKTIONSPRIS FÖR VISSA FISKERIPRODUKTER 2004 21

ÖVRIGA FRÅGOR 22

     Foderhygien 22

     Utkast till veterinäravtal mellan Ryska federationen och Europeiska unionen 22

     Import av basmatiris 22

     Marknadsläget inom sektorn för griskött 24

PUNKTER SOM GODKÄNDES UTAN DEBATT

JORDBRUK

  • Mjölksektorn Azorerna I

  • Ekologiskt jordbruk* Rådets slutsatser I

  • Jordbruksförsäkringar* Rådets slutsatser III

  • Informationsåtgärder Rådets slutsatser V

  • Importtillstånd VI

  • Den gemensamma organisationen av marknaden för humle VI

  • Oenologiska metoder undantag VII

  • Utsäde VI

  • Tobak VI

  • Arealuttag * VII

FISKE

  • Omställning av fiskare avtal med Marocko VII

RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR

  • Avtal om återtagande med Hongkong VII

  • Europol VIII

  • Kampen mot olaglig narkotikahandel Rådets resolution VIII

  • Migration och asyl VIII

  • Straffrättsligt samarbete VIII

E-FÖRVALTNING

  • Interoperabelt tillhandahållande av alleuropeiska e-förvaltningstjänster för offentliga förvaltningar* Offentlig överläggning VIII

LUFTFART

  • Subventioner och illojal prissättning* Offentlig överläggning IX

HANDELSPOLITIK

  • Antidumpning Indien Sänglinne av bomull IX

  • Azerbajdzjan, Kazakstan, Tadzjikistan, Turkmenistan Textilprodukter IX

SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALPOLITIK

  • Elektromagnetiska fält* Offentlig överläggning X

YTTRE FÖRBINDELSER

  • Associeringsavtal EU/Egypten Handelsbestämmelser X

    1  €? När uttalanden, slutsatser eller resolutioner har antagits formellt av rådet anges detta i rubriken för punkten i fråga, och texten står inom citattecken.

    €? Dokument som det hänvisas till i texten finns på rådets webbplats http://consilium.europa.eu.

€? Antagna rättsakter med offentliga uttalanden till rådets protokoll markeras med asterisk. Uttalandena finns på rådets webbplats (se ovan) eller kan fås från presstjänsten.

DELTAGARE

Medlemsstaternas regeringar och Europeiska kommissionen företräddes av följande personer:

Belgien:

Sabine LARUELLEMinister för egenföretagare, små och medelstora företag och de fria yrkena samt jordbruksminister
Ludo SANNENFlamländsk minister för miljö, jordbruk och utvecklingssamarbete
José HAPPARTMinister för jordbruk och landsbygdsfrågor (regionen Vallonien)
Danmark:
Mariann FISCHER BOELLivsmedelsminister
Tyskland:
Renate KÜNASTFörbundsminister för konsumentskydd, livsmedel och jordbruk
Grekland:
Georgios DRYSJordbruksminister
Spanien:
Miguel ARIAS CAÑETEMinister för jordbruk, fiske och livsmedel
Frankrike:
Hervé GAYMARDMinister för jordbruk, livsmedel, fiske och landsbygdsfrågor
Irland:
Joe WALSHMinister för jordbruk och livsmedel
Dermot AHERNMinister för kommunikation, marina resurser och naturresurser
Italien:
Giovanni ALEMANNOMinister för jord- och skogsbrukspolitik
Luxemburg:
Fernand BODENMinister för jordbruk, vinodling och landsbygdsutveckling

Nederländerna:

Pieter Cornelis VEERMANMinister för jordbruk, natur och livsmedelskvalitet
Österrike:
Josef PRÖLLFörbundsminister för jord- och skogsbruk, miljö samt vattenförvaltning
Portugal:
Armando SEVINATE PINTOMinister för jordbruk, landsbygdsutveckling och fiske
Finland:
Kare HALONENBiträdande ständig representant
Sverige:
Ann-Christin NYKVISTMinister för jordbruk, livsmedel och fiske
Storbritannien:
Margaret BECKETTMinister för miljö, livsmedel och landsbygdsfrågor
* * *
Kommissionen:
Franz FISCHLERLedamot
David BYRNELedamot
* * *

De anslutande staternas regeringar företräddes av följande personer:

Tjeckien:

Palev RYBNICEKBiträdande minister vid jordbruksministeriet
Estland:
Margus RAHUOJABiträdande ständig representant
Cypern:
Kornelios KORNELIOUBiträdande ständig representant
Lettland:
M. Martins ROZE Jordbruksminister
Litauen:
Vidmantas KANOPAStatssekreterare vid jordbruksministeriet
Ungern:
Tibor SZANYIStatssekreterare
Malta:
George PULLICINOMiljöminister och minister för landsbygdsfrågor
Polen:
Wojciech OLEJNICZAKMinister för jordbruk och landsbygdsutveckling
Slovakien:
Ján GOLIANStatssekreterare vid jordbruksministeriet
Slovenien:
Franc BUTJordbruksminister

PUNKTER SOM DISKUTERADES

JORDBRUK

IDENTIFIERING AV FÅR OCH GETTER

Rådet antog med kvalificerad majoritet förordningen om upprättande av ett system för identifiering och registrering av får och getter och om ändring av förordning (EG) nr 1782/2003 samt direktiven 92/102/EEG och 64/432/EEG enligt dokument 15229/03. Den spanska, grekiska och portugisiska delegationen röstade mot och underströk nödvändigheten av bl.a. en gemenskapsfinansiering av åtgärderna för elektronisk identifiering och upprättandet av en databas genom första pelaren i den gemensamma jordbrukspolitiken och inte genom åtgärder för landsbygdsutvecklingen. Den brittiska delegationen, som fick stöd av den svenska delegationen, beklagade att det inte finns någon kostnadsnyttoanalys att tillgå vid åtgärdernas ikraftträdande. Den svenska delegationen, som fick stöd av den tyska delegationen, motsatte sig varje gemenskapsfinansiering av dessa åtgärder.

Kommissionsledamot Byrne välkomnade antagandet av denna förordning.

Förordningens syfte är att förbättra och harmonisera spårningen av får och getter för att så långt möjligt undvika smittsamma sjukdomar och för att begränsa deras spridning. Dessa åtgärder har visat sig nödvändiga genom erfarenheterna av mul- och klövsjukeepidemin i Förenade kungariket 2001.

De huvudsakliga förändringarna i förhållande till det ursprungliga förslaget är följande:

     Den elektroniska databasen blir obligatorisk från och med den 1 januari 2008 i stället för de datum som ursprungligen varit påtänkta, under 2004 och 2005.

     Den ålder vid vilken djuret skall identifieras: alla djur skall identifieras sex månader efter födelsen (i stället för en månad, som i det ursprungliga förslaget) och i varje händelse innan de lämnar jordbruksanläggningen. Därtill avsågs i det ursprungliga förslaget en omedelbar tillämpning från och med den 1 juli 2003. Kompromissen ger medlemsstaterna en anpassningsperiod på 18 månader efter förordningens offentliggörande.

     Identifikationsmärkena och tidpunkten för den elektroniska identifieringens ikraftträdande: medan det första identifieringsmärket alltid utgörs av ett öronmärke i ena örat har medlemsstaterna numera möjlighet att, när det gäller det andra märket, välja mellan ett andra öronmärke i det andra örat, en tatuering (för den inhemska handeln), ett märke på foten eller en elektronisk identifierare. I det ursprungliga förslaget ingick varken tatueringen eller fotmärket (enbart för getter). Fram till den 1 januari 2008 kan dock detta andra identifieringsmärke ersättas med ett övergripande system som omfattar identifiering genom anläggningen och individuell identifiering (i enlighet med en återkommande begäran från Irland och Förenade kungariket) för förflyttning av djur inom en stat. Från och med den 1 januari 2008 blir den elektroniska identifieringen obligatorisk för alla får och getter.

    Före det skall senast den 30 juni 2006 en interimär lägesrapport läggas fram för rådet, så att detta datum kan ändras eller bekräftas. Enligt det ursprungliga förslaget skulle den elektroniska identifieringen tillämpas från och med den 1 juli 2006. I kompromissen ingår dessutom ett nytt undantag för de medlemsstater där djurbesättningen är lika med eller mindre än 600 000 djur.

SKYDD AV DJUR VID TRANSPORT

Rådet noterade de tekniska framsteg (vilka anges i dokument 15568/03) som gjorts under det italienska ordförandeskapet beträffande förslaget till rådets förordning om skydd av djur vid transport och beslutade att fortsätta den tekniska granskningen av förslaget under det första kvartalet 2004. Rådet noterade det irländska ordförandeskapets avsikt att aktivt fortsätta med arbetet, så att ett beslut i ärendet kan fattas så snart Europaparlamentets yttrande, som väntas under våren 2004, mottagits.

Ordförandeskapet föreslog att bestämmelserna om djurtransport skall grundas på den sociala lagstiftningen för transportföretag. Denna åtgärd skulle åtföljas av ett antal specifika krav med hänsyn till den typ av last som transporteras (utfodring, vattning och viloperioder samt veterinärkontroller).

Den belgiska, danska, svenska, nederländska och österrikiska delegationen ifrågasatte visserligen inte detta tillvägagångssätt, men önskade att det fastställs en översta gräns för transport av slaktdjur och ett tak för serier av transporter av andra djur, varvid i synnerhet den svenska och den danska delegationen underströk att större hänsyn måste tas till djurens välbefinnande genom att djuren i första hand slaktas nära uppfödningsanläggningen och att man hellre transporterar kött än djur. Den brittiska, nederländska, tyska, svenska och danska delegationen förklarade sig dessutom önska förstärkta kontroller under hela transporten.

Kommissionsledamot Byrne uttryckte sin tillfredsställelse över de framsteg som gjorts i detta ärende.

Genom förslaget införs nya åtgärder, exempelvis en utvidgning av tillämpningsområdet till att omfatta kreatursmarknader och fartyg som används för djurtransport, harmonisering av transportföretagens tillståndshandling, fastställande av vilka djur som inte är i skick att transporteras samt ett förenklat översynsförfarande mot bakgrund av nya vetenskapliga rön.

I förslaget föreskrivs även förstärkning eller kodifiering av vissa bestämmelser i lagstiftningen om djurens välbefinnande i samband med transporter, särskilt genom förbättrad utbildning av den personal som hanterar djuren, genom ett strängare system för långväga transporter och genom en förstärkning av de behöriga myndigheternas roll när det gäller att övervaka transporter och av kontrollinstrumenten för tillämpning av bestämmelserna.

Slutligen innebär förslaget en uppdatering av vissa tekniska standarder utifrån översynen av europeiska konventionen om skydd av djur under internationella transporter från april 2000.

