Navigation path

Left navigation

Additional tools

Other available languages: EN FR DE DA ES NL IT PT FI EL

C/01/18

5278/01 (Presse 18)

(OR. en)

Rådets 2326:e möte

EKOFIN

Bryssel den 19 januari 2001

Ordförande:

Bo RINGHOLM

Sveriges finansminister

INNEHÅLL

DELTAGARE 3

PUNKTER SOM DISKUTERADES

ORDFÖRANDESKAPETS OCH KOMMISSIONENS ARBETSPROGRAM - OFFENTLIG DEBATT 4

PUNKTSKATTER PÅ MINERALOLJOR 6

RAPPORT OM OFFENTLIGA FINANSER 7

GENOMFÖRANDE AV STABILITETS- OCH TILLVÄXTPAKTEN RÅDETS YTTRANDE OM SVERIGES UPPDATERADE KONVERGENSPROGRAM, 2000-2003 8

EMU-STATISTIK 10

LUNCH-FRÅGOR 11

    - Skatt på sparande 11

    - EUROPAGRUPPSMÖTE genomgång av det belgiska ordförandeskapet 11

BILAGA 12

    - DET SVENSKA ORDFÖRANDESKAPETS ARBETSPROGRAM FÖR EKOFIN-RÅDET 12

PUNKTER SOM GODKÄNDES UTAN DEBATT

EKOFIN I

  • Revisionsrätten särskild rapport om kommissionens granskning av tillförlitligheten och jämförbarheten vad gäller medlemsstaternas BNI slutsatser I

BESKATTNING I

  • MOMS grundskattesatsen för mervärdesskatt* I

  • Ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar II

YTTRE FÖRBINDELSER III

  • Associeringen med Lettland statligt stöd III

  • Förbindelserna med de associerade länderna i Central- och Östeuropa ursprungsregler III

RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR III

  • Avtal med Norge och Island om vissa asylförfaranden * III

TULLUNION IV

  • Associeringsrådet för EG och Turkiet IV

INRE MARKNADEN IV

  • Direktiv om andra livsmedelstillsatser än färgämnen och sötningsmedel IV

SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALPOLITIK IV

  • Sysselsättningspaketet 2000/2001 IV

UTBILDNING IV

  • Rekommendation om rörlighet IV

SAMMANKALLANDE AV FÖRLIKNINGSKOMMITTÉN V

INSYN V

  • Allmänhetens tillgång till rådets handlingar V

UTNÄMNINGAR V

  • Ekonomiska och sociala kommittén V

  • Regionkommittén V

BESLUT ANTAGNA GENOM SKRIFTLIG FÖRFARANDE

YTTRE FÖRBINDELSER VI

  • Förbindelserna med Turkiet VI

_________________

För ytterligare information ring 02 285 64 23, 02 285 84 15, 02 285 81 11

DELTAGARE

Medlemsstaternas regeringar och Europeiska gemenskapernas kommission företräddes av följande personer:

Belgien:

Didier REYNDERS Finansminister

Danmark:

Marianne JELVED

Michael DITHMER

Ekonomiminister

Statssekreterare för ekonomi

Tyskland:
Hans EICHELFörbundsfinansminister
Caio KOCH-WESERStatssekreterare vid Förbundsfinansministeriet
Grekland:
Yannos PAPANTONIOU Ekonomi- och finansminister
Spanien:
José FOLGADO BLANCO Statssekreterare för ekonomi, energi samt små och medelstora företag
Frankrike:
Laurent FABIUSEkonomi-, finans- och industriminister
Irland:
Charlie McCREEVYFinansminister
Italien:
Vincenzo VISCOMinister för statens finanser, budget och ekonomisk planering
Luxemburg:
Jean-Claude JUNCKERPremiärminister och finansminister
Nederländerna:
Gerrit ZALMFinansminister
Österrike:
Alfred FINZStatssekreterare vid Förbundsfinansministeriet
Portugal:
Joaquim PINA MOURAFinans- och ekonomiminister
Manuel BAGANHAStatssekreterare för statens finanser samt finansiella frågor
Finland:
Sauli NIINISTÖ

Raimo SAILAS

Finansminister

Statssekreterare vid Finansdepartementet

Sverige:
Bo RINGHOLMFinansminister
Sven HEGELUNDStatssekreterare vid Finansdepartementet
Storbritannien:
Gordon BROWNFinansminister
* * *
Kommissionen:
Frits BOLKESTEINLedamot
Pedro SOLBES MIRALedamot
* * *
Övriga deltagare:
Mario DRAGHIOrdförande i Ekonomiska och finansiella kommittén
Jean-Philippe COTISVice ordförande i Kommittén för ekonomisk politik

ORDFÖRANDESKAPETS OCH KOMMISSIONENS ARBETSPROGRAM - OFFENTLIG DEBATT

Rådet höll en offentlig debatt, med utsändning via TV och Internet till pressen och allmänheten, om det svenska ordförandeskapets arbetsprogram för de kommande sex månaderna (som återges i bilagan) tillsammans med kommissionens program på detta område för år 2001.

