Navigation path

Left navigation

Additional tools

Other available languages: EN FR DE DA ES NL IT PT FI EL

C/03/126

Bryssel den 14 maj 2003

9055/03 (Presse 126)

2507:e mötet i rådet TRANSPORT, TELEKOMMUNIKATION OCH ENERGI Bryssel den 14 maj 2003

Ordförande: Apostolos TSOCHATZOPOULOS, Minister för utvecklingsfrågor i Republiken Grekland

INNEHÅLL(1)

DELTAGARE 3

PUNKTER SOM DISKUTERADES

främjande av kraftvärme 5

hållbar utveckling uppföljning av toppmötet i johannesburg 5

försörjningstrygghet 6

FÖRBINDELSER MED TREDJE LÄNDER PÅ ENERGIOMRÅDET 7

ÖVRIGA FRÅGOR 12

     LIBERALISERING AV MARKNADERNA FÖR EL OCH GAS 12

PUNKTER SOM GODKÄNDES UTAN DEBATT

SOCIALPOLITIK

  • Utvidgning av bestämmelser om social trygghet till att gälla medborgare i tredje land I

YTTRE FÖRBINDELSER

  • Rumänien Associeringsrådet den 19 maj 2003 I

DELTAGARE

Medlemsstaternas regeringar och Europeiska kommissionen företräddes av följande personer:

Belgien:

Alain ZENNERStatssekreterare för energifrågor och en hållbar utveckling
Danmark:
Bendt BENDTSENEkonomi- och näringsminister
Tyskland:
Georg Wilhelm ADAMOWITSCHStatssekreterare vid förbundsministeriet för ekonomi och arbetsmarknadsfrågor
Grekland:
Apostolos TSOCHATZOPOULOS

Georgios AGRAFIOTIS

Minister för utvecklingsfrågor

Statssekreterare för utvecklingsfrågor

Spanien:
José FOLGADO BLANCOStatssekreterare för energi, industriell utveckling samt små och medelstora företag
Frankrike:
Nicole FONTAINEBiträdande ekonomi-, finans- och industriminister, med ansvar för industrin
Irland:
Martin BRENNANGeneraldirektör för energi
Italien:
Antonio MARZANONäringsminister
Luxemburg:
Henri GRETHENEkonomi- och transportminister
Nederländerna:
Henne J.J. SCHUWERStällföreträdande ständig representant
Österrike:
Judith GEBETSROITHNERStällföreträdande ständig representant
Portugal:
Franquelim ALVESBiträdande statssekreterare vid ekonomiministeriet
Finland:
Mauri PEKKARINENHandels- och industriminister
Sverige:
Claes ÅNSTRANDStatssekreterare åt näringsministern
Storbritannien:
Brian WILSONBiträdande minister med ansvar för energi och byggande
* * *
Kommissionen:
Loyola DE PALACIOVice ordförande i kommissionen

Anslutningsländernas regeringar företräddes av följande personer:

Republiken Tjeckien:

Miroslav SOMOLBiträdande minister för frågor som rör Europeiska unionen
Martin PECINABiträdande energiminister
Estland:
Meelis ATONENEkonomiminister och minister för telekommunikationsfrågor
Cypern:
Sotiris SOTIRIOUStändig sekreterare vid ministeriet för handel, industri och turism
Lettland:
Juris LUJANSEkonomiminister
Litauen:
Nerijus EIDUKEVICIUS Biträdande ekonomiminister
Ungern:
György HATVANIBiträdande statssekreterare för energi vid ekonomi- och transportministeriet
Malta:
Ninu ZAMMITMinister för resurser och infrastruktur
Polen:
Miroslaw ZIELINSKIBiträdande statssekreterare vid ministeriet för ekonomi, arbetsmarknadsfrågor och socialpolitik
Slovakien:
Lubomir DURZOStatssekreterare vid ministeriet för industri, arbetsmarknadsfrlgor och telekommunikation
Slovenien:
Janez KOPACMinister för miljö, fysisk planering och energi

PUNKTER SOM DISKUTERADES

främjande av kraftvärme

Rådet enades om allmänna riktlinjer på grundval av ett förslag till kompromiss från ordförandeskapet, baserat på kommissionens förslag till direktiv som syftar till att skapa en ram för främjande och utveckling av högeffektiv kraftvärme. Rådet kommer efter slutgranskning av texten att anta en gemensam ståndpunkt under ett av sina kommande möten och den kommer att sändas till Europaparlamentet för en andra behandling enligt medbeslutandeförfarandet.