OFFENTLIG FODERKONTROLL

Rådet noterade de framsteg som gjorts beträffande förslaget till förordning om offentlig foder- och livsmedelskontroll (dok. 6090/03), särskilt när det gäller avgifter och påföljder, samt noterade det irländska ordförandeskapets avsikt att aktivt fortsätta arbetet, även när det gäller tillämpningsområdet, så att ett övergripande kompromissförslag snarast kan läggas fram för rådet, mot bakgrund av Europaparlamentets yttrande vid första behandlingen, som väntas i februari 2004.

GRÄNSVÄRDEN FÖR BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER

Rådet noterade läget på grundval av en interimsrapport om förslaget till förordning om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester. Förslaget syftar till att inrätta ett system med fastställda gemenskapsgränsvärden för bekämpningsmedelsrester i produkter av vegetabiliskt och animaliskt ursprung, varvid nivån varierar beroende på hur giftigt bekämpningsmedlet är. På detta sätt skulle förslaget förenkla det nuvarande systemet genom att det befintliga systemet med nationellt beviljande efter en övergångsperiod ersättas med ett gemenskapsförfarande där Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) svarar för beviljandet på grundval av en riskbedömning. Förslaget skulle underlätta handeln mellan medlemsstaterna och ersätta fyra direktiv med en enda förordning på området för bekämpningsmedelsrester. En annan aspekt av förslaget är att ett standardgränsvärde fastställs för icke tillåten användning av bekämpningsmedel (t.ex. oavsiktlig användning). Europaparlamentets yttrande vid första behandlingen väntas under våren 2004.

Kommissionsledamot Byrne önskade att Europaparlamentet skall yttra sig så snart som möjligt.

JORDBRUKSMARKNADEN

  • Förslag om tobak, olivolja, bomull och humle

Rådet höll en inledande allmän debatt om reformen av tobaks-, bomulls-, olivolje- och humlesektorn på grundval av de två lagstiftningsförslag som lagts fram av kommissionen, samt noterade de ståndpunkter delegationerna uttryckte vid detta tillfälle. Rådet gav Särskilda jordbrukskommittén i uppdrag att aktivt fortsätta att behandla ärendet mot bakgrund av den aktuella debatten och att lägga fram en rapport i ärendet vid ett kommande rådsmöte.

FISKE

TAC:er(1) OCH KVOTER FÖR 2004

Efter långa och svåra diskussioner antog rådet med kvalificerad majoritet, på grundval av en övergripande kompromiss som utarbetats av ordförandeskapet och som kommissionen anslutit sig till, förordningen "TAC:er och kvoter för 2004" om fastställande för år 2004 av fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i gemenskapens vatten och, för gemenskapens fartyg, i andra vatten där fångstbegränsningar krävs. Den tyska och den svenska delegationen röstade mot och den grekiska delegationen avstod från att rösta.

Rådets antagande av denna förordning har en nära koppling till överenskommelsen om förslaget till förordning om åtgärder för återhämtning av torskbestånd och den allmänna riktlinjen om förslaget till förordning om åtgärder för återhämtning av det nordliga kummelbeståndet. En rad uttalanden fogades till antagandet av dessa rättsakter.

Denna kompromiss omfattar fördelningen av fiskemöjligheterna i varje gemenskapsfiskeområde per medlemsstat för år 2004.

Den innehåller i synnerhet en bilaga V där det för perioden den 1 februariden 31 december 2004 fastställs interimistiska bestämmelser om begränsning av fiskeansträngningen och bestämmelser om övervakning, inspektion och kontroll för vissa fiskbestånd, vilka inte gäller för små fartyg (under 10 meter). Debatterna i rådet handlade om innehållet i denna bilaga, med hänsyn till dess nära koppling till antagandet av fleråriga planer för återhämtning av torsk och nordlig kummel.

De huvudsakliga ändringarna i bilaga V är följande:

     De fiskeområden som omfattas av begränsningen av fiskeansträngningen är Nordsjön, vattnen väster om Skottland, Skagerrak och Kattegatt, Irländska sjön och östra delen av Engelska kanalen. I det ursprungliga förslaget ingick även västra delen av Engelska kanalen, Iberiska halvön och Atlantkusten.

     Ett undantag föreskrivs för fartyg som är utrustade med lämpliga fartygsövervakningssystem (VMS) och har anmälts till kommissionen: begränsningen av fiskeansträngningen gäller inte för dessa fartyg i vissa delar av vattnen väster om Skottland.

     Definitionen av fiskedagar grundas på antalet dagar som tillbringas i området och ute ur hamn, i syfte att förbättra och förtydliga definitionen av faktiskt fiske. I det ursprungliga förslaget angavs endast vistelse ute ur hamn som kriterium för definition av fiskeansträngning.

     Förvaltningsperioden för de dagar som beräknas för fiskeansträngningen får vara högst 11 månader för att göra det antagna begränsningssystemet mer flexibelt. I det ursprungliga förslaget föreskrevs en förvaltningsperiod på tre månader. Beräkningen av dagar däremot sker på månatlig basis. I detta sammanhang anges i en tabell maximiantalet dagar för vistelse i området och vistelse ute ur hamn (mellan 10 och 22, beroende på fiskeredskap) i de berörda områdena.

     Nya undantag från detta maximiantal dagar av vistelse i området beviljas dock när de fiskeredskap som används har större maskor, för att fiskare skall motiveras till selektiva fångster i östra delen av Engelska kanalen och i Kattegatt. Begränsningarna omfattar inte heller fartyg vars fångster under 2002 inte översteg 5 % av vissa arter (särskilt torsk, rödspätta och tunga). Ytterligare två dagar tilldelas det traditionella fisket i Irländska sjön som kompensation för områdesavstängningen för att skydda ungfisk och minska fiskedödligheten för torsk.

Allmänt taget berör de mest betydande TAC-ökningarna i förhållande till de TAC:er som fastställdes för 2003 torsk i områdena I och IIb (+ 34 %), glasvar i områdena VII och VIIIa, b, d, e (+ 26 %), marulk i områdena VIIIa, b, d (+ 63 %) och VII (+32%), kolja i område IIa och i Nordsjön (+ 65 %) och i område VIIa (+ 156 %), kummel i de flesta av områdena (+ 30 %) med undantag för områdena VIIIc, IX och X, blåvitling (+ 95 %) i områdena V, VI, VII, XII och XIV, IIa och Nordsjön, VIIIa, b, d, e, tunga i Skagerrak och Kattegatt, IIIb, c, d, e (+ 35 %).

De mest märkbara minskningarna av TAC åter berör huvudsakligen bestånden av torsk i Kattegatt (- 41 %), i områdena Vb, VI, XII, XIV (- 53 %), långfenad tonfisk i Atlanten (- 35 %), glasvar i område II och Nordsjön (- 30 %) och områdena VIIIc, IX, X, CECAF (- 44 %), marulk i områdena VIIIc, IX, X, CECAF (- 42 %), vitling i område VIII (- 59 %) och VIII b, k (- 49 %), rödspätta i Kattegatt (- 44 %), liten hälleflundra i NAFO 3LMNO (- 52 %), tunga i område VIIe (- 50 %).

Detaljerna i förordningen "TAC:er och kvoter för 2004" samt en jämförelse för varje art mellan "TAC:er för 2003", kommissionens förslag för 2004 och den förordning som antagits av kommissionen återfinns i bilagan.

TAC:er och kvoter 2003/2004

Art (svenskt namn)

Art (latinskt namn)

ICES-fiskezon

TAC:er 2003 (1)Förslag (2)Skillnad i %RÅDETSkillnad i %Skillnad i %
TAC:er 2004gentemot TAC:er 2003DEC. 2003gentemot TAC:er 2003gentemot FÖRSLAG 2004
TobisarAmmodytidaeIV (norska vatten) 131 000,00 131 00,00 - 131 000,00 - -
TobisarAmmodytidaeIIa, Skagerrak, Kattegatt, Nordsjön 863 000,00 679 400,00 - 21,27 771 200,00 - 10,64 13,51
HavskattAnarhichas lupusV, XIV (grönländska vatten) 300,00 300,00 - - 100,00 - 100,00
HavskattAnarhichas lupusNAFO 0, 1 (grönländska vatten) 300,00 300,00 - - 100,00 - 100,00
BrugdCetorhinus maximusGemenskapens vatten i zonerna IV, VI och VII - '
Sill och strömmingClupea harengusÖstersjön (förvaltningsenhet 3) 60 000,00 61 200,00 2,00 61 200,00 2,00 -
Sill och strömmingClupea harengusNorska vatten söder om 62° N 910,00 910,00 - 910,00 - -
Sill och strömmingClupea harengusSkagerrak och Kattegatt 68 830,00 60 164,00 - 12,59 60 164,00 - 12,59 -
Sill och strömmingClupea harengusI, II (EU-vatten, internationella vatten och norska vatten) 35 500,00 71 542,00 101,53 71 542,00 101,53 -
Sill och strömmingClupea harengusIIIb, c, d (EU-vatten), utom förvaltningsområde 3 74 770,00 78 770,00 5,35 78 770,00 5,35 -
Sill och strömmingClupea harengusIIId IIId (estniska vatten) - '
Sill och strömmingClupea harengusIIId (lettiska vatten) ' '
Sill och strömmingClupea harengusIIId (litauiska vatten) 2 300,00 ' - 100,00
Sill och strömmingClupea harengusNordsjön norr om 53°30' N 224 458,00 260 502,00 16,06 260 502,00 16,06 -
Sill och strömmingClupea harengusIVc, VIId 59 542,00 66 098,00 11,01 66 098,00 11,01 -
Sill och strömmingClupea harengusVb, VIaN, VIb 29 340,00 29 340,00 - 29 340,00 - -
Sill och strömmingClupea harengusVIaS, VIIb,c 14 000,00 14 000,00 - 14 000,00 - -
Sill och strömmingClupea harengusVIa Clyde 1 000,00 1 000,00 - 1 000,00 - -
Sill och strömmingClupea harengusVIIa 4 800,00 4 800,00 - 4 800,00 - -
Sill och strömmingClupea harengusVIIe,f 1 000,00 1 000,00 - 1 000,00 - -
Sill och strömmingClupea harengusVIIg,h,j,k 13 000,00 11 000,00 - 15,38 13 000,00 - 18,18
SkolästCoryphaenoides rupestrisV, XIV (grönländska vatten) 2 000,00 2 000,00 - 2 000,00 - -
SkolästCoryphaenoides rupestrisNAFO 0, 1 (grönländska vatten) 1 350,00 1 350,00 - 1 350,00 - -
AnsjovisEngraulis encrasicolusVIII 33 000,00 11 000,00 - 66,67 33 000,00 - 200,00
AnsjovisEngraulis encrasicolusIX, X, CECAF 34.1.1 (EU-vatten) 8 000,00 4 700,00 - 41,25 8 000,00 - 70,21
TorskGadus morhuaI, II (norska vatten) 16 353,00 20 120,00 23,04 20 120,00 23,04 -
Art (svenskt namn)Art (latinskt namn)

