Navigation path

Left navigation

Additional tools

Other available languages: EN FR DE DA ES NL IT PT FI EL

C/02/210 10945/02 (Presse 210)

Rådets 2447:e möte

ALLMÄNNA FRÅGOR OCH YTTRE FÖRBINDELSER

Bryssel den 22 juli 2002

Ordförande:

Per Stig MØLLER

Konungariket Danmarks utrikesminister

INNEHÅLL(1)

DELTAGARE 4

PUNKTER SOM DISKUTERADES

ORDFÖRANDESKAPETS ARBETSPROGRAM 5

UTVIDGNINGEN 6

UPPFÖLJNING AV EUROPEISKA RÅDET I SEVILLA 7

     Ändringar i rådets arbetsordning 7

    - Förteckning över offentliga debatter 7

    - Kaliningrad 7

FRAMSTEG I ANDRA RÅDSKONSTELLATIONER 8

EU:S PRIORITERINGAR BETRÄFFANDE KONFLIKTFÖREBYGGANDE Rådets slutsatser 9

MELLANÖSTERN Rådets slutsatser 10

VÄSTRA BALKAN Rådets slutsatser 11

LIVSMEDELSKRISEN I SÖDRA AFRIKA Rådets slutsatser 13

ZIMBABWE Rådets slutsatser 14

AFGHANISTAN Rådets slutsatser 15

INDIEN/PAKISTAN 17

FÖRBEREDELSE INFÖR VÄRLDSTOPPMÖTET OM HÅLLBAR UTVECKLING Rådets slutsatser 18

DEN EUROPEISKA SÄKERHETS- OCH FÖRSVARSPOLITIKEN 21

PEREJIL 21

PUNKTER SOM GODKÄNDES UTAN DEBATT

HANDELSPOLITIK I

  • Stål rådets slutsatser I

  • Antidumpningstull på cyklar från Taiwan II

  • Utjämningstull på sulfanilsyra från Indien II

  • Antidumpningstull på sulfanilsyra från Kina och Indien II

  • Råvaror: Internationella studiegruppen för gummi gemenskapens medverkan II

  • Exportkrediter för fartyg* II

KAMPEN MOT TERRORISM III

  • EU:s externa åtgärder mot terrorism Rådets slutsatser III

  • Terrorism uppföljning av handlingsplanen IV

YTTRE FÖRBINDELSER IV

  • Irak gemensam ståndpunkt IV

  • Liberia restriktiva åtgärder IV

  • EU:s prioriteringar för FN:s 57:e generalförsamling V

  • Libanon interimsavtal om handel V

  • Komorerna återupptagande av utvecklingssamarbetet VI

  • Litauen och Lettland jordbruksprodukter VI

  • Ryssland genomförande av EU:s gemensamma strategi VI

  • Ukraina genomförande av EU:s gemensamma strategi VII

  • Medelhavsregionen genomförande av EU:s gemensamma strategi VII

  • Kirgizistan förberedelse inför samarbetsrådet VII

  • Kazakstan förberedelse inför samarbetsrådet VII

  • Förberedelser för Asem 4 VII

  • Somalia Rådets slutsatser VIII

RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR X

  • Ramprogram om polissamarbete och straffrättsligt samarbete (Agis) X

EKOFIN XI

  • Budget 2003 Upprättande av utkastet till Europeiska gemenskapernas allmänna budget XI

MILJÖ XI

  • Konventionen om skydd av flyttande vilda djur XI

INRE MARKNADEN XI

  • Dataskydd Isle of Man XI

FISKE XI

  • Konvention om bevarande och förvaltning av fiskeresurser i Sydostatlanten XI

_________________

För ytterligare information ring 02-285 82 39 02-285 62 19 02-285 81 11

DELTAGARE

Medlemsstaternas regeringar och Europeiska kommissionen företräddes av följande personer:

Belgien:

Louis MICHELVice premiärminister och utrikesminister
Annemie NEYTSStatssekreterare åt utrikesministern
Danmark:
Per Stig MØLLERUtrikesminister
Bertel HAARDERMinister för flyktingfrågor, invandrare och integration samt minister utan portfölj (Europaminister)
Friis Arne PETERSENStatssekreterare vid utrikesministeriet
Tyskland:
Jürgen CHROBOGStatssekreterare vid utrikesministeriet
Grekland:
Giorgos PAPANDREOUUtrikesminister
Anastasios GIANNITSISBiträdande utrikesminister
Spanien:
Ramón DE MIGUEL Y EGEAStatssekreterare för Europafrågor
Frankrike:
Dominique GALOUZEAU de VILLEPINUtrikesminister
Noëlle LENOIRBiträdande utrikesminister, med ansvar för Europafrågor
Irland:
Dick ROCHEBiträdande minister vid premiärministerns kansli och utrikesministeriet, med ansvar för Europafrågor
Italien:
Silvio BERLUSCONIMinisterpresident, tillfälligt förordnad utrikesminister
Luxemburg:
Lydie POLFERUtrikes- och utrikeshandelsminister
Nederländerna:
Bernard R. BOTAmbassadör, ständig representant
Österrike:
Benita FERRERO-WALDNERFörbundsutrikesminister
Portugal:
António MARTINS da CRUZUtrikesminister och minister för portugisiska samfund i utlandet
Finland:
Erkki TUOMIOJAUtrikesminister
Jari VILÉNUtrikeshandelsminister
Sverige:
Gunnar LUNDAmbassadör, ständig representant
Storbritannien:
Jack STRAWUtrikes- och samväldesminister
* * *
Kommissionen:
Romano PRODIOrdförande
Günter VERHEUGENLedamot
Christopher PATTENLedamot
Poul NIELSONLedamot
* * *
Rådets generalsekretariat:
Javier SOLANAGeneralsekreterare/hög representant för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken
ORDFÖRANDESKAPETS ARBETSPROGRAM

Rådet åhörde en föredragning av ordförandeskapet om dess arbetsprogram för det andra halvåret 2002. Arbetsprogrammet, som kallas "Ett Europa" finns på ordförandeskapets webbplats under följande adress: http://www.eu2002.dk/programme/.

Det danska ordförandeskapets huvudprioritering är att före årets utgång slutföra utvidgningsförhandlingarna med upp till tio kandidatländer och på så sätt sluta cirkeln "från Köpenhamn till Köpenhamn". Det var under det senaste danska ordförandeskapet 1993 som villkoren för anslutning fastställdes. Förhandlingarna inleddes 1998 för de första sex kandidatländerna och 2000 för ytterligare sex länder.

Under sitt ordförandeskap avser Danmark även att prioritera en rad andra viktiga

frågor på EU:s dagordning, nämligen beträffande frihet, säkerhet och rättvisa, hållbar utveckling och säkra livsmedel. Beträffande de yttre förbindelserna avser Danmark att se till att EU lever upp till sitt internationella ansvar för fred och stabilitet genom att bekämpa internationell terrorism och fattigdom och genom att främja demokrati och respekten för de mänskliga rättigheterna samt konfliktförebyggande och krishantering.

Ordförande Romano Prodi uttryckte sitt stöd till ordförandeskapets program.

Rådet noterade även en föredragning av den grekiska utrikesministern, Giorgos Papandreou, om prioriteringar av europeisk säkerhets- och försvarspolitik, i synnerhet när det gäller att uppfylla de övergripande målen från Helsingfors och tredje länders deltagande i operationer inom ramen för GESFP. Det erinras om att Grekland kommer att leda diskussioner med försvarsanknytning under andra hälften av 2002.

UTVIDGNINGEN

Rådet åhörde en föredragning av ordförandeskapet om programmet för utvidgningen. Programmet (dok. 10550/02) finns på rådets webbplats: http://register.consilium.europa.eu/. Föredragningen följdes av ett inlägg av kommissionsledamoten Günter Verheugen, som stödde ordförandeskapets tillvägagångssätt, och en kort diskussion.

Ordförandeskapet slog fast att det kommer att göra allt för att uppfylla Europeiska rådets mål och att slutföra förhandlingarna före slutet av 2002 med upp till tio kandidatländer (de tio länder som namngavs av Europeiska rådet i Laeken i december 2001) och därigenom ge de nya medlemsstaterna möjlighet att delta i nästa val till Europaparlamentet 2004.

Ordförandeskapet avser att lösa alla kvarstående frågor utom budgetfrågorna före september. Mot bakgrund av 2002 års återkommande rapporter som kommer att läggas fram av kommissionen i oktober skulle det danska ordförandeskapet vilja att Europeiska rådet i Bryssel namnger de länder som skulle kunna avsluta förhandlingarna före årets slut samt att rådet fattar lämpliga beslut så att EU tidigt i november kan meddela kandidatländerna om de frågor som saknas i finanspaketet. Målet är att ge tillräcklig tid till förhandlingarna med kandidatländerna för att slutföra förhandlingarna till Europeiska rådet i Köpenhamn i december så att anslutningsfördraget kan undertecknas under våren.

Det danska ordförandeskapet avser dessutom att fullt ut stödja Bulgarien och Rumänien i deras förberedelser inför anslutningen och att intensifiera deras framsteg mot medlemskap. Avsikten är att anta en uppdaterad färdplan och en reviderad och förstärkt föranslutningsstrategi vid Europeiska rådet i Köpenhamn i december.

Beträffande Turkiet är målet att föra Turkiet närmare till Europeiska unionen i linje med slutsatserna från Europeiska rådet i Sevilla.