Ordförandeskapets kompromiss innefattar bestämmelser om effektivitetskriterier, ursprungsgarantier, stödsystem, elnät och tariffer samt en definition av el-värmeförhållande och av kraftvärmepannor.

Förslaget spelar en nyckelroll i EU:s strategi för effektiv energianvändning och energibesparingar och för att minska CO2-utsläppen samt syftar också till att förbättra försörjningstryggheten. Förslaget anger en rättslig ram för främjande och utveckling av samtidig framställning i en och samma process av värmeenerergi och elenergi och/eller mekanisk energi.

Genom att införa harmoniserade bestämmelser i hela gemenskapen syftar förslaget till att överbrygga de nuvarande skillnaderna, som innebär att vissa medlemsstater redan har stödsystem och mål för kraftvärme medan andra ännu inte har några bestämmelser för sådan produktion.

hållbar utveckling uppföljning av toppmötet i johannesburg

Rådet diskuterade den framtida användningen av förnybara energikällor både på nationell nivå och på gemenskapsnivå i syfte att göra det möjligt för Europeiska unionen att spela en mer aktiv roll i fastställande av mål och instrument för att uppfylla de åtaganden som gjordes under världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg i september 2002.

Diskussionen inriktade sig på befintliga gemenskapsinstrument eller sådana som kommer att antas inom en snar framtid för att på medellång och lång sikt uppfylla gjorda åtaganden om förnybar energi fram till 2020.

Diskussionen i rådet visade att det fanns en bred uppslutning kring följande:

     Det gällande regelverket är tillräckligt för att på ett tillfredsställande sätt kunna uppfylla de i Johannesburg uppställda målen men det behövs ytterligare utvärdering och övervakning.

     Särskilda åtgärder för att uppnå målen för 2010 som fastställts på nationell nivå och gemenskapsnivå när det gäller förnybar energi bör innefatta mekanismer för att uppmuntra investeringar i förnybara eller alternativa energikällor samt andra åtgärder som skulle kunna bidra till att förbättra deras konkurrenskraft på medellång sikt samtidigt som hänsyn tas till kostnadseffektiviteten hos dessa åtgärder.

     På längre sikt bör man understryka vikten av att uppmuntra investeringar i forskning i syfte att utveckla ny teknik som leder till en bred diversifiering av energikällorna, exempelvis biobränsle, fotoelektrisk energi och energi baserad på vätgas.

Man påminde om att medlemsstaterna genom att ansluta sig till de frivilligas förklaring från Johannesburg ("declaration of the willing") åtagit sig att "med regelbunden översyn av framstegen väsentligt öka andelen förnybara energikällor globalt på grundval av tydliga, tidsbundna mål på nationell, regional och förhoppningsvis global nivå".

Europeiska rådet i Bryssel den 2021 mars 2003 uppmanade medlemsstaterna att "finna möjligheter att snabbare uppnå de mål som fastställs i Kyotoprotokollet, inklusive minskade utsläpp av växthusgaser, ökad andel förnybar energi, med det vägledande målet att förnybara energikällor skall stå för 12 % av primärenergibehovet och 22 % av elkraftsbehovet inom EU senast 2010, samt främjande av nationella mål; att öka energieffektiviteten ...".

försörjningstrygghet

Rådet höll en riktlinjedebatt om två utkast till direktiv om försörjningstryggheten när det gäller petroleumprodukter och naturgas.

Kommissionens förslag till en tryggad försörjning av petroleumprodukter föreskriver harmoniserade bestämmelser om nationella lagringssystem och om beredskapslager som är upprättade på en annan medlemsstats territorium samt ett samordnat utnyttjande av beredskapslager i händelse av ett avbrott i oljeförsörjningen.

Kommissionens förslag till en tryggad naturgasförsörjning föreskriver miniminormer för försörjningstryggheten, klargör de olika marknadsaktörerna roll, fastställer särskilda bestämmelser när det gäller övervakning av långfristiga avtal samt inför ett system för information och rapportering tillsammans med en solidaritetsmekanism i händelse av större gasförsörjningsproblem.