ICES-fiskezon

TAC:er 2003 (1)Förslag (2)Skillnad i %RÅDETSkillnad i %Skillnad i %
TAC:er 2004gentemot TAC:er 2003DEC. 2003gentemot TAC:er 2003gentemot FÖRSLAG 2004
TorskGadus morhuaSkagerrak 3 773,00 3 773,00 - 3 773,00 - -
TorskGadus morhuaKattegatt 2 323,00 1 363,00 - 41,33 1 363,00 - 41,33 -
Torsk*Gadus morhuaÖstersjön (delområdena 25-32 - EU-vatten) 18 539,00 - 18 539,00 - -
Torsk*Gadus morhuaÖstersjön (delområdena 22-24 - EU vatten) 18 975,00 - 18 975,00 - -
TorskGadus morhuaI, IIb 13 667,00 16 816,00 23,04 18 322,00 34,06 8,96
TorskGadus morhuaIIa (EU-vatten), Nordsjön 22 659,00 22 659,00 - 22 659,00 - -
TorskGadus morhuaGrönländska vatten 2 000,00 2 000,00 - - 100,00
TorskGadus morhuaIIIb, c, d (EU-vatten) 47 125,00 '
TorskGadus morhuaIIId (estniska vatten) 650,00 '
TorskGadus morhuaIIId (lettiska vatten) 950,00 '
TorskGadus morhuaIIId (litauiska vatten) 1 100,00 '
TorskGadus morhuaNorska vatten söder om 62° N 426,00 426,00 - 426,00 - -
TorskGadus morhuaVb (EU-vatten), VI, XII, XIV 1 808,00 848,00 - 53,10 848,00 - 53,10 -
TorskGadus morhuaVIIa 1 950,00 2 150,00 10,26 2 150,00 10,26 -
TorskGadus morhuaVIIb-k, VIII, IX, X, CECAF 34.1.1 (EU-vatten) 6 700,00 3 518,00 - 47,49 5 700,00 - 14,93 62,02
Torsk och koljaGadus morhua och Melanogrammus aeglefinusVb (färöiska vatten) 500,00 500,00 - 500,00 - -
Långfenad tonfisk Germo alalungaAtlanten (norr om latitud 5° N) 38 637,60 41 129,50 6,45 41 129,50 6,45 -
Långfenad tonfiskGermo alalungaAtlanten (söder om latitud 5° N) 2 962,50 1 914,70 - 35,37 1 914,70 - 35,37 -
RödtungaGlyptocephalus cynoglossusNAFO 2J3KL - -
RödtungaGlyptocephalus cynoglossusNAFO 3NO - -
HälleflundraHippoglossus hippoglossusV, XIV (grönländska vatten) 200,00 200,00 - 200,00 - -
HälleflundraHippoglossus hippoglossusNAFO 0, 1 (grönländska vatten) 200,00 200,00 - 200,00 - -
LerskäddaHippoglossoides platessoidesNAFO 3M - -
LerskäddaHippoglossoides platessoidesNAFO 3LNO - -
Nordlig stjärtfenad bläckfiskIllex illecebrosusNAFO delzonerna 3 och 4Ingen specificerad EU-andel Ingen specificerad EU-andel

Art (svenskt namn)

Art (latinskt namn)

ICES-fiskezon

TAC:er 2003 (1)Förslag (2)Skillnad i %RÅDETSkillnad i %Skillnad i %
TAC:er 2004gentemot TAC:er 2003DEC. 2003gentemot TAC:er 2003gentemot FÖRSLAG 2004
HåbrandLamna nasusEU-vatten i zonerna IV, VI och VII Ej föremål för begränsningar Ej föremål för begränsningar
GlasvarLepidorhombus spp.IIa (EU-vatten), Nordsjön (EU-vatten) 2 700,00 1 890,00 - 30,00 1 890,00 - 30,00 -
GlasvarLepidorhombus spp. Vb (EU-vatten), VI, XII, XIV 4 360,00 3 600,00 - 17,43 3 600,00 - 17,43 -
GlasvarLepidorhombus spp.VII 14 336,00 16 396,00 14,37 18 099,00 26,25 10,39
GlasvarLepidorhombus spp.VIIIa, b, d, e 1 664,00 1 903,00 14,36 2 101,00 26,26 10,40
GlasvarLepidorhombus spp.VIIIc, IX, X, CECAF 34.1.1 (EU-vatten) 2 400,00 1 059,00 - 55,88 1 336,00 - 44,33 26,16
GulstjärtsskäddaLimanda ferrugineaNAFO 3L,N,O 290,00 290,00 - 290,00 - -
Sandskädda och skrubbskäddaLimanda limanda och Platichthys flesusIIa (EU-vatten), Nordsjön (EU-vatten) 23 001,00 13 801,00 - 40,00 19 551,00 - 15,00 41,66
MarulkLophiidaeIIa (EU-vatten), Nordsjön (EU-vatten) 7 000,00 6 051,00 - 13,56 7 000,00 - 15,68
MarulkLophiidaeVb (EU-vatten), VI, XII, XIV 3 180,00 2 749,00 - 13,55 3 180,00 - 15,68
MarulkLophiidae VII 15 810,00 20 027,00 26,67 20 902,00 32,21 4,37
MarulkLophiidaeVIIIa, b, d, e 3 562,00 4 513,00 26,70 5 798,00 62,77 28,47
MarulkLophiidaeVIIIc, IX, X, CECAF 34.1.1 (EU-vatten) 4 000,00 1 150,00 - 71,25 2 300,00 - 42,50 100,00
Blå marlinMakaira nigricansAtlanten 103,00 103,00 - 103,00 - -
LoddaMallotus villosusV, XIV (grönländska vatten) 95 985,00 95 985,00 - 95 985,00 - -
LoddaMallotus villosusIIb - -
LoddaMallotus villosusNAFO 0,1 25 000,00 25 000,00 - - 100,00 - 100,00
LoddaMallotus villosusNAFO 3NO - -
KoljaMelanogrammus aeglefinusI, II (norska vatten) 2 200,00 2 200,00 - 2 200,00 - -
KoljaMelanogrammus aeglefinusNorska vatten söder om 62° N 789,00 789,00 - 789,00 - -
KoljaMelanogrammus aeglefinusSkagerrak och Kattegatt, IIIb, c, d (EU-vatten) 2 143,00 2 143,00 - 2 143,00 - -
KoljaMelanogrammus aeglefinusIIa (EU-vatten), Nordsjön 39 521,00 37 202,00 - 5,87 65 467,00 65,65 75,98
KoljaMelanogrammus aeglefinusVIb, XII, XIV 702,00 702,00 -

Art (svenskt namn)

Art (latinskt namn)

ICES-fiskezon

TAC:er 2003 (1)Förslag (2)Skillnad i %RÅDETSkillnad i %Skillnad i %
TAC:er 2004gentemot TAC:er 2003DEC. 2003gentemot TAC:er 2003gentemot FÖRSLAG 2004
KoljaMelanogrammus aeglefinusVb, VIa (EU-vatten) ' 6 503,00 6 503,00 -
KoljaMelanogrammus aeglefinusVb (EU-vatten), VI, XII, XIV 8 675,00 ' - 100,00
KoljaMelanogrammus aeglefinusVII, VIII, IX, X, CECAF 34.1.1 (EU-vatten) 8 185,00 9 435,00 15,27 9 600,00 17,29 1,75
KoljaMelanogrammus aeglefinusVII a 585,00 ' 1 500,00 156,41
VitlingMerlangius merlangusSkagerrak och Kattegatt 723,00 723,00 - 723,00 - -
VitlingMerlangius merlangusIIa (EU-vatten), Nordsjön 12 294,00 12 294,00 - 12 294,00 - -
VitlingMerlangius merlangusVb (EU-vatten), VI, XII, XIV 2 000,00 1 600,00 - 20,00 1 600,00 - 20,00 -
VitlingMerlangius merlangusVIIa 500,00 514,00 2,80 514,00 2,80 -
VitlingMerlangius merlangusVIIb-k 31 700,00 14 110,00 - 55,49 27 000,00 - 14,83 91,35
VitlingMerlangius merlangusVIII 5 600,00 2 242,00 - 59,96 4 500,00 - 19,64 100,71
VitlingMerlangius merlangusIX, X, CECAF 34.1.1 (EU-vatten) 1 360,00 1 020,00 - 25,00 1 020,00 - 25,00 -
Vitling och blekaMerlangius merlangus och Pollachius pollachiusNorska vatten söder om 62° N 190,00 190,00 - 190,00 - -
KummelMerluccius merlucciusSkagerrak och Kattegatt, IIIb, c, d (EU-vatten) 904,00 847,00 - 6,31 1 178,00 30,31 39,08
KummelMerluccius merlucciusIIa (EU-vatten), Nordsjön (EU-vatten) 1 053,00 987,00 - 6,27 1 373,00 30,39 39,11
KummelMerluccius merlucciusVb (EU-vatten), VI, VII, XII, XIV 16 823,00 15 757,00 - 6,34 21 926,00 30,33 39,15
KummelMerluccius merlucciusVIIIa, b, d, e 11 220,00 10 509,00 - 6,34 14 623,00 30,33 39,15
KummelMerluccius merlucciusVIIIc, IX, X, CECAF 34.1.1 (EU-vatten) 7 000,00 3 584,00 - 48,80 5 950,00 - 15,00 66,02
BlåvitlingMicromesistius poutassouI, II (norska vatten) 1 000,00 1 000,00 - 1 000,00 - -
BlåvitlingMicromesistius poutassouI, II (NEAFC:s regleringsområde) - -
BlåvitlingMicromesistius poutassouV, VI, VII, XII och XIV 107 281,00 ' 209 653,00
BlåvitlingMicromesistius poutassouIIa (EU-vatten), Nordsjön (EU-vatten) 27 650,00 ' 53 934,00 95,06
BlåvitlingMicromesistius poutassouIV (norska vatten) 19 000,00 19 000,00 - 19 000,00 - -
BlåvitlingMicromesistius poutassouVb (EU-vatten), VI, VII ' '
BlåvitlingMicromesistius poutassouVIIIa, b, d, e 14 654,00 ' 28 585,00 95,07
BlåvitlingMicromesistius poutassouVIIIc, IX, X, CECAF 34.1.1 (EU-vatten) 30 415,00 ' 59 328,00 95,06
Art (svenskt namn)Art (latinskt namn)