UPPFÖLJNING AV EUROPEISKA RÅDET I SEVILLA

Rådet informerades av ordförandeskapet om läget i genomförandet av Sevillabesluten om att förbättra rådets och Europeiska rådets arbetsmetoder samt säkerställa större öppenhet i rådets överläggningar. Rådet lyckönskade ordförandeskapet till dess snabbhet med att genomföra besluten från Europeiska rådet i Sevilla.

 Ändringar i rådets arbetsordning

För att fullgöra Europeiska rådets mandat antog rådet en reviderad version av sin arbetsordning (dok. 10962/02) med nya bestämmelser som minskar antalet rådskonstellationer, fastställer verksamhetsområden för framtida möten i rådet (allmänna frågor och yttre förbindelser), fastställer det senares roll i förberedelserna inför Europeiska rådet och ger allmänheten tillträde till rådets överläggningar.

Förteckning över offentliga debatter

Rådet antog även (dok. 11008/02)

     förteckningen över frågor som kan tas upp i rådets offentliga överläggningar, om kommissionens viktigaste lagstiftningsförslag i enlighet med medbeslutandeförfarandet,

 förteckningen över andra frågor som kan tas upp i en offentlig debatt vid rådets möten.

Kaliningrad

Rådet noterade dessutom ett inlägg från kommissionsledamot Chris Patten som bekräftade kommissionens avsikt att till nästa möte i rådet (allmänna frågor och yttre förbindelser) den 30 september lägga fram den utredning om Kaliningrad som efterfrågades av Europeiska rådet i Sevilla i syfte att finna en lösning inom regelverket i samråd med Polen och Litauen.

FRAMSTEG I ANDRA RÅDSKONSTELLATIONER

Som en del av sin roll med att samordna rådets verksamhet och se till att det finns en övergripande enhetlighet noterade rådet på grundval av ordförandeskapets lägesrapport (dok. 11046/02) det arbete som pågår i andra rådskonstellationer.

Rådet noterade i synnerhet betydelsen av följande punkter: en föredragning av och första politiska diskussion om halvtidsöversynen av den gemensamma jordbrukspolitiken (den 15 juli vid rådet (jordbruk)); diskussioner om skattepaketet och förhandlingar med Schweiz om beskattning av sparande samt diskussionen om EU:s ordning för budgetregler, övervakning och stabilitet (den 12 juli vid Ekofinrådet); rådets upprättande av budgetförslaget för 2003 (den 19 juli vid Ekofinrådet (budget)).

EU:S PRIORITERINGAR BETRÄFFANDE KONFLIKTFÖREBYGGANDE Rådets slutsatser

Efter föredragningar av generalsekreteraren/den höge representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken Javier Solana och kommissionsledamot Chris Patten antog rådets följande slutsatser:

"Vid genomförandet av EU: s program för förebyggande av våldsamma konflikter, som godkändes av Europeiska rådet i Göteborg, gjorde rådet en genomgång av befintliga och nya utmaningar i samband med arbetet med konfliktförebyggande. Det välkomnade åtgärder som vidtagits av Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik för att vidareutveckla systemet för tidig varning. Rådet fastställde särskilda regionala och övergripande frågor som kommer att kräva närmare uppmärksamhet och gav Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik i uppdrag att regelbundet se över dessa frågor och att vid behov utarbeta operativa rekommendationer. I detta syfte erkändes vikten av det nyligen antagna systematiska tillvägagångssättet vid konfliktförebyggande. Rådet förklarade på nytt att det även fortsättningsvis är berett att vid behov beakta sådana rekommendationer."

MELLANÖSTERN Rådets slutsatser

    "1. Rådet välkomnade resultatet av ministerkvartettens möte i New York den 16 juli 2002. Vid mötet bekräftades kvartettens roll som ett synnerligen viktigt instrument för de internationella ansträngningarna till stöd för en övergripande politisk lösning av krisen i Mellanöstern. De diskussioner som kvartettens medlemmar därefter förde med Jordaniens och Egyptens utrikesministrar har bidragit till att säkerställa ett nära samarbete mellan kvartetten och arabländernas viktigaste aktörer.

    2. Med anledning av det saudiarabiska initiativ som godkänts av Arabförbundet, förklaringen från Sevilla den 22 juni och uttalandet av president Bush den 24 juni har kvartetten enats om viktiga aspekter för att framsteg mot en lösning av krisen i Mellanöstern skall göras. Rådet betonade särskilt nödvändigheten av parallella framsteg i politiska och ekonomiska frågor samt säkerhetsfrågor, nödvändigheten av att omedelbart förbättra den humanitära och sociala situationen, av att val hålls och att ett ytterligare internationellt ministermöte sammankallas vid lämplig tidpunkt. Rådet underströk även att en handlingsplan måste upprättas för målet att inom den fastställda tidsramen på tre år räknat från idag komma fram till en slutgiltig israelisk-palestinsk lösning där två stater lever sida vid sida i fred och säkerhet.

    3. Rådet godkände den handlingsplan avseende reformer i Palestina som lades fram vid expertgruppens möte i London och bekräftades vid kvartettens möte i New York. I egenskap av största givare till de palestinska områdena kommer EU att aktivt och konstruktivt bidra till arbetet i den expertgrupp som upprättats under kvartettens överinseende genom att stödja palestiniernas arbete för övergripande reformer på alla områden under förberedelserna för att skapa en självständig stat. EU är berett att bidra till att förbereda och övervaka fria och rättvisa val i Palestina.

    4. Behovet av parallella och motsvarande åtgärder på den israeliska sidan för att göra de palestinska reformerna framgångsrika betonades. Rådet stödde kvartettens kraftfulla vädjan till Israel att undanröja avspärrningarna, dra tillbaka sina trupper till de ställningar som de höll före den 28 september 2000, återuppta överföringen av de inkomster som tillkommer den palestinska myndigheten samt att sätta stopp för bosättarnas verksamhet. Mot bakgrund av en förvärrad humanitär situation på de palestinska områdena begärde rådet att den internationella humanitära personalen skulle beredas fritt, omedelbart tillträde.

    5. Rådet är förvissat om att de åtgärder som planeras av kvartetten kommer att bidra till att återskapa förtroendet och bereda vägen för en internationell fredskonferens.

    6. Rådet fördömde i starkaste ordalag de nyligen inträffade terroristdåden mot israelisk civilbefolkning. Rådet noterade att den palestinska myndigheten fördömde sådana handlingar och det upprepade sin uppmaning till den palestinska myndigheten att vidta alla åtgärder som är möjliga i kampen mot terrorism. Rådet uppmanade Israel att avstå från oberättigade deportationer.

    7. Rådet välkomnade de återupptagna förhandlingarna mellan Israel och den palestinska myndigheten."

    VÄSTRA BALKAN Rådets slutsatser

Rådet höll en diskussion på grundval av föredragningar av generalsekreteraren/den höge representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken Javier Solana, före hans resa till Belgrad den 25 juli, och kommissionsledamot Chris Patten, mot bakgrund av hans besök nyligen i regionen. Rådet antog följande slutsatser:

"FLYKTINGARS OCH INTERNFLYKTINGARS ÅTERVÄNDANDE

Rådet erinrade om att rätten att återvända är en grundläggande mänsklig rättighet. Det underströk att man funnit lösningar så att 1,5 miljoner flyktingar har kunnat återvända och integreras, inklusive mer än 300 000 tillhörande minoritetsgrupper. Rådet noterade, att mer än en miljon personer fortfarande är fördrivna och betonade att EU:s bistånd för återvändande och återuppbyggnad fortfarande är en viktig del av EU:s bistånd till västra Balkan. Rådet insisterade på behovet av hållbara lösningar på frågan om fördrivna folkgrupper och betonade vikten av att förstärka rättsstatsprincipen och den socioekonomiska utvecklingen. Rådet fördömde starkt att man lokalt lägger hinder för att folkgrupper återvänder och uppmanade respektive länder att uppfylla sitt åtagande att ta itu med de kvarstående rättsliga och administrativa frågorna.

Det erinrade om att flyktingars och internflyktingars återvändande kräver ett nära regionalt samarbete och betonade att EU kommer att utvärdera hur arbetet utvecklats i denna fråga vid den årliga översynen av stabiliserings- och associeringsprocessen. Rådet välkomnade och stödde härvid också stabilitetspaktens agenda för regionala åtgärder II (AREA II) som inleddes i Genève den 27 juni 2002.

REGIONALT SAMARBETE

Rådet erinrade om den vikt det fäster vid regionalt samarbete som en grund för stabiliserings- och associeringsprocessen i linje med de åtaganden som gjordes vid toppmötet i Zagreb. I detta avseende välkomnade rådet varmt mötet mellan Bosnien och Hercegovinas, Kroatiens och Jugoslaviens presidenter i Sarajevo den 15 juli. Den vidare utvecklingen av det regionala samarbetet med full respekt för säkerhetsrådets resolutioner och staternas suveränitet kommer att bidra till närmare förbindelser med EU. I denna anda välkomnade rådet resultatet av det ministermöte inom sydösteuropeiska samarbetsprocessen (SEECP) som ägde rum nyligen i Belgrad och dess fokusering på prioriteringar och projekt för att stärka regionalt samarbete. Den framtida utmaningen kommer att vara att sammanföra det pågående arbetet i stabilitetspakten samt andra regionala initiativ på ett sådant sätt att de förstärker varandra.

Rådet erinrade också om vikten av regionalt samarbete för att bekämpa organiserad brottslighet och underströk den stora vikt som EU fäster vid denna långsiktiga strävan.