Båda förslagen föreskriver inrättande av ett europeiskt övervakningssystem för olje- och gasförsörjningen.

Ordföranden sammanfattade med att notera att majoriteten av delegationerna var överens om att det huvudsakliga målet för de båda förslagen till direktiv bör vara en tryggad energiförsörjning. Han avslutade med att konstatera följande:

  • När det gäller olja har de befintliga instrumenten och mekanismerna som eventuellt skall uppdateras visat sig vara både tillräckliga och effektiva i skenet av de under den senaste tiden inträffade händelserna på det internationella planet. En närmare kontakt skulle däremot kunna skapas mellan gemenskapens krisförfaranden och mekanismer inom ramen för Internationella energiorganet (IEA) för att maximera synergieffekterna mellan dessa.

  • När det gäller gas bör harmoniserade bestämmelser inte gå utöver det absoluta minimum som krävs för försörjningsåtgärder och normer för att trygga försörjningen. Marknadskrafterna anses i allmänhet vara tillräckliga för att garantera både en tryggad gasförsörjning och att konkurrensen sker på lika villkor när det gäller åtaganden om försörjningstrygghet. Innan beslut fattas om nya instrument bör under alla förhållanden vederbörlig hänsyn tas till genomförandet av det nya direktivet som syftar till att liberalisera gasmarknaderna.

FÖRBINDELSER MED TREDJE LÄNDER PÅ ENERGIOMRÅDET

Under lunchen diskuterade ministrarna förbindelserna med tredje länder på energiområdet, särskilt energidialogen mellan EU och Ryssland, samarbetet mellan Europa och Medelhavsområdet samt den sydösteuropiska och den nordliga dimensionen. Rådet antog följande slutsatser:

"Rådet

    1. BETONAR energipolitikens tre mål i EU, nämligen försörjningstrygghet, konkurrenskraft och miljöskydd,

    2. NOTERAR att behandlingen av frågor som rör försörjningstrygghet kräver en diversifiering av energikällorna i fråga om både bränsle och ursprung och att ytterligare integration, inklusive handel, investeringar, samtrafik och annat samarbete inom energisektorn kan skapa ett mervärde och stärka den sociala och ekonomiska sammanhållningen i de berörda regionerna,

    3. NOTERAR att de andra länder som är grannländer till den utvidgade Europeiska unionen är viktiga och att starkare energiförbindelser med dessa länder är värdefulla, enligt samma principer som gäller befintliga förbindelser,

    4. BETONAR att dialoger och samarbete med tredje länder på energiområdet måste svara mot ovan nämnda mål och bör främjas ytterligare på grundval av följande principer:

      i) De bör grundas på ömsesidigt erkända behov, med beaktande av det mervärde som blir följden för både EU och de berörda länderna.

      ii) De bör föras på ett sätt som överensstämmer med hållbar utveckling, i samband med dessa bör miljöpåverkan från olika energikällor och teknik beaktas, särskilt de CO2-utsläpp som hör ihop med dem, och de bör därför också användas för att tillsammans med partnerländerna undersöka hur man bäst skall uppfylla de åtaganden som gjordes vid världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg när det gäller främjande av förnybar energi och energieffektivitet och främja deltagandet i koalitionen för hållbar energi.

      iii) De bör överensstämma med de riktlinjer som angetts av rådet (allmänna frågor) beträffande EU:s externa åtgärder så som de till exempel fastställs i de gemensamma strategierna. Dessa dialoger och detta samarbete bör komplettera och vara i överensstämmelse med EU:s och medlemsstaternas multilaterala förpliktelser enligt institutioner som Världshandelsorganisationen, IEA och energistadgefördraget.

      iv) EU bör fortsätta att aktivt engagera sina partner utanför unionen utan att utesluta några särskilda regioner eller länder och ta hänsyn till tredje länders nationella egenskaper och särdrag när instrument utarbetas för dessa dialoger och detta samarbete.

      v) En adekvat medverkan av alla berörda parter bör säkerställas, särskilt den privata sektorn, näringslivet och behöriga finansinstitutioner som EIB och EBRD samt när så är lämpligt relevanta organ som UCTE, CEER och ETSO(2).

      vi) Man bör på ett effektivt sätt utnyttja forum som Internationella energiforumet i arbetet med att förstärka energidialogen mellan producentländer, transitländer och konsumentländer och undvika att upprätta nya strukturer eller instrument, såvida det inte är vederbörligen motiverat.

      vii) Kommissionen bör i god tid informera medlemsstaterna om alla föreslagna åtgärder, rapportera regelbundet när dessa dialoger förs, och fortsätta att spela en aktiv roll i dessa regionala samarbetsinitiativ i nära samråd med medlemsstaterna.