ICES-fiskezon

TAC:er 2003 (1)Förslag (2)Skillnad i %RÅDETSkillnad i %Skillnad i %
TAC:er 2004gentemot TAC:er 2003DEC. 2003gentemot TAC:er 2003gentemot FÖRSLAG 2004
BlåvitlingMicromesistius poutassouVb (färöiska vatten) 16 000,00 16 000,00 - 16 000,00 - -
BlåvitlingMicromesistius poutassouV, XIV (grönländska vatten) 15 000,00 15 000,00 - - 100,00 - 100,00
Bergtunga och rödtungaMicrostomus kitt och Glyptocephalus cynoglossusIIa (EU-vatten), Nordsjön (EU-vatten) 8 262,00 4 957,00 - 40,00 7 023,00 - 15,00 41,68
Långa och birkelångaMolva molva och Molva dypterigiaVb (färöiska vatten) 3 240,00 3 240,00 - 3 240,00 - -
HavskräftaNephrops norvegicus Skagerrak och Kattegatt (EU-vatten), IIIb, c, d (EU-vatten) 4 500,00 4 600,00 2,22 4 600,00 2,22 -
HavskräftaNephrops norvegicusIIa (EU-vatten), Nordsjön (EU-vatten) 16 623,00 18 987,00 14,22 18 987,00 14,22 -
HavskräftaNephrops norvegicusVb (EU-vatten), VI 11 340,00 11 300,00 - 0,35 11 300,00 - 0,35 -
HavskräftaNephrops norvegicusVII 17 790,00 17 450,00 - 1,91 17 450,00 - 1,91 -
HavskräftaNephrops norvegicusVIIIa, b, d, e 3 000,00 3 150,00 5,00 3 150,00 5,00 -
HavskräftaNephrops norvegicusVIIIc 180,00 36,00 - 80,00 180,00 - 400,00
HavskräftaNephrops norvegicusIX, X, CECAF 34.1.1 (EU-vatten) 600,00 181,00 - 69,83 600,00 - 231,49
NordhavsräkaPandalus borealisSkagerrak och Kattegatt 5 420,00 5 719,00 5,52 5 719,00 5,52 -
NordhavsräkaPandalus borealisIIa (EU-vatten), Nordsjön (EU-vatten) 4 880,00 4 880,00 - 4 880,00 - -
NordhavsräkaPandalus borealisNorska vatten söder om 62° N 1 040,00 1 040,00 - 1 040,00 - -
NordhavsräkaPandalus borealisV, XIV (grönländska vatten) 5 675,00 5 675,00 - 5 675,00 - -
NordhavsräkaPandalus borealisNAFO 3L - 145,00 144,00 - 0,69
PenaeusräkorPenaeus spp.Franska Guyana 4 000,00 4 000,00 - 4 000,00 - -
RödspättaPleuronectes platessaSkagerrak 13 014,00 9 310,00 - 28,46 9 310,00 - 28,46 -
RödspättaPleuronectes platessaKattegatt 3 320,00 1 755,00 - 47,14 1 863,00 - 43,89 6,15
Rödspätta *Pleuronectes platessaIIIb, c, d (EU-vatten) 3 200,00 3 200,00 - 3 200,00 - -
RödspättaPleuronectes platessaIIa (EU-vatten), Nordsjön 69 282,00 40 873,00 - 41,00 57 923,00 - 16,40 41,71
RödspättaPleuronectes platessaVb (EU-vatten), VI, XII, XIV 1 534,00 1 227,00 - 20,01 1 227,00 - 20,01 -
RödspättaPleuronectes platessaVIIa 1 675,00 896,00 - 46,51 1 340,00 - 20,00 49,55
RödspättaPleuronectes platessaVIIb,c 160,00 90,00 - 43,75 160,00 - 77,78
RödspättaPleuronectes platessaVIId, e 5 970,00 6 060,00 1,51 6 060,00 1,51 -

Art (svenskt namn)

Art (latinskt namn)

ICES-fiskezon

TAC:er 2003 (1)Förslag (2)Skillnad i %RÅDETSkillnad i %Skillnad i %
TAC:er 2004gentemot TAC:er 2003DEC. 2003gentemot TAC:er 2003gentemot FÖRSLAG 2004
RödspättaPleuronectes platessaVIIf, g 660,00 470,00 - 28,79 560,00 - 15,15 19,15
RödspättaPleuronectes platessaVIIh, j, k 582,00 349,00 - 40,03 466,00 - 19,93 33,52
RödspättaPleuronectes platessaVIII, IX, X, CECAF 34.1.1 (EU-vatten) 448,00 448,00 - 448,00 - -
Bleka Pollachius pollachiusVb (EU-vatten), VI, XII, XIV 880,00 704,00 - 20,00 704,00 - 20,00 -
BlekaPollachius pollachiusVII 17 000,00 17 000,00 - 17 000,00 - -
BlekaPollachius pollachiusVIIIa, b, d, e 1 680,00 1 680,00 - 1 680,00 - -
BlekaPollachius pollachiusVIIIc 512,00 410,00 - 19,92 410,00 - 19,92 -
BlekaPollachius pollachiusIX, X, CECAF 34.1.1 (EU-vatten) 360,00 288,00 - 20,00 360,00 - 25,00
GråsejPollachius virensI, II (norska vatten) 3 600,00 3 600,00 - 3 600,00 - -
GråsejPollachius virensI, II (internationella vatten) - -
GråsejPollachius virensIIa (EU-vatten), Skagerrak och Kattegatt, IIIb, c, d (EU-vatten), Nordsjön 79 200,00 91 200,00 15,15 91 200,00 15,15 -
GråsejPollachius virensNorska vatten söder om 62° N 982,00 982,00 - 982,00 - -
GråsejPollachius virensVb (färöiska vatten) 2 500,00 2 500,00 - 2 500,00 - -
GråsejPollachius virensVb (EU-vatten), VI, XII, XIV 17 119,00 19 713,00 15,15 19 713,00 15,15 -
GråsejPollachius virensVII, VIII, IX, X, CECAF 34.1.1 (EU-vatten) 8 710,00 6 968,00 - 20,00 6 968,00 - 20,00 -
Piggvar och slätvarPsetta maxima och Scophthalmus rhombusIIa (EU-vatten), Nordsjön (EU-vatten) 5 738,00 3 443,00 - 40,00 4 877,00 - 15,01 41,65
RockorRajidaeIIa (EU-vatten), Nordsjön (EU-vatten) 4 121,00 2 473,00 - 39,99 3 503,00 - 15,00 41,65
Liten hälleflundraReinhardtius hippoglossoidesI, II (norska vatten) 100,00 100,00 - 100,00 - -
Liten hälleflundraReinhardtius hippoglossoidesI, II (internationella vatten) - -
Liten hälleflundraReinhardtius hippoglossoidesIIa (EU-vatten), VIEj föremål för begränsningarEj föremål för begränsningar
Liten hälleflundraReinhardtius hippoglossoidesV, XIV (grönländska vatten) 4 800,00 4 800,00 - 4 800,00 - -
Liten hälleflundraReinhardtius hippoglossoidesNAFO 0,1 (grönländska vatten) 1 500,00 1 500,00 - 1 500,00 - -
Liten hälleflundraReinhardtius hippoglossoidesNAFO 3LMNO 17 226,00 8 203,00 - 52,38 8 203,00 - 52,38 -
Lax*Salmo salarIIIb, c, d (EU-vatten) utom delområde 32 346 918,00 346 918,00 - 346 918,00 - -
LaxSalmo salarIIId (estniska vatten) 2 000,00 ' - 100,00
Art (svenskt namn)Art (latinskt namn)

ICES-fiskezon

TAC:er 2003 (1)Förslag (2)Skillnad i %RÅDETSkillnad i %Skillnad i %
TAC:er 2004gentemot TAC:er 2003DEC. 2003gentemot TAC:er 2003gentemot FÖRSLAG 2004
LaxSalmo salarIIId (lettiska vatten) 11 000,00 ' - 100,00
LaxSalmo salarIIId (litauiska) 4 500,00 ' - 100,00
Lax*Salmo salarDelområde 32 inom IBSFC (EU-vatten) 40 700,00 28 490,00 - 30,00 28 490,00 - 30,00 -
MakrillScomber scombrusIIa (norska vatten) 12020,00 12 020,00 - 12 020,00 - -
MakrillScomber scombrusIIa (EU-vatten), Skagerrak och Kattegatt, IIIb, c, d (EU-vatten), Nordsjön 22 063,00 21 361,00 - 3,18 21 381,00 - 3,09 0,09
MakrillScomber scombrusIIa (ej EU-vatten), Vb (EU-vatten), VI, VII, VIIIa, b, d, e, XII, XIV 310 808,00 296 349,00 - 4,65 296 349,00 - 4,65 -
MakrillScomber scombrusVb (färöiska vatten) 3 893,00 3 589,00 - 7,81 3 589,00 - 7,81 -
MakrillScomber scombrusVIIIc, IX, X, CECAF 34.1.1 (EU-vatten) 35 000,00 32 305,00 - 7,70 32 305,00 - 7,70 -
KungsfiskarSebastes spp.V, XII, XIV 16 452,00 16 563,00 0,67 16 563,00 0,67 -
KungsfiskarSebastes spp.I, II (norska vatten) 1 000,00 1 000,00 - 1 000,00 - -
KungsfiskarSebastes spp.V, XIV (grönländska vatten) 25 500,00 25 500,00 - 25 500,00 - -
KungsfiskarSebastes spp.NAFO 0, 1 (grönländska vatten) 5 500,00 5 500,00 - - 100,00 - 100,00
KungsfiskarSebastes spp.Va (isländska vatten) 3 000,00 3 000,00 - 3 000,00 - -
KungsfiskarSebastes spp.Vb (färöiska vatten) 6 300,00 6 300,00 - 6 300,00 - -
Kungsfiskar*Sebastes spp.NAFO 3M 3 100,00 3 100,00 - 3 100,00 - -
KungsfiskarSebastes spp.NAFO 3LN - -
KungsfiskarSebastes spp.NAFO IF 13 883,00 ' - 100,00
TungaSolea soleaSkagerrak och Kattegatt, IIIb, c, d (EU-vatten) 347,00 254,00 - 26,80 520,00 49,86 104,72
TungaSolea soleaII, Nordsjön 15 850,00 13 500,00 - 14,83 17 000,00 7,26 25,93
TungaSolea soleaVb (EU-vatten), VI, XII, XIV 106,00 85,00 - 19,81 85,00 - 19,81 -
TungaSolea soleaVIIa 1 010,00 664,00 - 34,26 800,00 - 20,79 20,48
TungaSolea soleaVIIb,c 80,00 65,00 - 18,75 65,00 - 18,75 -
TungaSolea soleaVIId 5 400,00 4 525,00 - 16,20 5 900,00 9,26 30,39
TungaSolea soleaVIIe 394,00 197,00 - 50,00 300,00 - 23,86 52,28
TungaSolea soleaVIIf, g 1 240,00 830,00 - 33,06 1 050,00 - 15,32 26,51