Ordföranden inledde debatten med att presentera prioriteringarna i Sveriges program som riktar in sig på följande frågor:

  • Ökad sysselsättning och bättre samordning av den ekonomiska politiken

  • Åtgärder mot skadlig skattekonkurrens för att förbättra den inre marknaden

  • En integrerad finansmarknad i EU

  • Ekonomisk-politisk dialog med kandidatländerna

  • Förbättrad budgetprocess och finanskontroll

  • Stärkt EU-profil i internationella ekonomiska och finansiella frågor

Sveriges finansminister, Bo RINGHOLM, framhävde de utmaningar på den ekonomiska politikens område som EU står inför på kort och på lång sikt, och konstaterade att de grundläggande förutsättningarna för en fortsatt ekonomisk tillväxt är goda. För att detta skall bli verklighet, och särskilt för att ytterligare förbättra situationen när det gäller sysselsättning, finns det behov av att genom en anpassad politik och lämpliga åtgärder säkerställa fortsatt låg inflation, låga räntesatser och fortsatt förstärkning av de offentliga finanserna samt fortsatta strukturreformer, framför allt när det gäller skatte- och välfärdssystemen, för att kunna möta de utmaningar som är en följd av förändringar i befolkningsstrukturen under de kommande decennierna. Ordföranden underströk också att han var helt övertygad om att utvidgningen kommer att bidra till ökad välfärd såväl i kandidatländerna som i de nuvarande medlemsstaterna.

Rådet noterade också de föredragningar som gjordes av kommissionsledamöterna Pedro SOLBES och Frits BOLKESTEIN om kommissionens avsikter på Ekofin-rådets område under 2001. Pedro SOLBES delade helt ordförandens uppfattning att sysselsättningen fortfarande är unionens främsta prioritet och att de goda resultat som uppnåtts under de två senaste åren måste konsolideras genom att införa en lämplig blandning av åtgärder för att uppnå EU:s mål på kort och lång sikt. Han underströk också att ett fullständigt och snabbt genomförande av det ekonomiska och sociala reformprogram som antogs av Europeiska rådet i Lissabon, skulle ge ett avgörande bidrag till en ökning av den potentiella tillväxten och sysselsättningen i EU på lång sikt. Han poängterade att kommissionen kommer att medverka fullt ut för att dessa mål skall kunna uppnås och att framsteg som gjorts på dessa områden är nyckelelement i kommissionens sammanfattande rapport som skall läggas fram för Europeiska rådet i Stockholm.

Med samma mål i åtanke utvecklade Frits BOLKESTEIN framför allt förutsättningarna för och det framtida arbetet med att år 2005 kunna inrätta en integrerad europeisk finansmarknad, enligt handlingsplanen för finansiella tjänster. Han tog också upp problemen med att angripa utmaningarna till följd av en åldrande befolkning och hur kampen mot skadlig skattekonkurrens skall bedrivas. När det gäller finansiella tjänster påminde han om att rådet och Europaparlamentet för närvarande överväger att införa 14 åtgärder, och att kommissionen under de kommande sex månaderna kommer att lägga fram ytterligare tio åtgärdsförslag för att fullfölja lagstiftningen på detta område. Han påminde också om kommissionens förslag, som lades fram i oktober 2000, om kompletterande pensionsfonder och uppgav att ett ytterligare meddelade om beskattning av pension kommer att läggas fram. Slutligen underströk han den brådskande karaktären på det arbete som utförs av högnivågruppen om uppförandekoden för företagsbeskattning avseende avveckling av potentiellt skadliga åtgärder som har identifierats av gruppen.

Ordförandeskapets och kommissionens arbetsprogram sågs allmänt av medlemsstaterna som ambitiösa och välstrukturerade. Ministrarna gav särskilt stöd till den betydelse som ordförandeskapet givit arbetslöshetsproblemet och dess avsikt att påbörja en dialog om ekonomiska och finansiella frågor med kandidatländerna, som skall inledas i samband med Ekofin-rådets möte i Malmö den 2022 april 2001. Flera medlemsstater uppmärksammade också behovet av snabba framsteg när det gäller finansiella tjänster och att man måste se till att få tillräcklig tid under Ekofin-rådets möte för att granska slutrapporten från de vises kommitté, under ordförandeskap av Alexandre LAMFALUSSYS, vilken väntas bli klar under nästa månad.

Ekofin-rådets ambitiösa planer avseende förberedelserna inför toppmötet i Stockholm uppfattades som avgörande för att en grundlig uppföljning skall kunna göras av strategin från Lissabon, och detta gäller också betydelsen av att vara väl förberedd inför diskussionerna om de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken.

PUNKTSKATTER PÅ MINERALOLJOR

Rådet förde en diskussion om förlängning av ett antal undantag som avser nedsättning av eller befrielser från punktskatter på vissa mineraloljor som används för vissa specifika ändamål. Eftersom ett visst antal av dessa undantag 36 enligt kommissionen löpte ut den 31 december 2000 är det ytterst brådskande att nå fram till ett beslut i denna fråga för att fylla det nuvarande rättsliga tomrummet.

Rådets diskussioner grundade sig på det ändrade kompromissförslag som lagts fram av det svenska ordförandeskapet, som i sin tur byggde på ett tidigare franskt förslag, som i huvudsak gav en tvåårig förlängning av de tre nuvarande undantagen avseende landsvägstransporter (Frankrike, Italien och Nederländerna) och en sexårig förlängning av alla andra existerande undantag. De flesta medlemsstater kunde samtycka till principerna för en lösning enligt ordförandeskapets kompromiss, men fortfarande återstod att lösa några detaljer.

Under dessa omständigheter fick Coreper i uppdrag att fortsätta arbetet med frågan i syfte att nå fram till en snabb lösning och senast till nästa Ekofin-råd den 12 februari.

Frits BOLKESTEIN uppgav att i avsaknad av ett beslut i rådet om förlängning av dessa undantag har kommissionen påbörjat förberedelser för rättsliga förfaranden enligt fördraget på grundval av brott mot gemenskapens lagstiftning avseende de undantag som inte längre har rättslig grund.

RAPPORT OM OFFENTLIGA FINANSER

Rådet höll en riktlinjedebatt om ett meddelande från kommissionen(1) och en not från ordförandeskapet om de offentliga finansernas bidrag till tillväxt och sysselsättning i medlemsstaterna.