    5. ERKÄNNER det bidrag som redan getts genom pågående processer, t.ex. energidialogen med Ryssland, EuropaMedelhavsprocessen, stabilitetspakten för sydöstra Europa, den nordliga dimensionen och energistadgan samt organisationer som Internationella energiorganet,

I. ANGÅENDE ENERGIDIALOGEN MED RYSSLAND

    6. ERKÄNNER marknadsaktörernas viktiga roll och noterar samtidigt att de projekt av gemensamt intresse som hittills fastställts genom dialogen har bidragit till att EU:s energibehov tillgodoses och att den ryska energisektorn ytterligare utvecklas och effektiviseras,

    7. BEKRÄFTAR betydelsen av långsiktiga kontrakt som fortfarande är ett viktigt bidrag till EU:s försörjningstrygghet och en nödvändig garanti i många ekonomiska satsningar i Ryssland och som bör ingås och genomföras på ett sätt som är förenligt med gemenskapsrätten, samt det angelägna i att finna en lösning beträffande destinationsklausuler,

    8. UPPREPAR att EU:s energidialog med Ryssland och energistadgeprocessen stöder och kompletterar varandra och att det viktigaste i denna process är att Ryssland ratificerar energistadgefördraget samt att förhandlingarna om transiteringsprotokollet slutförs,

    9. BEKRÄFTAR det gemensamma uttalande som antogs efter toppmötet mellan EU och Ryssland i oktober 2001 där båda parter betonade att de är övertygade om att genomförandet av Kyotoprotokollet inte bara kan bidra till att minska utsläppen av växthusgaser utan även till att öka europeiska investeringar inom energisektorn i Ryssland för att förbättra dess energieffektivitet och ekonomiska prestanda, och ANMODAR därför Ryssland att ratificera Kyotoprotokollet i god tid innan världskonferensen om klimatförändringar öppnas i Moskva den 29 september,

    10. BETONAR nödvändigheten av framsteg med frågor som rör ömsesidighet i fråga om marknadstillträde och standarder för miljö och kärnsäkerhet,

    11. NOTERAR kommissionens förslag till ett beslut av rådet som ger kommissionen riktlinjer för förhandlingarna om ett samarbetsavtal om handel med kärnämnen mellan Euratom och Ryska federationen,

    12. INSTÄMMER, efter energidialogens tredje lägesrapport, i att det praktiska genomförandet av projekt av gemensamt intresse måste underlättas, BETONAR behovet av bättre geografisk balans mellan projekt av gemensamt intresse, särskilt mellan norra och södra Europa, med beaktande av de effekter som EU:s utvidgning har på en trygg energiförsörjning samt BETONAR betydelsen av att förbättra den rättsliga ramen för energiproduktion och energitransporter, bl.a. miljöaspekter på transport av olja, samt betydelsen av att skapa ett gynnsamt investeringsklimat,

    13. ANMODAR kommissionen att lägga fram förslag/ett meddelande om ytterligare arbete, inklusive det som rör grundläggande riktlinjer för ett kommande partnerskap om energi,

    II. ANGÅENDE SAMARBETET MELLAN EU OCH LÄNDERNA I MEDELHAVSOMRÅDET

    14. VÄLKOMNAR de framsteg som har gjorts av de tre temainriktade ad hoc-grupperna som skapats inom EuropaMedelhavsenergiforumet(3), särskilt i fråga om följande:

       Riktlinjer och prioriterade åtgärder inom ramen för försörjningstryggheten, särskilt för att utveckla nät och sammankopplingar (transeuropeiska nät), reformering av energimarknadspolitiken för att skapa ett klimat som uppmuntrar långfristiga investeringar, en förstärkning av energidialogen mellan producent-, transit- och konsumentländer, särskilt genom ökat deltagande från Medelhavsparternas sida.