F.D. JUGOSLAVISKA REPUBLIKEN MAKEDONIEN

Rådet välkomnade tillkännagivandet av val till f.d. jugoslaviska republiken Makedoniens församling den 15 september och bekräftade EU:s starka stöd för OSSE:s valobservatörsuppdrag. En valkampanj och ett val som genomförs fritt och rättvist, utan våld eller hot, skulle bidra positivt till den vidare utvecklingen av förbindelserna med EU.

Rådet uppmanade alla parter att upplösa alla olagliga eller parallella beväpnade element och att fortsätta att arbeta för försoning mellan de olika folkgrupperna.

BOSNIEN OCH HERCEGOVINA

Rådet välkomnade de ytterligare framsteg som gjorts i Bosnien och Hercegovina med "vägkartan", som nu snart kan komma att fullbordas. Det upprepade att den enda vägen mot rättvisa, välstånd och närmare europeisk integration går via ytterligare kraftfulla reformer i enlighet med stabiliserings- och associeringsprocessen.

Rådet upprepade EU:s starka engagemang i framtiden för Bosnien och Hercegovina, som är en potentiell kandidat för medlemskap. De stundande allmänna valen i oktober utgör ett viktigt tillfälle för landet på dess väg mot europeisk integration. Rådet uppmuntrade landets väljarkår att ta ansvar för sin egen framtid genom att rösta för reformprogram som syftar till att föra Bosnien och Hercegovina närmare Europa.

Rådet erinrade om att medborgarna och folken i Bosnien och Hercegovina endast kommer att röra sig mot Europa inom ramen för en enad stat.

EU noterade med tillfredsställelse att mandatet för FN:s uppdrag i Bosnien och Hercegovina har förlängts till årets slut och säkerställer en ordnad övergång mellan FN:s uppdrag och EU:s polisuppdrag (EUPM), som kommer att ta över den 1 januari 2003.

FÖRBUNDSREPUBLIKEN JUGOSLAVIEN

Rådet välkomnade det konstituerande mötet i författningskommissionen och gladde sig över framstegen med genomförandet av avtalet mellan Serbien och Montenegro av den 14 mars. Rådet erinrade om betydelsen av att parterna åtagit sig att fullborda den konstitutionella stadgan senast i slutet av juli. Ett snabbt genomförande av avtalet av den 14 mars kommer att ge möjlighet till framsteg i riktning mot en europeisk integration. Alla berörda parter måste prioritera fullbordandet av konstitutionella stadgan som kommer att ge landet en tydlig institutionell och ekonomisk struktur.

Rådet välkomnade även det första utkastet till handlingsplan för den inre marknaden, handel och tullar som ett viktigt steg framåt och förväntade sig ytterligare framsteg när det gäller slutförandet av handlingsplanen. Detta viktiga framsteg förbättrade utsikterna för att man skall kunna lägga fram en genomförbarhetsstudie i höst vid inledandet av förhandlingarna om stabiliserings- och associeringsavtalet. Rådet underströk att det är nödvändigt med en snabb utveckling och ett fortsatt genomförande av de politiska och ekonomiska villkor som krävs av stabiliserings- och associeringsprocessen. Rådet välkomnade att Europeiska kommissionen är beredd att även fortsättningsvis ge bistånd i processen att genomföra avtalet mellan Serbien och Montenegro, särskilt för att stödja de nya institutionerna.

FÖRBUNDSREPUBLIKEN JUGOSLAVIEN/KOSOVO

Rådet välkomnade den överenskommelse som nyligen ingicks mellan FN:s uppdrag i Kosovo (UNMIK) och Jugoslavien om att säkerställa kosovoserbernas deltagande i Kosovos multietniska rättsliga system, vilket bör vara till hjälp i ansträngningarna att upplösa olagliga parallella strukturer i norra Kosovo. Rådet uppmuntrade ytterliga framsteg i den dialog mellan UNMIK och de jugoslaviska myndigheterna som bygger på det gemensamma UNMIK/Jugoslavien-dokumentet enligt FN:s säkerhetsråds resolution 1244.

Rådet uttryckte djup oro över situationen när det gäller minoritetsgruppernas återvändande till Kosovo och underströk det brådskande behovet av framsteg."

LIVSMEDELSKRISEN I SÖDRA AFRIKA Rådets slutsatser

Efter en kort diskussion om den förvärrade livsmedelskrisen och humanitära situationen i södra Afrika, bland annat ett inlägg av kommissionsledamot Poul Nielson, antog rådet följande slutsatser:

"Rådet har med tilltagande oro sett att det snabbt håller på att utvecklas en livsmedelskris i södra Afrika och att den humanitära situationen där försämras. EU har redan reagerat genom att bevilja totalt nästan 130 miljoner euro i livsmedelsbistånd och humanitärt bistånd till regionen. Icke desto mindre behövs det ytterligare kontinuerliga ansträngningar för att lindra situationen. Med tanke på detta är rådet djupt oroat av vissa politiska beslut och åtgärder som vidtagits och som förefaller ha bidragit till en ytterligare försämring av den redan alarmerande humanitära situationen. Rådet anser att en lösning av den humanitära krisen är en av de främsta politiska prioriteringarna och uppmanar därför länderna i regionen att utforma sin respektive politik i enlighet med detta.

En övergripande långsiktig strategi behövs för att angripa de bakomliggande ekonomiska, politiska och sociala orsakerna till krisen. Regionala ansträngningar för att övervinna krisen bör främjas i enlighet med principerna som till exempel gott styre i initiativet. Det nya partnerskapet för Afrikas utveckling (NEPAD), där stater i Södra Afrika spelar en framträdande roll. Vidare uppmanar EU enträget de behöriga ministrarna i SADC (Södra Afrikas utvecklingsgemenskap) att fortsätta de diskussioner som inleddes i Maputo den 5 juli 2002 och att vidta de åtgärder som behövs för att främja de egna kollektiva regionala insatserna för att övervinna krisen.

Rådet uppmanar länderna i området att göra sitt yttersta för att underlätta de pågående regionala humanitära operationerna, inbegripet genom att tillhandahålla logistiskt och administrativt stöd, och genom att säkerställa obehindrat tillträde för humanitära organisationer samt deras distribution av humanitär nödhjälp till alla människor som behöver den. EG och dess medlemsstater är beredda att ytterligare bidra till dessa ansträngningar och kommer att upprätthålla en ständig samordning med SADC-länderna i syfte att lindra den humanitära situationen."

ZIMBABWE Rådets slutsatser

    "1. Rådet upprepade sin allvarliga oro över situationen i Zimbabwe, särskilt den sociala och politiska polariseringen, dödläget i dialogen mellan partierna ZANU-PF och Rörelsen för demokratisk förändring (Movement for Democratic Change), brotten mot de mänskliga rättigheterna och restriktionerna mot medierna samt den fortsatt förvärrade ekonomiska situationen som i hög grad beror på de zimbabwiska myndigheternas politik och som negativt påverkar den zimbabwiska befolkningens levnadsförhållanden.

    2. Mot bakgrund av detta har rådet beslutat att utvidga förteckningen över de personer som omfattas av riktade sanktioner enligt rådets gemensamma ståndpunkt av den 18 februari 2002 om restriktiva åtgärder mot Zimbabwe så att den omfattar alla återstående kabinettsministrar, sekreterare i politbyrån, vice ministrar, biträdande sekreterare i politbyrån samt president Mugabes maka, Grace Mugabe.

    3. Rådet gjorde dessutom en översyn av sitt beslut av den 18 februari 2002 om att vidta "lämpliga åtgärder" med hänvisning till artikel 96 i AVSEG-partnerskapsavtalet. Rådet konstaterade att de nuvarande förhållandena i Zimbabwe inte garanterar respekten för mänskliga rättigheter, demokratiska principer och rättsstatsprincipen. Rådet beslutade därför att förlänga dessa åtgärder utan någon ändring. Rådet upprepade att bidragen till insatser av humanitärt slag och projekt som är till direkt stöd för befolkningen, särskilt sådana inom den sociala sektorn, inte skall påverkas.

    4. Rådet betonade att akut livsmedelsbistånd inte under några förhållanden kan användas som ett politiskt verktyg. Rådet uppmanar därför kommissionen att i samråd med medlemsstaterna, andra givare, icke-statliga organisationer och FN, upprätta konkreta riktlinjer för livsmedelsdistribution i Zimbabwe så att den sker på ett strikt opolitiskt sätt.

    5. Rådet betonade återigen vikten av ett nära samarbete och en fortsatt dialog på alla nivåer med SADC-partner och andra internationella partner när det gäller krisen i Zimbabwe. EU kommer att utnyttja alla tillfällen att diskutera och uttrycka sin oro över situationen i Zimbabwe. Rådet betonade vikten av den kommande ministerkonferensen mellan EU och SADC i Köpenhamn den 78 november 2002 som en del av den pågående dialogen med dessa länder om frågor som berör södra Afrika. Rådet uppmanade ordförandeskapet att fortsätta med förberedelserna inför konferensen.

    6. Samtidigt som rådet erkänner nödvändigheten av att minska fattigdomen genom att råda bot på den historiskt bristande jämvikten i fördelningen av mark i Zimbabwe, fördömer det den pågående och alltför snabba jordreformpolitiken och anser den vara en av de viktigaste orsakerna till den nuvarande humanitära krisen. Rådet uppmanar enträget den zimbabwiska regeringen att genomföra den i Abuja i september 2001 överenskomna processen och att se över sina alltför snabba jordreformer i enlighet med förslagen i FN:s utvecklingsprogram från början av 2002. Det uppmanar även den zimbabwiska regeringen att vidta alla lämpliga åtgärder för att reagera på den humanitära nödsituationen genom att mobilisera sina egna resurser och se till att livsmedel opartiskt delas ut till alla nödlidande.