Rådet välkomnade kommissionens meddelande och ansåg att det utgjorde en god grund för rådets och kommissionens gemensamma rapport, som skall förberedas till Europeiska rådets vårmöte i Stockholm.

Delegationerna enades om behovet av att garantera de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet, en förutsättning för hög och hållbar tillväxt, med särskilt beaktande av den åldrande befolkningen i unionen under de närmaste årtiondena. Den ökade sysselsättningsgraden bör, enligt uppmaningen i Europeiska rådets slutsatser från Lissabon, utgöra ett viktigt bidrag för att nå detta mål, men det kan också bli nödvändigt att se över de nationella pensionssystemen och medlemsstaternas ambitioner att sänka de offentliga skuldnivåerna. Situationen varierar mellan medlemsstaterna och kräver förmodligen olika tillvägagångssätt.

Medlemsstaterna var eniga om behovet av att minska skatten på arbete för att öka sysselsättningsgraden, men åsikterna går i sär om lämpliga kompensationsåtgärder. Reformer av skatte- och välfärdssystemet skall syfta till att stimulera sysselsättning, sparande och investeringar.

Rådet diskuterade kriterier för att bedöma skattesänkningar och möjligheten att genomföra dem som en del i budgetövervakningsprocessen enligt de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken. Ministrarna diskuterade de offentliga utgifternas struktur och behovet av att öka investeringarna i infrastruktur och humankapital.

Rådet har begärt att Ekonomiska och finansiella kommittén skall fortsätta denna diskussion, för att rådets och kommissionens gemensamma rapport skall kunna antas den 12 mars.

GENOMFÖRANDE AV STABILITETS- OCH TILLVÄXTPAKTEN RÅDETS YTTRANDE OM SVERIGES UPPDATERADE KONVERGENSPROGRAM, 2000-2003

Rådet diskuterade uppdateringen av Sveriges konvergensprogram (20002003) och antog följande yttrande:

"EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR AVGETT FÖLJANDE YTTRANDE,

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken1(2), särskilt artikel 9.3 i denna,

med beaktande av kommissionens rekommendation, och

efter samråd med ekonomiska och finansiella kommittén.

Den 19 januari 2001 granskade rådet Sveriges uppdaterade konvergensprogram, som omfattar perioden 20002003. Rådet konstaterar med tillfredsställelse att det uppdaterade programmet förutser fortsatta överskott i de offentliga finanserna under hela perioden fram till och med 2003, då de svenska myndigheterna vidhåller sitt medelfristiga mål med ett genomsnittligt överskott på 2 % av BNP över konjunkturcykeln. Strategin, som innebär en minskning av utgifternas andel av BNP med stöd av stränga utgiftstak och ett krav på att de lokala myndigheterna håller en balanserad budget, åtföljs av en minskning av skatternas andel av BNP. Rådet bedömer denna budgetstrategi som lämplig. Rådet noterar vidare med tillfredsställelse att skuldkvoten beräknas understiga referensvärdet på 60 % av BNP under 2000, och en fortsatt betydande minskning förväntas under den återstående perioden som programmet omfattar.

Det makroekonomiska scenario som läggs fram i programmet med en BNP-tillväxt på 3,9 och 3,5 % för åren 2000 och 2001 tycks vara realistiskt men för åren 2002 och 2003 lämnas däremot inga prognoser och i uppdateringen förväntar man sig en återhållsam ökning på 2,1 % av BNP, som beräknas vara den underliggande trendmässiga tillväxttakten.

Det budgetöverskottet, som satts som mål i det uppdaterade programmet, ger en tillräckligt stor säkerhetsmarginal för att under normala förhållanden referensvärdet på ett underskott på 3 % av BNP för balansen i de offentliga finanserna inte skall överträdas. Rådet finner att Sverige fortsätter att uppfylla kraven enligt stabilitets- och tillväxtpakten. Dessutom välkomnar rådet den uppmärksamhet som i programmet ägnas åt långsiktig hållbarhet i de offentliga utgifterna.

Rådet noterar att den svenska strategin i detta fall är avhängigt av att ett överskott på 2 % av BNP kan vidmakthållas över en 15 års period. En sänkt skuldsättning och minskade räntebetalningar kommer att ge utrymme för att täcka en stor del av kostnaderna för en åldrande befolkning som man kommer att ställas inför under kommande år. Rådet uppmuntrar också Sverige att fortsätta sökandet efter andra vägar för att begränsa statens utgifter eftersom programmet ger vid handen att Sverige kan få svårigheter att vidmakthålla ett markant högre skattetryck än det som man finner i de flesta andra länder.

Rådet noterar att Sverige för närvarande med god marginal uppfyller konvergenskriteriet för prisstabilitet och att fortsatta insatser avseende det inhemska inflationsmålet troligen kommer att överensstämma med ECB:s prisstabilitetsmål. Utvecklingen av de långa räntorna i Sverige under senare år speglar tydligt en gynnsam utveckling av grundläggande ekonomiska faktorer som förväntas fortsätta i framtiden. Skillnaden mellan de svenska långa räntorna jämfört med räntenivåer i euro har därför minskat och Sverige fortsätter att uppfylla konvergenskriteriet för räntan. Även om kronan när det gäller växelkursen har uppvisat lägre volatilitet under senare år, upprepar rådet att Sverige behöver visa sin förmåga att upprätthålla en lämplig paritet mellan kronan och euron över en tillräckligt lång tidsperiod utan några allvarliga spänningar. Som rådet angav i sitt yttrandet över 1999 års uppdaterade konvergensprogram1(3) förväntar man sig att Sverige beslutar sig för en anslutning till ERM2 i sinom tid.