Art (svenskt namn)

Art (latinskt namn)

ICES-fiskezon

TAC:er 2003 (1)Förslag (2)Skillnad i %RÅDETSkillnad i %Skillnad i %
TAC:er 2004gentemot TAC:er 2003DEC. 2003gentemot TAC:er 2003gentemot FÖRSLAG 2004
TungaSolea soleaVIIh, j, k 390,00 360,00 - 7,69 390,00 - 8,33
TungaSolea soleaVIIIa, b 3 800,00 2 800,00 - 26,32 3 600,00 - 5,26 28,57
TungaSolea spp.VIIIc, d, e, IX, X, CECAF 34.1.1 (EU-vatten) 1 600,00 1 280,00 - 20,00 1 520,00 - 5,00 18,75
SkarpsillSprattus sprattusSkagerrak och Kattegatt 46 250,00 46 250,00 - 46 250,00 - -
Skarpsill*Sprattus sprattusIIIB, c, d (EU-vatten) 122 468,00 152 376,00 24,42 152 376,00 24,42 -
SkarpsillSprattus sprattusIIId (estniska vatten) - -
SkarpsillSprattus sprattusIIId (lettiska vatten) 6.000,00 ' - 100,00
SkarpsillSprattus sprattusIIId (litauiska vatten) 13 000,00 ' - 100,00
SkarpsillSprattus sprattusIIa (EU-vatten), Nordsjön (EU-vatten) 240 000,00 238 000,00 - 0,83 238 000,00 - 0,83 -
SkarpsillSprattus sprattusVIId, e 9 600,00 9 600,00 - 9 600,00 - -
PigghajSqualus acanthiasIIa (EU-vatten), Nordsjön (EU-vatten) 5 640,00 4 472,00 - 20,71 4 472,00 - 20,71 -
Vit marlinTetrapturus albaAtlanten 46,50 46,50 - 46,50 - -
TaggmakrillTrachurus spp.IIa (EU-vatten), Nordsjön (EU-vatten) 41 667,00 36 248,00 - 13,01 46 788,00 12,29 29,08
TaggmakrillTrachurus spp.Vb (EU-vatten), VI, VII, VIIIa, b, d, e, XII, XIV 130 000,00 103 152,00 - 20,65 131 879,00 1,45 27,85
TaggmakrillTrachurus spp.VIIIc, IX 55 000,00 48 900,00 - 11,09 55 000,00 - 12,47
TaggmakrillTrachurus spp.X, CECAF Azorerna 3 200,00 3 200,00 - 3 200,00 - -
TaggmakrillTrachurus spp.X, CECAF Madeira 1 600,00 1 600,00 - 1 600,00 - -
TaggmakrillTrachurus spp.X, CECAF Kanarieöarna 1 600,00 1 600,00 - 1 600,00 - -
VitlinglyraTrisopterus esmarkiIIa (EU-vatten), Skagerrak och Kattegatt, Nordsjön (EU-vatten) 173 000,00 173 000,00 - 173 000,00 - -
VitlinglyraTrisopterus esmarkiIV (norska vatten) 50 000,00 50 000,00 - 50 000,00 - -
TonfiskThunnus thynnusAtlanten (öster om longitud 45° V) och Medelhavet 19 231,70 18 450,00 - 4,06 18 450,00 - 4,06 -
Storögd tonfiskThunnus obesusAtlanten 36 840,00 35 937,20 - 2,45 35 937,20 - 2,45 -
SvärdfiskXiphias gladiusAtlanten (norr om latitud 5° N) 6 745,60 6 841,30 1,42 6 841,30 1,42 -
SvärdfiskXiphias gladiusAtlanten (söder om latitud 5° N) 6 002,00 5 964,30 - 0,63 5 850,00 - 2,53 - 1,92
PlattfiskVb (färöiska vatten) 1 000,00 1 000,00 - 1 000,00 - -

    Rådets förordning (EG) nr 2341/2002 av den 20 december 2002, bilagorna IA, IB, IC, ID, IE, IF.

    Förslag till rådets förordning om fastställande av TAC och kvoter för 2004, bilagorna IA, IB, IC, IE.

    * Inkluderar inte de nya medlemsstaterna som skall ansluta sig till Europeiska unionen i maj 2004.

ÅTERHÄMTNINGSPLANER FÖR TORSK OCH NORDLIG KUMMEL

Rådet uppnådde, sedan den belgiska delegationen tillkännagett sin avsikt att avstå från att rösta, enhälligt en politisk överenskommelse om rådets förordning om återhämtningsplaner för torskbestånd, på grundval av en övergripande kompromiss som utarbetats av ordförandeskapet och till vilken kommissionen anslutit sig. Rådet kom även, i väntan på Europaparlamentets yttrande, fram till en allmän riktlinje angående förordningen om återhämtningsplaner för det nordliga kummelbeståndet.

I förhållande till de ursprungliga förslagen omfattar den politiska överenskommelsen och den allmänna riktlinjen beträffande dessa återhämtningsplaner följande huvudsakliga ändringar:

     När det gäller återhämtningen av det nordliga kummelbeståndet utgår de ursprungliga bestämmelserna om begränsning av fiskeansträngningen.

     Genom den politiska överenskommelsen om torsken inrättas ett system för begränsning av fiskeansträngningen som inte längre grundar sig på kilowattdagar utan på fiskeområden och fiskeredskap i enlighet med bilaga V i förordningen "TAC:er och kvoter" (se ovan).

     Dödligheten för nordlig kummel har nu fastställts till 0,25 % för att bestämma den TAC som skall tillämpas. En TAC kan emellertid inte antas om man av det senaste vetenskapliga utlåtandet från Internationella havsforskningsrådet (ICES) kan sluta sig till att den skulle leda till en minskning av det vuxna beståndets biomassa. I det ursprungliga förslaget fastställdes TAC i enlighet med ökningen av kvantiteterna lekmogen fisk.

     Anmälan i förväg från fartygets befälhavare till de behöriga myndigheterna om de landade mängderna av kummel och torsk gäller uteslutande för kvantiteter som är större än eller lika med ett ton torsk respektive två ton kummel. En minimitröskel på 50 kilo fastställs under vilken anmälan i förväg inte skall tillämpas, för samtliga torskarter och endast för de reglerade arterna av nordlig kummel.

     Toleransmarginalen för de kvantiteter kummel och torsk som anges i loggboken är 8 %.

     När det gäller de kontroller som myndigheterna i en medlemsstat genomför av kvantiteterna fångad kummel och torsk föreskrivs nu ett system med kontroll av representativa prov som motsvarar minste 20 % av de landade fångsterna, vägda i närvaro av statens kontrollörer, i stället för de systematiska kontrollerna av samtliga fångstkvantiteter.

De båda förslagen om torsk och nordlig kummel ersatte ett ursprungligt förslag som lades fram av kommissionen i december 2001 och vars syfte var att garantera återhämtningen för bestånden av dessa två fiskarter, som enligt vetenskapliga utlåtanden från Internationella havsforskningsrådet (ICES) är allvarligt hotade av överfiske. Därefter vidtogs tillfälliga åtgärder för vissa torskbestånd i samband med reformen av den gemensamma fiskeripolitiken, i bilaga XVII till förordning (EG) 2341/2002 om TAC:er och kvoter.

De återhämtningsplaner som lades fram 2003 syftade till att möjliggöra en förnyelse på 10 % för kvantiteterna lekmogen kummel i havet och 30 % för torsk. Planerna omfattar fiskeområdena i Kattegatt, Nordsjön, inbegripet Skagerrak och östra delen av Engelska kanalen, vattnen väster om Skottland och Irländska sjön. De områden som omfattas av detta förslag när det gäller kummel är Kattegatt, Nordsjön, inbegripet Skagerrak, vattnen väster om Skottland, Engelska kanalen, Irländska sjön, Keltiska havet, vattnen väster om Irland och Biscayabukten.

I dessa planer fastställs beståndens absoluta minimistorlek, under vilken experterna anser att det föreligger allvarlig risk för total beståndskollaps, och fångsterna begränsas genom totala tillåtna fångstmängder (TAC), så att en ökning av resurserna möjliggörs (+ 30 % för torsk, den mest hotade arten, och + 10 % för kummel).

De båda förslagen omfattade dessutom ett avsnitt om begränsning av fiskeansträngningen på grundval av kilowattdagar. Slutligen föreskrivs även förfaranden för kontroll, uppföljning och övervakning.

ORIENTERINGSPRISER OCH GEMENSKAPENS PRODUKTIONSPRIS FÖR VISSA FISKERIPRODUKTER 2004

På grundval av en kompromiss som föreslagits av ordförandeskapet och stöddes av kommissionen antog rådet enhälligt varvid den franska delegationen avstod från att rösta förordningen (dok. 15808/1/03 + COR 1) om fastställande av orienteringspriserna och gemenskapens produktionspris för fiskeåret 2004 för vissa fiskeriprodukter i enlighet med förordning (EG) nr 104/2000.

Den franska delegationen ville att orienteringspriset för gråsej sänks med endast 3 % jämfört med 2003, medan den sänkning som föreskrevs i det ursprungliga förslaget uppgick till 6 %. I ordförandeskapets kompromiss föreslås en sänkning med 5 %.

Följande ändringar infördes i det ursprungliga förslaget:

     Orienteringspriset för torsk har höjts (+ 0,5 %) till 1 631 euro/ton i stället för 1 623 euro/ton som ursprungligen föreslagits.

     Orienteringspriset för gråsej har höjts (+ 1 %) till 766 euro/ton i stället för 758 euro/ton som ursprungligen föreslagits.

     Orienteringspriset för långa har höjts (+ 1 %) till 1 214 euro/ton i stället för 1 201 euro/ton som ursprungligen föreslagits.

     Orienteringspriset för rödspätta (från den 1.5.2002 till den 31.12.2002) har höjts (+ 1 %) till 1 499 euro/ton i stället för 1 484 euro/ton som ursprungligen föreslagits.

     Orienteringspriset för kummel har höjts (+ 0,5 %) till 3 731euro/ton i stället för 3 713euro/ton som ursprungligen föreslagits.