    7. EU kommer att fortsätta att öka sitt humanitära bistånd till Zimbabwes befolkning och svara på Förenta nationernas konsoliderade humanitära appell. Det upprepar att det civila samhället, de icke-statliga organisationerna och andra intressenter bör göras delaktiga i genomförandet och övervakningen av biståndsinsatserna."

AFGHANISTAN Rådets slutsatser

    "1. Europeiska unionen erkänner resultatet av det provisoriska Loya Jirga och inrättandet av övergångsregeringen i Afghanistan som betydande framsteg. EU uppmuntrar alla afghanska parter att fortsätta arbetet mot en fredlig politisk framtid för alla i enlighet med Bonnavtalet. Europeiska unionen uppskattar att den provisoriska Loya Jirga-processen, inklusive valen på regional nivå och distriktsnivå, visade en vilja till engagemang i demokratiseringsprocessen från afghaner i hela landet.

    Europeiska unionen är väl medveten om att det återstår enorma utmaningar. Säkerheten är fortfarande den största anledningen till oro för både det afghanska folket och de internationella organisationer som arbetar i Afghanistan. I detta sammanhang beklagar EU djupt det tragiska mordet på vicepresidenten för den afghanska övergångsmyndigheten, Haji Abdul Qadir. EU uppskattar att Turkiet har tagit över kommandot över den internationella säkerhetsstyrkan (ISAF) och uttrycker sitt fulla förtroende för det turkiska ledarskapet. Samtidigt önskar EU påminna de afghanska parterna om att det i deras ansvar i enlighet med Bonnavtalet ingår att upprätthålla inre säkerhet. Inom ramen för detta har fyra nyckelpunkter fastställts: omstrukturering av de väpnade styrkorna, omstrukturering av den nationella polisen, bekämpning av narkotikasmugglingen och reform av rättsväsendet. I detta avseende välkomnar EU det nyligen inrättade afghanska rådet för nationellt försvar.

    Andra stora utmaningar är bl.a. behovet av att bilda en effektiv central regering, rättsstatsprincipen, fullständigt deltagande av kvinnor i den politiska processen, en öppen och hållbar makroekonomisk och finansiell ram, permanent lokalt deltagande i beslutsprocessen, återuppbyggnad av alla sektorer, demobilisering och utrotande av narkotikahandeln. EU är också djupt oroat över krigsherrarnas åtgärder, som underminerar genomförandet av Bonnavtalet, i synnerhet striderna i landets norra del och konfiskeringen av tullintäkter. EU välkomnar de insatser som hittills gjorts av Afghanistans övergångsregering för att ta itu med ovan nämnda frågor.

    2. EU kommer att fortsätta att inrikta sina politiska insatser på 1. att bidra till Bonnavtalets integritet och fullständiga genomförande, 2. att främja positiva bidrag till fredsprocessen i Afghanistan från regionala aktörer i Afghanistan och från grannländerna och på så sätt bidra till en konsolidering av Afghanistan, 3. att stödja FN i dess nyckelroll, särskilt generalsekreterarens särskilda representant.

    I fasen efter Loya Jirga kommer EU att försöka underlätta genomförandet av Bonnavtalet genom en konkret dialog med de afghanska parterna. EU kommer att uppmärksamt följa inrättandet av en författningskommission enligt avtalet och koncentrera sina insatser på det konkreta arbete som sker i denna och i andra kommissioner som inrättats enligt avtalet för att bidra till upprättandet av en afghansk stat som respekterar rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna, inklusive kvinnors rättigheter. EU kommer också att bidra till uppbyggande av institutioner, inklusive institutioner för nationell säkerhet och rättsliga institutioner, och till narkotikabekämpning. EU kommer att inleda en dialog om behovet av ett övergripande ramplan för säkerhetsfrågor, inklusive en kontaktpunkt på regeringsnivå för sådana frågor.

    I dialogen med övergångsregeringen kommer EU att betona de huvudprinciper som de afghanska parterna och det internationella samfundet enats om och som fastställs i Bonnavtalet, Tokyo-dokumentet och säkerhetsrådets resolution nr 1419. Dessa inbegriper avsikten att bilda en regering som vilar på en bred grund, beaktar könsaspekter, är multietnisk och fullständigt representativ.

    Som ett tecken på EU:s fortsatta åtagande har unionen nyligen utnämnt Francesc VENDRELL till EU:s särskilda representant för Afghanistan.

    3. EU har åtagit sig att lämna ett väsentligt bidrag till återuppbyggnaden av Afghanistan. Det internationella åtagandet i Afghanistan beror i sista hand på de afghanska parternas strävan att fullt ut uppnå de huvudmål som de enats om sinsemellan och med det internationella samfundet. Bonnavtalet är fortfarande den måttstock som gäller och målet på medellång sikt är att framgångsrikt genomföra de allmänna val som planeras till mitten av 2004.

    EU kommer att främja en process som igångsatts av Afghanistans övergångsregering i partnerskap med det internationella samfundet som skall leda till utarbetandet av kontrollerbara normer och övervakningssystem för hur dessa mål skall uppnås

    4. EU kommer att fortsätta att erinra de internationella givarna om det akuta behovet av att det utvecklingsbistånd som utlovades i Tokyo överlämnas. Mycket stora summor har redan utbetalats men behoven är kanske större i år än vad man förväntade sig i Tokyo. EU kommer att främja tilldelning av utvecklingsbistånd på ett sätt som stärker den centrala regeringens roll på bekostnad av dem som står utanför eller motsätter sig Bonnprocessen, samtidigt som det säkerställs att en synbar fredsbonus snart når befolkningen som helhet.

    EU kommer att främja en förbättring av masskommunikationen via flera olika medier i Afghanistan för att främja den demokratiska processen och göra övergångsregeringen mer genomblickbar för det afghanska folket, inte minst dess förbindelser med det internationella samfundet.

    Den nationella utvecklingsbudgeten kommer snart att läggas fram av den afghanska administrationen och EU uppmuntrar starkt alla givare att lämna bistånd inom denna ram. EU noterar en allvarlig brist på medel för fasta kostnader i år och uppmanar givarna att överväga hur man skall fylla luckorna, bland annat genom att i tid infria vad som utlovades i Tokyo. Fonden för återuppbyggnad av Afghanistan anses vara det bästa multilaterala instrumentet för budgetstöd, inklusive fasta utgifter, och övergångsregeringens återuppbyggnadsverksamhet.

    EU välkomnar det afghanska förslaget att vid årets slut övergå till ett förfarande med en rådgivande grupp för samordning av bistånd, under ledning av Afghanistans övergångsregering. EU anser att förfarandet med en rådgivande grupp bör omfatta hela biståndsspektrumet och alla frågor som är relevanta för Afghanistans utveckling.

    5. Europeiska unionen välkomnar nyheten att ett stort antal afghanska flyktingar har återvänt. Samtidigt är det oroande att de återvändande flyktingarna inte får det internationella stöd de behöver för att en varaktig återintegrering skall kunna säkerställas. Det är av största vikt att se till att internationellt bistånd når hela Afghanistans befolkning De afghanska parterna måste också ta sin del av ansvaret för att se till att humanitärt stöd kan nå fram på ett säkert och effektivt sätt."

INDIEN/PAKISTAN

Generalsekreteraren/den höge representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken Javier Solana hänvisade också till sin kommande resa till Afghanistan och andra länder i regionen (Indien, Pakistan, Iran) i slutet av juli. Minister Jack Straw informerade kollegerna om sin resa nyligen till Indien och Pakistan.

Ministrarna diskuterade helt kort situationen i Indien och Pakistan och framhöll betydelsen av att valen i Pakistan och i Jammu och Kashmir senare i år blir fria och rättvisa. De uppmanade Javier Solana att göra detta klart för dem han träffar under det kommande besöket i regionen. Ministrarna noterade att Indiens huvudansvarige för valen hade uppmanat diplomater i New Dehli att observera valen i Jammu och Kashmir. Man enades om att EU:s medlemsstater och kommissionen skall samordna sina verksamheter i detta avseende genom sina respektive beskickningar i New Dehli.

FÖRBEREDELSE INFÖR VÄRLDSTOPPMÖTET OM HÅLLBAR UTVECKLING Rådets slutsatser

Rådet informerades av ordförandeskapet om förberedelserna inför världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg den 26 augusti4 september 2002, bland annat mötet i Ordförandeskapets vänner den 17 juli i New York. Rådet hörde även en föredragning av kommissionsledamot Poul Nielson.

