Navigation path

Left navigation

Additional tools

EUROPEISKA
UNIONENS RÅD

SV

Bryssel den 10 december 2012

(OR. en)

17549/1/12 REV 1

PRESSE 520

Uttalande från den höga representanten Catherine Ashton på Europeiska unionens vägnar om den internationella dagen för mänskliga rättigheter den 10 december 2012

I dag den 10 december firar vi den internationella dagen för mänskliga rättigheter. Försvaret av mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatlighet löper som en röd tråd genom EU:s yttre förbindelser.

I år blickar vi tillbaka på ett produktivt år för EU på människorättsområdet. EU antog en strategi för mänskliga rättigheter som ska ge EU:s människorättspolitik ökad effektivitet och enhetlighet i EU:s hela verksamhet. Vi utnämnde EU:s första särskilda representant för mänskliga rättigheter, Stavros Lambrinidis, som ska främja mänskliga rättigheter genom dialog med tredjeländer och internationella och regionala organisationer. I oktober 2012 tilldelades EU dessutom Nobels fredspris för sitt arbete för försoning, demokrati och främjande av mänskliga rättigheter, som bidragit till att sprida fred och stabilitet över hela kontinenten. Det är passande att detta prestigefyllda pris delas ut samma dag som de mänskliga rättigheterna firas.

Temat för den internationella dagen för mänskliga rättigheter är i år delaktighet och rätten att delta i det offentliga livet. Det är ett tema som ligger särskilt väl i tiden med tanke på de övergångar till demokrati som pågår runtom i världen. En rad länder i vårt grannskap, t.ex. Tunisien, Libyen och Egypten, organiserade framgångsrikt demokratiska val under årets lopp, så att många medborgare för första gången kunde rösta fritt och erbjöds möjlighet att delta i beslut som påverkar deras framtid. Denna utveckling mot demokrati kunde även iakttas längre bort. Efter årtionden av inre förtryck äger äntligen dramatiska förändringar rum i Burma/Myanmar. I Somalia välkomnade vi antagandet av en ny provisorisk konstitution, och i Sierra Leone genomfördes valen nyligen under fredliga förhållanden.

Det finns dock mycket kvar att göra för att stödja dem som riskerar livet för att främja de grundläggande värden de tror på i förhoppning om en bättre framtid för sig själva och kommande generationer. Val kan bara vara ett första steg mot djupgående demokrati, där mänskliga rättigheter kan slå rot. Rättigheterna måste förankras i samhället genom lagstiftning, men även genom daglig tillämpning. EU är medvetet om olika regeringars förnyade ansträngningar för att ytterligare begränsa legitim verksamhet som bedrivs av icke-statliga organisationer – särskilt, men inte uteslutande, för sådana organisationer som erhåller finansiering utifrån. EU har åtagit sig att stödja det viktiga arbetet i civilsamhället. I detta sammanhang har ett europeiskt initiativ för demokrati inrättats som ett konkret uttryck för EU:s åtagande att stödja demokratin i grannskapet och längre bort i världen.

Vi anser att alla måste ha frihet att utöva sin rätt till jämlikt deltagande. Kvinnor och unga människor har gått i bräschen för många av de demokratiska rörelser som vi sett i år och som inspirerat människor i hela världen. Människor med funktionshinder stöter fortfarande på svårigheter när de ska utöva sin rätt att delta i det offentliga livet, och detta måste åtgärdas. EU har åtagit sig att samarbeta med regeringar i hela världen genom multilaterala och internationella organisationer och i en anda av genuint partnerskap med civilsamhället för att stödja nya demokratier och sörja för att rätten till delaktighet och deltagande i det offentliga livet ska kunna bli en konkret verklighet för alla människor.

Det anslutande landet Kroatien, kandidatländerna Turkiet, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien*, Montenegro*, Island+ och Serbien*, de potentiella kandidatländerna i stabiliserings- och associeringsprocessen Albanien och Bosnien och Hercegovina samt Efta- och EES-länderna Liechtenstein och Norge liksom Ukraina, Republiken Moldavien, Armenien, Azerbajdzjan och Georgien ansluter sig till detta uttalande.

* Kroatien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Montenegro och Serbien omfattas även fortsättningsvis av stabiliserings- och associeringsprocessen

+ Island kvarstår som medlem av Efta och EES


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website