     Orienteringspriset för sandskädda har höjts (+ 1 %) till 877 euro/ton i stället för 868 euro/ton som ursprungligen föreslagits.

     orienteringspriset på vit tonfisk har höjts till 2 265 euro/ton (+ 2,5 %) i stället för 2 210 euro/ton som ursprungligen föreslagits för hel eller urtagen fisk med huvud, och till 2 515 euro/ton (+ 2,1 %) i stället för 2464 euro/ton som ursprungligen föreslagits för urtagen fisk,

     orienteringspriset på räkor har höjts till 2 391 euro/ton (+ 1,5 %) i stället för 2 354 euro/ton som ursprungligen föreslagits,

     orienteringspriset på nordhavsräkor kokta i vatten har höjts till 6 411 euro/ton (+ 1 %) i stället för 6 344 euro/ton som ursprungligen föreslagits,

     orienteringspriset på hela havskräftor har höjts till 5 337 euro/ton (+ 0,5 %) i stället för 5 310 euro/ton som ursprungligen föreslagits,

     orienteringspriset på äkta tunga har höjts till 6 748 euro/ton (+ 0,5 %) i stället för 6 714 euro/ton som ursprungligen föreslagits,

     orienteringspriset på åtta- och tioarmad bläckfisk har höjts till 2 119 euro/ton (+ 1 %) i stället för 2 098 euro/ton som ursprungligen föreslagits,

     orienteringspriset på vanlig bläckfisk och havspil har höjts till 1 168 euro/ton (+ 1 %) i stället för 1 156 euro/ton som ursprungligen föreslagits,

     gemenskapspriset på produktionen av gulfenad tonfisk har höjts till 1 219 euro/ton (+ 1 %) i stället för 1 270 euro/ton som ursprungligen föreslagits.

Enligt artikel 18 i förordning (EG) nr 104/2000 om den gemensamma organisationen av marknaden för fiskeri- och vattenbruksprodukter skall det för var och en av de i bilaga I upptagna produkterna, samt för var och en av de produkter och produktgrupper som finns förtecknade i bilaga II fastställas ett orienteringspris. Beräkningen skall göras på grundval av de genomsnittliga priser som noterats för en betydande del av gemenskapens produktion på partihandelsmarknader eller i hamnar under de tre fiskeår som närmast föregår det fiskeår då priset fastställs.

Det tas också hänsyn till utvecklingstendenserna för produktion och efterfrågan. Andra kriterier som beaktas är stabilisering av marknadspriserna, inkomststödet till producenterna och konsumentintressen.

ÖVRIGA FRÅGOR

  • Foderhygien

Ordförandeskapet överlämnade en lägesrapport till rådet om förslaget till förordning om fastställande av krav för foderhygien enligt dokument 15617/03.

Kommissionen överlämnade ovannämnda förslag den 14 april 2003. Syftet med förslaget är att fastställa krav för ett övergripande system för registrering av alla foderföretagare och krav för foderproduktion, även för foderföretag inom primärproduktionen.

  • Utkast till veterinäravtal mellan Ryska federationen och Europeiska unionen

Rådet informerades av ordförandeskapet och kommissionen om läget i förhandlingarna med Ryska federationen om utkastet till veterinäravtal efter mötet i Moskva den 10 december i år. Ordförandeskapet välkomnade förhandlingsparternas konstruktiva anda och vilja att nå fram till ett avtal före den 1 maj 2004 enligt vilket veterinärsamarbetet mellan de båda länderna skall kunna utvecklas. Den irländska delegationen meddelade att det utförda arbetet utgjorde ett positivt diskussionsunderlag inför ett kommande avtal. Flera delegationer betonade också nödvändigheten av att snabbt nå fram till ett avtal.

  • Import av basmatiris

Den brittiska delegationen fäste rådets och kommissionens uppmärksamhet på framläggandet av ett förslag som överlämnats till förvaltningskommittén och syftar till att från den beviljade sänkningen av importtullar på 250 euro/ton undanta vissa sorter basmatiris (pusa och super), särskilt viktiga för Pakistan 80 % av den pakistanska exporten av basmatiris skulle beröras enligt den brittiska delegationen till följd av bedrägerier som konstaterats vid importen av basmatiris (dok. 16103/03).

Med stöd av den nederländska delegationen framförde denna delegation önskemål om att kommissionen söker efter alternativ till ett absolut undantag för dessa hybridsorter av ris.

Kommissionsledamot Franz Fischler uppgav inledningsvis att detta förslag till förordning fortfarande var underkastat granskning av den behöriga förvaltningskommittén. Han betonade att Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) hade konstaterat fyra fall av bedrägeri vid importen av dessa rissorter och att detta förslag hade lagts fram för att förhindra sådana bedrägerier som går ut över den europeiska konsumenten. Han noterade för övrigt att prisskillnaden mellan den traditionella sorten basmatiris och hybridsorterna pusa och super berättigade ett undantag från den beviljade tullsänkning på 250 euro/ton som är i kraft sedan 1996. Slutligen uppgav han att äkthetsintyg för import av basmatiris hade införts till och med andra kvartalet 2004 i avvaktan på en lösning som är godtagbar för både exportörer och konsumenter.

  • Marknadsläget inom sektorn för griskött

Den österrikiska delegationen önskade fästa rådets och kommissionens uppmärksamhet på det extremt försämrade marknadsläget för griskött i Europa och föreslog återinförande av exportbidrag för griskött till tredje land, särskilt till Ryssland, i syfte att minska befintliga lager på den europeiska marknaden (dok. 16128/03).

Det försämrade marknadsläget beror främst på stärkandet av euron gentemot dollarn, minskad konsumtion av griskött i Europa och slutligen på prisökningen på foder till följd av torkan i Europa sommaren 2003 som hade till följd en minskning av den tillgängliga mängden spannmål avsedd för djurfoder. Priset på griskött föll därför med nästan 1 euro/kilot i flera europeiska länder (Portugal, Nederländerna och Frankrike). Kommissionen har beslutat att införa privat lagring från och med den 22 december 2003 av en viss mängd griskött för att förhindra att läget förvärras.

Den österrikiska delegationen fick stöd av flera delegationer och vissa bedömde att bidraget till privat lagring endast sköt upp de grundläggande frågorna om försämringen inom denna sektor utan att lösa dem. Den danska, svenska och brittiska delegationen anmälde reservationer mot principen om återinförande av exportbidrag för färskt och djupfryst kött, särskilt med beaktande av de pågående förhandlingarna inom Världshandelsorganisationen (WTO). Den spanska delegationen önskade återinföra dessa bidrag samt att bidragen för bearbetade produkter ökas. Den portugisiska delegationen önskade att importtullarna för majs skall omprövas för att minska foderkostnaderna.

Kommissionsledamot Franz Fischler förklarade sig överens med delegationerna när det gäller den exceptionella försämringen inom denna sektor. Han meddelade dock att hans institution hade föredragit att lämna stöd till privat lagring och därefter under de kommande veckorna på nytt se över marknadsläget mot bakgrund av de vidtagna åtgärderna innan man beslutar om att tillgripa bidrag. Han uppgav också att, förutom de handelsmässiga risker i WTO som följer av införandet av exportstöd, en sådan åtgärd före den 1 maj 2004 skulle kunna medföra snedvridning av konkurrensen mellan de medlemsstater som drar nytta av denna bestämmelse och de anslutande staterna. Han medgav att det finns särskilda problem i Portugal som gäller import av majs och meddelade de omedelbara åtgärder som hans institution bör vidta i denna fråga.

PUNKTER SOM GODKÄNDES UTAN DEBATT

JORDBRUK

Mjölksektorn Azorerna

Rådet antog enhälligt en förordning om ändring av förordning (EG) nr 1453/2001 om specifika åtgärder för vissa jordbruksprodukter till förmån för Azorerna och Madeira samt om upphävande av förordning (EEG) nr 1600/92 (Poseima) när det gäller tillämpningen av tilläggsavgifter inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter på Azorerna (dok. 15194/03). Den italienska delegationen lade ned sin röst.

Detta förslag som antogs utan ändringar grundar sig på artikel 299.2 i EG-fördraget och syftar till att förlänga undantaget från tilläggsavgiften inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter när det gäller Azorerna med beaktande av svårigheterna att anpassa sig till produktionsmålet.

Ekologiskt jordbruk* Rådets slutsatser

Rådet antog slutsatser om strategin för en europeisk handlingsplan för ekologiskt jordbruk och ekologiska livsmedel (dok. 15908/03).

"I maj 2001 hölls en konferens i Danmark om "Ekologiskt jordbruk ett gemensamt åtgärdsprogram i Europa" anordnad av det danska jordbruksministeriet. Konferensen var en uppföljning av den som hölls i Österrike 1999 och gällde lanseringen av en handlingsplan för att ytterligare utveckla det ekologiska jordbruket i Europa. Ärendet togs upp på dagordningen i jordbruksrådet den 19 juni 2001.

Europeiska kommissionen har utarbetat ett dokument som innehåller en genomförbarhetsstudie av en europeisk handlingsplan för ekologiskt jordbruk och ekologiska livsmedel, (dok. 15619/02 av den 20 december 2002).

Vid möten i Bryssel under 2003 välkomnade medlemsstaterna enhälligt kommissionens initiativ och framställde önskemål om att man skulle inleda arbetet med att utarbeta handlingsplanen.

Vid mötet i Salzburg i november 2003 betonade Europeiska konferensen om landsbygdsutveckling att huvudsyftet är att stärka jordbrukssektorns konkurrenskraft genom breddning, inovation och produkter med mervärde samtidigt som hänsyn tas till jordbrukspotentialens olikartade karaktär i olika landsbygdsområden.