Rådet antog därefter slutsatser om de viktigaste budskapen för EU:s kommunikationsstrategi för Johannesburg och initiativ med utgångspunkt i slutsatserna från Europeiska rådet i Sevilla

"RÅDET

ERINRAR om slutsatserna från rådet (miljö) den 4 mars 2002, rådet (utveckling) den 30 maj 2002, Ekofinrådet den 4 juni 2002, rådet (allmänna frågor) den 17 juni 2002 samt från Europeiska rådet i Sevilla den 2122 juni 2002,

BETONAR att EU förpliktat sig att verka för ett övergripande resultat vid världstoppmötet om hållbar utveckling, inbegripet behovet av en koncentrerad och handlingsorienterad plan för genomförandet med mål och tidsramar, en politisk förklaring som ram för de åtaganden som världsledarna åter har gjort om att uppnå en hållbar utveckling och kompletterande frivilliga partnerskapsaktiviteter,

ERINRAR om att de sex viktigaste utmaningarna som behöver tas itu med i samband med den hållbara utvecklingens globala dimension är

1. att utrota fattigdomen och främja såväl social utveckling som folkhälsa,

2. att se till att globaliseringen leder till hållbar utveckling,

3. att upprätta hållbara produktions- och konsumtionsmönster,

4. att bevara och på ett hållbart sätt förvalta natur- och miljöresurser,

    5. att främja en förvaltning som innebär hållbar utveckling på alla nivåer, särskilt internationell miljöförvaltning med deltagande av allmänheten,

6. resurser att genomföra åtagandena, inbegripet kapacitetsutveckling och tekniskt samarbete,

UNDERSTRYKER att världstoppmötet om hållbar utveckling erbjuder ett unikt tillfälle att uppnå ambitiösa avtal, inbegripet tydliga mål, tidtabeller samt särskilda arbetsprogram utgående från Agenda 21, de internationellt överenskomna utvecklingsmålen, särskilt de som återfinns i FN:s millenniedeklaration, viktiga FN-konferenser och internationella avtal sedan 1992 för att genomföra Agenda 21 och Rioförklaringen och dess principer samt leva upp till det internationella samfundets strävanden att uppnå en global pakt för hållbar utveckling,

ÄR ENSE om att EU:s kommunikationsstrategi bör omfatta

    a) specifika EU-initiativ som utarbetas i en anda av partnerskap och ansvar inför toppmötet och efteråt på områdena dricksvatten, sanitära anläggningar och energi samt verksamhet på sådana områden som handel och utveckling, hälsa samt hållbar konsumtion och produktion,

    b) målen för EU:s interna och externa utvecklingsstrategi, inbegripet ett hävande av sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring, Lissabonprocessen, Cardiffprocessen för integrering av miljöhänsyn, handels- och utvecklingssamarbetet, även genom associeringsavtal med tredje länder, t.ex. Cotonouavtalet och EuropaMedelhavspartnerskapet,

    c) de positiva åtgärder eller prioriteringar som EU föreslagit för att stödja åtgärder som bygger på Doha-agendan om utveckling och samförståndet i Monterrey samt genomföra genomförandeplanen från Johannesburg på områden som hälsa, tryggad livsmedelsförsörjning, vatten, energi, globalisering, handel och ekonomi, inbegripet underlättande av utvecklingsländernas export, globala allmänna nyttigheter, hållbara konsumtions- och produktionsmönster, och en förvaltning som innebär hållbar utveckling,

BETONAR att EU investerar avsevärda resurser i dessa områden för internationellt utvecklingssamarbete(2); som en reaktion på partnerländernas prioriteringar och med hänsyn till sina åtaganden i Monterrey är EU berett att öka och leverera dessa resurser under de närmaste åren i samband med ländernas ansträngningar att utrota fattigdomen inom ramen för en hållbar utveckling,

BEKRÄFTAR sitt starka stöd för ett initiativ om "vatten för livet" som i partnerskap med länder och regioner bör sammanföra offentliga och privata medel, berörda parter och experter för att ta fram långfristiga, hållbara lösningar på problemen med vattenförvaltning och kommer att bidra till ett uppnående av målet att senast 2015 halvera andelen personer som inte har tillgång till eller inte har råd med säkert dricksvatten samt Bonnmålet att halvera antalet personer som inte har tillgång till förbättrade sanitära anläggningar,

NOTERAR kommissionens meddelande om energi och utveckling och BEKRÄFTAR sitt starka stöd för utarbetandet av ett initiativ för energi som bidrar till att utrota fattigdomen och främja en hållbar utveckling som en plattform för att utveckla partnerskap med berörda utvecklingsländer och även se till att det civila samhället deltar aktivt, inbegripet den privata sektorn, för att bidra till ett globalt handlingsprogram avsett att ge tillgång till energitjänster som räcker till för att underlätta uppnåendet av millennieutvecklingsmålen genom att bygga upp kapaciteten och bland annat förbättra energieffektiviteten, öka andelen förnybara energikällor och förstärka utnyttjandet av renare, mer effektiv teknik för fossila bränslen; detta bör även bidra till att det föreslagna målet kan uppnås, nämligen att öka den globala andelen av förnybara energikällor med minst 15 % av den primära energiförsörjningen senast 2010,

BEKRÄFTAR EU:s resolution om hälsa och fattigdomsbekämpning i utvecklingsländer, på grundval av vilken EU kommer att försöka nå millennieutvecklingsmålen på hälsoområdet; EU uppmanar partnerländerna och andra berörda parter att förena sina krafter för att förbättra situationen på hälsoområdet och intensifiera kampen mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar med tydlig fokusering på de fattigaste, kvinnor och barn samt reproduktiv hälsovård och rättigheter i enlighet med förklaringarna från Kairo och Peking,

VÄLKOMNAR kommissionens avsikt att lägga fram ett meddelande om bistånd till utvecklingsländerna för att utveckla deras möjligheter att dra fördel av en friare handel och bidra till hållbar utveckling; detta kommer att ange den väg EG avser att följa för att hjälpa utvecklingsländerna att utnyttja tillfällena till handel och investeringar som en del av sin nationella utvecklingspolitik,

UPPMANAR alla länder och berörda parter att bygga upp partnerskap som kan bidra till målen att vända förlusten av miljöresurser senast 2015, med särskild betoning på sötvatten, energi, oceaner, mark, jord och skogar och att påtagligt minska förlusten av biologisk mångfald senast 2010,

BESLUTAR att EU skall använda sig av både gemenskapens och medlemsstaternas program och strukturer i överensstämmelse med EU:s utvecklingspolitik, arbeta med finansinstitut och det civila samhället, inbegripet den privata sektorn och söka samarbete med andra berörda parter,

ERINRAR OM att medlemsstaterna och kommissionen också förbereder och/eller deltar i partnerskap på olika områden som stödjer hållbar utveckling och UPPMUNTRAR utvecklingen av ytterligare partnerskap till stöd för genomförandeplanen, inbegripet på de prioriterade områdena vatten, energi, hälsovård, jordbruk och biologisk mångfald och hållbara produktions- och konsumtionsmönster,

BETONAR att när dessa initiativ genomförs skall Europeiska unionen ägna särskild uppmärksamhet åt Afrika och samarbeta nära sina partner för att ge kraft åt NEPAD-initiativet,

BESLUTAR att fortsätta ansträngningarna efter Johannesburg för att se till att resultaten från världstoppmötet om hållbar utveckling följs upp på global, europeisk och regional nivå."

DEN EUROPEISKA SÄKERHETS- OCH FÖRSVARSPOLITIKEN

På grundval av föredragningar av generalsekreteraren/den höge representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken Javier Solana och minister Giorgos Papandreou diskuterade ministrarna under lunchen läget in den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP), bland annat frågan om genomförande av Nicebestämmelserna om deltagande av europeiska allierade som inte tillhör EU.

PEREJIL

Under lunchen informerades ministrarna av den spanske statssekreteraren om den senaste utvecklingen beträffande ön Perejil.

PUNKTER SOM GODKÄNDES UTAN DEBATT

Dokument som det hänvisas till finns på rådets webbplats http://consilium.europa.eu. Antagna rättsakter med offentliga uttalanden till protokollet markeras med asterisk. Uttalandena kan fås på ovan angivna sätt eller från presstjänsten.

HANDELSPOLITIK

Stål rådets slutsatser

"Rådet

    1. erinrar om EU:s beslutsamhet att få till stånd ett snabbt avgörande beträffande det olagliga i Förenta staternas skyddsåtgärder för stål genom ett tvistlösningsförfarande inom WTO som enligt rådets förordning nr 1031/2002 av den 13 juni automatiskt kommer att medföra tillämpning av en rad kompensationsåtgärder till ett totalt värde av 2 242 miljoner dollar om Förenta staternas åtgärder inte omedelbart avslutas efter den förväntade fällande domen i WTO,

    2. delar den åsikt som kommissionen har givit uttryck för i den rapport som lades fram den 17 juli, nämligen att de negativa följderna av den amerikanska regeringens protektionistiska åtgärder för stål i synnerhet har drabbat den amerikanska ekonomin själv,

    3. uttrycker sin oro över att kombinationen av ett eventuellt prisfall under 2003, i synnerhet när de nuvarande amerikanska åtgärderna måste avskaffas, och den fortsatta bristen på omstrukturering av den amerikanska stålindustrin, kan förväntas leda till ytterligare kris när de amerikanska åtgärderna väl har avskaffats,

    4. framhåller därför EU:s avsikt att främja ett omfattande internationellt initiativ för att ta itu med de svårigheter som världens stålindustri står inför,

    5. erinrar om att det enligt WTO-bestämmelserna krävs att de medlemmar som tillämpar skyddsåtgärder kompenserar exporterande medlemmar för de negativa handelseffekterna av dessa åtgärder, och framhåller betydelsen av kompensation för att undvika ett systematiskt missbruk av skyddsåtgärder,

    6. noterar med intresse den amerikanska regeringens beslut nyligen om att från skyddsåtgärderna undanta produkter som köps antingen i små kvantiteter, med låg kvalitet eller till höga kostnader från inhemska ståltillverkare,

    7. förväntar sig att förlängningen till den 31 augusti av den interna amerikanska tidsfristen för att överväga ännu inte avgjorda ansökningar om undantag kommer att ge Förenta staterna möjlighet att bevilja ytterligare ekonomiskt meningsfulla undantag för produkter i något som även ligger i de amerikanska användarnas intresse och uppmanar därför Förenta staterna att intensifiera sin interna revidering av sådana undantag för produkter. Rådet uppmanar även kommissionen att fortsätta sina ansträngningar att förmå Förenta staterna att bevilja ytterligare undantag för de europeiska företag som har lagt fram motiverade ansökningar och att allmänt fortsätta med sina insatser för att få ekonomiskt meningsfulla undantag för produkter samt kompensation från Förenta staterna,

    8. uppmanar kommissionen att lägga fram ännu en rapport samt ett förslag till slutgiltigt innehåll och tillämpning av bilaga I till förordning nr 1031/2002, och kommer att fatta beslut om detta förslag med beaktande av de beslut om undantag för produkter samt kompensation som skall fattas av Förenta staterna. Rådet avser att återkomma till frågan i slutet av september."