Inom ramen för den nuvarande starka ekonomiska tillväxten utgör en fortsatt återhållsam löneutveckling en viktig stabiliseringsfaktor och ett måttfulla resultat av avtalsförhandlingar under år 2001 och 2002 är av avgörande betydelse. Nuvarande indikationer tyder på att de nya löneavtalen endast kommer att medföra något högre löneökningar, men det finns risk för större ökningar. Rådet uppmuntrar därför Sverige föra en skattepolitik som stöder den monetära politiken för att nå inflationsmålet i enlighet med de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken. Under det att inflationstrycket varit lågt under år 2000 och förväntas hållas nere under år 2001, finns det emellertid en risk för en överhettning av ekonomin och ett hot mot prisstabiliteten om en återhållsam löneutveckling inte kan vidmakthållas. I ett sådant fall vore det olämpligt med en expansiv skattepolitik under 2001 och 2002 i en ekonomi där kapacitetsutnyttjandet befinner sig över eller nära den totala produktionskapaciteten.

För att åstadkomma en högre och hållbar ekonomisk tillväxt vidmakthålls strategin från tidigare program och strukturåtgärder vidtas i syftet att stärka utbudssidan i ekonomin. Bland dessa åtgärder kommer en sänkning av det mycket höga skattetrycket att ge människor en ökad stimulans och uppmuntra dem till arbete i enlighet med de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken. Rådet välkomnar dessa strukturåtgärder och uppmuntrar den svenska regeringen att fullfölja dessa initiativ med beslutsamhet och särskilt fortsätta att lätta på det mycket höga skattetrycket."

EMU-STATISTIK

Rådet godkände en tredje rapport om uppdatering av EMU-statistik som hade utarbetats av Ekonomiska och finansiella kommittén i enlighet med den relevanta handlingsplanen från september 2000, som upprättades efter en rapport i januari 1999 från Monetära kommittén om informationsbehov i EMU. Det beslutades att denna rapport skulle offentliggöras.

Rapporten omfattar följande områden: kvartalsvisa nationalräkenskaper, statistik över offentliga finanser per kvartal, arbetsmarknadsstatistik, korttidsstatistik, utrikeshandelsstatistik och offentliggörande av statistiska uppgifter. Den behandlar även betalningsbalansen, statistik över tjänster och indikatorer för strukturella resultat och vikten av samstämmighet.

Under diskussionen noterade ministrarna de framsteg som hade gjorts med att utveckla statistiken på euro-området, även om det kommer att krävas mer arbete på detta område enligt riktlinjerna i handlingsplanen från september förra året. I detta sammanhang noterades det att diskussionerna skall fortsätta i vissa medlemsstater med avseende på effektivitet och prioriteringar, liksom finansiella resurser avsatta för dessa uppgifter.

Rådet välkomnade kommissionens avsikt att inom en nära framtid presentera en rad förslag om anpassningen av befintliga bestämmelser i enlighet med handlingsplanen. Rådet kommer att behandla dessa förslag så att de kan antas snabbt.

LUNCH-FRÅGOR

  • Skatt på sparande

    Ordföranden informerade sina kolleger om att brev hade sänts samma dag till tredje länder Schweiz, Liechtenstein, Monaco, Andorra och San Marino från ordförandeskapet och kommissionen med en inbjudan till dessa länder att börja diskussioner med gemenskapen om skatt på sparande, för att i enlighet med Feira-avtalet främja antagandet av likvärdiga åtgärder i dessa länder (med hänsyn till de åtgärder som planeras för gemenskapen i avtalet om det huvudsakliga innehållet i direktivet om beskattning av sparande som fastställdes den 27 november 2000 av Ekofin-rådet). Ett brev med samma innehåll kommer att sändas någon av de närmaste dagarna till den nya amerikanska regeringen i Washington.

    Ordförandeskapet hoppas kunna påbörja diskussionerna på teknisk nivå nästa månad, och om möjligt börja med Schweiz och USA.

    Det erinras om att medlemsstater med beroende eller associerade territorier redan i december hade blivit ombedda att förse ordförandeskapet med en uppdaterad aktuell lägesrapport om diskussionerna med deras territorier.

  • EUROPAGRUPPSMÖTE genomgång av det belgiska ordförandeskapet

    Minister Didier REYNDERS informerade sina kolleger om arbetet vid Europagruppsmötet, som ägde rum torsdag kväll den 18 januari. Dessa diskussioner omfattade, utöver de vanliga diskussionerna om den ekonomiska, finansiella och monetära situationen samt överblick och samordning av medlemsstaternas politik, det belgiska ordförandeskapets arbetsprogram för 2001 och den månatliga övervakningsrapporten från kommissionen om "Förberedelsen för övergången till euron".

BILAGA

  • DET SVENSKA ORDFÖRANDESKAPETS ARBETSPROGRAM FÖR EKOFIN-RÅDET

Tillväxten i Europa har stärkts. Förutsättningarna för en fortsatt gynnsam ekonomisk utveckling är goda. Vår huvuduppgift är att säkerställa att den ekonomiska utvecklingen blir stabil och hållbar på lång sikt. Detta kräver låg inflation, låga räntor och stärkta offentliga finanser.

EU står inför två stora utmaningar i den ekonomiska politiken. För det första ligger arbetslösheten alltjämt på en för hög nivå och den fulla sysselsättningen är inte nådd. För det andra måste hållbarheten i de offentliga finanserna säkerställas. Förändringar i befolkningens ålderssammansättning påverkar samhällsutvecklingen inom flera områden. Det gäller såväl arbetsmarknaden och tillväxten, som de offentliga finanserna och den sociala välfärden.