Europeiska unionens råd, som beaktar

att det är nödvändigt att standardisera de många olika definitioner av "ekologiskt jordbruk" som används av organ som Europeiska unionen, FN, (FAO och Codex Alimentarius), enskilda länder och internationella organisationer (International Federation of Organic Agriculture Movements, IFOAM); det är därför viktigt att man enas om en entydig definition,

att det är nödvändigt att det ekologiska jordbruket får en stark ställning i den europeiska livsmedelskedjan, tillsammans med typiska produkter och produkter av hög kvalitet, som en framtidsinriktad faktor när det gäller hela jordbruks- och livsmedelssektorns "hållbarhet"; det ekologiska jordbruket måste därför stödjas av ett adekvat integrerat europeisk system för forskning och innovation,

att man har konstaterat att det ekologiska jordbruket spelar en avgörande roll när det gäller att bevara den biologiska mångfalden och de icke förnybara resurser som används inom jordbruket, liksom för att genomföra politiken för landsbygdsutveckling, för livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet och därigenom fungerar som en drivande kraft för hela det europeiska jordbruket och den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin,

att den nya gemensamma jordbrukspolitiken kommer att spela en avgörande roll för att se till att det faktiskt går att upprätthålla och utveckla sektorns produktionsbas, varför det är viktigt att handlingsplanen också omfattar en utvärdering av vilken inverkan de olika instrumenten för genomförande av reformen har på det ekologiska jordbruket och på så sätt kan ge medlemsstaterna ytterligare ledning när det gäller att välja instrument,

att det har visat sig att det ekologiska jordbruket är en viktig miljöpolitisk faktor, särskilt när det gäller att minska skadliga utsläpp i atmosfären, bekämpa ökenspridning och skydda och bevara vattenresurserna och den naturliga miljön,

att frågan huruvida framställning av genetiskt modifierade organismer (GMO) är förenlig med ekologisk framställning, särskilt när det gäller att undvika oavsiktlig närvaro av GMO, behöver behandlas mot bakgrund av de beslut som unionen har fattat när det gäller framställning, saluföring och märkning av GMO samt riktlinjerna för samexistens mellan genetiskt modifierade grödor och konventionellt och ekologiskt jordbruk,

att det konventionella jordbrukets expansion bör göras permanent genom en ökning av efterfrågan på ekologiska produkter; initiativ för att förbättra villkoren för saluföring och åstadkomma en förbättring av konsumentupplysningen spelar därför en avgörande roll,

uppmanar mot bakgrund av ovanstående kommissionen att

     uppdatera de mål som fastställs i det förberedande dokumentet för att åtgärderna i den europeiska handlingsplanen skall kunna avpassas till den strategiska roll som det ekologiska jordbruket kommer att spela i unionens miljöpolitik och till de ändrade förutsättningar som blir följden av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken,

     mot bakgrund av de beslut som unionen har fattat när det gäller framställning, saluföring och märkning av GMO och även riktlinjerna för samexistens mellan genetiskt modifierade grödor och konventionellt och ekologiskt jordbruk, bland handlingsplanens strategiska mål införa skydd och främjande av ekologiska produkter genom lämpliga åtgärder för ekologisk produktion, bland annat kontroll av oavsiktlig närvaro av GMO,

     inte minst på internationell nivå, främja åtgärder som skulle göra det möjligt att fastställa en definition av "ekologiskt jordbruk" och "ekologisk produkt"; kommissionen bör därför analysera kostnadsnyttan av att använda den europeiska logotypen för alla ekologiska produkter oavsett ursprung utan att utesluta användning av andra logotyper och inleda verkningsfulla kampanjer som vänder sig till alla europeiska konsumenter för att främja konsumtionen och handeln med tredje land i fråga om dessa varor och förbättra den fria rörligheten för dem,

     bland handlingsplanens strategiska mål införa en bedömning av medlemsstaternas möjligheter att uppmuntra frivilliga initiativ för att inrätta landsbygdsområden för främjande av produktion med mervärde, såsom ekologisk, typisk och traditionell produktion för att stimulera lokal utveckling av kvalitetsprodukter; skall jordbrukssektorns konkurrenskraft och organisationen mellan de olika operatörerna i den ekologiska produktionskedjan kunna förbättras på detta sätt måste hänsyn tas till att jordbrukspotentialen skiljer sig åt mellan olika landsbygdsområden,

     vidare utreda behovet av att på europeisk nivå inrätta

      a) en oberoende kommitté som kan svara för teknisk och vetenskaplig rådgivning, leda forskning och innovation när det gäller ekologiskt jordbruk och främja synergier i ett nätverk som förenar expertcentrum i enskilda medlemsstater,

      b) ett ekonomiskt centrum för att bedöma utvecklingen av tillgång och efterfrågan när det gäller ekologiska produkter,

     fortsätta anpassningen av grundläggande kontrollregler i syfte att inlemma hela den ekologiska leverantörskedjan i kontrollsystemet enligt en riskbaserad metod, förbättra produkternas spårbarhet och förenkla byråkratin; därvid skall vederbörlig hänsyn tas till import av ekologiska produkter från tredje land,

     slutligen, senast i februari 2004, informera rådet om hur den europeiska handlingsplanen utvecklats så att handlingsplanen kan läggas fram senast i maj 2004."

Jordbruksförsäkringar* Rådets slutsatser

Rådet antog slutsatser om riskhantering inom jordbruket (dok. 15968/03):

"Reformeringen av GJP, som beslutades i Luxemburg i juni 2003, kommer att innebära ett modifierat system för inkomststöd till jordbrukare, utan koppling till produktionen, vilket skall garantera en stabil grundinkomst för jordbrukare. Den övergripande strategin för förbättrad marknadsinriktning av jordbrukssektorn tillsammans med nästa etapp i liberaliseringen av handeln med jordbruksprodukter kan dock medföra en större utsatthet för prisrisker.

Jordbruksproduktionen är dessutom särskilt sårbar för naturrisker som har samband med antingen klimatet eller djurens hälsa och som kan äventyra jordbruksföretagens ekonomiska bärkraft.

Till följd av den ekonomiska utvecklingen och den växande oron över frågor som rör miljö och livsmedelssäkerhet står jordbruket i EU inför ytterligare osäkerhet som sträcker sig utanför de traditionella naturriskerna.

Kommissionen lade i januari 2001 fram en första analys av riskhanteringsinstrument för EU-jordbruket, vilken diskuterades inom rådets behöriga organ under det svenska ordförandeskapet.

Ordförandeskapets slutsatser om jordbruksförsäkringar som ett riskhanteringsinstrument inom jordbruk och djuruppfödning, som utgår från ett memorandum från det spanska ordförandeskapet den 18 mars 2002, och den internationella konferensen om jordbruksförsäkringar och inkomstgarantier som hölls i Madrid den 1314 maj 2002 var inriktade på jordbruksförsäkringarnas potentiella betydelse.

Ett memorandum från det grekiska ordförandeskapet om naturrisker och försäkringar inom jordbrukssektorn förelades rådet den 7 maj 2003 och ett seminarium hölls i Thessaloniki den 6 juni 2003 för att undersöka olika möjligheter att reagera på naturkatastrofer inom jordbrukssektorn.

I sitt uttalande till rådets protokoll av den 29 september 2003, då förordningarna för reformeringen av GJP antogs, meddelade kommissionen att den kommer att undersöka särskilda åtgärder för att hantera risker, kriser och nationella katastrofer i jordbruket och förelägga rådet en rapport åtföljd av lämpliga förslag före slutet av 2004.

Rådet uppmanar därför kommissionen till följande:

    1. Att fortsätta att leda debatten om riskhanteringsinstrument i jordbruket. För att underlätta informations- och åsiktsutbytet mellan medlemsstaterna bör kommissionens rapport, som väntas i slutet av 2004, innehålla en uppdaterad inventering av de olika riskhanteringsinstrument som finns tillgängliga i medlemsstaterna, såväl i de nuvarande femton medlemsstaterna som i anslutningsländerna.

    2. Att undersöka för- och nackdelar med olika riskhanteringsalternativ inom de gemensamma organisationerna av marknaden och de nya landsbygdsutvecklingsprogrammen. Trots jordbrukssektorns eget ansvar bör eventuella nya instrument som vid behov kan ersätta nuvarande åtgärder beaktas och undersökas med förutsättningen att snedvridning av konkurrensen måste undvikas, WTO-bestämmelserna måste iakttas och finansieringen av eventuella nya åtgärder måste överensstämma med de ekonomiska åtaganden som redan föreligger.

    3. Att bedöma de möjligheter som erbjuds genom gemenskapsriktlinjerna för statligt stöd inom jordbrukssektorn för att utveckla nationella riskhanteringssystem, i överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen och den gemensamma marknaden, samt att vid behov föreslå anpassningar."

Informationsåtgärder Rådets slutsatser

Rådet antog sina slutsatser om informationsåtgärderna på den gemensamma jordbrukspolitikens område.

"Rådet beaktar följande:

    1. Förordning (EG) nr 814/2000 utgör en solid rättslig ram för genomförande av informationsverksamhet om GJP.

    2. Erfarenheterna från de tre senaste åren är i stort sett positiva vad gäller kvaliteten på såväl finansierade som medfinansierade åtgärder, och den kommande utvärderingen av de vidtagna åtgärdernas konsekvenser kommer att göra det möjligt att korrekt bedöma värdet av den förda politiken.

    3. Erfarenheterna visar även att det för närvarande inte finns någon anledning att ändra informationspolitikens båda pelare, dvs. åtgärder på initiativ av utomstående för medfinansiering genom Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) och åtgärder som kommissionen tar initiativ till och som finansieras till 100 % av EUGFJ.

    4. De disponibla medlen har inte utnyttjats fullt ut, och de svårigheter som uppstått på grund av en komplicerad administration och åtgärdernas alltför snäva tillämpningsområde har framförts som de främsta orsakerna till att budgetanslagen har underutnyttjats.

    5. De insatser som gjorts för att säkerställa en bättre jämvikt mellan olika typer av mottagarorganisationer bör fullföljas.

    6. Dialogen om informationspolitiken mellan kommissionen och medlemsstaterna bör fördjupas.

    7. Kommissionen skall snart göra en utvärdering för att fastställa vilka åtgärder som krävs för att om möjligt förbättra systemets kostnadseffektivitet.

Rådet har enats om

     att medlemsstaterna skall lämna uppgifter, särskilt om administrativ förenkling, för ett effektivare utnyttjande av de disponibla medlen,

     att det är nödvändigt att kommissionen uppmanas föreslå en anpassning av förordning (EG) nr 814/2000 för att effektivisera åtgärderna för utvecklingen av informationspolitiken för GJP, framför allt för att på kommissionens initiativ och för dess räkning tillhandahålla tekniskt bistånd så att det stöd som finansieras genom budgeten för denna institution fungerar,

     att de åtgärder som kommissionen finansierar bör leda till att stöden blir mer målinriktade och till att informationspolitikens totala kostnadseffektivitet förbättras."

Importtillstånd

Rådet antog beslutet om villkor för upprättande, under en övergångsperiod, av provisoriska förteckningar över anläggningar i tredje land, från vilka medlemsstaterna får importera vissa produkter av animaliskt ursprung, fiskprodukter och levande tvåskaliga mollusker (dok. 15227/03). Detta beslut förlänger till den 31 december 2005 giltigheten för beslut 95/408/EG, som löper ut den 31 december 2003.

Den gemensamma organisationen av marknaden för humle

Rådet antog enhälligt två förordningar om ändring av förordning (EEG) nr 1696/71 om den gemensamma organisationen av marknaden för humle och om ändring av förordning (EG) nr 1098/98 om att införa särskilda tillfälliga åtgärder för humle (dok. 13995/03 och 13996/03). I ett övergångsskede inför den kommande reformen av organisationen av den gemensamma marknaden för humle är syftet med det första förslaget, som grundar sig på artikel 37 i EG-fördraget, att förlänga de nuvarande bestämmelserna om produktionsstöd till att omfatta 2004 års skörd. Stödbeloppet per hektar fastställs till 480 euro per hektar för 2004 års skörd i likhet med tidigare år sedan 1996. Syftet med det andra förslaget, som grundar sig på artikel 16a i grundförordningen om humle, är att på samma sätt förlänga de särskilda åtgärder som är i kraft för tillfällig träda och för röjning så att de omfattar 2004 års skörd.