Antidumpningstull på cyklar från Taiwan

Rådet antog en förordning om ändring av förordning (EG) nr 397/1999 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av cyklar med ursprung i Taiwan för att lägga ytterligare ett bolag (Oyama Industrial Co., Ltd) till förteckningen över exporterande tillverkare från Taiwan i bilagan till denna förordning som omfattas av den vägda genomsnittliga tullsatsen på 5,4 % (dok. 10332/02).

Utjämningstull på sulfanilsyra från Indien

Rådet antog en förordning om införande av slutgiltig utjämningstull och om slutgiltigt uttag av den provisoriska utjämningstullen på import av sulfanilsyra med ursprung i Indien (dok. 10579/02). Tullsatsen för den slutgiltiga utjämningstull som skall tillämpas på nettopriset fritt gemenskapens gräns före tull fastställs till 7,1 %.

Antidumpningstull på sulfanilsyra från Kina och Indien

Rådet antog en förordning om införande av slutgiltig antidumpningstull och om slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av sulfanilsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina och Indien (dok. 10582/02). Den slutgiltiga tullen ligger på 21 % för produkter från Kina och 18,3 % för produkter från Indien.

Råvaror: Internationella studiegruppen för gummi gemenskapens medverkan

Rådet antog ett beslut om att gemenskapen skall ingå i Internationella studiegruppen för gummi (dok. 10887/02 + COR 1).

Internationella studiegruppen för gummi (IRSG) är en mellanstatlig organisation, grundad 1944, som skall tillhandahålla ett forum för diskussion om problem som rör såväl produktion och konsumtion av som handel med, natur- och syntetgummi samt sammanställa och sprida statistik om gummiindustrin i världen.

Exportkrediter för fartyg*

Rådet antog en ändring i beslut 2001/76/EG när det gäller exportkrediter för fartyg (dok. 9227/02 och 9556/02). Ändringen är en konsekvens av gjorda ändringar inom OECD i dess överenskommelse om riktlinjer för statsstödda exportkrediter, vilken inlemmades i gemenskapens lagstiftning genom rådets beslut av den 4 april 1978 och som sedan dess har ändrats vid flera tillfällen.

KAMPEN MOT TERRORISM

EU:s externa åtgärder mot terrorism Rådets slutsatser

"Till följd av Sevillaförklaringen och i linje med Europeiska unionens handlingsplan av den 21 september, upprepar rådet på nytt att det är fast beslutet att bekämpa terrorismen på alla områden av EU:s utrikespolitik, inbegripet GUSP. I detta samband och i enlighet med de åtaganden som fastställts av FN:s säkerhetsråds resolution 1373 har rådet godkänt följande åtgärder i syfte att föra arbetet ytterligare ett steg framåt:

     Se över och ändra de aspekter som rör bekämpning av terrorism i förbindelserna med tredje land, däribland även i förekommande fall avtalsförhållanden, till följd av den systematiska utvärdering som inleddes av rådet (allmänna frågor) i oktober 2001.

     Ge den politiska dialogen en tydligare inriktning på särskilda länder, regioner och multilaterala ramar, och på särskilda frågor som sammanhänger med bekämpning av terrorism och säkerställa uppföljningen.

     Fastställa särskilda åtgärder för att bistå tredje länder vid genomförandet av deras åtaganden i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 1373 samt identifiera ett litet antal länder som man i samråd med FN:s kommitté för terroristbekämpning inriktar sig på för att sätta igång ett pilotprojekt. Rådet noterar det pågående biståndet från gemenskapen och uppmanar kommissionen att överväga ytterligare åtgärder via relevanta program (Meda, Tacis, Cards, Ala m.fl.), men även på grundval av det arbete som utförs i andra berörda organ.

     Effektivisera befintliga instrument för genomförande av FN:s säkerhetsråds resolution 1373, inklusive genom utbyte av bästa praxis.

     Genomföra och utveckla de målinriktade initiativ på området icke-spridning, nedrustning och vapenkontroll som antogs av rådet (allmänna frågor) den 15 april 2002.

     Stärka systemen för utbyte av underrättelser och utveckla produktionen av lägesbedömningar och rapporter om tidig varning, varvid ett så brett spektrum av källor som möjligt skall användas.

     Utveckla en gemensam utvärdering av terroristhot mot medlemsstaterna eller mot de styrkor som ESFP har utplacerat utanför unionen i krishanteringsoperationer, inbegripet risken för att terrorister använder sig av massförstörelsevapen.

     Ge riktlinjer till lämpliga organ för att säkerställa att de resurser som kan komma att krävas för att bekämpa terrorism i högre grad beaktas när ESFP utvecklas, både för att skydda styrkor som har utplacerats i EU:s krishanteringsoperationer inom ramen för Petersberguppgifterna enligt bestämmelserna i fördraget, och när det gäller att skydda civila befolkningar mot följderna av terroristattacker. Det återstår att fastställa vilken militär och civil kapacitet som krävs för dessa uppgifter och formerna för deras samordning.

     Öka samarbetet med och inom relevanta internationella organisationer, samt med Förenta staterna och andra partner.

     Öka insatserna för att förebygga konflikter.

Rådet uppmanar därför Coreper och KUSP att arbeta på denna grundval och diskutera hur man bäst kan förbättra effektiviteten och samstämmigheten i samtliga EU:s åtgärder mot terrorism. Rådet kommer att överväga att besluta om lämpliga åtgärder.

Rådet skall underrättas om framstegen så att det kan förelägga Europeiska rådet i Köpenhamn en lägesrapport."

Terrorism uppföljning av handlingsplanen

Rådet gick igenom uppdateringen för juli av "vägkartan" över alla åtgärder och initiativ som hade genomförts enligt den handlingsplan som man beslutade om efter händelserna den 11 september 2001 (dok. 10773/2/02 REV 2). Dessa satsningar inriktas särskilt på agerandet inom områdena GUSP och yttre förbindelser, bl.a. starkare förbindelser med vissa länder, stöd till en politisk process och återuppbyggnad i Afghanistan samt genomförande av resolution 1373 från FN:s säkerhetsråd, liksom även lagstiftningsåtgärder på området rättsliga och inrikes frågor, t.ex. rambesluten om en europeisk arresteringsorder och definition av terrorism, samt operativa åtgärder som ökad ömsesidig hjälp mellan polis och rättsväsen i medlemsstaterna förutom ökat samarbete med USA.

YTTRE FÖRBINDELSER

Irak gemensam ståndpunkt

Rådet antog en gemensam ståndpunkt som kompletterar gemensam ståndpunkt 96/741/GUSP avseende undantag från embargot mot Irak (dok. 11005/02).

Den 14 maj 2002 antog FN:s säkerhetsråd resolution 1409 i vilken fastställs en ny ordning för undantag från embargot mot Irak, på grundval av en förteckning över varor som skall kontrolleras (Goods Review List) och enklare förfaranden för tillämpningen. I den gemensamma ståndpunkten medges, inom ramen för embargot mot Irak upprättat särskilt genom säkerhetsrådets resolutioner 661 (1990) och 687 (1991), de undantag från embargot som fastställts genom resolution 986 (1995) och genomförts i enlighet med samförståndsavtal av den 20 maj 1996 mellan Irak och FN:s generalsekreterare.

Liberia restriktiva åtgärder

Rådet antog en förordning om vissa restriktiva åtgärder med avseende på Liberia (dok. 9811/1/02 REV 1). Den syftar till att förbjuda följande:

     Teknisk utbildning beträffande tillhandahållande, tillverkning eller användning av krigsmateriel och all annan tillhörande materiel.

     Direkt eller indirekt import av rådiamanter från Liberia, oavsett om diamanterna har sitt ursprung där eller inte.

Antagandet av denna förordning krävs efter antagandet den 13 juni 2002 av gemensam ståndpunkt 2002/457/GUSP (EGT L 155, 14.6.2002, s. 62) om ändring och förlängning av gemensam ståndpunkt 2001/357/GUSP (EGT L 126, 8.5.2001, s. 1) av den 7 maj 2001, eftersom gemenskapen är behörig på det berörda området.

De gemensamma ståndpunkterna antogs efter antagandet av resolutionerna 1343 och 1408 i FN:s säkerhetsråd, i vilka de restriktiva åtgärder som införts mot Liberias regering för dess stöd till väpnade rebellgrupper i regionen förlängdes och ändrades.