Vid Europeiska rådet i Lissabon lades ett nytt strategiskt mål fast för unionen. Målet är att inom tio år skapa världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre jobb, samt ökad social sammanhållning. Vid Europeiska rådet i Stockholm kommer vi att följa upp Lissabonstrategin för första gången. I förberedelserna för toppmötet har Ekofin-rådet en central roll.

Ordförandeskapets arbetsprogram är utformat med sikte på att bidra till en effektiv och ambitiös uppföljning av Lissabonstrategin och på att höja tempot i arbetet med strategin. Två viktiga frågor är den demografiska utvecklingens konsekvenser för den ekonomiska politiken samt skapandet av en integrerad finansmarknad i EU. Det handlar dels om att fullfölja handlingsplanen för finansiella tjänster, dels om att eftersträva en snabbare och effektivare lagstiftningsprocess.

Skattesamarbetet kommer att drivas vidare för att förbättra den inre marknadens funktionssätt. Kampen mot skadlig skattekonkurrens sätts i första rummet.

Ordförandeskapet fäster stor vikt vid att EU:s medel används effektivt. En fundamental utgångspunkt i arbetet skall vara en restriktiv hållning med avseende på EU-budgeten. Den utveckling mot återhållsamma budgetnivåer och förbättrad budgetprocess som skett under de senaste åren måste drivas vidare. Prioritet kommer att ges åt arbetet med att etablera ett nytt och modernt regelverk för budgetprocess, ekonomistyrning och kontroll av EU-medlen.

Vi skall verka för ökad öppenhet i Ekofin-rådets arbete. Mer information skall finnas lättillgänglig för medborgarna i unionen.

Ökad sysselsättning och bättre samordning av den ekonomiska politiken

De allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken har efter beslut vid toppmötena i Lissabon och Feira fått en än större tyngd i samordningen av den ekonomiska politiken inom EU. Andra rådsformationer ges ökad möjlighet att delta i processen. Ekofin-rådet skall förbereda Europeiska rådets vägledande diskussion om riktlinjerna vid Stockholmsmötet.

Sysselsättning är en högt prioriterad fråga för ordförandeskapet. Ekofin-rådet kommer att spela en viktig roll i förberedelserna för Stockholmsmötet. För att uppnå målet om full sysselsättning och för att finansiera kostnaderna för den åldrande befolkningen måste arbetskraftsutbudet inom varje medlemsstat öka. Ordförandeskapet kommer därför att verka för att ett avstämningsmål sätts för målet att öka den totala sysselsättningsgraden till 70 procent, respektive 60 procent för kvinnor år 2010.

Andelen äldre av Europas befolkning ökar snabbt. Detta skärper kraven på uthålligheten i de offentliga finanserna. Rapporten om de offentliga finansernas bidrag till tillväxt och sysselsättning utgör ett viktigt underlag till diskussionen vid Stockholmsmötet om konsekvenserna av en åldrande befolkning. Ordförandeskapets ambition är att nå samsyn vad gäller hanteringen av åldrandeproblematiken.

Stabilitets- och tillväxtpakten är fundamental för den ekonomiska politikens trovärdighet. En grundlig behandling av de uppdaterade stabilitets- och konvergensprogrammen kommer att äga rum i början på året. Ordförandeskapet vill främja en ökad betoning på den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna.

Det är av vitalt intresse för EU att euron är en framgång. Den 1 januari 2002 kommer sedlar och mynt i euro att sättas i omlopp i de länder som deltar i valutaunionen. Ordförandeskapet kommer att verka för att den ekonomiska och monetära unionen fungerar väl och att introduktionen av sedlar och mynt kan genomföras på ett framgångsrikt sätt. Tidig politisk överenskommelse om förordningen om skyddet av euron mot förfalskning eftersträvas.

Väl fungerande varu-, tjänste-, kapital- och arbetsmarknader är avgörande för ökad tillväxt och sysselsättning. Arbetet med ekonomiska reformer behöver stärkas ytterligare. Detta skall göras genom en konsekvent uppföljning av rekommendationerna i de allmänna riktlinjerna och genom användandet av strukturindikatorer. En ökad fokusering på ämnesområden i den ömsesidiga granskningen av medlemsstaternas ekonomier bör eftersträvas. Det är särskilt viktigt att säkerställa hållbarhet i systemen för att finansiera pensioner samt hälso- och sjukvård.

En strategi för hållbar utveckling skall läggas fast vid Europeiska rådet i Göteborg. Strategin skall behandla ekonomisk, social och ekologisk uthållighet. Ekofin-rådet har utarbetat en sektorsstrategi för att integrera miljöaspekter i den ekonomiska politiken. Denna integrering skall bygga på marknadsbaserade instrument som exempelvis skatter, användaravgifter och handel med utsläppsrätter. Ordförandeskapet kommer att driva på utvecklingen av dessa verktyg.

Åtgärder mot skadlig skattekonkurrens för att förbättra den inre marknaden

Toppmötet i Feira lade fast riktlinjer för hur arbetet med skattepaketet skall fullföljas. Genom den överenskommelse som nåddes vid Ekofin-rådets möte den 2627 november 2000 har en ny etapp passerats och grunden lagts för det fortsatta arbetet. Ordförandeskapet, tillsammans med kommissionen, står närmast inför uppgiften att inleda diskussioner med tredje länder om beskattning av sparande. Motsvarande diskussioner med beroende och associerade territorier skall föras av berörda medlemsstater. Parallellt med detta kommer diskussionerna om uppförandekoden (företagsbeskattning) avseende frysning och avveckling av skadliga skatteåtgärder att fortsätta inom ramen för Uppförandekodsgruppens arbete.