       Åtgärder för att främja konkurrensen, särskilt regleringsaspekter och öppnande av energimarknaderna, samt för att förbättra förutsättningarna för att öka de privata energiinvesteringarna när det gäller ytterligare utveckling av sammankopplingar och ytterligare exploatering av förnybara energikällor.

       Utveckling och investeringsmöjligheter inom el- och gassektorerna på nationell och regional nivå.

       Energiperspektivet på längre sikt (20102020), med hänsyn till behovet att tillgodose den växande efterfrågan i alla medlemsstater, fastställande av scenarier och prognoser för efterfrågan av energi, liksom miljökonsekvenserna av den beräknade trefaldiga ökningen av CO2-utsläppen samt praktiska vägar för att harmonisera de nuvarande planerings- och analysverktyg som används i alla tolv partnerländerna i Medelhavsområdet.

    15. HÄLSAR MED TILLFREDSSTÄLLELSE att de partnerländer i Medelhavsområdet som ännu inte anslutit sig till energistadgefördraget avser att ansluta sig till detta och UPPMUNTRAR dem att göra framsteg när det gäller att uppfylla villkoren för anslutning till energistadgefördraget,

    16. NOTERAR den vikt som högnivågruppens möte inom EuropaMedelhavsenergiforumet den 29 april 2003 lagt vid följande nyckelområden:

       Försörjningstrygghet (bl.a. sätten att förbättra dialogen mellan producent och konsument, utveckling och förbättring av sammankopplingar och energiinfrastrukturer).

       Konkurrenskraft (bl.a. regleringsaspekter och öppnande av marknaderna, infrastrukturfinansiering).

       Miljöskydd (bl.a. främjande av energieffektivitet och förnybara energikällor på ett kostnadseffektivt sätt, med beaktande av användningen av ny teknik och infrastrukturernas miljödimension,

    17. STÖDER målen för energiministrarnas EuropaMedelhavskonferens i Aten den 2021 maj 2003, bland annat bedömning av EuropaMedelhavspartnerskapets resultat samt de tre ad hoc-gruppernas arbete de senaste två åren, och utformning av ramen för den nya EuropaMedelhavsplanen för prioriteringar på energiområdet 20032006; VÄLKOMNAR i detta sammanhang att det kommande italienska ordförandeskapet kommer att stå värd för nästa EuropaMedelhavskonferens på energiområdet i Rom i början av december 2003,

III. ANGÅENDE ENERGIDIMENSIONEN I SYDÖSTRA EUROPA

    18. NOTERAR "samförståndsavtalet om den regionala elmarknaden i sydöstra Europa och dess integrering i Europeiska unionens inre marknad för el Atenavtalet 2002" och färdplanen i kommissionens "Strategidokument om den regionala elmarknaden i sydöstra Europa och dess integrering i EU:s elmarknad" som ett framgångsrikt resultat av ministerkonferensen i Aten den 15 november 2002 om energidimensionen i sydöstra Europa, ERKÄNNER i detta avseende givarnas(4) stora bidrag till att skapa förutsättningar för att uppnå målen i detta samförståndsavtal,

    19. NOTERAR med uppskattning kommissionens benchmarkingrapport om elmarknadens öppnande i kandidatländerna och länderna i sydöstra Europa (dok. 8450/03),

    20. VÄLKOMNAR informationen om den senaste positiva utvecklingen inom ramen för stabilitetspakten beträffande den regionala energimarknaden i sydöstra Europa, inklusive Turkiet, som gavs på det informella energiministermötet i Thessaloniki (den 22 februari 2003),

21. ERKÄNNER Europaparlamentets stöd till denna process,

    22. UNDERSTRYKER i enlighet med diskussionerna under det informella energiministermötet i Thessaloniki

       vikten av en fortsatt utveckling av energidimensionen i sydöstra Europa genom att öppna, tillförlitliga och konkurrensutsatta marknader införs, bl.a. genom återuppbyggnad och utvidgning av de nödvändiga el- och gassammankopplingarna samt genom energiinvesteringar,

 stödet till kommissionens initiativ att främja den nya strategin för angränsande stater,

     att energidimensionen för sydöstra Europa, tillsammans med den nordliga dimensionen och energisamarbetet mellan Europa och Medelhavsområdet, utgör en flexibel ram för regionalt energisamarbete och bidrar till skapandet av ett område med politisk och ekonomisk stabilitet, tillväxt och välstånd samt social sammanhållning,

     att utvecklingen av den sydöstra energidimensionen kan utgöra en modell för andra liknande initiativ för regionalt samarbete som är förestående,