EU:s prioriteringar för FN:s 57:e generalförsamling

Rådet godkände dokumentet om EU:s prioriteringar inför FN:s 57:e generalförsamling. Bland huvudprioriteringarna märks följande:

     FN:s roll och genomförandet av millenniedeklarationen.

     Terrorismbekämpning och FN:s centrala roll i denna kamp, jfr säkerhetsrådets resolution 1373.

     Främjande och skyddande av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna som väsentliga inslag i EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik.

     Internationell rätt och straffrättskipning, efter det historiskt betydelsefulla ikraftträdandet av Romstadgan för den internationella brottmålsdomstolen.

     Humanitära frågor, en mycket angelägen fråga för EU som är världens största givare av humanitär hjälp.

     Konfliktförebyggande, ett av huvudmålen för EU:s yttre förbindelser, och fredsbevarande åtgärder, nu då EU håller på att utveckla sin egen krishanteringskapacitet.

     Internationell fred och säkerhet, med läget i Afrika, Mellanöstern, Balkanländerna, Medelhavsregionen, Indien och Pakistan, Afghanistan samt Östtimor.

     Nedrustning och icke-spridning av massförstörelsevapen och deras bärare.

     Hållbar utveckling, särskilt Världstoppmötet om hållbar utveckling (Johannesburg) som en möjlighet att leda in globaliseringen i nya banor mot hållbar utveckling och minskning av fattigdomen.

     Utrotande av smittsamma sjukdomar och pandemier, särskilt kampen mot hiv/aids.

     Förstärkning av FN-systemet genom bl.a. bättre finanser.

Varje år utarbetar EU ett dokument med sina prioriteringar för nästa session i FN:s generalförsamling.

Libanon interimsavtal om handel

I avvaktan på ikraftträdandet av EuropaMedelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och Libanon, undertecknat den 17 juni 2002, godkände rådet ett beslut om att ingå ett interimsavtal om handel och handelsrelaterade frågor med Libanon (dok. 10253/02). Det ersätter motsvarande delar av det nu gällande samarbetsavtalet, som undertecknades den 3 maj 1997.

Komorerna återupptagande av utvecklingssamarbetet

Rådet ställde sig bakom att EU förklarar sig vilja återuppta utvecklingssamarbetet med Komorerna i en skrivelse som skall tillställas myndigheterna i Unionen Komorerna (dok. 10933/02), till följd av de nyligen hållna valen, folkomröstningen om författningen i december 2001 och undertecknandet av ramavtalet om nationell försoning i februari 2002. EU uttrycker även sin beredskap att bistå Komorerna på vägen till utveckling och försoning.

Litauen och Lettland jordbruksprodukter

Rådet antog med kvalificerad majoritet, varvid den österrikiska delegationen lade ned sin röst, en förordning om fastställande av medgivanden i form av gemenskapstullkvoter för vissa jordbruksprodukter och om anpassning, som en autonom övergångsåtgärd, av vissa jordbruksmedgivanden enligt Europaavtalet med Litauen och Lettland (dok. 9964/02 + COR 1 och 9965/02 + COR 1).

Enligt Europaavtalen med de tio associerade länderna i Central- och Östeuropa skall handeln med jordbruksprodukter successivt liberaliseras inför dessa länders framtida anslutning till gemenskapen. En första förhandlingsomgång ägde rum 1999, vars resultat tillämpades mellan juli 2000 och 2001 som autonoma och interimistiska åtgärder.

En andra förhandlingsomgång för att ytterligare liberalisera handeln genom ett samtidigt avskaffande av tullsatser och exportbidrag inleddes i början av 2002. Resultatet av dessa förhandlingar med Litauen och Lettland kommer att behöva fogas som tilläggsprotokoll till Europaavtalen. Med tanke på tidsfristerna för förfarandena för ett sådant protokolls ikraftträdande föreslog kommissionen rådet att låta de medgivanden man kommit överens om träda i kraft, autonomt och interimistiskt, genom en förordning. Denna förordning som nu har antagits träder i kraft den 1 juli 2002. Den kommer att ersättas av det nya protokollet så snart som detta träder i kraft.

Ryssland genomförande av EU:s gemensamma strategi

Rådet tog del av ordförandeskapets arbetsplan för genomförandet av EU:s gemensamma strategi avseende Ryssland för andra halvåret 2002.

De främsta prioriteringarna är följande:

 Konsolidering av demokratin, rättsstatsprincipen och de offentliga institutionerna i Ryssland.

 Rysslands integration i ett europeiskt ekonomiskt och socialt samarbetsområde.

 Samarbete för att stärka stabiliteten och säkerheten i och utanför Europa.

 Gemensamma utmaningar på den europeiska kontinenten.

Ukraina genomförande av EU:s gemensamma strategi

Rådet tog del av ordförandeskapets arbetsplan för genomförandet av EU:s gemensamma strategi avseende Ukraina för andra halvåret 2002.

Prioriteringarna är följande:

     Konsolidering av demokratin, rättsstatsprincipen och de offentliga institutionerna i Ukraina.

     Stöd till den ekonomiska övergångsprocessen och samtidigt till Ukrainas integration i den europeiska och världsomspännande ekonomin samt regionalt och gränsöverskridande samarbete med grannländerna.

     Samarbete för att stärka stabilitet och säkerhet i och utanför Europa.

     Förstärkt samarbete på miljö-, energi- och kärnsäkerhetsområdet.

     Stärkt samarbete i samband med EU:s utvidgning.

     Fördjupat samarbete om rättsliga och inrikes frågor.

Medelhavsregionen genomförande av EU:s gemensamma strategi

Rådet tog del av ordförandeskapets prioriteringar för genomförande av EU:s gemensamma strategi om Medelhavsregionen för andra halvåret 2002, som omfattar följande:

     Avsnittet om politik och säkerhet (stärkande av den politiska och säkerhetsmässiga dialogen på alla nivåer).

     Ekonomiskt och finansiellt partnerskap (upprättande av ett område av gemensamt välstånd genom uppnående av frihandel, ekonomisk övergång och investeringar i regionen).

     Socialt, kulturellt och mänskligt partnerskap (främjande av förståelsen mellan kulturer och utbytet mellan de civila samhällena).

Kirgizistan förberedelse inför samarbetsrådet

Rådet fastställde Europeiska unionens ståndpunkt för det fjärde mötet i samarbetsrådet med Kirgizistan den 23 juli 2002 (se också dok. 11251/02 Presse 218).

Kazakstan förberedelse inför samarbetsrådet

Rådet fastställde Europeiska unionens ståndpunkt för det fjärde mötet i samarbetsrådet med Kazakstan den 23 juli 2002 (se också dok. 11252/02 Presse 219).

Förberedelser för Asem 4

Rådet tog del av en informerande not om läget i förberedelserna för Asem 4-toppmötet i Köpenhamn den 2324 september 2002.

Somalia Rådets slutsatser

"I. EU:s MÅL

Europeiska unionens mål när det gäller Somalia är återinförande av fred och stabilitet i alla delar av landet, respekt för landets suveränitet, territoriella integritet, politiska oberoende och enhet och det somaliska folkets rätt att bestämma över sin egen framtid i överensstämmelse med syftet och principerna i FN:s stadga, upprättande av legitima och effektiva styrelseformer och främjande av vänskapliga samarbetsförbindelser med andra länder på Afrikas horn.

EU anser att det enda effektiva sättet att åstadkomma social och ekonomisk återhämtning och att utplåna hotet från terrorismen är att främja och skydda de mänskliga rättigheterna och återinföra rättsstat, demokrati och gott styre i Somalia på hållbara grunder.

II. IGAD:s INITIATIV FÖR FRED OCH FÖRSONING I SOMALIA

I syfte att nå dessa mål bekräftar EU sitt fortsatta stöd till IGAD:s resolutioner av den 24 november 2000 och den 11 januari 2002 som utgör en allmän ram för försoningsprocessen i Somalia. EU uppmuntrar och stöder dessutom insatserna från alla parter i Somalia och IGAD:s medlemsstater för att

 främja försoning mellan samtliga parter i Somalia utan förhandsvillkor för dialog och förhandlingar,

     uppnå ett hållbart upphörande av fientligheterna i de områden där det förekommit upprepade strider under de senaste åren samt upprätthålla och befästa freden och stabiliteten i de områden där detta har uppnåtts,

     stegvis internalisera processen för att upprätta nya strukturer grundade på fördelning och delegering av makten genom ett demokratiskt förfarande,

     stödja en kompletterande process för försoning mellan och inom klaner,

     i ett tidigt skede upprätta en effektiv förvaltning i hela Somalia med en allomfattande, brett baserad administration och samtidigt befästa de tillfälliga regionala administrationerna som företräder olika inslag i det somaliska samhället,

     främja vänskapliga förbindelser mellan Somalia och dess grannländer och andra länder i regionen, eftersom sådana positiva förbindelser är till gagn för varje stats säkerhet,

     tillhandahålla stöd och insatser för att förbättra den humanitära situationen och skapa villkor för att främja och stödja ekonomisk, social och mänsklig utveckling och återvändande av flyktingar.

III. EU:s STÖD TILL FÖRSONINGSPROCESSEN

För att stödja IGAD:s initiativ för fred och försoning kommer EU att använda sig av följande instrument:

    1. I syfte att snabbt anpassa sig till den politiska utvecklingen inom försoningsprocessen kommer EU att fortsätta att använda uttalanden och trojka-åtgärder för att överlämna snabba och entydiga meddelanden till de berörda parterna i Somalia och regionen. Om framstegen så tillåter kan det vara lämpligt att i framtiden överväga en utnämning av ett särskilt sändebud för EU som det effektivaste sättet att agera på plats.