Ordförandeskapet kommer att verka för en överenskommelse om ett direktiv om mervärdesskatt och elektronisk handel. Arbete kommer också att pågå med det nya direktivförslaget om fakturering (inklusive elektronisk fakturering)samt med förslaget om ändrade avdrags- och återbetalningsregler.

På punktskatteområdet kommer ordförandeskapet att återuppta arbetet med energiskattedirektivet. Vi avser också att inleda arbetet med de förslag om tobaksbeskattning som kommissionen väntas presentera under våren.

En integrerad finansmarknad i EU

Skapandet av en integrerad europeisk finansmarknad är en viktig förutsättning för god tillväxt och hög sysselsättning. Detta skall ske med bibehållen finansiell stabilitet och hög konsumentskyddsnivå. Under det svenska ordförandeskapet kommer arbete att pågå med en rad direktiv i handlingsplanen för finansiella tjänster, exempelvis penningtvätt, distansförsäljning av finansiella tjänster, värdepappersfonder (UCITS) samt marknadsmanipulation. Målet om en integrerad finansmarknad skall nås till 2005.

I mitten av februari 2001 kommer Visemannagruppen under ordförandeskap av Alexandre Lamfalussy att lämna sin slutrapport för behandling vid Stockholmsmötet. Gruppen har i uppdrag att göra en översyn av regleringen av värdepappersmarknaden inom EU. Dess huvuduppgifter är att identifiera brister i genomförandet av EG-regleringen, bedöma om den nuvarande regelstrukturen kan svara mot pågående strukturutveckling på området och föreslå lösningar. Med utgångspunkt från gruppens slutsatser skall vi särskilt eftersträva en reformering av regelgivningen på det finansiella tjänsteområdet med inriktning på en snabbare och effektivare lagstiftningsprocess inom EU. En sådan reformering är ett väsentligt bidrag för att uppnå måldatumet 2005.

Ekonomisk-politisk dialog med kandidatländerna

Ordförandeskapet ger högsta prioritet åt den förestående utvidgningen av EU. Ekofin-rådet kan, inom ramen för sitt kompetensområde och med full respekt för gällande förhandlingsordning, främja utvidgningen. Under det svenska ordförandeskapet inleds en ekonomisk-politisk dialog med kandidatländerna. Dialogen kommer att omfatta frågor som rör makroekonomisk och finansiell stabilitet i kandidatländerna. Finansministrarna och centralbankscheferna från kandidatländerna kommer att inbjudas till det informella Ekofin-rådsmötet i Malmö den 2022 april.

Ordförandeskapet planerar också att bjuda in representanter från kandidatländerna till ett dialogmöte på statssekreterarnivå. Vid detta möte förutser vi en diskussion om erfarenheterna av den första omgången ekonomiska förmedlemskapsprogram.

Förbättrad budgetprocess och finanskontroll

Revisionsrättens iakttagelser utgör ett värdefullt underlag för bedömningen av hur väl EU:s medel används och kontrolleras. Ordförandeskapet kommer att ägna stor kraft åt beredningen av revisionsrättens årsrapport, som ligger till grund för rådets rekommendation om ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av 1999 års budget.

Det finns ett behov av att förbättra förutsättningarna för rådets budgetarbete. Ordförandeskapet kommer därför att initiera en diskussion vid Ekofin-rådet i mars om prioriteringar avseende budgeten för 2002. Genom att på ett tidigt stadium föra en prioriteringsdiskussion kan rådet bidra till en förbättrad budgetprocess.

Ordförandeskapet fäster stor vikt vid en förbättrad ekonomisk styrning. Förslaget till en ny budgetförordning är en viktig del i kommissionens reformarbete. Ordförandeskapet kommer att verka för att ett beslut om förordningen kan fattas så tidigt som möjligt.

Stärkt EU-profil i internationella ekonomiska och finansiella frågor

Ordförandeskapet avser att stärka den ekonomiska dialogen med Ryssland i syfte att bidra till Rysslands integrering i den europeiska ekonomiska och sociala sfären. Den ryska regeringens ekonomiska reformprogram kommer att utgöra en väsentlig grund. En annan viktig del av dialogen gäller hur investeringsprojekt av gemensamt intresse för EU och Ryssland skall kunna underlättas inom ramen för den Nordliga dimensionen.

Omfattande finansiella behov i västra Balkan, inklusive i Serbien, ställer stora krav på substantiella och väl avvägda insatser från EU. Samtidigt är budgetutrymmet begränsat. Överenskommelser om finansieringslösningar som respekterar det finansiella perspektivet måste eftersträvas. De finansiella insatserna från EU skall stödja en sund ekonomisk politik i regionens länder och komplettera de insatser som görs från annat håll.

Ordförandeskapet skall verka för att EU utvecklar en tydlig och välmotiverad gemensam syn i ett antal prioriterade frågor som rör Internationella valutafonden (IMF). Ett antal områden för vilka en gemensam syn skall eftersträvas har identifierats. Dessa områden är bl a EU:s representation i fonden, en eventuell översyn av kvotsystemet samt fondens roll i det internationella finansiella systemet.

________________________

PUNKTER SOM GODKÄNDES UTAN DEBATT

(Antagna rättsakter som innehåller uttalanden som rådet har beslutat att offentliggöra markeras med asterisk. Dessa uttalanden kan erhållas från presstjänsten.)