23. ERKÄNNER behovet av att finna en lämplig ram för ytterligare integrering av denna energimarknad och för dess funktion och därvid beakta de olika förbindelser som de berörda länderna har med EU och den rättssäkerhet som investerare kräver,

    24. INSTÄMMER I att ett starkare samarbete med sydöstra Europa på energiområdet bör inriktas på följande aspekter:

       Förbättring av regionalt energisamarbete i sydöstra Europa, utveckling av sammankopplingar av regionalt intresse inom regionen samt säkerhet vid transitering till eller genom angränsande marknader.

       En närmare dialog med näringslivet, inklusive åtgärder för att förbättra reglerna för företagsstyrning i enlighet med internationella normer och främja en öppen reformering av energisektorn för att säkerställa sektorns livskraft på lång sikt.

 Liberalisering av marknaden, fullbordad infrastruktur och sammankoppling.

     Utveckling och förstärkning av miljödimensionen och en hållbar utveckling på energiområdet.

25. SER FRAM EMOT kommande möten, t.ex. forumet för regionala gasmarknader i Istanbul i juni och den andra veckan om energi i sydöstra Europa i Sofia i oktober, som bör bidra till att stärka sammankopplingen av energimarknaderna och åstadkomma en säker miljö för investeringar i handeln med el och gas, inom regionen och mellan regionen och EU,

IV. ANGÅENDE DEN NORDLIGA DIMENSIONEN

    26. BETONAR betydelsen av genomförandet av handlingsplanen för åren 20002003 för förbindelserna med grannländerna, även med tanke på utvidgningen, och UNDERSTRYKER särskilt det transeuropeiska energinätets möjliga bidrag till att koppla samman separata nätverk och att förbättra utbyten av energi,

    27. ERINRAR OM resultaten från den tredje utrikesministerkonferensen om den nordliga dimensionen i Luxemburg den 21 oktober 2002 och välkomnar bl.a. kommissionens avsikt att inom kort för medlemsstaterna lägga fram ett nytt utkast till handlingsplan för den nordliga dimensionen för perioden 20042006, STÖDER i detta sammanhang de riktlinjer som drogs upp av rådet (allmänna frågor och yttre förbindelser) i Luxemburg den 22 oktober 2002 och i vilka det med avseende på energi anges att den nya handlingsplanen bland annat bör främja effektiv produktion, distribution och användning av energi,

    28. BETONAR den viktiga roll som energisamarbetet i Östersjöområdet (Baltic Sea Region Energy Cooperation BASREC) har för den nordliga dimensionen, VÄLKOMNAR i detta avseende resultatet av mötet mellan Östersjöstaternas energiministrar och Europeiska kommissionen i Vilnius den 1921 november 2002 (anordnat av Nordiska ministerrådet, Litauen och Finland) om energifrågor av betydelse för den nordliga dimensionen när det gäller energi- och gasmarknader, klimatförändringar, effektiv energianvändning och bioenergi,

    29. UPPMANAR kommissionen att notera BASREC:s nya mandat och arbetsplan för åren 20032005 med genomförandet av dess nya handlingsplan för den nordliga dimensionen för åren 20042006,

    30. NOTERAR vidare de bidrag till genomförandet av den nya handlingsplanen 20042006 som lämnades av de regionala samarbetsorganisationerna i Bryssel den 78 mars 2003 och det andra forumet för den nordliga dimensionen som anordnades av EESK (med deltagande av Östersjöstaternas råd och företrädare för det organiserade civila samhället) i Bryssel den 19 mars 2003,

V. ANGÅENDE ALLA FYRA FÖRBINDELSERNA

    31. NOTERAR att befintliga program som Meda, Tacis, Cards och Phare, tillsammans med de bilaterala, regionala och internationella programmen, på ett kraftfullt sätt bidrar till utvecklingen av energisektorn i dessa regioner,

    32. BETONAR vikten av att förbättra samordningen mellan de olika programmen och samarbetet mellan alla berörda parter, inklusive de internationella finansinstituten, för att harmonisera de åtgärder som vidtas inom dessa program för att förbättra försörjningstryggheten och stärka den framtida utvidgade inre marknaden för energi,

    33. NOTERAR energistadgefördragets möjligheter att bidra till en förbättring av förutsättningarna för investeringar inom energisektorn i tredje länder,

    34. VÄLKOMNAR i fråga om miljödimensionen i dessa förbindelser den planerade internationella konferensen om förnybar energi som skall anordnas av Tyskland år 2004."