Oenologiska metoder undantag

Rådet antog enhälligt en förordning om ändring av förordning (EG) nr 1037/2001 om tillstånd för utbjudande och leverans för direkt konsumtion av vissa importerade viner som kan ha varit föremål för otillåtna oenologiska metoder enligt förordning (EG) nr 1493/1999 (dok. 15942/03). Genom denna förordning förlängs de undantag från gemenskapens bestämmelser om oenologiska metoder som beviljats vin med ursprung i USA.

Detta undantag, som kommer att gälla i två år från den 1 januari 2004 till den 31 december 2005, ligger inom ramen för de pågående förhandlingarna mellan gemenskapen och USA, vilka syftar till att under 2004 nå ett samlat avtal om handeln med vin mellan de båda parterna. Eftersom dessa förhandlingar pågår måste de nuvarande bestämmelserna, som upphör att gälla den 31 december 2003, förlängas för att undvika att ett rättsligt tomrum uppstår.

Utsäde

Rådet antog enhälligt en förordning om fastställande av stödbeloppen för utsädessektorn för regleringsåret 2004/2005 (dok. 14704/03). Avsikten med denna förordning är att under ett övergångsskede fastställa stödbeloppet för regleringsåret 2004/2005, innan reformen av den gemensamma organisationen av marknaden för utsäde träder i kraft och produktionsstödet för utsäde därigenom införlivas i gårdsstödsystemet från och med regleringsåret 2005/2006.

Tobak

Rådet antog enhälligt en förordning om ändring av förordning (EEG) nr 2075/92 om den gemensamma organisationen av marknaden för råtobak. Avsikten med denna förordning är att under ett övergångsskede, innan reformen av den gemensamma organisationen av marknaden för råtobak träder i kraft, för 2004 års skörd fastställa den procentsats av bidraget som skall avsättas för finansieringen av gemenskapsfonden för tobak på samma nivå som för 2003 års skörd (dvs. 3 %) (dok. 14728/03).

Arealuttag *

Rådet antog enhälligt en förordning om undantag från förordning (EG) nr 1251/1999 när det gäller kravet på arealuttag för regleringsåret 2004/2005 (dok. 15103/03 och 15623/03 ADD 1). Förordningen syftar till att sänka kravet på arealuttag för regleringsåret 2004/2005 från 10 % till 5 % för att komma till rätta med de svårigheter marknaden drabbats av till följd av den svåra torkan under sommaren 2003. Ett uttalande från kommissionen bifogas.

FISKE

Omställning av fiskare avtal med Marocko

Rådet antog enhälligt en förordning om ändring av förordning (EG) nr 2561/2001 om främjande av omställning av de fartyg och fiskare som fram till och med 1999 var beroende av fiskeavtalet med Marocko (dok. 15209/03).

Genom förordningen upphävs de bestämmelser i förordningen enligt vilka individuella kompensationsbetalningar endast beviljas fiskare vars fartyg helt har upphört med verksamheten.

Avtalet om havsfiske mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Marocko löpte ut den 30 november 1999. Vid denna tidpunkt tvingades mer än 400 fartyg och omkring 4 300 fiskare att upphöra med sin verksamhet.

RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR

Avtal om återtagande med Hongkong

Rådet antog ett beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och regeringen i den särskilda administrativa regionen Hongkong om återtagande av personer utan uppehållstillstånd (dok. 9190/02).

Det erinras om att det utkast till avtal om återtagande som kommissionen överlämnat till myndigheterna i Hongkong hade varit föremål för ett flertal förhandlingsomgångar och paraferats i Bryssel den 22 november 2001.

Den 24 september 2002 hade rådet antagit beslutet om undertecknande av avtalet (9081/02 MIGR 41 ASIE 14), vilket sedan undertecknades den 27 november 2002.

Europol

Rådet noterade aktivitetsrapporten från Europols gemensamma tillsynsmyndighet (oktober 1998oktober 2002) (dok. 13899/03).

Kampen mot olaglig narkotikahandel Rådets resolution

Rådet antog en resolution om utbildning av personalen vid brottsbekämpande organ för kampen mot olaglig narkotikahandel (dok. 11052/4/03).

Migration och asyl

Rådet godkände samtliga ändringar i parlamentets yttrande efter första behandlingen (dok. 15821/03) av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett program för ekonomiskt och tekniskt stöd till tredje land i fråga om migration och asyl. Förordningen kommer att antas efter juristlingvisternas sedvanliga slutgranskning.

Straffrättsligt samarbete

Det erinras om att rådet, vid mötet den 27 november 2003, redan hade antagit en allmän riktlinje angående detta utkast till avtal.

Texten till beslutet och till avtalet har därefter slutgranskats av juristlingvisterna.

Rådet antog beslutet om undertecknande av avtalet mellan Europeiska unionen å ena sidan och å andra sidan Republiken Island och Konungariket Norge om tillämpningen av vissa bestämmelser i konventionen av den 29 maj 2000 om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater (dok. 14938/03).

E-FÖRVALTNING

Interoperabelt tillhandahållande av alleuropeiska e-förvaltningstjänster för offentliga förvaltningar* Offentlig överläggning

Rådet antog sin gemensamma ståndpunkt angående förslaget till beslut om interoperabelt tillhandahållande av alleuropeiska e-förvaltningstjänster för offentliga förvaltningar, företag och medborgare (dok. 14816/03 + ADD 1). Enligt medbeslutandeförfarandet kommer den gemensamma ståndpunkten att överlämnas till parlamentet för antagande av andrabehandlingsrekommendation.

Programmet kommer att förbättra samarbetet mellan de offentliga förvaltningarna och underlätta tillhandahållandet av alleuropeiska e-förvaltningstjänser för företag och medborgare och därigenom bidra till att förbättra effektiviteten både inom den offentliga och den privata sektorn. Detta mål bör kunna nås genom att projekt av gemensamt intresse utformas av gemenskapen i samarbete med medlemsstaterna. Horisontella åtgärder kommer att vidtas för att ge stöd åt dessa projekt. Dessa åtgärder kommer bland annat att bestå i att främja infrastrukturtjänster för de offentliga förvaltningarna eller genomföra strategiska insatser eller stödinsatser för att främja de alleuropeiska tjänsterna.

LUFTFART

Subventioner och illojal prissättning* Offentlig överläggning

Rådet antog sin gemensamma ståndpunkt angående förslaget till förordning om skydd mot subventioner och illojal prissättning i samband med lufttrafiktjänster som tillhandahålls av operatörer i tredje land (dok. 14141/03 + ADD 1). Enligt medbeslutandeförfarandet kommer den gemensamma ståndpunkten att överlämnas till parlamentet för antagande av andrabehandlingsrekommendation.

Enligt den text som antogs av rådet skall kommissionen besluta om skyddsåtgärder under förutsättning att

    a) det varit möjligt att konstatera förekomsten av subventioner eller illojal prissättning och att dessa skadat gemenskapsbranschen, och att

    b) gemenskapens intressen kräver ett ingripande. Vid bedömningen av gemenskapens intressen skall hänsyn tas till åtgärdernas konsekvenser för samtliga intressen, exempelvis genom att väga samman eventuella följder för konsumenterna eller andra berörda parter och fördelarna för gemenskapsbranschen.

I utkastet till förordning fastställs det förfarande som skall tillämpas när det gäller inledande av förfarande, undersökning, tillfälliga åtgärder, avslutande utan åtgärder och beslut om slutgiltiga åtgärder. Sådana lufttrafikavtal med tredje land som kan användas för att komma till rätta med de metoder som avses i denna förordning skall prioriteras.

HANDELSPOLITIK

Antidumpning Indien Sänglinne av bomull

Rådet antog med enkel majoritet en förordning om avslutande, utan beslut om åtgärder, av en översyn av antidumpningsåtgärder som infördes genom förordning (EG) nr 2398/97 om import av sänglinne av bomull med ursprung i bland annat Indien (dok. 15540/03).

I förordning nr 2398/97, ändrad genom förordning nr 1644/2001, föreskrivs slutgiltiga antidumpningstullar på upp till 9,8 % för de berörda produkterna.

Azerbajdzjan, Kazakstan, Tadzjikistan, Turkmenistan Textilprodukter

Rådet antog ett beslut om provisorisk tillämpning i avvaktan på att avtalen sluts av nya avtal mellan gemenskapen å ena sidan och, å andra sidan Azerbajdzjan, Kazakstan, Tadzjikistan och Turkmenistan, om handel med textil- och beklädnadsprodukter (dok. 15094/03).

Enligt de nya avtalen skall befintliga avtal med dessa länder på detta område fortsätta att gälla till och med den 31 december 2004.

SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALPOLITIK

Elektromagnetiska fält* Offentlig överläggning

Rådet antog sin gemensamma ståndpunkt angående förslaget till direktiv om fastställande av minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband elektromagnetiska fält (dok. 13599/03 + ADD 1 och 15620/03 ADD 1). Förslaget till direktiv utgör en betydelsefull etapp på vägen mot ett bättre skydd för arbetstagare mot denna typ av risk som allmänheten har blivit alltmer medveten om.

Det nya direktivets uppläggning, exempelvis artiklarna om information och utbildning av arbetstagarna liksom samråd med och medverkan av arbetstagare, följer mönstret från de tidigare direktiven om vibrationer och om bullerexponering.

I direktivet fastställs gränsvärden för exponering och insatsvärden som grundar sig på rekommendationer från Internationella kommissionen för skydd mot icke-joniserande strålning (ICNIRP). Eftersom det för närvarande inte finns tillräckliga vetenskapliga belägg för eventuella långsiktiga verkningar, inskränker sig det föreslagna direktivet till de kortsiktiga verkningarna av exponering för elektromagnetiska fält.

YTTRE FÖRBINDELSER

Associeringsavtal EU/Egypten Handelsbestämmelser

Rådet antog ett beslut om godkännande av ett avtal om provisorisk tillämpning av handelsbestämmelserna i EuropaMedelhavsavtalet om associering mellan gemenskapen och Egypten, i avvaktan på att förfarandena för att associeringsavtalet skall träda i kraft avslutas.

Den 7 april 2003 ratificerade det egyptiska parlamentet associeringsavtalet, som undertecknades i juni 2001, och Europaparlamentet gav sitt samtycke i november 2001. Ratificeringsförfarandet pågår i medlemsstaterna.

________________________

(1)Total tillåten fångstmängd.


Side Bar