EKOFIN

Revisionsrätten särskild rapport om kommissionens granskning av tillförlitligheten och jämförbarheten vad gäller medlemsstaternas BNI slutsatser

Rådet har noterat den särskilda rapporten nr 17/2000 från revisionsrätten om kommissionens granskning av tillförlitligheten och jämförbarheten vad gäller medlemsstaternas BNI och har antagit följande slutsatser:

"Rådet erkänner den betydelse som korrektheten i medlemsstaternas BNI har för beräkningen av gemenskapens egna medel och beslut om strukturåtgärder och EMU.

I detta sammanhang välkomnar rådet de viktiga harmoniseringsinsatser som sedan 1989 gjorts av medlemsstaterna efter initiativen från kommissionen och BNI-kommittén som erkändes i revisionsrättens rapport och betonar att dessa initiativ bör fortsätta.

Rådet noterar med tillfredsställelse att de förbättringar som gjorts av medlemsstaterna har löst praktiskt taget alla problem som fastställts av kommissionen. Rådet välkomnar kommissionens avsikt att fortsätta att övervaka de framsteg som uppnås av medlemsstaterna och att granska de kriterier som kommer att fastställas av BNI-kommittén för att säkerställa jämförbarheten och tillförlitligheten vad gäller BNI och att de bygger på fullständiga uppgifter.

Rådet stöder revisionsrättens rekommendationer till kommissionen att vidta åtgärder för att bättre förklara det sätt på vilket den kontrollerar BNI och att förbättra insynen i denna process.

Rådet anser att tillämpningen av det europeiska nationalräkenskapssystemet "ENS 95" på beräkningen av BNI från 2002 ytterligare kommer att förbättra dessas jämförbarhet och tillförlitlighet."

BESKATTNING

MOMS grundskattesatsen för mervärdesskatt*

Rådet antog ett direktiv om ändring, vad gäller den tidsperiod som medlemsstaterna skall tillämpa grundskattesatsen för moms, av sjätte direktivet beträffande det gemensamma systemet för mervärdesskatt.

Direktivet, där den nuvarande grundskattesatsen på 15 % behålls, har till syfte att förhindra att en allt större skillnad mellan medlemsstaternas momsskattesatser leder till en strukturell ojämlikhet inom gemenskapen och snedvridning av konkurrensen mellan vissa näringsgrenar, åtminstone under den tid då den nya strategi för förenkling och modernisering av den nu gällande gemenskapslagstiftningen om mervärdesskatt som framgår av kommissionens meddelande av den 7 juni 2000 genomförs.

I ett uttalande till rådets protokoll åtar sig medlemsstaterna, i den mån som det går att förutse i dag, att från och med den 1 januari 2001 till och med den 31 december 2005 göra sitt yttersta för att förhindra att den nuvarande skillnaden på 10 procentenheter i förhållande till den lägsta grundskattesats som för närvarande tillämpas av medlemsstaterna ökar.

Ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar

Rådet nådde, om inte annat följer av ett begärt yttrande från Europaparlamentet om en ändring av den rättsliga grunden, politisk överenskommelse om texten till ett direktiv om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar. Syftet med direktivet är att utvidga tillämpningsområdet, att införliva direktbeskattning i ett befintligt direktiv om ömsesidig bistånd för indrivning av fordringar uppkomna till följd av verksamhet som utgör en del av finansieringssystemet för Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket och jordbruksavgifter och tullar samt med avseende på mervärdesskatt och punktskatter. Enighet finns också om att direktivet skall träda i kraft den 30 juni 2001.

I enlighet med den uppnådda överenskommelsen skulle det ändrade direktivet gälla

    a) återbetalning, intervention och andra åtgärder som ingår i systemet för fullständig eller delvis finansiering genom Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket, inklusive de belopp som skall uppbäras i samband med dessa åtgärder,

    b) avgifter och liknande pålagor inom ramen för den gemensamma organisationen av marknaden för socker,

c) importtullar,

d) exporttullar,

e) mervärdesskatt,

f) följande punktskatter på:

  tobaksvaror,

  alkohol och alkoholhaltiga drycker,

  mineraloljor,

g) skatter på inkomst och förmögenhet,

h) beskattning av försäkringspremier,

    i) räntor, administrativa påföljder och böter, samt kostnader som härrör från de fordringar som anges i a h ovan, med undantag av straffrättsliga sanktioner enligt gällande lagstiftning i den medlemsstat där den anmodade myndigheten har sitt säte.

Rådet kommer att anta direktivet efter det att Europaparlamentet har yttrat sig om den rättsliga grunden.

YTTRE FÖRBINDELSER

Associeringen med Lettland statligt stöd

a) Tillämpningsregler om statligt stöd

    Rådet godkände att associeringsrådet EU-Lettland genom skriftligt förfarande antar ett beslut om att anta genomföranderegler för tillämpning av de bestämmelser om statligt stöd som avses i artikel 64.1 iii och 64.2 enligt artikel 64.3 i Europaavtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater å ena sidan och Republiken Lettland å andra sidan.

b) Förlängning av det statliga stödet

    Rådet godkände att associeringsrådet EU-Lettland genom skriftligt förfarande skulle anta ett beslut som med fem år förlänger den period under vilken allt offentligt stöd som beviljas av Lettland skall bedömas mot bakgrund av att landet är att betrakta som ett område likvärdigt med de områden i gemenskapen som beskrivs i artikel 87.3 a i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

Förbindelserna med de associerade länderna i Central- och Östeuropa ursprungsregler

Rådet enades om att de relevanta associeringsråden genom skriftligt förfarande skulle anta följande beslut om definitionen av begreppet "ursprungsprodukter" och om metoder för administrativt samarbete

 om ändring av protokoll 4 till Europaavtalet med Rumänien,

 om ändring av protokoll 4 till Europaavtalet med Tjeckiska republiken,

 om ändring av protokoll 3 till Europaavtalet med Lettland,

 om ändring av protokoll 3 till Europaavtalet med Litauen.

RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR

Avtal med Norge och Island om vissa asylförfaranden*

Rådet har antagit ett beslut om att underteckna avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Island och Kungariket Norge om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken stat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som lämnats in i någon av Europeiska unionens medlemsstater, i Island eller i Norge.

Det avtal som kommissionen förhandlat om med Island och Norge återger de rättigheter och skyldigheter som ingår i Dublinkonventionen (om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken stat som har ansvaret för att pröva en asylansökan) och Eurodac-förordningen (om jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av Dublinkonventionen).

TULLUNION

Associeringsrådet för EG och Turkiet

Rådet antog ett beslut av Tullsamarbetskommittén EGTurkiet om ändring av beslut nr 1/96 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för beslut nr 1/95 av associeringsrådet för EG och Turkiet.

Beslut nr 1/96 ändras vad avser de villkor på vilka certifikat A.TR skall utfärdas och efterkontrollen av dessa.

Från och med 1 januari 2001 kommer Turkiet att tillämpa samma tullavgifter på produkter som omfattas av beslut nr 1/95 vad avser sådant tredje land som gemenskapen.

INRE MARKNADEN

Direktiv om andra livsmedelstillsatser än färgämnen och sötningsmedel

Som ett resultat av rådets godkännande av Europaparlamentets enda ändringsförslag anses direktivet om ändring av direktiv 95/2/EG om andra livsmedelstillsatser än färgämnen och sötningsmedel vara antaget med samma lydelse som den gemensamma ståndpunkten, efter ovan nämnda ändring och i enlighet med artikel 251.3 i EG-fördraget.

SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALPOLITIK

Sysselsättningspaketet 2000/2001

Efter en politisk uppgörelse om sysselsättningspaketet 2000/2001 under rådets möte (sysselsättning och socialpolitik) den 2728 november 2000 och Europeiska rådets godkännande i Nice i december, antog rådet formellt

 beslutet om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik för år 2001,

 rekommendationen om genomförandet av medlemsstaternas sysselsättningspolitik.

För ytterligare detaljer, se pressmeddelande nr 13862/00 Presse 545.

UTBILDNING

Rekommendation om rörlighet

Rådet antog formellt en gemensam ståndpunkt om den föreslagna rekommendation om rörlighet inom gemenskapen för studerande, personer som genomgår yrkesinriktad utbildning, unga volontärer, lärare och utbildare efter den enighet som uppnåddes i rådet (utbildning) den 9 november 2000. Den gemensamma ståndpunkten kommer nu att överlämnas till Europaparlamentet för en andra behandling i enlighet med medbestämmandeförfarandet. (För ytterligare detaljer om rekommendationen, se pressmeddelande nr 12928/00 Presse 420.)

SAMMANKALLANDE AV FÖRLIKNINGSKOMMITTÉN

Eftersom rådet inte har kunnat godta Europaparlamentets alla ändringsförslag till den gemensamma ståndpunkterna har en förlikningskommitté sammankallats enligt bestämmelserna för medbestämmandeförfarandet i fördraget (artikel 251) vad avser följande rättsakter:

     Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om bedömning av vissa planers och programs inverkan på miljön (direktivet om strategisk miljöbedömning).

     Förslag till beslut om att ändra beslut nr 1692/96/EG om gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet vad avser kust- och insjöhamnar.

     Förslag till direktiv om ändring av direktiv 92/23/EEG om däck och däckmontering på motorfordon och släpvagnar till dessa fordon.

INSYN

Allmänhetens tillgång till rådets handlingar

Rådet godkände svaret på den elfte bekräftande ansökan från Tony Bunyan under 2000, varvid den danska, tyska och spanska delegationen röstade emot.

UTNÄMNINGAR

Ekonomiska och sociala kommittén

Rådet har antagit två beslut om följande utnämningar:

     Fernando Moraleda Quilez till ledamot i Ekonomiska och sociala kommittén som ersättare för Juana Borrego Izquierdo under återstoden av dennes mandatperiod, dvs. till och med den 20 september 2002.

     Mario Minoja till ledamot i Ekonomiska och sociala kommittén som ersättare för Flavio Pasotti under återstoden av dennes mandatperiod, dvs. till och med den 20 september 2002.

Regionkommittén

     Mark Edgell till ledamot i Regionkommittén som ersättare för Keith Billington under återstoden av dennas mandatperiod, dvs. till och med den 25 januari 2002.

     Jochen Riebel till ledamot i Regionkommittén som ersättare för Franz Josef Jung under återstoden av dennes mandatperiod, dvs. till och med den 25 januari 2002.

BESLUT ANTAGNA GENOM SKRIFTLIG FÖRFARANDE

YTTRE FÖRBINDELSER

Förbindelserna med Turkiet

Rådet, som den 30 juni 2000 antog en gemensam ståndpunkt om rådets och Europaparlamentets förordning om genomförandet av åtgärder för att stödja Turkiets ekonomiska och sociala utveckling, godkände den 28 december 2000 genom skriftligt förfarande de ändringar som Europaparlamentet hade föreslagit i detta ärende under den andra behandlingen i september 2000.

(1)Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet: "De offentliga finansernas bidrag till tillväxt och sysselsättning: krav på ökad kvalitet och hållbarhet".

(2)1 EGT L 209, 2.8.1997.

(3)1 Rådets yttrande av den 31 januari 2000 om Sveriges uppdaterade konvergensprogram, 1999SYMBOL 45 \f "Symbol" \s 122002 (EGT C 60, 2.3.2000).


Side Bar