    2. EU:s politiska initiativ kan i förekommande fall stödjas genom lämpliga konkreta åtgärder, bland annat genom "smarta sanktioner" mot individer som hindrar försoningsprocessen samt positiv stimulans, inbegripet målinriktat ekonomiskt stöd.

    3. Ett förnyat samordnat tillvägagångssätt mellan försoningsprocessen i Somalia och de internationella samarbetsinsatserna i Somalia kommer att främjas:

      a) Den pågående "fredsbonusstrategin", vars syfte är att stödja områden där de grundläggande normerna för styre och säkerhet är uppfyllda, kommer att upprätthållas i de olika regionerna i Somalia som en allmän ram för EU:s samarbetsstrategier.

      I detta sammanhang anser EU att särskild uppmärksamhet måste ägnas de sociala sektorerna och särskilt utbildningen. Dessutom bör det få större betydelse bland samarbetetsprioriteringarna att deltagandet i återuppbyggnaden och utvecklingen av Somalia fördelas rättvist mellan män och kvinnor.

      EU medger emellertid att de stora behoven och bristen på administrativa strukturer och hållbara strategier kräver att förmågan att ge ett multisektoriellt bistånd kvarstår. En sådan smidighet garanterar en snabb anpassning till oförutsägbara utvecklingar av den sociala och politiska situationen och kommer att bidra till att bättre anpassa biståndet till möjligheterna att tillgodogöra sig det.

      b) Allteftersom freden vinner insteg kan "fredsbonusstrategin" på följande sätt kompletteras med en mer aktiv "fredsbyggande strategi" som koncentrerar sig på att snabbt inrätta en effektiv och allomfattande, brett baserad administration och parallellt med detta att konsolidera den provisoriska regionala administrationen som företräder delar av det somaliska samhället:

      i) Stärka ett framväxande allomfattande, brett baserat styre:

      EU kommer att erbjuda ekonomiskt och tekniskt stöd till en provisorisk allomfattande, brett baserad administration som snabbt skall ta över efter den övergångsregering som bildades i Arta.

      Stödet till en provisorisk, brett baserad administration måste beakta ett antal villkor, bl.a.

         att de viktigaste somaliska infrastrukturerna fungerar, inbegripet hamnen och flygplatsen i Mogadishu samt fri rörlighet för personer och varor,

         lanserandet av ett effektivt och fungerande organiskt partnerskap med regionerna och planerandet av en demokratisk organisation som är öppen för deltagande,

         införande av gott styre, effektiv kamp mot terroriststrukturer och upprättandet av ett harmoniskt förhållande till grannländerna,

         konkreta åtgärder för att främja och skydda de mänskliga rättigheterna inbegripet lagstiftningsåtgärder,

         lanserandet av effektiva försoningsprogram som avser att komplettera regionala försoningsinitiativ inbegripet frågor i samband med plundringen av egendom.

      ii) Stärka ett framväxande regionalt styre:

      För att uppmuntra en strategi som utgår från basen kommer EU att erbjuda ekonomiskt och tekniskt stöd till regionala myndigheter, som bl.a. uppvisar

         ett åtagande för fred och för att återupprätta ett trovärdigt styre och demokrati,

         ett effektivt samarbete med det internationella samfundet i kampen mot terrorism,

         en effektiv kontroll av de viktigaste befolkningscentrumen och ekonomiska infrastrukturerna; framsteg när det gäller att avväpna/demobilisera fraktioner,

         lanserandet av effektiva försoningsprogram, däribland konferenser på klan-nivå och politiska specialkonferenser,

         ett främjande av villkoren för somaliska flyktingars återvändande och återinlemmande i nära samarbete med FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna och andra relevanta FN-organisationer, internationella organisationer och icke-statliga organisationer,

         en vilja att delta i funktionella samarbetsprogram som leder till samarbete med andra regionala enheter,

         ett deltagande i en dialog med öppen dagordning med en provisorisk, brett baserad administration och andra regionala administrationer med det ärliga uppsåtet att återupprätta slutgiltiga institutioner i Somalia, i en rytm som respekterar de specifika sätt på vilka Somalias olika regioner har utvecklats sedan 1991.

      4. EU kommer att stödja initiativet från IGAD:s partnerforum för Somalia och Somalia Aid Co-ordination Body som de två samordningspelarna (en politisk och en för samarbete) för det internationella samfundet vid övervakningen av den politiska processen i Somalia. De kommer att utgöra en del av EU:s svar på de politiska utmaningarna och de utmaningar som samarbetet innebär och som kräver samordning med andra viktiga internationella aktörer.

    Stöd bör ges till Somalias kontaktgrupp i Nairobi och New York, som upprättats av FN.

    Dessa strukturer kommer även att underlätta att de berörda parterna i Somalia stegvis godtar FN och/eller regionala organisationer i Somalias försoningsprocess. I detta sammanhang kommer EU även att överväga att ge ett ekonomiskt bidrag till ingripanden av fredsstyrkor under ledning av FN och/eller regionala organisationer om så krävs.

IV. SLUTLIGA ANMÄRKNINGAR

Med hänsyn till det regionala sammanhangets betydelse kommer EU att vända sig till gränsstaterna (Etiopien, Kenya och Djibouti) och alla länder som har något inflytande på de olika parterna och fraktionerna i Somalia, inbegripet övergångsregeringen, och be dem anstränga sig till det yttersta så att framsteg kan göras i IGAD-förhandlingarna.

EU kommer också att upprepa sin appell till alla länder att avhålla sig från all verksamhet som skulle kunna förvärra de interna konflikterna och särskilt att noga efterleva FN:s vapenembargo mot Somalia.

EU stöder FN:s nuvarande ansträngningar att återuppliva vapenembargot och skulle välkomna alla ytterligare rekommendationer från FN om genomdrivande av embargot.

EU kommer också att ge uttryck för sitt stöd av att FN och/eller regionala eller subregionala organisationer stegvis engageras för att säkerställa stabiliteten och konsolidera försoningsprocessen."

RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR

Ramprogram om polissamarbete och straffrättsligt samarbete (Agis)

Rådet antog ett beslut om inrättande av ett ramprogram om polissamarbete och straffrättsligt samarbete (Agis) (dok. 10814/02).

Agis-programmet har upprättats för perioden 1 januari 200331 december 2007 med ett totalbelopp för hela perioden på 65 miljoner euro.

Programmet skall stödja projekt på följande områden:

a) Rättsligt samarbete i allmänna och straffrättsliga frågor, inklusive utbildning.

b) Samarbete mellan brottsbekämpande myndigheter.

    c) Samarbete mellan brottsbekämpande myndigheter eller andra offentliga eller enskilda organisationer i medlemsstaterna som är engagerade i förebyggande och bekämpande av brottslighet, däribland organiserad brottslighet.

    d) Samarbete mellan medlemsstater för att nå ett effektivt skydd för brottsoffrens intressen vid straffrättsliga förfaranden.

EKOFIN

Budget 2003 Upprättande av utkastet till Europeiska gemenskapernas allmänna budget

Rådet bekräftade resultatet av mötet den 19 juli 2002 och utformade utkastet till budget för 2003 i enlighet därmed (se dok. 11211/02 och 10852/02 Presse 206).

Rådet gav dessutom ordförandeskapet i uppdrag att med hjälp av rådets generalsekretariat upprätta budgetdokumenten och överlämna dem till Europaparlamentet.

MILJÖ

Konventionen om skydd av flyttande vilda djur

Rådet antog ett beslut om gemenskapens deltagande i det sjunde mötet mellan parterna i Bonnkonventionen om skydd av flyttande vilda djur den 1824 september 2002 i Bonn.

INRE MARKNADEN

Dataskydd Isle of Man

Rådet antog ett beslut om bemyndigande för kommissionen att för gemenskapen förhandla om utvidgning till personer från Isle of Man av det rättsliga skyddet enligt artikel 7 i direktiv 96/9/EG om rättsligt skydd för databaser.

FISKE

Konvention om bevarande och förvaltning av fiskeresurser i Sydostatlanten

Rådet antog ett beslut om ingående av konventionen om bevarande och förvaltning av fiskeresurser i Sydostatlanten (dok. 15080/01 + COR 1). Detta beslut möjliggör för Europeiska gemenskapen att bli fullvärdig medlem av den regionala fiskeriorganisation som skall upprättas genom konventionen eftersom gemenskapens fiskare arbetar inom konventionsområdet. Konventionens syfte är att säkerställa ett långsiktigt bevarande och hållbar användning av fiskeresurserna i konventionsområdet genom ett verkningsfullt genomförande av konventionen.

________________________

(1)När uttalanden, slutsatser eller resolutioner har antagits formellt av rådet anges det i rubriken över punkten i fråga, och texten står inom citattecken. De dokument som det hänvisas till i texten finns på rådets webbplats http://consilium.europa.eu.

(2) EU:s årliga budget för vattenrelaterad utveckling uppgår till 1,5 miljarder euro. 2003 års budget för energi uppgår till 700 miljoner euro. Den nuvarande portföljen för främjande av hälsoresultat uppgår till mer än 1,4 miljarder euro. Under år 2002 har rådet avdelat 120 miljoner euro för att bekämpa spridningen av smittsamma sjukdomar.


Side Bar