ÖVRIGA FRÅGOR

 LIBERALISERING AV MARKNADERNA FÖR EL OCH GAS

På kommissionens begäran gjorde ministrarna under lunchen en genomgång av läget i de pågående informella diskussionerna mellan ordförandeskapet, kommissionen och Europaparlamentet om utkastet till direktiv som syftar till att påskynda liberaliseringen av gemenskapens marknader för el och gas. Ministrarna bekräftade på nytt rådets höga prioritering av att snabbt anta denna lagstiftning i Europas medborgares och näringslivets intresse.

PUNKTER SOM GODKÄNDES UTAN DEBATT

SOCIALPOLITIK

Utvidgning av bestämmelser om social trygghet till att gälla medborgare i tredje land

(Dok. 15040/02)

Rådet antog en förordning som syftar till en utvidgning av bestämmelserna i förordning (EEG) nr 1408/71 till att gälla de medborgare i tredje land som för närvarande inte omfattas av dessa bestämmelser på grund av sitt medborgarskap, när det gäller tillämpning av sociala trygghetssystem på anställda och deras familjer när de flyttar inom gemenskapen.

Förslaget(5) syftar till att ge medborgare från tredjeland, som lagligen vistas på medlemsstaternas territorium och som uppfyller övriga villkor som föreskrivs i förordning (EEG) nr 1408/71, rättigheter som i så stor utsträckning som möjligt är jämförbara med de rättigheter som unionens medborgare åtnjuter. Förslaget är en uppföljning av en begäran som framställdes under Europeiska rådets möte i Tammerfors (i oktober 1999) att låta den rättsliga ställning som medborgare i tredje land åtnjuter närma sig den som medlemsstaternas medborgare åtnjuter.

Den text som rådet antagit grundar sig på den politiska överenskommelse som nåddes under rådets möte den 3 december 2002 (se pressmeddelande 14892/02).

YTTRE FÖRBINDELSER

Rumänien Associeringsrådet den 19 maj 2003

(Dok. 9150/03)

Rådet godkände Europeiska unionens ståndpunkt inför det nionde mötet i associeringsrådet mellan EU och Rumänien som skall hållas den 19 maj 2003 i Bryssel, inklusive huvudinslagen i de viktigaste uttalanden som ordförandeskapet och kommissionen skall göra under mötet.

________________________

(1) ?När uttalanden, slutsatser eller resolutioner har antagits formellt av rådet anges detta i rubriken för punkten i fråga, och texten står inom citattecken.?Dokument som det hänvisas till i texten finns på rådets webbplats HYPERLINK "http://register.consilium.europa.eu/scripts/utfregisterDir/WebDriver.exe?MIval=advanced&MIlang=EN&fc=REGAISEN&srm=5&ssf=&mt=128&md=100"http://consilium.europa.eu.?Antagna rättsakter med offentliga uttalanden till rådets protokoll markeras med asterisk. Uttalandena kan fås via rådets webbplats eller från rådets presstjänst.

(2) Union for the Coordination of Transmission of Electricity, Council of European Energy Regulators, European Transmission System Operators Association.

(3) Ad hoc-gruppen för ekonomisk analys, ad hoc-gruppen för energipolitik samt ad hoc-gruppen för sammankopplingar.

(4) Dessa givare är EIB, EBRD, Världsbanken, USAID, CIDA, KfW, NOVEM, EUF, Grekland, Italien, Schweiz, Republiken Tjeckien och Förenade kungariket.

(5) Förslaget grundar sig på artikel 63.4 i avdelning IV (visering, asyl, invandring och övrig politik som rör fri rörlighet för personer) i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. I enlighet med 1997 års protokoll om Danmarks ställning, skall inga rättsakter som grundar sig på avdelning IV vara tillämpliga i Danmark.


Side Bar